Nr: Utgivningsår: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar

Relevanta dokument
Fundamentala egenskaper hos skelettbeläggningar, Serie H1, H2 och H3. Safwat Said. Konstruktion& Byggande. Skanska, ATC

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Nr: Utgivningsår: Funktionsegenskaper hos asfaltbeläggningar, flygfältsbanor vid F21

Safwat F Said och Lars Karlsson. Vägteknik (Asfaltbeläggningar) KFB. Fri

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av stabilitet med pulserande kryptest (ver 1) Metodens användning och begränsningar. Princip

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

skadade och dödade personer.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

BBÖ-provsträckor E4 och E18

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

notat Nr Utgivningsår: 1995 Titel: Bestämning av utmattningshållfasthet hos asfaltbetong genom pulserande pressdragprovning.

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

& äe %s Statens väg- och trafikinstitut. VZfnotat. Nummer: V 04 - Datum: Titel: Inledande studier av tvåskiktsläggning av vältbetong

TALLRIKSFJÄDER SF-TAF, DIN Tallriksfjädrar för statisk och dy na misk be last ning. Tallriksfjädrar för statisk belastning

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Nr Utgivningsår: 1995

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

Utvärdering av sammansättningens. inverkan på utmattning och styvhet

Aktuellt från CEN/TC 227 Metoder inom asfaltområdet

Utvärdering av bitumenbundet bärlager, E4 Skånes Fagerhult

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

Stabilitetsprovning hos asfaltbeläggningar

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

VTI särtryc. ituminösa beläggningar: att bygga broar ellan teori och verklighet

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 6

w:väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut VZfnotat Nummer : V 134 Datum:

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

Ringanalys EN Wheel-tracking (liten enhet, metod B).

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

Energiförbrukning och kvalité

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Åtdragningsmoment - en hel vetenskap...

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

TRVMB 703: Provtagning vid kontroll av asfaltbeläggning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:004

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Kapacitansmätning av MOS-struktur

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Utveckling av provningsmetod för bestämning av styvhetsmodul

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Glidlagerbussning PTFE COB010F med fläns DIN 1494

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K Betongsliper

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida FX B 1 (3)

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Maria Rådemar F (4) SP Kemi, Material och Ytor

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida FX A 1 (3)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Håkan Arvidsson, ,

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

Bilaga E. - Metodik för beräkning av nettovolymen som ansamlas på markytan vid stora regn

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Komposit mot metall i rymdmiljö KOMET-3. Stockholm, November, 2014

Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Justeringar och tillägg till Svar till numeriska uppgifter i Andersson, Jorner, Ågren: Regressions- och tidsserieanalys, 3:uppl.

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Gamla Årstabron. Sammanställning av töjningsmätningar utförda

Mineral aggregates. Determination of impact value*

VTI notat Utgivningsår Styvhetsmodul. Jämförande provning. Leif Viman Hassan Hakim Safwat Said

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Rapportering från CEN/TC227 & SIS/TK202 Vad händer inom asfaltområdet?

Ombyggd & flyttad enkelstuga från Östnor Mora

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Transkript:

VT1 notat Nr: 53-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar Författare: Safwat F. Said Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggningar) Projektnummer: 60350 Projektnamn: Plastiska deformationer Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: Fri div Väg- och transportä forskningsinstitutet

Krypbenägenhet hos asfaltprov: testparametrar av Safwat F. Said

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 lnledning 3 2 Testprogram 5 2.1 Effekten av provkroppens höjd 5 2.2 Effekten av att lägga provkroppar i stapel 5 2.3 Undersökning av borrkärnor 8 4 Slutsatser 1 1 5 Referenser 1 1

