Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Relevanta dokument
Miljömålsdagarna 2015 Örebro

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

KLIMATFÖRÄNDRINGAR, PARISMÖTET - OCH BEHOVET AV KLIMATANPASSNING. Andreas Gyllenhammar

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Ett politiskt initiativ. NCD > Non Communicable Diseases Icke Smittsamma Sjukdomar (EU > Kroniska sjukdomar)

På väg mot hållbarhet?

Hållbarhet genom innovation. Daniel Antonsson 11 oktober 2017

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

uppdrag för klassrummet

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

IKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Arbetstillfällen

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Bioekonomi från ord till handling

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Planering för mat trender och tendenser

Sofia Brockmark

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Hur kan svensk skogsna ring bidra till de globala ma len och ha llbar utveckling? Peter Holmgren 27 november 2018

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Social hållbarhet och hållbar stadsutveckling ur ett juridiskt perspektiv

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Utveckling, klimat och vatten:

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Skogspolicyn

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Vad är ett hållbart jordbruk?

Bioenergi Sveriges största energislag!

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Norr- och Västerbotten turné, april-maj Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

EN GLOBAL ÖVERNSKOMMELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Strategic Innovation Programme for the Swedish Mining and Metal Producing Industry

HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar

IKEA koncernens koppling till de svenska miljömålen

Klimatanpassning bland stora företag

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala april Hej Presentationsnamn Namn 1

Digitalisering i välfärdens tjänst

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Cirkulär ekonomi - vision och verklighet

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Box 738, Stockholm. Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Den smarta staden, innovation för framtiden.

Ett jämställt transportsystem - vad är det och hur långt har vi kommit?

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 A B A B A B A B

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Olika uppfattningar om torv och

Hållbarhetscertifieringar skapar nya arbetssätt och nya samarbetsformer

Naturen till din tjänst

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Konsumtion hållbarhet?

Forskning vid enheten för miljöekonomi, institutionen för nationalekonomi och statistik, GU.

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Policy Brief Nummer 2014:3

Rosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Klimatpolitik. och kort om landsbygdsprogram Anna Hagerberg. Klimatenheten, Jordbruksverket i vanliga fall Greppa Näringen

Botnia-Atlantica Information Meeting

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Transkript:

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären Nettoinlagring: 5.5 Gt CO 2 /år 1 Inklusive förluster från avskogning, ca -4 Gt CO 2 /år 1 Buffrar alltså 20% av fossila utsläpp, än så länge 1 Bioenergi från skogen - stor möjlighet till mitigation 1 Upprätthåller inlagringskapacitet i skogen Biomassa: 10% av global energi 2, 22% i Sverige 3 (inte bara skog) Men också kontroverser om effektivitet och kreditering Skogens roll för adaptation/resilience kan inte överskattas! 1) IPCC AR5 WG3 2014 2) IEA World Energy Outlook 2010 3) Energimyndigheten 2012

Skogen & klimatet (Sverige) 3500 3000 2500 Sweden: stem volume since 1920, by species Pine Spruce Broad-leaved Total Nära dubbelt kolförråd, OCH Nära dubbel uthållig avverkning efter 100 år av aktiv skogsskötsel M m3 2000 1500 1000 500 0 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Year

Verkar självklart att maximera klimatnyttan från skogen - eller hur? Men: Skog & mark ger en mängd nyttor. Det finns alltså flera mål. Vi måste söka kombinerade lösningar.

Skog & landskap bidrar till alla utvecklingsmål Draft Sustainable Development Goals from UN Open Working Group, July 2014: 1. End poverty in all its forms everywhere 2. End hunger, achieve food security and improved nutrition, and promote sustainable agriculture 3. Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages 4. Ensure inclusive and equitable quality education and promote life-long learning opportunities for all 5. Achieve gender equality and empower all women and girls 6. Ensure availability and sustainable management of water and sanitation for all 7. Ensure access to affordable, reliable, sustainable, and modern energy for all 8. Promote sustained, inclusive and sustainable economic growth, full and productive employment and decent work for all 9. Build resilient infrastructure, promote inclusive and sustainable industrialization and foster innovation 10. Reduce inequality within and among countries 11. Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable 12. Ensure sustainable consumption and production patterns 13. Take urgent action to combat climate change and its impacts* 14. Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable development 15. Protect, restore and promote sustainable use of terrestrial ecosystems, sustainably manage forests, combat desertification, and halt and reverse land degradation and halt biodiversity loss 16. Promote peaceful and inclusive societies for sustainable development, provide access to justice for all and build effective, accountable and inclusive institutions at all levels 17. Strengthen the means of implementation and revitalize the global partnership for sustainable development

Men REDD är väl bra?

REDD+ Framgångsrika klimatförhandlingar vad gäller skog Reducing emissions from deforestation and forest degradation and the role of conservation, sustainable management of forests and enhancement of forest carbon stocks in developing countries (REDD-plus) Förenklas ibland felaktigt till de första fyra orden. Har lett till andra initiativ, t.ex på provinsnivå (Governors Forest & Climate Task Force) i multinationella företag ( deforestation-free value chains )

REDD+ forts. Några oklarheter som kvarstår: Kostnadseffektivitet? (Är REDD för komplicerat?) Ger REDD offsets eller verkliga utsläppsminskningar? Hur kombineras REDD med andra utvecklingsmål? - T.ex matsäkerhet och handel Är betalning för kollagring en signifikant faktor för verklighetens verksamheter? - Inkomster från skogs- och jordbruksprodukter är ofta mycket högre

För att realisera klimatnyttan från skog och mark måste vi inkludera denna nytta i bredare lösningar.

Kapital som styrmedel En Landskapsfond? Investerare (t.ex pensionsfonder): Mycket stora kapitalvärden tillgängliga för bra investeringar som samtidigt stimulerar hållbar utveckling. Jord- och skogsbrukare: Tillgång till långsiktigt, prisvärt och tillförlitligt kapital är en stor begränsande faktor för våra företag. Offentliga sektorn: Vill använda skattepengar för att utveckla lösningar för den privata sektorn som levererar både gemensamma nyttor och hållbar utveckling.

Ja, det kan vara både lönsamt och hållbart. (och för att vara hållbart måste det vara lönsamt ) Simulering av risker och lönsamhet för hållbara brukningsmetoder i skog och jordbruk 19 metoder, 12 länder, 3 kontinenter. 80% av fallen ger >14% internränta.

Investeringar i hållbara Landskap generell modell nödvändig för att engagera storskaligt kapital Mål, mätbarhet och hållbarhet Enkel modell, lätt att förstå Oberoende av skala Fungerar överallt Indikatorer mätbara till rimlig kostnad Hållbarhet = stabil eller positiv trend för alla fyra mål

Tack för uppmärksamheten!