Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag NBD

Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag 1927 2007 NBD

4

Formáli Norrænn byggingardagur NBD I Stokkhólmur 1927 NBD II Helsinki 1932 NBD III Ósló 1938 NBD IV Kaupmannahöfn 1946 NBD V Stokkhólmur 1950 NBD á Íslandi stofnað árið 1952 Ráðsfundur á Íslandi í fyrsta sinn 1954 NBD VI Helsinki 1955 Heildarsamþykkt um Norrænan byggingardag 1957 NBD VII Ósló 1958 Stjórnarfundur á Íslandi 1960 NBD VIII Kaupmannahöfn 1961 NBD IX Gautaborg 1965 NBD á Íslandi 1966 NBD X Reykjavík 1968 NBD XI Helsinki 1971 NBD XII Bergen 1974 NBD XIII Kaupmannahöfn 1977 NBD á Íslandi 1978 NBD XIV Stokkhólmur 1980 NBD XV Reykjavík 1983 NBD XVI Helsinki 1986 NBD XVII Bergen 1989 NBD XVIII Kaupmannahöfn 1992 Kreppa og minnkandi áhugi NBD XIX Stokkhólmur 1996 Danir hætta breytt form Aukaráðstefna í Tallinn 1998 NBD XX Reykjavík 1999 NBD XXI Malmö 2000 NBD XXII Helsinki 2001 Ný heildarsamþykkt NBD XXIII Kaupmannahöfn 2002 NBD XXIV Ósló/Lilleström 2003 Námsstefna um Partnering 2004 Aukaráðstefna í Varsjá 2004 NBD XXV Reykjavík 2005 Aukaráðstefna í Pétursborg 2006 Námsstefna um aðgengismál 2006 NBD XXVI Stokkhólmur 2007 NBD á Íslandi 2007 Formenn Íslandsdeildar NBD frá upphafi Lokaorð Viðauki 1 Samþykktir NBD á Íslandi Viðauki 2 Nordic Building Forum (NBF) Agreement of cooperation 5 7 9 12 14 18 19 21 22 23 25 27 28 29 32 34 35 43 44 46 47 48 49 51 52 53 54 56 57 58 59 64 65 66 67 68 71 72 73 76 77 78 80 81 82 85 87 2

Inledning Nordisk Byggdag NBD I Stockholm 1927 NBD II Helsingfors 193 NBD III Oslo 1938 NBD IV Köpenhamn 1946 NBD V Stockholm 1950 NBD grundas på Island året 1952 Rådsmöte på Island för första gången 1954 NBD VI Helsingfors 1955 Stadgar för Nordisk Byggdag 1957 NBD VII Oslo1958 Styrelsemöte på Island 1960 NBD VIII Köpenhamn 1961 NBD IX Göteborg 1965 NBD på Island 1966 NBD X Reykjavík 1968 NBD XI Helsingfors 1971 NBD XII Bergen 1974 NBD XIII Köpenhamn 1977 NBD på Island 1978 NBD XIV Stockholm1980 NBD XV Reykjavik 1983 NBD XVI Helsingfors 1986 NBD XVII Bergen 1989 NBD XVIII Köpenhamn 1992 Kris och minskad intresse NBD XVIIII Stockholm1996 Danskarna slutar ny ordning Tallinn 1998 NBD XX Reykjavík 1999 NBD XXI Malmö 2000 NBD XXII Helsingfors 2001 Nya stadgar NBD XXIII Köpenhamn 2002 NBD XXIV Lilleström 2003 Ny styrelse för isländska NBD 2003 Extra konferens i Warsava 2004 NBD XXV Reykjavík 2005 Extra konferens St. Petersborg 2006 Seminarium om tillgänglighet 2006 NBD XXVI Stockholm 2007 Isländska NBDs styrelse 2007 Ordföranden för isländska NBD från begynnelsen Slutord 5 7 9 12 14 18 19 21 22 23 25 27 28 29 32 34 35 43 44 46 47 48 49 51 52 53 54 56 57 58 59 64 65 66 67 68 71 72 73 76 77 78 80 81 82 3

4

Formáli Inledning Eins og fram kemur hér í þessu riti eru samtök um Norrænan byggingardag (NBD) ein elstu starfandi samtök um sameiginleg norræn málefni. Rætur þess samstarfs sem samtökin standa fyrir má rekja allt aftur til loka nítjándu aldar þegar arkitektar á hinum Norðurlöndunum fjórum hófu að hittast reglulega. Samtökin hafa allt frá árinu 1927 haldið ráðstefnur til skiptis í löndunum fimm en sú fyrsta á Íslandi var haldin árið 1968. Var sú ráðstefna ein allra fjölmennasta ráðstefna sem haldin hafði verið á landinu eða með samtals um 900 þátttakendur. Er talið að ráðstefnan hafi markað viss þáttaskil í ferðaþjónustu í Reykjavík. Viðfangsefni á ráðstefnunum gefa ágæta mynd af sveiflum og áhersluatriðum í byggingariðnaði og skipulagsmálum á þessu tímabili og stöðu mála hjá gestgjöfum. Núverandi stjórn NBD á Íslandi ákvað árið 2007 að láta taka saman upplýsingar um samtökin og ráðstefnurnar í tilefni af því að áttatíu ár voru liðun frá stofnun þeirra í Stokkhólmi. Eins og þegar er komið fram var fyrsta ráðstefnan á Íslandi haldin 1968 en síðan hafa verið haldnar ráðstefnur á Íslandi árin 1983,1999 og 2005. Frá því að vinna hófst að gerð þessa rits hefur ýmislegt dunið yfir byggingariðnaðinn bæði hér á landi og hjá nágrönnum okkar á Norðurlöndunum. Rætt er um djúpa kreppu og vandamál sem hefði mátt sjá fyrir og vandamál af svipuðum toga virðast teygja sig um allan heim. Við sjáum hér í efnisyfirlitinu að menn eru að ræða um kreppuástand á fjórða áratugnum, þeim tíunda en aldrei meir en nú. En er nokkurn tíma meira virði að eiga góða og nána vini en þegar kreppir að? Eiga vinahóp sem hefur staðið saman í öll þessi ár, nýtt reynslu hvers Nordisk Byggdag (NBD) är en av de äldsta verksamma föreningarna inom nordiska angelägenheter. Samarbetet har sitt ursprung från 1800-talets slut då arkitekter från de fyra nordiska länderna började träffas regelbundet. Föreningen har sedan 1927 hållit konferenser växelvis i de fem nordiska länderna. 1968 hölls den första konferensen på Island. Det var den näst största konferensen som hade hållits på Island med cirka 900 deltagare. Många anser att konferensen hade en stor inverkan på turistnäringen i Reykjavik. Debattämnena på de olika konferenserna ger en bra bild av konjuktursvängningar och viktiga områden inom byggindustri och planeringsfrågor. 2007 bestämde den nuvarande styrelsen för isländska NBD att samla in upplysningar om organisationen och konferenserna i samband med att det hade gått 80 år sedan Nordisk Byggdag grundades i Stockholm 1927. Som redan nämnts var den första konferensen på Island 1968 och sedan dess har det hållits konferenser 1983, 1999 och 2005. Under tiden som boken skrevs har byggindustrin råkat ut för konjukturnedgång på Island och i de övriga nordiska länderna. Man talar om en djup kris och problem som man borde ha insett tidigare, problem som verkar vara av global natur. Vi ser i innehållsförteckningen att det var depression på 30-talet, under slutet av 1900-talet och aldrig djupare än nu, men är det inte just som man mest uppskattar att ha goda och nära vänner? En vänskapsgrupp som har hållit ihop under alla dessa år, dragit nytta av varandras erfarenheter och fått hjälp i motgång. Vi hoppas att den här boken uppmuntrar till fortsatt samarbete mellan länderna och att den kan bidraga till överföring av kunskap till dem som fortsätter arbetet. 5

annars og notið aðstoðar í erfiðleikum. Við vonum því að þetta rit verði hvatning til framhalds á samstarfi þjóðanna og fróðleiksbrunnur þeim sem við taka. Ritið er gefið út á íslensku og sænsku og sá Marianne Berg um þýðingu úr íslensku á sænsku. Gert er ráð fyrir að stjórnirnar á hinum Norðurlöndunum sjái um dreifingu hver í sínu landi. Formaður hefur haldið utan um útgáfuna og fékk Guðjón Friðriksson sagnfræðing til að taka saman efnið og er allur meginhluti textans frá Guðjóni kominn. Ritari stjórnar, Ásdís Ingþórsdóttir, hefur síðan haldið utan um efnið, safnað viðbótargögnum og ljósmyndum. Sól Hrafnsdóttir sá um grafíska uppsetningu. Öllum þessum aðilum eru færðar bestu þakkir og sérstakar þakkir fyrir gott og skemmtilegt samstarf fá meðstjórnendur mínir í stjórn NBD á Íslandi en þau eru: Þórarinn Magnússon, Smári Þorvaldsson, Hákon Ólafsson og Ásdís Ingþórsdóttir. Boken är utgiven på isländska och svenska, Marianne Berg har översatt boken från isländska till svenska. Vi förmodar att styrelserna i varje enskilt nordiskt land distribuerar boken. Undertecknad har styrt arbetet, historiker Guðjón Friðriksson, har samlat in materialet och har till största delen skrivit texten. Sekreterare Ásdís Ingþórsdóttir, har bidragit med ytterligare material. Ett stort tack till alla dessa parter och speciellt till mina medarbetare i styrelsen för NBD på Island Þórarinn Magnússon, Smári Þorvaldsson, Hákon Ólafsson och Ásdís Ingþórsdóttir för ett framgångsrikt och roligt samarbete. Þorvaldur S. Þorvaldsson ordförande för isländska NBD Þorvaldur S. Þorvaldsson formaður NBD á Íslandi 6

Norrænn byggingardagur Nordisk Byggdag 1 nordicbuilding.org/ history.htm. Norrænn byggingardagur eru líklega elstu samnorrænu samtök, sem nú starfa, en þau voru stofnuð árið 1927 eða fyrir réttum 80 árum. Norðurlandaráð sem er helsti samstarfsvettvangur norrænu þjóðanna var fyrst stofnað 1952 en reyndar var þá löng hefð fyrir margvíslegu norrænu samstarfi og samnorrænum hugsjónum. Nægir þar að nefna svokallaðan skandínavisma sem var hugsjónahreyfing um sameinuð Norðurlönd á 19. öld. Rætur Norræns byggingardags eða öllu heldur hugmyndarinnar um þverfaglegar samræður meðal ólíkra byggingaraðila má rekja allt aftur til ársins 1848 en þá sameinuðust allir þeir sem komu að byggingariðnaðinum í Stokkhólmi í Svíþjóð í Stockholms Byggnadsförening sem varð síðan umræðuvettvangur þeirra. 1 Skömmu fyrir aldamótin 1900 hófu norrænir arkitektar að halda fundi sín á milli til að auka viðkynningu, ræða ýmis mál er snertu stétt þeirra, skoða og læra af öðrum. Fundirnir voru haldnir árlega í norrænu löndunum á víxl en aldrei þó á Íslandi og ekki er vitað til þess að íslenskir arkitektar hafi sótt slíka fundi enda komu fyrstu akademísku arkitektarnir ekki til sögu á Íslandi fyrr en nokkuð var liðið á 20. öld. Á fundi norrænna arkitekta í Helsinki í Finnlandi árið 1926 komu þeir sér saman um að fundir þeirra þyrftu einnig að ná til annarra fagmanna í byggingariðnaðinum svo að allir þessir aðilar fengju að kynnast og læra hver af öðrum. Samþykkt var á fundinum að halda almenna norræna ráðstefnu og sýningu í Stokkhólmi árið 1927. Markmiðið var að aðilar úr ólíkum greinum byggingarmála á Norðurlöndunum gætu kynnt sér þróun og nýjungar, ekki einungis á sviði byggingatækninnar sjálfrar heldur einnig Nordisk Byggdag är troligtvis den äldsta nordiska föreningen som fortfarande är verksam. Den grundades år 1927, alltså för 80 år sedan. Det Nordiska rådet som är de nordiska ländernas viktigaste samarbetsplattform grundades år 1952, men redan då fanns det en lång tradition av olika nordiska samarbete. Det räcker att nämna Skandinavism som var en ideell rörelse med syfte att förena Norden på 1900-talet. Nordisk Byggdags ursprung eller snarare idén om tvärfackliga diskussioner mellan olika aktörer inom byggindustrin kan man spåra till 1848, men då samlades de intresserade parterna i Stockholms byggnadsförening i Sverige vilken sedan blev deras debattplattform. 1 I slutet av 1800-talet hade nordiska arkitekter hållit möten med syfte att lära känna varandra, och diskutera olika fackliga frågor. Möten hölls årligen i de nordiska länderna vartannat men aldrig på Island. Akademiskt utbildade arkitekter fanns inte på Island förrän i början på 2000-talet. På nordiska arkitekters möte i Helsingfors år 1926 kom de överens om att deras möten även skulle nå ut till andra fack inom byggnadsindustrin för ett ömsesidigt utbyte. Det bestämdes på mötet att hålla en nordisk konferens och utställning i Stockholm år 1927. Syftet var att olika aktörer inom byggbranschen i Norden skulle få möjlighet att sätta sig in i utvecklingen och ny teknik, inte enbart inom byggnadstekniken men även inom sociala, estetiska, ekonomiska och planeringsmässiga delar och samtidigt öka inbördes gemenskap. Byggdagen skulle på så sätt främja nordiskt samarbete för ett bättre boende. 7