1 Inledning Med kryp menas ändring i dimensioner hos ett prov som utsatts för en given belastning och temperatur under en bestämd tid. För att åstadkomma enaxial belastning vid krypprovning måste provets ändytor vara parallella och friktionen mellan belastningsplattor och provets ytor vara lika med noll, vilket i praktiken är omöjligt trots användning av glidmedel mellan provets ytor och belastningsplattorna. Figur 1 illustrerar effekten av friktion och provlängd på spänningsfördelningen i provet. Bilden längst upp till höger Visar att provet inte är enaxialt p.g.a. randeffekter. Bilden längst upp till vänster illustrerar idealsituation, ingen friktion, som är omöjlig i verkligheten. Bildema längst ner i figuren visar att ju längre provet är desto bättre blir den enaxiala spänningsfördelningen i provet. För praktisk användning rekommenderas [1] provkroppar med 60 i 5 mm höjd vid 100 mm i diameter och minskning av friktionen genom sågning, polering och användning av glidmedel. Krypförsöket beskrivs i detalj i referens [2]. Borrkärnor från befintliga beläggningar har normalt en tjocklek som är mindre än 60 mm. Dessutom måste provets ändytor sågas. Av den anledningen rekommenderas att stapla två provkroppar på varandra för att uppnå rätt höjd (60 mm). Frågan, om det inte är säkrare att utföra provningen med varierande tjocklekar istället för att lägga prov i stapel, har aktualiserats vid flera tillfällen.

\V\ mig? :9 (i / { \\\/K-\ X' No Friction No Barreling Ideal unioaxial stress distribution Friction Barreling Stress distribution not well defined V \ L'f/ 4 RV/ / f 1) å [ l WW 5 With increasing length the stress distribution / i //M. F I ////////////// I becomes more uni-axiai i i Figur] Effekt av friktion mellan belastningsplattor och provets höjd på spänningsfo'rdelningen vid enaxialt krypförso'k [1].

2 Testprogram För att kunna svara på ovanstående fråga har tre undersökningar utförts, dock vid olika tillfällen. Statiskt och dynamiskt kryptest har utförts i det här' arbetet. 2.1. Effekten av provkroppens höjd En serie bestående av 10 provkroppar med 100 mm i diameter och drygt 60 mm i tjocklek tillverkades med marshallpackningsutrustning. Massatypen var MABT 12. Efter sågning av provkropparnas plana ytor hade hälften en genomsnittlig tjocklek på 57 mm. Den andra hälften av provkropparna sågades till en tjocklek på ca 30 mm. Provkropparna utsattes för dynamiskt krypförsök vid 40 C. Figur 2 visar effekten av provkropparnas höjd på krypdeformationen. Det konstateras att det är större töjning (relativ deformation) hos provkroppar med mindre tjocklek samt större spridning i resultaten. Medelvärden av resultaten presenteras i ett semi-logaritmiskt diagram. Initialtöjningen och deformationsutvecklingen är större hos de tunna provkropparna (30 mm) än hos de tjocka provkropparna (57 mm). För att minimera tjocklekens effekt på krypresultaten planerades två nya serier. Provkropparnas planytor ytbehandlades med ett tunt skikt av plastic padding. Därefter har ytorna polerats för att minska friktionen före smörjning av belastningsytorna. Resultaten på dynamiskt krypmotstånd redovisas i figur 3. Det konstateras att tjocklekens effekt på krypdeformationen har minskat i jämförelse med tidigare serier utan ytbehandling (figur 2). Skillnaden har minskat från 70 % till 44 %, men skillnaden är fortfarande signifikant. Ytbehandlade provkroppar har lägre töjning och mindre spridning i mätvärden än obehandlade provkroppar. Troligen beror det på mindre oj ämnheter på ytan och lägre friktion mellan belastningsplattor och provkroppens plana ytor. Slutsatsen från undersökta serier är att provkroppar med olika tjocklekar inte ska jämföras med varandra vid kryptest. 2.2 Effekten av att lägga provkroppar i stapel Åtta provkroppar av massabeläggning HABT 12 tillverkades genom marshallpackning (ø 100 mm och 60mm i tjocklek). Fyra provkroppar sågades till en tjocklek på ca 60 mm och därefter utsattes de för statiskt krypförsök. Resten av provkropparna (4 st) sågades till två lika delar. Tre prov, var och ett bestående av två delar från olika provkroppar staplade på varandra, testades med statiskt krypförsök för jämförelse med provkroppar som består av endel. Glidmedel har inte använts mellan provkropparnas delar. Ur tabell 1 framgår att krypdeformationen är ungefär lika, oberoende av om provkropparna består av en eller två delar staplade på varandra, men spridningen i resultaten är större vid provkroppar bestående av två delar (stdv. = 1370) i jämförelse med provkroppar bestående av en del (stdv. = 249). VTI notat 53-l995

40 g : S 50: a) _ 8 : :ä : : MAB12T T h=57mm o 20 4 o..- o : få?- _ >< : m _-.E I.5 10* :o -1 '- 3 40 O IIIIIIITY TjTIIIIII IIIIIIIII IITIITT 0 1 000 2000 3000 4000 Antal belastmngar : MAB12T I h=30mm A.- M. s 30: //;:::.:' SE -,Är-_wao 20 '.Å/ o -1 O 2 < i å 1.E ' =O ;- o I i 1 1 I I I T T 1 T I I I I T 1 I I TT T T 1' T I T7 I I I I I I I I T 0 1000 2000.3000 4000 Antal belastmngar 40 : MÅB12T få : E 30 : 'JS - 3 2.- E å : : o 20 o O -4 : x 5 a) a /.E :. c 10 Od; M 11111111 IIYIITTT I rrrvrn 1 10 100 1000 10000 Antal belastningar Figur 2 Eüékw (W PrOVkrOPPSthCkle/c på [cry/?deformation has Marshalltillverkade provkroppar, MABT 12.

g : E 30: 5 3 2 2.ä 2 g : o 20' o -1 O 1 < 5 U) -..E I.510: :o _. '- : _( 40-.JjMAB12T jh=64mm OIIYTIIIIII IIIIIIIIIIIIIITIII TIITTIITF 0 1000 2000 3000 4000 Antal belastningar MA812T h=30mm Töjning x 1000 (mikrostlrain) 0 1000 2000 3000 4000 Antal belastningar 40 : MAB12T :c: 2 E 30 : 1;; - e : ä I 5 : o 20 ' -I o : Z: : n.30mmm 5, 1 : -J Så 10 4 :o : '- : 0- I TYIYITTI I Irllm I TI'TTITT Y IIIIII{ T 10 100 1000 10000 Antal belastningar Figur 3 Efekten av provkroppens tj0cklek på krypdeformation vid ytbehandlade ytor. VTI notat 53-1995

Tabell 1 Jämförelse mellan krypdeformation hos provkroppar bestående av en resp. två delar vid statisk kryptest. Prov bestå- Prov nr Höjd Init. töjning Töjning, 60 min Töjning, 120 min ende av (mm) (ua) (us) (us) 1 55 10900 15500 13100 2 57 1 1200 15200 13500 En del 3 49 12900 16300 13700 4* 61 17800 21700 20100 Mdv 1 1667 15567 1 3433 Std 881 464 249 86 + 66 55 1 1 100 12500 1 1800 Två delar 5a + 6a 59 12200 17900 14800 5b + 7b 57 1 1600 14600 12000 Mdv 11633 15000 12867 Std 450 2223 1370 * Mätvärdet utgår enligt FAS 015-91. 2.3 Undersökning av borrkärnor I samarbete med Skanska Väst har 12 st borrkärnor med ø 150 mm uttagits från en befintlig beläggning. Massabeläggningen 'ar Durabind 16 (skelettmassa) med ca 55 mm tjocklek. Provkropparna undersöktes med dynamisk kryptest [2, 3]. För att uppnå rätt tjocklek (60 mm) hos testprov staplades två prov på varandra efter sågning och polering (totalt användes 8 st borrkärnor för framställning av 4 st testprov). Kvarstående borrk'arnor (4 st) sågades för att erhålla maximal tjocklek på prov från Durabind lagret. Provkropparnas tjocklek och krypresultat redovisas i tabell 2 och figur 4.

Tabell 2 Jämförelse mellan krypdeformation hos provkroppar bestående'av en resp. två delar med olika tjocklekar hos borrkiirnor av massabeläggning, Durabind 16, vid dynamisk kryptest. Prov bestå- Prov Skrymdensitet Tjocklek Töjning ende av (glcms) n = 3600 (FAS 427) (mm) us (FAS 448) P3H & HX 2.454 & 2.455 60.6 11 793 Två delar PBM & MX 2.478 & 2.478 59.8 13 430 P3V & VX 2.483 & 2.487 60.2 10 294 P6V & VX 2.474 & 2.477 60.1 10514 mdv 2.473 60.2 11 508 std 0.012 0.3 1442 P3MX 2.468 48.3 19 297 En del P6H 2.372 45.9 12 360 P3M 2.482 47.0 13 393 P6HX 2.379 47.6 12 353 mdv 2.425 47.2 14 351 std 0.058 1.0 3333 Det konstateras från undersökningen att krypmotståndet är sämre hos tunnare provkroppar även om man stryker det extrema Värdet (19 297 us). Effekten av tjockleken är mindre här i jämförelse med den första undersökningen (figur 2). Dels beror det på att differensen i tjocklek hos testade provkroppar är mindre här än vid första undersökningen, nämligen 13 mm resp. 27 mm, dels att provkropparna med tjocklek 60 mm bestod av två delarmedan de som var tunnare bestod av en del. Standardavvikelsen på töjningen bedöms också som vara normalt hos prov bestående av två delar.

i i 10 20000 _ Tölning (mikrostrain) 15000 _... _._,i.....i. _. _ i. _.i u I ocooöoooooooooçoooooo OOOOO A_^^nnñnnnesnnno_o_o _ 000 l :,.eéaaaseggegggçaaaeââ 1 I I I 1 i 1 i 0 1000 2000 3000 4000 Antal belastning 20000 - M - AAAAA A å AAA AAAAA AAAAAÅAAAAAA»5 115000 a ; - of* : M g 4 ;AAAAAÅAAAAAAAAAA 8. i A EAAAAAAAAAÖ^^ ^A i 6.4666.6 5 10000 - -. V _ D).E.E :0 _, '- 5000 gåstvk'ropparbes _g_ 5:-' "5i:;sé- :f?-'5å:vfilmia* 'I. 20000-8 I I I I I 0 1000 2000 3000 4000 Antal belastning E 15000 -' - E :7, _ E ä E 10000 - D).E _ to '_:f :72': *" 5000 - Å. ' w: -G-á ' 60mm.. ;2*c1 elarçg : - -er- 42-00: ä 2) '1111111' I IIIIUI I IIITIHI T I lllllli 1 10 100 1000 10000 Antal belastning F;gur4 Krypdeformation hos provkroppar bestående av en resp. två delar med Olika tjocklekar hos borrkärnor av massabeläggning, Durabina' 16.

11 4 Slutsatser Slutsatser från den här begränsade undersökningen är följ ande: - Krypresultat hos provkroppar med olika tjocklekar ska inte jämföras med varandra. - Krypmotståndet hos asfaltprovkroppar som läggs i stapel (2 delar), så att rätt höjd erhålls, är inte annorlunda än krypmotståndet hos asfaltprovkroppar bestående av en hel provkropp (en del). Slutsatserna från denna undersökning överensstämmer med erfarenheter från andra länder vid utförande av krypförsök. 5 Referenser [1] de Hilster, E. and van de Loo, P.J.; The Creep Test: Influence of test parameters, Shell Int. Petroleum Company, 1978. [2] Said, S.F. och Karlsson, L.; Krypbenägenhet hos asfaltbetong genom enaxialprovning - Metodbeskrivning, VTI notat 41-1994. [3] FAS Metod 468-95; Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest, 1995.