PLANERING OCH BEDÖMNING FYSIK ÅK 8
TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 Intro Värme Demo. Värmekulan 2 Lab. Värmepåverkan hos ämnen Stencil Längdutvidgning 3 Demo. Längdutvidgning Demo. Bimetall Vatten Termometer Temperaturskalor 4 Fasövergångar + Lab. Köldblandning Instudering 5 Förhör Värme 1 6 Värmespridning Lab. Ledning 7 Lab. Isolering Termos 8 Strömning + Lav Strålning Demo. Eldbollen Skillnad mellan värme och temperatur 9 Förhör Värme 2 10 Intro Magnetism Örstedts försök Lab. Elektromagneten 11 Lab. Elektromagneten 12 Lab. Ringklockan Demo. Relä 13 Förhör Elektromagneten 14 Buffert TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 8: 15 Principen för en elektrisk motor Lab. Elmotorn 16 Generatorn 17 Transformatorn 18 Elöverföring Instudering 19 Förhör Elektriska apparater 20 Intro Ljus Lab. Skuggor Lab. Reflektion i en plan spegel Reflektionslagen 21 Periskopet Lab. Mina första strålgångar Camera obscura 22 Demo. Spegelbildens avstånd Halvgenomskinliga ämnen Lab. Buktiga speglar Lab. Strålgång hos buktiga speglar 23 Hel- och halvljus Stencil Strålgångar Instudering 24 Förhör Ljus 1 25 Ljusets brytning Lab. Ljusets brytning i vatten Totalreflektion Fiberoptik 26 Linser Lab. Ljusets brytning i linser Lupp och kikare 27 Förhör Ljus 2 28 Demo. Ljusets brytning i ögat Demo. Spektrum och papperssnurra Polariserat ljus Laser Fyrfärgstryck Belysningsmått 29 UV-ljus och solning 30 Diskutera och ta ställning 31 Förhör Diskutera och ta ställning
Syfte: Pedagogisk planering Värme Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta vad värme är sett utifrån hur atomer rör sig känna till hur volymen hos ämnen påverkas av temperaturen, och vad detta har för effekter i vardagen kunna göra enkla beräkningar på längdutvidgning känna till vad en bimetall är och hur den är uppbyggd, samt kunna ge exempel på olika användningsområden kunna redogöra för vätsketermometerns uppbyggnad ha kännedom om olika temperaturskalor kunna redogöra för den absoluta nollpunkten känna till hur värme kan spridas kunna ge exempel på ämnen som leder värme bra respektive dåligt känna till hur värmeöverföring sker från solen känna till hur ljusa och mörka ytor påverkas av värmestrålning kunna redogöra för hur en solfångare fungerar känna till skillnaden mellan värme och temperatur känna till några olika väderfenomen och deras orsaker känna till hur fysikaliska begrepp används inom meteorlogin och i väderprognoser Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om materia och andra fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Pedagogisk planering Elektromagnetism Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter kunna hur en magnet är uppbyggd och hur magnetändar påverkar varandra känna till begreppet magnetfält känna till jordens magnetiska egenskaper och hur vi kan utnyttja dessa veta vem H C Örstedt var och vad han blev känd för känna till vad elektromagneten har för egenskaper och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för elektromagneter kunna hur man kan förändra magnetstyrkan hos en elektromagnet kunna redogöra för hur ett relä fungerar och var man använder sådana Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på fysikaliska samband Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Pedagogisk planering Elektriska apparater Syfte: Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhälle Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter veta hur en elektrisk motor är uppbyggd och principen för hur den fungerar kunna ge exempel på olika användningsområden för elmotorer känna till begreppet induktion förstå hur en enkel generator är uppbyggd och hur den fungerar känna till skillnaden mellan växelström och likström känna till hur hög spänning vi har i våra vägguttag kunna ge exempel på olika användningsområden för generatorer känna till vad transformatorn har för funktion och hur den är uppbyggd kunna ge exempel på olika användningsområden för transformatorer kunna göra enkla beräkningar på upp- och nertransformering kunna redogöra för upp- och nertransformeringar när man leder ström från kraftverk till våra hus Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet, och visar på fysikaliska samband