1920 1930, vinnuklæddur verkamaður að stjórna valtara, götuþjappara vegna gatnaframkvæmda á Lindartorgi við Lindargötu og Vitastíg í Reykjavík. Ljósmyndari: Karl Christian Nielsen Ljósmyndasafn Reykjavíkur. á sviði félagslegra, fagurfræðilegra, efnahagslegra og skipulagslegra þátta, og jafnframt að auka innbyrðis kynningu. Byggingardagurinn átti þannig að stuðla að norrænni samvinnu um betri húsakynni. 1920 1930, en arbetsklädd arbetare i en vägvält i samband med vägarbete på Lindartorg vid Lindargata och Vitastig i Reykjavik. Foto; Karl Christian Nielsen. Ljósmyndasafn Reykjavíkur. 8

NBD I 1927 Stokkhólmur Stockholm Ragnar Östberg (1866 1945) myndin er tekin um 1917. Ragnar Östberg (1866 1945) Foto från ca 1917. Undirbúningur að fyrsta Norræna byggingardeginum var strax hafinn árið 1926 og voru nefndir kosnar af hinum ýmsu sérfélögum og framleiðendum í Svíþjóð, Noregi, Danmörku og Finnlandi til að annast hann. Í upphafi var arkitektinn og prófessorinn Ragnar Östberg formaður og helsti frumkvöðull Norræns byggingardags en hann hafði þá nýlega teiknað ráðhúsið í Stokkhólmi sem mikið orð fór af. Östberg hefur greinilega haft það í huga að draga Íslendinga inn í samstarfið enda höfðu þeir þá níu árum áður öðlast fullveldi og gátu þannig talist fullgildir í samfélagi norrænna þjóða þó að þeir væru aðeins um 100 þúsund talsins um þær mundir og skammt á veg komnir í samanburði við hinar Norðurlandaþjóðirnar. Líklega hefur Östberg ekki vitað af neinum íslenskum kollegum sínum í arkitektastétt því hann skrifaði Iðnaðarmannafélaginu í Reykjavík bréf síðla vetrar 1927. Í því skoraði hann á félagið að senda menn til ráðstefnunnar. Félagið brást skjótt við og ákvað að senda tvo virta byggingamenn til Stokkhólms, þá Guðmund H. Þorláksson, húsameistara og Jón Halldórsson, húsgagnasmíðameistara. Guðmundur H. Þorláksson (1887 1958) var Reykvíkingur að uppruna og lærði ungur snikkaraiðn. Um þrítugt fór hann til Kaupmannahafnar og dvaldi þar árlangt við nám í húsateiknun. Eftir heimkomuna lagði hann einkum stund á húsateikningar og teiknaði mikinn fjölda húsa í Reykjavík um sína tíð. Hann var byggingafulltrúi í Reykjavík um nokkurra ára skeið en vann eftir það á skrifstofu húsameistara ríkisins. Ferðaðist hann þá víða um landið, bæði til eftirlits með opinberum byggingum og til undirbúnings á smíði stærri og Förberedelserna för den första Nordiska Byggdagen påbörjades år 1926 och kommittéer valdes av olika förbund och producenter för att sköta förberedelserna i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Stadshusets arkitekt och professorn Ragnar Östberg var ordförande för Nordisk Byggdag. Ragnar Östberg hade uppenbart tänkt sig att få med islänningar i föreningen ty Island hade nio år tidigare erhållit självständighet och islänningar kunde således räknas som fullgiltiga aktörer trots att de endast var hundratusen till antalet. Troligtvis kände Östberg inte till någon isländsk kollega eftersom han skrev till hantverkarföreningen i Reykjavik vintern 1927. I det brevet uppmanade han föreningen att skicka representanter till konferensen. Föreningen agerade och bestämde sig för att sända två respekterade män till Stockholm, byggmästare Guðmundur H. Þorlaksson och möbelsnickaremästare Jón Halldórsson. Guðmundur H. Þorlaksson (1887 1958) var född i Reykjavik och utbildade sig tidigt inom snickeriverksamheten. I trettioåldern reste han till Köpenhamn och studerade arkitektur. Efter hemkomsten ägnade han sig åt arkitektur och ritade åtskilliga byggnader i Reykjavik. I några år var han Reykjaviks byggnadsinspektör och därefter arbetade han på statens arkitektkontor. Han hade tillsyn över offentliga byggnader på Island. De sista femton åren arbetade han på hantverkarnas landsförbund men fortsatte att teckna. 2 Jón Halldórsson (1871 1943) studerade möbelsnickeri i Köpenhamn och avslutade sina studier 1897. Han startade företaget Jón Halldórsson & 9

2 3 Korpúlfsstaðir teiknaðir af Guðmundi H. Þorlákssyni og reyst um 1930. Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Korpúlfsstaðir ritad av Guðmund H. Þorláksson och uppbyggd 1930. Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Eggert Jónsson: Guðmundur H. Þorláksson. Minningarorð. Tímarit iðnaðarmanna 31:6 (1958), 4 5. Brynleifur Tobiasson: Hver er maðurinn 1. Rvík 1944, 366 367. smærri opinberra bygginga. Síðustu fimmtán árin var hann skrifstofustjóri Landsambands iðnaðarmanna en stundaði jafnframt húsateikningar. 2 Jón Halldórsson (1871 1943) nam húsgagnasmíði í Kaupmannahöfn og lauk þaðan prófi 1897. Hann stofnaði fyrirtækið Jón Halldórsson & Co árið 1908 (Gamla kompaníið) og stjórnaði því til æviloka. Hann var kennari við Iðnskólann í 30 ár, formaður Iðnaðarmannafélagsins í Reykjavík lengi og formaður iðnsýningarnefnda 1911, 1924 og 1932. 3 Fyrsta ráðstefna Nordisk Bygnadsdag eða Norrænn byggingardagur, eins og hún hefur verið nefnd á íslensku, var haldinn í Stokkhólmi dagana 9. 11. júní 1927 undir kjörorðinu Húsnæðisvandinn. Hún var sett í Koncerthallen að viðstöddum Svíakonungi, forsætisráðherra Svíþjóðar og sendiherrum Norðmanna, Dana og Finna. Yfir 1.100 manns sóttu ráðstefnuna. Fjölmargir fyrirlestrar voru haldnir og mannvirki skoðuð í borginni. Annar íslensku þátttakendanna, Guðmundur H. Þorláksson, skrifaði um ráðstefnuna í Tímarit iðnaðarmanna og hélt auk þess fyrirlestur í Iðnaðarmannafélaginu Co år 1908 (Gamla kompaniet) och styrde det hela livet. Han var lärare på hantverkskolan i 30 år och under lång tid ordförande i Reykjaviks hantverksförening och ordförande i hantverksutställingarnas kommitéer 1911, 1924 och 1932. 3 Nordisk Byggdag eller Norrænn byggingardagur som den har blivit kallad på isländska hölls i Stockholm 9 11 juni 1927 under huvudtemat Bostadsbristen. Konferensen öppnades i Konserthallen i närvaro av Sveriges konung, Sveriges statsminister och Norges, Danmarks och Finlands ambassadörer. Över 1000 personer deltog i konferensen. Åtskilliga föreläsningar hölls och man studerade byggnader i staden. En av de isländska deltagarna, Guðmundur H Þorláksson, skrev om konferensen i Hantverkarnas tidsmagasin i Reykjavik och höll föredrag i Hantverkarnas förening. 4 Guðmundur H. Þorláksson skrev: Vi, islänningar blev utmärkt mottagna vart vi än kom. Mycken heder visade svenskarna oss genom att hissa vår flagga vid sidan om de andra nordiska ländernas och med att de bjöd oss att deltaga i en gemensam fest i Stockholms 10

4 5 Guðmundur H. Þorláksson (1887 1958) Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Guðmundur H. Þorláksson (1887 1958) Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Guðmundur H. Þorláksson: Bygnadsdagen í Stokkhólmi 1927. Tímarit iðnaðarmanna 2:1 (1928), 28 32. Guðmundur H. Þorláksson: Nordisk Bygnadsdag 1927. Tímarit iðnaðarmanna 1: 3 (1927), 57 58. um iðnsýningar sem haldnar voru um svipað leyti í Stokkhólmi, meðal annars norræna heimilisiðnaðarsýningu sem Íslendingar áttu aðild að. 4 Guðmundur H. Þorláksson skrifaði: Okkur Íslendingum var prýðilega tekið hvar sem við komum. Mikinn sóma sýndu Svíar okkur með því að draga fána vorn á stöng við hliðina á Norðurlandafánunum hinum og með því að bjóða okkur sérstaklega í veislu er þátttakendur héldu sameiginlega á stærsta veitingahúsinu í Stokkhólmi. Samþykkt var að halda sams konar ráðstefnu og sýningar á 5 ára fresti í löndunum á víxl og verður næsta ráðstefna haldin í Finnlandi 1932. En 1952 komum við til Íslands, sagði prófessor R. Östberg Guðmundur skrifaði ennfremur í grein sinni: Ráðstefna eins og þessi er áreiðanlega mjög þýðingarmikil fyrir iðnaðarmenn yfirleitt. Sjóndeildarhringurinn víkkar, menn sjá ýmislegt nýtt, bæði framleiðslu og tæki til að framleiða með. Fyrir okkur Íslendinga er þetta afar mikils virði, því við erum svo langt á eftir tímanum og helst til ánægðir með að hjakka alltaf í sama farinu. 5 Fyrirlestrarnir sem fluttir voru á þessum fyrsta Norræna byggingardegi voru gefnir út í stórri og myndskreyttri bók sem átti eftir að verða eftirsótt sem handbók. Fyrstu áratugina sem byggingardagurinn var haldinn var slík útgáfa fastur liður í tengslum við hann. största restaurang Det blev bestämt att anordna en liknande konferens och utställning växelvis vart femte år och nästa konferens blir i Finland 1932, men 1952 kommer vi till Island, sade professor R. Östberg... Guðmundur skriver vidare i sin artikel: En konferens som den här är tveklöst mycket betydelsefull för hantverkgrenen. Vyerna vidgas, man får nya upplevelser. För oss islänningar är det här mycket viktigt, därför att vi är så långt efter och har en tendens att fastna i samma hjulspår. 5 Föreläsningarna som hölls i samband med den första Nordiska Byggdagen publicerades i en stor och illustrerad bok som skulle komma att bli en eftertraktad handbok. De första årtionden som det hölls en Byggdag blev det till en fast tradition att publicera en sådan bokupplaga i samband med dagen. 11

NBD II 1932 Helsinki Helsingfors 6 7 Gunnar Asplund, arkitekt (1885 1940). Gunnar Asplund, arkitekt (1885 1940). nordiskbyggdag.se Arkitekten. Tiskrift för byggnadskonst. Utgiven av Finlands Arkitektförbund. XII/1932, 102. Eins og ráðgert hafði verið var annar Norræni byggingardagurinn haldinn í Helsinki 4. 6. júlí 1932 undir kjörorðinu Arkitektúr og umhverfi. Ráðstefnan var sett í þinghúsinu í Helsinki af forsætisráðherra Finnlands og var hún sótt af yfir þúsund manns. Kreppa var nú skollin á, atvinnuleysi mikið um öll Norðurlönd og átök á vinnumarkaði. Fúnksjónalisminn, sem var stefna hinna róttæku, hafði hafið innreið sína á Norðurlöndunum með svokallaðri Stokkhólms-sýningu árið 1930. Einn helsti fyrirlesarinn á Norrænum byggingardegi II var sænski arkitektinn Gunnar Asplund. Fyrirlestur hans vakti talsverða ólgu meðal hinna íhaldssamari arkitekta. Á eftir sat hann að snæðingi með finnska arkitektinum Alvar Aalto en þá kom aðvífandi annar finnskur arkitekt og sagði: Nú já, hér sitja sem sagt bolsévikaarkitektarnir! Aalto sem var skapmaður stóð þá upp og gaf manninum kinnhest. Þessi atburður vakti mikla athygli og langdregið ferli í siðadómstól. 6 Annars var mikið í ráðstefnuna lagt, haldnar margar sýningar í tengslum við hana og gefin út bók eins og í Stokkhólmi fimm árum áður. Ekki er hægt að finna neinar heimildir fyrir því að Íslendingar hafi sótt annan Norræna byggingardaginn í Helsinki enda erfitt og langt ferðalag milli Íslands og Finnlands á þeim tíma, kreppan í algleymingi og gjaldeyrishöft til farareyris á Íslandi. Í Arkitekten, blaði finnskra arkitekta, árið 1932 er mikið fjallað um ráðstefnuna en hvergi getið þátttöku Íslendinga. Þó má í blaðinu sjá að íslenski fáninn er meðal norrænu fánanna, sem dregnir voru að húni þar sem ein af sýningunum í tengslum við ráðstefnuna var haldin. 7 Som det var planerat hölls det en ny Byggdag i Helsingfors den 4 6 juli 1932 under temat Arkitektur och miljö. Konferensen öppnades i Helsingfors tinghus av Finlands premiärminister. Den besöktes av tusentals personer mitt under en svår depression med hög arbetslöshet och arbetsmarknadskonflikter i Norden. Funktionalismen som har sitt ursprung i radikalism gjorde sitt intåg i Norden vilket manifesterades bland annat under Stockholmsutställningen året 1930. En av föregångarna för de nya strömningarna, den svenske arkitekten Gunnar Asplund, var huvudtalare. Hans föreläsning kom att bli så polemisk att det retade en del konservativa arkitekter. När Asplund efteråt satt vid ett restaurangbord och samtalade med Alvar Aalto kom en finsk arkitekt och sade jaså här sitter bolsjevikarkitekterna! Aalto reste sig och gav mannen en örfil. Det blev en omskriven händelse och långvarig process i hedersdomstolen. 6 Konferensen var prestigfull, åtskilliga utställningar hölls i samband med den och det publicerades en bok liknande den i Stockholm fem år tidigare. Inget tyder på att några islänningar har deltagit i den andra Byggdagen i Helsingfors. Det var ju en svår och dyr resa mellan Island och Finland på den tiden med svår depression och valutabestämmelser som begränsade möjligheterna till utlandsresor för islänningar. I Arkitekten, de finska arkitekternas tidning, år 1932 handlar det mycket om konferensen, men ingenting om Islands deltagande. Dock var den isländska flaggan hissad bland de övriga nordiska ländernas. 7 12

Þjóðarbókasafnið í Stokkhólmi, byggt 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Stadsbiblioteket, Stockholm 1928, arkitekt: Gunnar Asplund. Á Norrænum byggingardegi í Finnlandi var ákveðið að stofna nefnd með fulltrúum allra þátttökulanda til að undirbúa næsta byggingardag. Ætlunin var að hann yrði í Kaupmannahöfn árið 1937 en af ýmsum ástæðum var hann ekki haldinn fyrr en ári síðar og þá í Ósló. På Nordisk Byggdag i Finland bestämdes det att bilda en kommitté med representanter från alla deltagarländerna för att förbereda nästa Byggdag. Det var planerat att den skulle bli i Köpenhamn år 1937 men av någon anledning blev den inte av förrän ett år senare, och då i Oslo. 13

NBD III 1938 Ósló Oslo Norrænn byggingardagur III var haldinn í Ósló dagana 16. 18. júní 1938 í tengslum við mikla handverks- og iðnsýningu sem þá var í borginni undir yfirskriftinni Við getum. Tæknileg og fjárhagsleg sjónarmið í tengslum við íbúðabyggingar voru meginviðfangsefni byggingardagsins. Erfiðustu ár kreppunnar voru að baki í Skandinavíu þó að lítið hefði rofað til á Íslandi. Mikil bjartsýni einkenndi því byggingardaginn í Ósló 1938 þrátt fyrir yfirvofandi stríðsógn í Evrópu. Tæplega 1.400 manns sóttu þessa þriðju stóru ráðstefnu sem Norrænn byggingardagur stóð fyrir. Nú brá svo við að fimm Íslendingar tóku þátt í byggingardeginum. Undirbúningsnefnd af Íslands hálfu skipuðu þeir Guðjón Samúelsson, húsameistari ríkisins, verkfræðingurinn Geir G. Zoëga vegamálastjóri og arkitektarnir Sigurður Guðmundsson, Sigmundur Halldórsson og Gunnlaugur Halldórsson. Ekki munu þó nema þrír af þessum hafa sótt ráðstefnuna í Ósló. Íslensku þátttakendurnir voru engu að síður fimm eins og áður hefur komið fram, Geir G. Zoëga, Guðmundur Hannesson prófessor og húsameistari ríkisins Guðjón Samúelsson og tvær konur. Önnur þeirra tók þátt í sérstakri kvennadagskrá á vegum ráðstefnunnar en hin var Halldóra Briem sem þá stundaði nám í húsagerðarlist í Stokkhólmi. Halldóra var því fyrst íslenskra kvenna til að sækja ráðstefnu á vegum NBD svo vitað sé til. Halldóru var boðið til ráðstefnunnar af Harald Hals sem þá var forstjóri Borgarskipulags Óslóarborgar og formaður í Félagi norskra arkitekta en dóttir hans Anniken Hals lagði einnig stund á nám í arkitektúr. Við opnunarathöfn Norræns Nordisk Byggdag III hölls i Oslo 16 18 juni 1938 i samband med den stora hantverks- och industrimässan som pågick i staden. Konferensens tema var Vi kan. 30-talets kris var över i Skandinavien men inte på Island. Stark optimism karaktiserade Byggdagen i Oslo 1938. Trots det överhängande krigshotet i Europa besöktes Byggdagen av ungefär 1400 personer. Vid NBD III ägnades största intresset åt tekniska och ekonomiska aspekter på bostadsbyggandet samt åt den begynnande forskningen på byggområdet. Fem deltagare kom från Island däribland Halldóra Brim som studerade arkitektur i Stockholm. Halldóra var förmodligen den första isländska kvinnan som deltog i Byggdagen. Halldóra Brim blev inbjuden till konferensen av Harald Hals som då var direktör för Oslos Stadsplanering och ordförande i de norska arkitekternas förbund. Även hans dotter Annikens Hals studerade arkitektur. Övriga deltagare från Island var statsarkitekt Gudjon Samuelsson, vägdirektör Geir Zoëga, arkitekterna Sigurdur Guðmundsson, Sigmundur Halldórsson och Gunnlaugur Halldórsson. Dessutom deltog en okänd isländsk kvinna i ett speciellt kvinnoprogram under konferensen. Vid öppningsceremonin för Nordisk Byggdag III i Oslo- höll Guðjón Samúelsson tal. Han hälsade från sina kollegor på Island som tyvärr inte hade kunnat komma på grund av avståndet. Guðjón sade: Trots att Islands del i Nordisk Byggdag är marginell vill de andra nordiska länderna att vi deltar i problemlösningar inom byggbranschen och att vi är 14

Ljósmynd t.v. Halldóra Briem (1913 1993) fyrsta konan sem sækir NBD ráðstefnu fyrir Íslands hönd. Foto t.v. Halldóra Briem (1913 1993) den första isländska kvinnan som deltog i NBDs konferens. Ljósmynd t.h. Í Stokkhólmi frá vinstri Guðrún Ögmundsdóttir og arkitektanemarnir Halldóra Briem og Halldór H. Jónsson. Ljósmynd: Saga Halldóru Briem, birt með leyfi höfundar. Foto t.h. I Stockholm från vänster Guðrún Ögmundsdóttir och arkitektstudenterna Halldóra Briem og Halldór H. Jónsson. Foto; Saga Halldóru Briem, publicerad med lov från fotografen upphovsrätt. byggingardags III í Ósló flutti Guðjón Samúelsson ávarp fyrir hönd Íslendinganna. Hann flutti kveðju frá kollegum sínum á Íslandi sem því miður hefðu ekki getað fjölmennt vegna þess hversu langt væri að fara. Guðjón sagði í ávarpi sínu að þetta væri í fyrsta skipti sem Ísland ætti fulltrúa á byggingardeginum og var honum greinilega ekki kunnugt um þátttöku Guðmundar H. Þorlákssonar og Jóns Halldórssonar í Stokkhólmi 1927. Guðjón sagði: Þó að hlutur Íslands sé mjög lítill í byggingardeginum sjáum við þó að hinar Norðurlandaþjóðirnar vilja hafa okkur með í norrænu samstarfi um lausn vandamála byggingariðnaðarins og það að okkur er boðið að koma hingað er staðfesting á því. Guðjón gat þess hversu framfarirnar væru örar í nútímanum. Hann sagði: Stöðugt koma fram ný byggingarefni, ný tækni og nýjar kröfur um fullkomnari byggingar og skipulag. Þess vegna er mjög þarft að byggingarmenn komi saman til að bera saman bækur sínar og læra hver af öðrum. Til þess er Norrænn byggingardagur stórt framlag. Við Íslendingar búum afskekkt og getur það verið miklum erfiðleikum bundið að bjudna hit är ett bevis på det. Guðjón underströk nutidens snabba utveckling. Hela tiden tillkommer nytt byggnadsmaterial, ny teknik och nya krav om bättre standard på byggnader och planering. Därför är det nödvändigt att byggnadsbranschens aktörer träffas och jämför och lär av varandra. I detta avseende är Nordisk Byggdag ett stort bidrag. Vi islänningar bor avsides och då kan det vara svårt att följa med i utvecklingen. Därför är det mycket nyttigt att följa utvecklingen på en plats. Det sparar oss både tid och pengar. 8 Ett undertema i Nordisk Byggdag III i Oslo var stadsplanering. Guðjón Samúelsson var en av de fem föreläsarna. Sitt föredrag kallade han Stadsplanering på Island enligt lagen. Han beskrev historien om planeringsfrågor på Island och innehållet i lagarna om planering av byar och kusttätorter som var stadgade på Alting (tinget) 1921. Föredraget publicerades i konferensboken tillsammans med två planeringsritningar av Seyðisfjörður och Isafjörður. 9 I samband med den stora hantverks- och industriutställningen i Oslo förekom en särskild mässa på 15

Ljósmynd t.v. Kristskirkja Landakoti byggð 1925 1929, arkitekt: Guðjón Samúelsson. Foto t.v. Kristskirkja Landakoti byggd 1925 1929, arkitekt; Guðjón Samúelsson. 8 9 10 Ljósmynd t.h. Guðjón Samúelsson (1887 1950) (t.v.) með honum á myndinni er Jónas Jónsson frá Hriflu, myndin er tekin á Laugarvatni 1935 1949. Ljósmynd: Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Foto t.h. T.v. Guðjón Samúelsson (1887 1950) med på bilden finns Jónas Jónsson från Hriflu, Bilden är från Laugarvatn 1935 1949. Foto; Ljósmyndasafn Reykjavíkur. Til minne om den 3die Nordiske Bygningsdag i Oslo 1938 fra dennes Hovedstyre. Oslo 1938, 9. Guðjón Samúelsson: Byplanlegging på Island, utført i henhold til lovens påbud. Til minne om den 3die Nordiske Bygningsdag i Oslo 1938 fra dennes Hovedstyre. Oslo 1938, 32 36. Nordisk Bygningsdag Oslo 16. 17. 18. juni 1938. 2nen del. Utstillingar M.M. Oslo 1938. fylgjast með öllum nýjungum. Þess vegna er það afar gagnlegt að geta kynnst þeim öllum á einum stað. Það sparar okkur bæði tíma og peninga. 8 Ein af málstofum Norræns byggingardags III í Ósló var helguð efninu Bæjaskipulag og þar var Guðjón Samúelsson meðal fimm frummælenda. Erindi sitt kallaði hann: Bæjarskipulag á Íslandi samkvæmt laganna hljóðan. Rakti hann í því sögu skipulagsmála á Íslandi og innihald laga um skipulag kauptúna og sjávarþorpa sem sett voru á Alþingi Íslendinga 1921. Birtist fyrirlesturinn í ráðstefnuriti og fylgdu tveir skipulagsuppdrættir af Seyðisfirði og einn af Ísafirði. 9 Sérstök sýning á vegum Norræns byggingardags III var í tengslum við hina stóru handverks- og iðnsýningu sem fram fór í Ósló á sama tíma. Ein deild sýningarinnar var helguð skipulagi, arkitektúr og tækni. Þar voru m.a. sýndir skipulagsuppdrættir frá Íslandi og ennfremur ljósmyndir og teikningar af verkamannabústöðunum við Hringbraut í Reykjavík og Siglufirði. Þessar myndir voru einnig birtar í sýningarskrá. 10 Því má segja að Ísland hafi haslað sér völl sem fullgildur meðlimur hinna fimm norrænu þjóða á þriðja norræna byggingardeginum í Ósló. Í ævisögu Halldóru Briem segir af byggingardeginum í Ósló: Nordisk Byggdag. En del av mässan handlade om planering, arkitektur och teknik. Där visades bland annat planeringsritningar från Island, foton och ritningar av arbetarsbostäder vid Hringbraut i Reykjavik och Siglufjörður. Dessa foton publicerades också i konferensprogrammet. 10 Man kan säga att därmed blev Island jämbördig medlem bland de fem nordiska länderna på Nordisk Byggdagen III i Oslo. I sin självbiografi skriver Halldóra Briem om Byggdagen i Oslo: Jag och Anniken Hals njöt verkligen att få stoltsera bland de främsta nordiska arkitekterna där jag bl a fick lära känna Alvar Aalto som sedemera tecknade Nordens hus i Reykjavik. I avslutningsbanketten som hölls i en jättestor festsal var hon och Geir Zoëga representanter för Island och framförde delar ur Havamal, klädda i folkdräkt, detta och underhållning bidrog till att det blev lyckat. 11 16

Verkamannabústaðir við Hringbraut teiknaðir af embætti húsameistara Ríkisins upp úr 1930. Arbetarbostäder vid Hringbraut Reykjavik av statsarkitekt cirka 1930. 11 Steinunn Jóhannesdóttir: Saga Halldóru Briem. Rvík 1994, 173. Þær Anniken [Hals] nutu þess svo sannarlega að fá að spranga um þingsali innan um fremstu arkitekta á Norðurlöndum þar sem hún kynntist mönnum eins og Alvar Aalto sem síðar átti eftir að teikna Norræna húsið í Reykjavík. Þar hitti hún líka Guðjón Samúelsson Með þeim urðu fagnaðarfundir og þar sem þau voru einu Íslendingarnir á þinginu fyrir utan Geir Zoëga vegamálastjóra [þarna virðist Halldóra gleyma tveimur íslenskum þátttakendum] kom það í þeirra hlut að vera fulltrúar þjóðarinnar í lokahófinu sem fram fór í geysistórum samkomusal og þar fluttu þau saman valda hluta úr Hávamálum. Hún var á upphlutnum sínum sem hún hafði fengið frá pabba og frænku þegar hún var 17 ára og hvort það var þjóðbúningurinn eða flutningurinn sem réði þá gerðu þau mikla lukku. 11 17

NBD IV 1946 Kaupmannahöfn Köpenhamn 12 H.E.L.: Nordisk byggedag. Arkitekten XLVIII: 33 (1946), 177. Vegna seinni heimstyrjaldarinnar féll Norrænn byggingardagur niður í átta ár en var á ný haldinn í Kaupmannahöfn Andra världskriget satte stopp för Nordisk Byggdag i åtta år men redan 1946 var danskarna mogna att bjuda 1946. Aðalviðfangsefni ráðstefnunnar in broderländerna till Köpenhamn och að þessu sinni var húsnæðisvandinn NBD IV Antalet deltagare på konferensen sem þá blasti við Norðurlandaþjóðunum var 730. Huvudtema var bostadsbris- eftir stríðsárin. Engar heimildir hafa ten som drabbat de nordiska länderna fundist um að Íslendingar hafi tekið efter krigsåren. Behovet av bostäder var þátt í Norræna byggingardeginum í enormt i dessa länder. Det var också Kaupmannahöfn en þó kann að vera brist på byggnadsmaterial och bränsle. að einhverjir þeirra hafi sótt hann, t.d. Det gällde att spara och finna tillfälliga Guðjón Samúelsson. Í Arkitekten, lösningar. Man tog itu med forskning och blaði danskra arkitekta, er ekki standardisering. Vid NBD IV presentera- minnst á þátttöku Íslendinga, hvorki des bla ett nytt sätt att bygga småhus, á ráðstefnunni sjálfri né sýningum í med regelstommar i stället för mas- tengslum við hana. Raunar virðast Danir siva plankväggar. På så sätt sparades hafa verið vanbúnir til ráðstefnuhalds mycket trä och även bränsle då värme- svo skömmu eftir stríðslok enda varð isoleringen blev väsentligt bättre. byggingardagurinn 1946 sá fámennasti Inget tyder på att några islänningar fram að þessu en hann sóttu 730 manns. deltog i Nordiska Byggdagen i Eftirfarandi var skrifað í Arkitekten: Köpenhamn. I Arkitekten, den danska Með fyrri byggingardaga í huga arkitekttidskriften, nämns det ingenting síðast í Ósló 1938 er það skiljanlegt om isländskt deltagande, varken på að danska nefndin hafi haft efasemdir konferensen eller på mässan i samband miðað við núverandi aðstæður að med den. halda Norrænan byggingardag. Följande skrevs i danska Arkitekten : Kaupmannahöfn skortir hótelherbergi, I jämförelse med föregående Byggda- rútubíla í skoðunarferðir og margar aðrar gar, senast i Oslo 1938, är det förståeligt hagnýtar forsendur. Við höfum enga att den danska kommittén har varit tvek- möguleika til að halda jafn stórkostlegar sam till att hålla Byggdag. I Köpenhamn sýningar og hingað til hafa verið tengdar är det brist på hotellrum, bussar till ex- Norrænum byggingardegi. En vegna kursioner och andra praktiska förutsätt- þess hve mikilvægt er að taka upp ningar. Vi har inga möjligheter att hålla en þráðinn á ný taldi danska nefndin rétt að lika storslagen visning som det hittills har ráðast í verkefnið þó að framkvæmdin verði með hógværari hætti en áður. 12 varit i samband med Nordisk Byggdag. På grund av hur viktigt det var att åter Eins og áður hefur komið fram voru knyta kontakt menade dock den danska gefnar út veglegar bækur í tengslum nämnden att det var rätt att genomföra við ráðstefnur Norræns byggingardags á árdögum samtakanna. Árið 1948 var uppgiften trots att utförandet inte var lika storstilat som förut. 12 gefin út bók 200 bls bók á dönsku sem I samband med Byggdagen bar heitið Bogen om Nordisk byggedag publicerades en 200 sidors bok Bogen IV, København 29. 31. august 1946. om Nordisk Byggedag IV, Köpenhavn 29 31 augusti 1946. 18

NBD V 1950 Stokkhólmur Stockholm 13 Skarphéðinn Jóhannsson, arkitekt (1914 1970). Skarphéðinn Jóhannsson, arkitekt (1914 1970). Representanten för Island. Arkitekt Skarphédinn Johannsson. Nordisk Byggnadsdag V. Stockholm 1950, 305. Árið 1950 var aftur komið að Stokkhólmi að halda byggingardaginn og varð hann sá fjölmennasti fyrr og síðar. Þátttakendur voru um 2.000. Meginviðfangsefni var að þessu sinni Byggingarannsóknir og hagnýtur árangur af þeim. Við opnunarhátíðina var Skarphéðinn Jóhannsson, húsgagnahönnuður og arkitekt, fulltrúi Íslands og flutti hann ávarp fyrir hönd Íslendinga en engin Íslandsdeild Norræns byggingardags var þá starfandi. Skarphéðinn var um þessar mundir búsettur í Kaupmannahöfn, nýbúinn að ljúka námi í arkitektúr, og bendir það til þess að enginn hafi komið að heiman á ráðstefnuna. Skarphéðinn sagði í ávarpi sínu: Fyrir hönd íslensku þátttakendanna ber ég kveðjur til stjórnar Norræns byggingardags ásamt kæru þakklæti til sænsku nefndarinnar fyrir að Ísland fái nú að eiga hlutdeild í byggingardeginum þó að við komum hingað fáir og séum tómhentir. Hlutverk okkar á byggingardeginum nú er fyrst og fremst að vera áhorfendur og reyna eftir bestu getu að nema það sem við sjáum og heyrum svo að við getum flutt þá lærdóma heim til félaga okkar á Íslandi. Ekki er vitað hvaða Íslendingar aðrir en Skarphéðinn sátu þing Norræna byggingardagsins 1950 en hann sagði einnig í ávarpi sínu: Við erum lítil þjóð sem býr í einangruðu og harðbýlu landi og þurfum að leysa mörg vandamál. Þess vegna erum við innilega þakklát þeim sem sýna okkur velvild, ekki síst hinar norrænu þjóðirnar sem við stöndum næstir að skyldleika og eigum sameiginlegan menningararf með. 13 Í formálsorðum í sérstöku ráðstefnuriti lét Nils Nessen verkfræðingur, formaður År 1950 var det åter Stockholms tur att hålla Byggdag och det var den största hittills med ca 2000 deltagare. Konferensens tema var Byggforskning och dess praktiska resultat. Ett föredrag handlade om Rationalisering i byggandet. Vid efterföljande diskussion frågade någon om vi inte borde införa kranar på våra byggen. Replik från auditoriet: Det är ju inte säkert att man har näsa för rationalisering bara för att man har en stor kran! På en särskild utställning jämfördes de nordiska ländernas bostadsbestånd beträffande bl a art av bostäder, byggnadsmaterial, materialåtgång per capita mm. Islands representant, arkitekt Skarphéðinn Jóhannsson, höll anförande vid öppningsceremonin. Å Islands deltagares vägnar hälsar jag Nordens Byggdags styrelse med stor tacksamhet mot den svenska styrelsen för att vi får deltaga i Byggdagen trots att vi är fåtaliga och inte bidrar aktivt. Vi kommer framför allt hit som observatörer och försöker få så mycket kunskap som möjligt att förmedla till våra kollegor på Island. Vi är en liten nation som lever isolerade i ett hårt klimat och som behöver lösa många problem. Därför är vi innerligt tacksamma mot dem som visar oss välvilja, inte minst de övriga nordiska länderna som vi har ett nära släktband med och ett gemensamt kulturarv. 13 I konferensbokens inledningskapitel utrycker civilingenjör Nils Nessen, ordförande för svenska NBD, en önskan om att Island i framtiden skulle deltaga mer aktiv i Nordisk Byggdag. 14 Danske professorn Kay Fisker höll ett föredrag om arkitekturens utveckling i Norden de senaste femtio åren. I sitt föredrag nämnde han inget 19