Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn.

Relevanta dokument
Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:

DEL 2 anvisningar för en föräldraplan. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

Barnets vardag efter separationen

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

DEL 1 information till föräldrarna. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Hunnebostrands förskola

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Till dig som förlorat di barn

Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten

God man för ensamkommande barn

VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Försök låta bli att jämföra

Barnets vardag efter separationen

Ankomsten till placeringsplatsen

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

att man väljer klassföräldrar till klassen.

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Bidrag till kvalitetspris!

WHODAS frågeversion, administrerad av ombud

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Förskolan är till för ditt barn. En broschyr om förskolans läroplan

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

1. Enhetens verksamhets idé

Hem för vård eller boende - barn och ungdom

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Integrationsplan för minderårig som anlänt utan vårdnadshavare

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Värdegrundsdokument

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Du som svarar på frågorna får vara anonym. Det betyder att du inte behöver berätta ditt namn i enkäten så ingen vet att just du har svarat.

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Välkommen till Björkhyddans förskola

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Rusmedel ur barnets synvinkel

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Med vänlig hälsning, Eveliina Wasström Koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten Ingå kommun

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER

Välkommen till förskolan

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Arbetsplan för Ängen,

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

gemensam vårdnad vad innebär det?

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

STÄMNINGSANSÖKAN. Omständigheter. Till: Lunds Tingsrätt Datum: Kärande Anna Nilsson

Arbetsplan för Östra förskolan

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

När någon i familjen fått cancer

Gruppbostad i Håbo kommun

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Gruppbostad. - Vad är det?

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

SUNT. datoranvändande

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Överby daghems. arbetsplan

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

FRÅGEFORMULÄR FÖR FÖRÄLDRAR

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Kommunenkät om uppgifter 2019 Uppfostrings- och familjerådgivning

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsuppgifter, rutiner och sekretess

Bedömningsverktyg för psykologens och kuratorns klientarbete (förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Transkript:

Föräldraplan Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är: Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn. Vi har utformat vår föräldraplan så att den hjälper oss att ge våra barn en kärleksfull, trygg och stabil uppväxtmiljö, som motsvarar deras behov och utvecklingsskede. Vi identifierar och godkänner våra barns rättigheter till psykisk och fysisk trygghet samt underhåll till kärlek och omsorg av oss föräldrar och andra viktiga närstående till att självständigt skapa nära relationer till oss föräldrar. Vi identifierar och godkänner att vi som föräldrar har ett gemensamt ansvar för våra barns fysiska omvårdnad, hälsa och trygghet våra barns psykiska välbefinnande och ro att växa våra barns behov och för att de förändras när barnen växer upp och utvecklas våra barns försörjning att skydda våra barn från våra inbördes konflikter, vilka som hatiska och långvariga kunde skada barnen att vi fattar besluten tillsammans enligt vad som är bäst för våra barn att vi respekterar våra barns förhållande till båda föräldrarna. Vi har gjort upp denna föräldraplan daterad. underskrift underskrift

Vad behöver vårt barn? Vad är viktigt för barnet och bereder barnet glädje? Vad har barnet svårt med? Vad skulle barnet önska av er föräldrar? Vad innebär syskonrelationerna för barnet och hur borde de beaktas? Vilka behov har barnet med tanke på skolgång eller daghem?

Vilka behov har barnet i fråga om fritidsintressen eller vänskapsförhållanden? Har barnet särskilda fysiska eller psykiska behov? Hurdana saker gör barnet med den ena föräldern, hurdana med den andra föräldern? Finns det sådant där barnet särskilt behöver någondera föräldern? Vilka saker är viktiga för barnet under eller efter separationen? Fundera också på framtiden på lite längre sikt: Föreställ er att ni om fem år diskuterar separationen med barnet vilka positiva minnen berättar barnet då? Hur handlar ni som föräldrar för att ge barnet dessa goda minnen?

Informationsutbyte och kontakt Frågor om informationsutbyte och kontakt: Vilka beslut kräver gemensamma diskussioner mellan oss? Vilka frågor kan en förälder besluta om ensam? Hur tänker vi bete oss och tala i sådana situationer där barnen ser oss tillsammans? Hur kan vi visa barnen att vi samarbetar för att de ska ha det bra? Hur förmedlar vi viktig information till varandra, t.ex. från daghem, skola eller hälsovård? Behöver vi träffas regelbundet för att diskutera frågor som har att göra med våra barn och föräldraskapet i praktiken? Vid vilka tider är det lämpligt att ringa den andra och när är det inte det? Vilka andra sätt att hålla kontakt passar oss? Hur håller vi kontakt med barnet när barnet är hos den andra föräldern? Hur löser vi meningsskiljaktigheter? Hur kan vi lugna ner oss själva och varandra om diskussionen hettar till? Hur säkerställer vi att barnen får säga sin åsikt om de nya arrangemangen? På vilket sätt talar vi om den andra föräldern med barnen? Hur handlar vi i eventuella undantags- eller nödsituationer? Hur säkerställer vi att våra barn kan behålla kontakten med viktiga släktingar och vänner också på den före detta partnerns sida? Hur underrättar vi den andra, om barnet har bekymmer eller problem? Vad händer om den ena av oss insjuknar eller avlider? Vad händer om vi båda insjuknar eller avlider? Hur vill vi att våra eventuella nya partners presenteras för våra barn? Vår plan för informationsutbyte och kontakt:

Boendearrangemang och tid som barnet vistas hos föräldrarna Frågor om boendearrangemangen och den tid som barnet vistas hos föräldrarna: Hur mycket tid tillbringar varje barn tillsammans med vardera föräldern? Vid vilken ålder kan en baby eller ett litet barn börja övernatta hos den andra föräldern? Vid vilken ålder kan barnet resa på egen hand till den andra föräldern? Hur tillbringar barnet sitt sommarlov hos föräldrarna? Hur upprätthåller vi kontakten mellan barnet och den förälder som bor på annat håll? Hur sköter vi transporterna av barnet mellan hemmen? Hur sköter vi överlämningarna? Vem tar hand om barnets klädvård? Vilka kläder/saker/leksaker transporteras mellan hemmen? Hur sköter vi transporterna av barnet till fritidsaktiviteter och ser till den utrustning som behövs vid aktiviteterna? Hur ordnas tillfällig barnpassning? Vår plan för boendearrangemangen och den tid som barnet vistas hos föräldrarna:

Fördelning av det ekonomiska ansvaret Frågor om fördelningen av det ekonomiska ansvaret: Hur delar vi på de dagliga utgifterna, såsom kostnader för kläder och andra personliga artiklar, fritidsintressen, telefonräkningar, skolböcker, skolresor, försäkringspremier o.d.? Hur delar vi på kostnaderna för större anskaffningar av engångsnatur, t.ex. hobbyredskap, instrument, datorer, telefoner o.d.? Hur fördelas kostnaderna för träffarna mellan oss? Betalar vi veckopeng till barnen gäller olika regler i olika hem? Hur gör vi om det uppstår oväntade utgifter? Vad gör vi om den ena förälderns eller båda föräldrarnas ekonomiska situation förändras väsentligt? Vår plan för fördelningen av det ekonomiska ansvaret:

Barnets skolgång och daghem Frågor i anslutning till skolgång och daghem: Hur vill vi i framtiden förhandla om barnens skolfrågor, såsom valet av skola eller specialklass eller behov av särskilt stöd? Hur håller vi kontakt med skolan/daghemmet: båda var för sig eller endast den ena av oss, som sedan informerar den andra föräldern? Skaffar vi båda användarnamn till Wilma? Deltar vi båda i skolans/daghemmets föräldramöten eller endast den ena av oss? Deltar vi båda i skolans/daghemmets fester och andra evenemang? Hur berättar vi för barnets lärare eller vårdare om förändringarna i barnets liv i och med separationen? Vår plan gällande frågor i anslutning till skolgång och daghem:

Övriga frågor Frågor: Hur gör vi i fråga om läkarbesök vem tar barnet till läkaren? Har barnet hälsoproblem eller finns det andra frågor i anslutning till barnets välbefinnande som kräver att vi funderar över rutinerna? Har barnet t.ex. särskilda anlag för konst eller idrott eller fritidsintressen som vi vill förhandla om att understöda? Vad vill vi komma överens om när det gäller barnets religiösa fostran? Hur vill vi göra i fråga om barnets modersmål vilket språk talar barnet med den ena föräldern, vilket med den andra; vilket språk gäller vid valet av skola eller daghem? Finns det i vår familj kulturbundna frågor, vars respekterande vi vill diskutera, t.ex. barnets kost? Har våra barn sällskapsdjur, vars skötsel kräver nya arrangemang? Vår plan i anslutning till övriga frågor: