Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second cycle degree programme requiring previous university study Beslutsuppgifter Utbildningsplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2018-02- 01 (U 2018/25) och senast reviderad av Prodekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten 2018-08-31 (U 2018/494). Den reviderade utbildningsplanen gäller från och med 2018-08-31, höstterminen 2019. Programbeskrivning Masterprogrammet i kulturkriminologi är en disciplinsgrundad utbildning med syfte att ge studenterna en gedigen förståelse för kriminologiska företeelser ur ett kulturellt perspektiv. Programmet leder till en examen i kulturkriminologi med huvudområde sociologi eller socialantropologi. Både sociologi och socialantropologi som disciplin har breda kulturanalytiska traditioner och redskap som kan användas för att studera kriminalitet och brottsbekämpning ur kulturella perspektiv. Programmets utgångspunkt är att kulturella strukturer synliga i meningsskapande interaktionsmönster, samhälleliga maktrelationer och emotioner är sammanvävda med brottslighet och avvikelser samt med samhällets kontrollinstanser och medier på rekursiva (återkommande) sätt. Masterprogrammet i kulturkriminologi fokuserar på brott, avvikelser och social kontroll genom att studera hur kulturella normer, representationer och föreställningar fungerar i samhället såväl ur individens som ur samhällets perspektiv. Frågor som rör människors agerande och interaktion samt kollektiva uppfattningar om moral/omoral och normalt/onormalt är centrala. Vidare studeras vilka sociala fenomen som
definieras som avvikande och hur dessa produceras och reproduceras. Den gemensamma nämnaren är att dessa ämnen förhåller sig till kulturkriminologiska frågeställningar. Utbildningen ger ökad kunskap och förståelse för komplexiteten gällande brott, avvikelser, social kontroll och sociala problem. Utbildningens mål är att ge studenterna redskap för att kunna förstå, analysera och praktiskt hantera kriminologiska företeelser genom kunskap om de underliggande kulturella faktorer som dessa företeelser grundar sig på. Utöver en fördjupad teoretisk och empirisk kunskap grundad på tidigare forskning läggs särskild vikt vid utvecklingen av metodologiska kunskaper och färdigheter. Studenten får en inblick i utvecklingar beträffande definierandet och reproducerandet av det som betraktas som avvikande och särskiljande, social kontroll beträffande normer, lagstiftning och rättsorgan på nationell och transnationell nivå. I detta sammanhang betonas hur sådan social kontroll kan påverka vanliga medborgares vardagsliv. Genom utbildningen ges studenten redskap för att kritiskt granska, analysera och utvärdera samspelet mellan teori och praktik och studera såväl avvikande delkulturer som sociala kontrollinstanser. Möjlighet till ytterligare bredd och/eller specialisering ges genom valbara kurser samt praktikkurs. Programmet förbereder studenten för arbete med exempelvis brottsförebyggande verksamhet samt brottsbekämpning på policynivå och praktisk nivå, samt mediala verksamheter som har med avvikande delkulturer, kriminalitet, brott och brottsbekämpning att göra. Programmet kan också leda till fortsatta studier på forskarnivå. 2/5 Mål I enlighet med Högskoleförordningen skall studenten för masterexamen respektive magisterexamen visa följande: Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen (sociologi eller socialantropologi), inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Utöver de mål som specificeras i Högskoleförordningen skall studenten för filosofie masterexamen i kulturkriminologi eller filosofie magisterexamen i kulturkriminologi: visa kvalificerad och specialiserade kulturanalytiska kunskaper och färdigheter inom kulturkriminologi, samt visa förmåga att förstå sambanden mellan kulturella strukturer samt föreställningar om och definitioner av kriminalitet, avvikelser och social kontroll, visa förmåga att förhålla sig till den vetenskapliga forskningsfronten och kunna värdera samt kritiskt tolka och diskutera aktuella samt för samhället avgörande kulturanalytiska företeelser, frågeställningar och situationer, och visa förmåga att muntligt och skriftligt bedriva utvecklingsarbete, organisera och ange strategier för det övergripande brottsförebyggande och -relaterade arbetet. 3/5
4/5 Kursuppgifter Masterprogrammet i Kulturkriminologi erbjuder ett sammanhållet program som omfattar 120 högskolepoäng. För en filosofie masterexamen i kulturkriminologi med huvudområde sociologi eller socialantropologi krävs 30 högskolepoäng i kulturkriminologi; 30 högskolepoäng i metod; 30 högskolepoäng valfria och för programmet relevanta kurser, utlandsstudier eller praktik; och 30 högskolepoäng examensarbete för masterexamen inom huvudområdet. Första terminen inleds med en kurs som syftar till att ge grunderna för ett kulturkriminologiskt angreppssätt: hur brott och brottsbekämpning, avvikelser och normalitet förhandlas i ett dialektiskt förhållande inom olika kulturella kontexter och med olika konsekvenser. Den andra delen av terminen består av en samhällsvetenskaplig metodkurs med inriktning mot såväl kvalitativa som kvantitativa metoder. Den andra terminen inleds med en kurs i tillämpad kulturkriminologi för att förbereda studenterna för deras examensarbete samt framtida yrkesliv. Den andra delen av terminen utgörs av en metodkurs i etnografiska metoder. Den tredje terminen utgörs av valfria kurser relevanta för programmet, praktik eller utlandsstudier. Under den fjärde terminen avslutar studenterna utbildningen genom att skriva ett examensarbete för masterexamen inom sitt huvudområde. Se bilaga Kursuppgifter SACCR. Examen Examensbenämningar Filosofie masterexamen i kulturkriminologi Huvudområde: Socialantropologi Huvudområde: Sociologi Degree of Master of Science (120 credits) in Cultural Criminology Major: Social Anthropology Major: Sociology Filosofie magisterexamen i kulturkriminologi Huvudområde: Socialantropologi Huvudområde: Sociologi Degree of Master of Science (60 credits) in Cultural Criminology Major: Social Anthropology Major: Sociology För att erhålla en filosofie masterexamen inom programmet krävs att studenten fullgjort de kurser som anges under "Kursuppgifter" (eller motsvarande kurser vid annat lärosäte). Det är också möjligt att erhålla en filosofie magisterexamen i kulturkriminologi, med huvudområde sociologi eller socialantropologi omfattande 60 högskolepoäng efter att ha genomfört följande kurser med godkänt resultat: 1. Kulturkriminologiska teorier, perspektiv och begrepp, 15 hp 2. Samhällsvetenskaplig forskningsmetod eller Metod och samhällsanalys, 15 hp 3. Tilllämpad kulturkriminologi - Analys, organisering och strategier, 15 hp
5/5 4. Examensarbete för magisterexamen i sociologi eller socialantropologi, 15 hp Förkunskapskrav och urvalsmetod Förkunskapskrav För tillträde till programmet krävs motsvarande en svensk kandidatexamen med ett av följande huvudområden: sociologi, socialantropologi (inkluderande minst 90 hp i ett av dessa huvudområden) eller motsvarande. Muntlig och skriftlig språkfärdighet i engelska motsvarande Engelska 6/B från svenskt gymnasium är ett krav. Ekvivalering genomförs i enlighet med nationella riktlinjer. Urvalsmetod Den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen är det huvudsakliga urvalskriteriet. Vid urval beaktas tidigare studieresultat (betyg på kurser och examensarbete för kandidatexamen), kunskaper i engelska och en avsiktsförklaring. Övrigt Undervisningsspråket är engelska vilket innebär att undervisning och examination sker på engelska. Uppgifter om undervisning och examination ges i kursplanerna till de kurser som ingår i utbildningen.
Bilaga Kursuppgifter SACCR Kurser Termin 1 Termin 2 Kulturkriminologiska teorier, perspektiv och begrepp 15 hp Tilllämpad kulturkriminologi -Analys, organisering och strategier, 15 hp Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 hp alternativt Metod och samhällsanalys, 15 hp Samhällsvetenskaplig etnografi eller motsvarande kurs 15 hp Termin 3 Termin 4 Valbara kurser relevanta för programmet/praktik/utlandsstudier 30 hp Examensarbete för masterexamen (30hp)