Syfte: Pedagogisk planering Ljus Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor som rör fysik Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter Konkreta mål Efter detta arbetsområde ska vi: ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av kunna skriva ordentliga labbrapporter känna till hur ljus utbreder sig, reflekteras och varför vi kan se olika färger känna till ljusets hastighet i vakuum kunna redogöra för hur ljus reflekteras i en plan spegel genom reflektionslagen känna till skillnaden mellan konkava och konvexa speglar och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa speglar kunna redogöra för hur en ljusstråle påverkas när den går från ett ämne till ett annat känna till begreppen infallsvinkel, reflektionsvinkel och brytningsvinkel känna till hur vi använder kunskapen om ljus inom t ex medicin, kommunikation och informationsteknik känna till skillnaden mellan konkava och konvexa linser och kunna ge exempel på var dessa används känna till strålgångarna för konkava och konvexa linser känna till begrepp som brännpunkt och brännvidd kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare kunna redogöra för skillnaden mellan en skenbild och en verklig bild kunna redogöra för hur olika optiska instrument fungerar såsom lupp och kikare känna till hur ljuset fångas upp av ögat och hur olika typer av synfel kan avhjälpas med linser kunna redogöra för hur ljus kan beskrivas med vägrörelser känna till de olika färgerna som ingår i ett färgspektrum kunna redogöra för skillnader mellan IR-ljus, synligt ljus och UV-ljus känna till vad som skiljer laser från vanligt ljus och ge exempel på olika användningsområden för laserljus känna till vad polariserat ljus är för något Arbetsmetoder: Genomgångar/Diskussioner Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter Individuellt arbete Läxförhör Bedömning: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Jörgen Lagnebo Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens begrepp, modeller och teorier Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med ljus och visar på fysikaliska samband
Att skriva labbrapport. Överskrift Kan vara formulerad som den fråga man vill ha svar på. Laborationsdatum skrivs längst upp till höger t.ex. 2014-02-17. Materiel Anteckna vad man behöver för att genomföra undersökningen/experimentet. Kemikalier * Anteckna vilka kemikalier som används. Riskanalys * Vilka risker kan finnas med experimentet och hur kan man undvika dessa? Hypotes Tänk igenom och skriv vad du tror att resultatet blir, och varför du tror att det blir så. Utförande Beskriv med ord och eventuellt bild hur man genomför undersökningen/experimentet. Resultat Skriv vad som händer under experimentet. Ibland får du mätvärden som ska antecknas och eventuellt skrivas i tabellform. Slutsats Använd resultaten från experimentet för att svara på frågan i överskriften. Var din hypotes rätt? Ibland behöver det göras en kontroll i litteratur t ex en lärobok. Felkällor Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet felaktigt? Hur kan man förbättra experimentet för att få ett ännu säkrare resultat? * Ska vara med i labbrapporterna för kemi
Förmågorna som bedöms i Fysik DISKUTERA OCH TA STÄLLNING PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Allmänna råd: Försök visa vad du kan i alla lägen genom att delta i diskussioner och var aktiv muntligt under genomgångar. Det är viktigt att genomföra alla laborationer så noggrant och ordentligt som möjligt, eftersom de hela tiden återkopplar till teorin vi läser. Ordentliga rapporter med bra slutsatser hjälper dig att förstå faktan. Använd fysikens begrepp och modeller när du beskriver hur saker fungerar och hänger ihop. Utgå från dessa kunskaper när du utvecklar dina resonemang genom att skriva utförligare då du löser svårare uppgifter och problem. Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar och instuderingsfrågor. Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok, övningshäfte och lärobok är viktiga redskap varje lektion. Använd lektionstiden på bästa sätt. Ta anteckningar, ställ frågor och var nyfiken.
Ex. Bedömningsmatris Diskutera och ta ställning Jörgen Lagnebo - Ta ställning - Ange två fördelar eller två nackdelar eller en fördel och en nackdel med alla alternativ ur minst två aspekter - Två resonemangskedjor i ett led eller en resonemangskedja i två led, ex fördel, eftersom som beror på - Saklig med naturvetenskapligt språk - Ta ställning - Ange en fördel eller en nackdel med alla alternativ ur någon aspekt - En resonemangskedja i ett led, ex fördel, eftersom - Allmänt hållen med inslag av egna åsikter och tyckanden Ex. Bedömningsmatris Planera och undersöka - Delvis rätt materiel - Beskriver delar av genomförandet - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en allmän/generell förbättring Ta ställning Ange en fördel och en nackdel med alla alternativ där alla aspekter berörs - Två resonemangskedjor i två led utifrån två aspekter, ex fördel (aspekt 1), eftersom som beror på nackdel (aspekt 2), eftersom som påverkar - Saklig med naturvetenskapligt språk och anpassad till syftet - Övervägande del rätt materiel - Beskriver genomförandet men kräver viss justering - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring Ex. Bedömningsmatris Beskriva och förklara - Förklaring i ett led ex. förklaring - Uppger en positiv eller en negativ konsekvens - Rätt materiel - Beskriver genomförandet - Ger exempel på något som gör undersökningen mer tillförlitlig - Genomför undersökningen utan att äventyra någons säkerhet och följer instruktionerna och använder materielen på rätt och effektivt sätt - Redovisar fullständigt resultat och drar slutsats - Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför den kan påverka resultatet - Förklaring i två led ex. förklaring, vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens - Förklaring i tre led ex. förklaring, vilket i sin tur vilket i sin tur - Uppger en positiv och en negativ konsekvens och resonerar i ett led kring dessa konsekvenser
Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan söka information och föra enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka information och föra välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Uppgift: Sök information och motivera om följande påstående är sant eller falskt: Mobiltelefoner skickar ut strålning som är farlig för människan Bedömningsexempel för E: Jag tror att påståendet är falskt. Efter att ha sökt efter "mobiltelefon och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter www.mobilfakta.se. Sidan såg seriös ut och presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Dock finns det reklam på sidan och det kan påverka trovärdigheten. Man har sökt information och hittat en källa som gör att man kan ta ställning till påståendet. Källan ifrågasätts något på grund av reklaminslagen. Bedömningsexempel för C: Jag tror att påståendet är sant. Enligt www.wikipedia.se står det att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning som kan vara skadlig för människan. Wikipedia har oftast rätt men jag vill ha någon annan källa. På Nationalencyklopedins hemsida (www.ne.se), som är en sida med kontrollerad fakta, söker jag på "mobiltelefon" och sedan "mobiltelefoni". Där bekräftas det att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Här bekräftas också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Bedömningsexempel för A: Det finns motstridiga uppgifter om detta. Dock drar jag slutsatsen att det kan vara sant. Efter att ha sökt efter "mobiltelefoner och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter www.mobilfakta.se. Sidan presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Det finns en länk till ett pressmeddelande på Karolinska institutets hemsida som stärker trovärdigheten. Dock är undersökningen några år gammal. Wikipedia (www.wikipedia.se) säger att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning och att den kan vara skadlig för människan. Wikipedias källor hänvisar bland annat till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida som beskriver hur strålning kan påverka kroppen samt att enstaka forskningsresultat har påvisat ett samband mellan mobiltelefoni och tumörer. Ytterligare en källa, Nationalencyklopedins hemsida, www.ne.se (en sida med kontrollerad fakta), bekräftar att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Sidan bekräftar också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Till slut beskriver Nationalencyklopedin olika undersökningar, framförallt med långtidsanvändande av mobiltelefoner, samt vilka problem och felkällor som finns i dessa undersökningar. Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Man granskar informationen kritiskt och kontrollerar källor till de olika sidorna man hämtat fakta ifrån och drar egna slutsatser som baseras på detta innehåll.
Konkreta exempel DISKUTERA OCH TA STÄLLNING Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med enkla motiveringar och föra diskussionerna till viss del framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med utvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt. Eleven kan använda naturvetenskaplig information på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller andra framställningar och samtala om frågor med välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna framåt och fördjupa dem. Uppgift: Skriv ett förslag till landets energiminister där du rekommenderar en av de tre energikällorna vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I förslaget ska du använda naturvetenskaplig information, ta ställning och motivera ditt ställningstagande utifrån aspekterna energiframställning, miljöpåverkan och livslängd. Bedömningsexempel för E: "Mitt förslag är att ni bör använda vattenkraft om ni vill öka elproduktionen. Speciellt med tanke på hur många älvar som landet har. Elen som kommer från vattenkraften är helt naturligt och ni behöver inte vara rädd för att den ska ta slut till skillnad från kärnkraft där man tror att jordens urantillgångar bara kommer räcka i ett par hundra år. Vindkraft producerar väldigt lite el och ser ohyggligt fula ut i naturen. Vattenkraft är det näst billigaste alternativet och det folk tycker mest om eftersom de inte sabbar utsikten eller naturen." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån aspekten energiframställning och uppger en fördel med den valda energikällan och en nackdel med någon av de andra energikällorna. Texten är enkelt formulerad med viss anpassning till syftet. Bedömningsexempel för C: "Goddag kära energiminister. Jag skulle vilja att vårt land satsar på kärnkraft om vi ska öka vår elproduktion. Kärnkraft är en effektiv energikälla, det går att utvinna mycket energi. Om man satsar på vind- eller vattenkraft är det svårt att möta den efterfrågan som finns. Att vara tvungen att ransonera el går vi inte med på och fylla kusten med vindkraftverk skulle påverka både turismen och ekonomin. Vid användning av kärnkraft påverkas inte djurlivet på samma sätt som t.ex. vindkraft där ofta fåglar sugs in i rotorbladen och dör. Både vindkraft och vattenkraft är miljövänliga energikällor om man tänker på att den kan återanvändas och det finns stora mängder överallt i naturen. Man måste också komma ihåg att djurlivet påverkas av alla tre. Med kärnkraft får man inte glömma att det finns risk för olyckor och att det då kan spridas radioaktiva ämnen. Senast för några år sedan förstörde kärnkraftverket i Fukushima många japaners liv. Dock är risken för härdsmälta inte stor. Med dagens teknik och kunskap går det att minska riskerna för härdsmälta i stor utsträckning. Det behövs inte så många kärnkraftverk för att hålla landet igång och de går att placera på ett specifikt område bara det inte är mitten av en stad, men det behöver vind- och vattenkraftverken för att de ska vara effektiva. Lyssna på mig och välj kärnkraft." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför två av de tre energikällorna genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är utvecklad och relativt god anpassad till syftet. Bedömningsexempel för A: "Det finns fördelar och nackdelar med alla tre enrgikällor, men det jag anser är den mest miljövänliga källan är kärnkraftverk. Till skillnad från vind- och vattenkraftverk ger kärnkraftverk en jämn och hög elproduktion över hela året. Det är också lättare att placera ut nya kärnkraftverk jämfört med vindkraftverk som behöver öppna fält, eller vattenkraftverk som måste placeras ut i våra älvar. Bäst lämpat för vindkraftverk ärlandets platta fält, men på många av dessa fält odlas annat och man kan inte ta över dessa för att sätta upp kraftverk. Det är också så att vindkraftverk låter och bullrar. Vi kan inte kräva av landets befolkning att stå ut med detta. Om man skulle sätta ut så många vattenkraftverk som behövs skulle fiskarnas levnadsmiljö påverkas och många arter som lever i våra älvar dö ut. Att medvetet förstöra vår naturs mångfald när det finns alternativ som inte gör det är väldigt dumt. Det som är mest positivt med vind- och vattenkraftverk är att det är en förnyelsebar energikälla vilket inte skapar utsläpp av växthusgaser, men det gör inte kärnkraft heller. Det som är mest negativt kring kärnkraftverk är urantillgång och om det sker en olycka och radioaktiva ämnen sprids. Tjernobyl är ett skräckexempel på vad som händer om en kärnkraftsolycka inträffar. Men idag är detta inget argument då det skulle vara som att jämföra säkerheten att köra bil från 60-talet gentemot idag. Kärnkraftverket är det bästa alternativet. Det har längst livslängd och mest elproduktion. Jag hoppas du tar åt dig utav mina argument och använder kärnkraft i din nya satsning. Vänliga hälsningar." Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla. Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför alla tre energikällor genom att uppge för- och nackdelar med dessa. Texten är välutvecklad och har god anpassning till syftet.
Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan bidra till enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan formulera enkla planeringar samt genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppgift: Planera och utför en undersökning där du tar reda på vilket av materialen bomullstyg, wellpapp eller mjuk plast som håller värmen på vatten i en bägare bäst. Planering - Bedömningsexempel för E: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Först värmer man upp vatten i en bägare. Undertiden vattnet värms upp täcker jag tre bägare med de tre materialen. När vattnet är varmt häller jag ner vattnet i de tre bägarna. Jag väntar sedan fem minuter och kollar sedan hur många grader termometern visar. Sedan antecknar jag. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan besvara frågeställningen. Dock uppger den inte att man ska använda samma volym av vattnet. Genomförande - Bedömningsexempel för E: Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom temperaturen på vattnet och fäster isoleringen på bägaren. Planering - Bedömningsexempel för C: Materiel: tre bägare, tre termometrar, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Häll upp 10 cl vatten i alla bägare och sätt i termometern. Börja med att värma upp vattnet i ena bägaren med brännaren, till termometern visar 65 grader. Ställ bägaren åt sidan. Täck bägaren med en bit bomullstyg. Ta tid hur lång tid det tar att värmen sjunker till 30 grader. Gör sedan samma sak med de två andra materialen. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för C Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen på ett godtagbart sätt t ex med en bägare samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster isoleringen på ett sådant sätt att bägarens mantelyta täcks. Planering - Bedömningsexempel för A: Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, trådnät, tidtagarur, tre glasflaskor med lock, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast Utförande: Tänd brännaren. Gör i ordning trefoten och trådnätet. Fyll bägaren med 150 ml vatten och koka upp det. Fyll de tre glasflaskorna med lika mycket vatten. Skruva igen dem noga. Isolera de tre glasflaskorna med ett material till varje. Använd samma mängd material till varje flaska. Ställ flaskorna i kylen och ta tid. Mät temperaturen var femte minut och anteckna resultatet. Använd lika mycket material till alla flaskorna annars kan vissa bli mer isolerande än andra. Gör testet med alla flaskor samtidigt för att undvika temperaturskillnader i flaskornas omgivning. Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten, lika mycket isoleringsmaterial och jämföra tiden för ett temperaturintervall. Genomförande - Bedömningsexempel för A Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen. Man mäter dessutom upp den angivna volymen med god precision t ex med ett mätglas samt mäter temperaturen på vattnet. Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster lika tjockt av de tre isoleringsmaterialen på bägaren.
Konkreta exempel PLANERA OCH UNDERSÖKA Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några förslag på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa detta i skriftliga rapporter. Uppgift: Utvärdera undersökningen genom att redovisa resultat, slutsats samt ge förslag på någon förbättring av undersökningen Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Resultat: Bomullstyg 55 ºC Wellpapp 45 ºC Plast 50 ºC Slutsats: Bomull behåller temperaturen längst vilket innebär att bomullen behåller värmen bäst. Vattnet innehåller mer värme än omgivningen och bomullen är ett hinder som hindrar värmen att ta sig ut. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär som värmen har svårt att passera. Förbättringar - Bedömningsexempel för E Förbättring: Fler mätningar hade gett ett bättre resultat. Ett förslag på en allmän/generell förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Resultat: Bomullstyg 4,5 min Wellpapp 3,5 min Plast 3 min Slutsats: I min undersökning tog det längre tid för vattnets temperatur att sjunka i bägaren som var inlindad i bomull och det beror på att bomull innehåller mycket luft som gör att värmen inte kan ledas ut från vattnet. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär eftersom den leder värme dåligt. Förbättringar - Bedömningsexempel för C Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen så hade resultatet blivit bättre. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Resultat: Bomullstyg 45 ºC Wellpapp 50 ºC Plast 55 ºC Slutsats: Bubbelplasten håller värmen bäst eftersom luften i bubblorna blir varm och stannar kvar. Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt. Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet håller kvar luften kring bägaren så att inte luften runt bägaren byts ut. Förbättringar - Bedömningsexempel för A Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen hade resultatet blivit bättre eftersom jag då testar materialet och inte tjockleken på materialet. Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför det kan påverka resultatet.
Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska sammanhang och kan beskriva dessa med användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Uppgift: Ellen ska äta en varm smörgås. Brödet och tomaten har samma temperatur när Ellen äter sin varma smörgås. Ellen bränner sig på tomaten men inte på brödet. Förklara varför. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Ex 1. För att det är mer vätska i tomaten än i brödet Ex 2. Värmen leds bättre i en tomat än i en smörgås Eleven uppger att det är skillnad i mängden vatten och luft eller värmeledningsförmåga i tomat och bröd Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Tomaten har en bättre ledningsförmåga eftersom brödet innehåller mer luft än tomaten som innehåller vatten. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeledningsförmågan Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Brödet är poröst och innehåller inte lika många molekyler som tomaten, vilket gör att fler molekyler har temperaturen 80 grader hos tomaten och därför innehåller den mer värmeenergi. Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeinnehåll och kopplar det till temperaturförändringar
Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra utvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Eleven kan föra välutvecklade resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband, samt även kunna resonera kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar utveckling. Uppgift: Förklara hur växthuseffekten fungerar. Ge även ett förslag på något som en människa kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser samt beskriv varför det leder till mindre utsläpp av växthusgaser. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E Solens värmestrålar kommer in i atmosfären men inte ut. Man skulle kunna cykla mer eftersom det då inte används så mycket bensin som bidrar till växthuseffekten. Svaret beskriver att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att "cykla mer" bidrar till att det används mindre bensin. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C Ljuset från solen åker igenom atmosfären och studsar mot jorden och åker tillbaka till rymden. Växthusgaser gör att strålarna inte kommer ut från atmosfären utan stannar här och det blir varmare. Man skulle kunna isolera huset bättre eftersom det då behövs mindre el att värma upp det. På så sätt minskar utsläppen av koldioxid. Kommentar Svaret förklarar att växthusgaserna tar upp värmestrålning vilket gör att värme hålls kvar i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att isoleringen bidrar till minskat utsläpp av koldioxid. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A Temperaturen på jorden regleras av växthuseffekten. Solen skickar värmestrålning genom atmosfären som reflekteras mot jorden och åker tillbaka ut mot rymden. Men en del av värmestrålningen som reflekterats träffar olika växthusgaser som t.ex. koldioxid och metangas och studsar ner mot jorden igen. Detta gör att temperaturen är ganska behaglig på jorden. Skulle växthusgaserna öka i atmosfären skulle mer värmestrålning studsa tillbaka till jorden och medeltemperaturen öka. Om fler skulle börja åka buss till jobbet istället för att köra bil hade man minskat utsläppen av koldioxid, som man får när fossila bränslen brinner, eftersom färre bilar hade varit i trafik. Kommentar Svaret förklarar utförligt växthusgasernas roll och hur de hjälper till att behålla värmestrålning i atmosfären. Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver utförligt hur ökad bussåkning bidrar till minskat utsläpp av koldioxid.
Konkreta exempel BESKRIVA OCH FÖRKLARA Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och visa samband på naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för människan. Uppgift: Förklara vad man använder en generator till och hur den fungerar. Förklara även hur användningen av generatorn har påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E En generator skapar ström genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare generatorn kan vi nu använda elektriska apparater som t.ex. glödlampan eller datorn. Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt något exempel på hur generatorn påverkat människans liv. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C En generator skapar ström från rörelseenergi genom att man låter en magnet snurra i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar kan vi använda glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta kan t.ex. ändra vår dygnsrytm. Förr sov man på natten och var vaken på dagen. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en beskrivning i flera led kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor. Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom att en magnet rör sig i en spole. Tack vare strömmen som generatorn skapar är vi inte beroende av solen eller elden som ljuskällor utan kan använda t.ex. glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta innebär att man nu har ändrat våra arbetsvanor. Förr jobbade man när det var ljust och vilade då det var mörkt. Idag kan man arbeta alla tider på dygnet vilket gör att man kan arbeta i skift på ett annat sätt. Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Vi kan producera mer, men kanske så träffar man kompisar och familj mindre eftersom man jobbar på olika tider. Kommentar Svaret uppger att generatorn alstrar ström. Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en generell beskrivning kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor.