Njurcancer. Nationellt kvalitetsregister

Njurcancer Nationellt kvalitetsregister Rapport 2005 2010

Beställningsadress Regionalt cancercentrum, S3:00 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 171 76 STOCKHOLM Tfn 08 517 746 84 Fax 08 34 86 40 E-post regionalt.cancercentrum@sll.se ISBN: 978-91-85947-18-8 Nationella rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrums hemsida: http://www.cancercentrum.se/sv/stockholmgotland/ Nationella Njurcancerregistret Rapport från åren 2005 2010 Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Stockholm oktober 2012 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Organisation... 8 Registrets styrgrupp.... 9 Resultat av 2005-2010 års registerdata... 11 Antal anmälda respektive opererade (nefrektomi eller njurresektion) patienter med njurcancer per sjukhus, region och år... 12 Ålders- och könsfördelning... 16 Kön i förhållande till incidentellt upptäckt... 17 T-stadium och tumörstorlek... 17 CT thorax... 19 Lokal lymfkörtelmetastasering (N) och fjärrmetastasering (M)... 20 Morfologi (tumörtyp)... 22 Malignitetsgrad... 23 Kurativ behandling... 24 Kirurgisk teknik... 26 Palliativ kirurgi... 27 Överlevnad... 28 Stadieindelning av njurcancer... 31 3

Sammanfattning Resultatet i njurcancerregistret visar att registreringen, och arbetet med detta, har gett stora vinster för vården av patienter med njurcancer. Dels har diagnostiken förbättrats för valet av behandling. Vidare har den histologiska bedömningen förändrats och likställs i alla regioner i Sverige. Vi ser att den operativa behandlingen långsamt börjar struktureras med högre andel operationer utförda vid kompetenscentra och att modern behandling för dessa patienter införs i högre omfattning. Denna process bör påskyndas. Det finns fortfarande stora regionala skillnader i hanteringaen av patienter med njurcancer. Registret har visat ett stort värde för dessa kvalitetsförbättringar där ytterligare arbeten tydligt är indicerade. Sedan 2005 primärregistreras samtliga patienter med njurcancer i det Nationella njurcancerregistret. För åren 2005 2010 ingår 5553 patienter i registret. Täckningsgraden jämfört med cancerregistret är 98 %. Njurcancerkirurgi utfördes år 2005 vid 56 sjukhus och 2010 vid 47 sjukhus. En ökning av antalet operationer har skett mellan 2005 och 2007 och denna ökning har framför allt skett på sjukhus med stor (>25/år) operationsvolym. 8 % av patienterna opererades vid sjukhus som utförde fem eller färre operationer per år. År 2005 var det 18 sjukhus och 2010 14 sjukhus som opererade fem eller färre patienter per år. Flest fall av njurcancer diagnostiseras mellan 58 och 75 år. 61 % är män och 39 % kvinnor. Nära hälften eller 48 % av tumörerna upptäcktes vid undersökningar/utvärderingar för andra tillstånd eller symtom som inte kan kopplas till njurcancer (incidentellt) och 50 % diagnostiserades på grund av symtom från tumören. Hälften av patienterna hade T1-tumörer och regionalt finns en liten tendens till mer avancerade tumörer i Norra och Västra regionen noterades. Mellan åren 2005 till 2010 ses en förskjutning från T1b till T1a, det vill säga mot mindre tumörer, vid diagnos. Enligt det nationella vårdprogrammet bör patienterna primärt utredas med datortomografi av buken samt också bröstkorg och lungor, CT-buk och thorax. Mellan åren 2005 och 2010 ökade andelen CT-thorax i hela landet från 59 till 84 %, men tydliga skillnader ses mellan regionerna. Fjärrmetastas vid diagnostillfället diagnostiserades hos 19 % av patienterna med en regional variation mellan 16 och 24 %. 23 % hade antingen fjärr- eller regionala lymfkörtelmetastaser varierande mellan 6, % (T1a) till 72, % (T4). Av alla tumörer var 78 % klarcelliga, 12 % papillära och 5 % kromofoba med små skillnader mellan regionerna. Uppgift om morfologisk diagnos saknas bara i någon procent av fallen. Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopi). Man kan vid båda teknikerna välja att helt avlägsna njuren, nefrektomi, eller att bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter, partiell resektion. Av patienter som genomgick kirurgi med kurativ avsikt nefrektomerades 82 % och 14 % genomgick en partiell njurresektion. Andelen patienter som genomgått en partiell njurresektion varierade mellan 12 % (Stockholm- Gotland)) och 19 % (Norra regionen). Andelen som genomgick partiell njurresektion i hela landet ökade från 8 % från 2005 till 20 % år 2010. Under åren 2005-2010 utfördes 12 % av nefrektomierna laparoskopiskt med stora regionala skillnader. I Sydöstra regionen utfördes nästan ingen laparoskopisk nefrektomi medan andelen i Stockholm-Gotland var 23 %. Andelen laparoskopiska nefrektomier ökade i riket från 6 % 2005 till 17 % år 2010.. En särskild analys av handläggningen av patienter med små tumörer (<= 4 cm) visar att i hela landet opererades 33 % av dessa partiellt med en regional variation mellan 23 4

(Stockholm-Gotland) och 44 % (Norra regionen). Vi ser generellt en ökad frekvens av njursparande kirurgi för dessa patienter med en ökning från 18 % år 2005 till 38 % 2010, en mycket signifikant och glädjande ökning. Av de patienter som hade fjärrmetastaser vid diagnos nefrektomerades i genomsnitt 55 % med stor variation mellan regionerna. I Sydöstra regionen nefrektomerades 46 % avpatienter med metastaser men 65 % i Södra regionen. I hela landet nefrektomerades 47 % av patienterna med fjärrmetastaser år 2005, jämfört med 55 % 2010. Data om Väntetider kommer att analyseras och presenteras detaljerat till nästa rapport där data erhållna till 2011 samlas. 5

/100 000 Inledning Rapporten 2010 är den femte rapporten från det nationella kvalitetsregistret för njurcancer. Rapporten grundar sig på data för åren 2005 2010. Idag innehåller registret data och som tillåter analyser av trender och förändringar som behövs för att redovisa resultat från registret till klinikerna och att vara en del i förbättringsarbeten. Bakgrund Njurcancer utgör drygt 2 % av all cancer hos vuxna i Sverige vilket gör den till den nionde respektive fjortonde vanligaste tumören bland män och kvinnor. I Sverige var incidensen 2010, 14,5/100,000 bland män och 7,78/100,000 bland kvinnor. Detta innebär att det upptäcks cirka 1,000 nya fall av njurcancer per år i Sverige. (Figur 1) 50 45 40 Män Kvinnor 35 30 25 20 15 10 5 0 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Diagnosår Ålderstandardiserad incidens av njurcancer i Sverige. Mortaliteten i njurcancer har tidigare varit relativt konstant men under senare år ses en trend till minskad mortalitet för båda könen. Antalet individer som dör i njurcancer per år i Sverige är drygt 600 (Figur 2). 6

/100 000 12 10 Män Kvinnor 8 6 4 2 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Dödsår Ålderstandardiserad dödlighet i njurcancer i Sverige 1997 2010. Nationellt Vårdprogram Ett nationellt vårdprogram finns sedan januari 2004 (http://www.cancercentrum.se/sv/stockholmgotland/). Det uppdaterades senast 2012 och det planeras redan för nästa översyn 2014. Ett syfte med vårdprogrammet är att skapa en enhetligt god handläggning och behandling av njurcancerpatienter över hela landet. Vårdprogrammet finns tillgängligt via alla regioners Regionala cancercentrum. 7

Nationellt Kvalitetsregister Det nationella kvalitetsregistret för njurcancer har funnits sedan våren 2004. Det kom successivt igång i de olika regionerna och innefattade hela Sverige från januari 2005 (figur 3). Detta ger möjlighet att utvärdera hur utredning och behandling av patienter med njurcancer sker i Sverige. Exempelvis kan införandet av modern kirurgisk behandling med mindre invasiva tekniker följas i registret. Region 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Tidpunkt för start av kvalitetsregister för njurcancer. Registret ger oss information om sjukdomsförekomst, fördelning av tumörstadium, morfologi, behandlingsmönster och förändringar över tid. Denna rapport är framtagen av följande medlemmar ur styrgruppen för nationellt register för njurcancer: Sven Lundstam, Börje Ljungberg, Soheila Hosseinnia och Rebecca Törneld. Organisation Det nationella njurcancerregistret följer de generella regler som gäller för upparbetade kvalitetsregister inom urologi och onkologi. Varje region har upprättat sitt eget register i Onkologiskt centrums regi (numera Regionalt cancercentrum, RCC). Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland ansvarar för samordningen av de regionala 9registren om njurcancer till ett nationellt. En ansvarig urolog respektive onkolog har utsetts av varje sjukvårdsregion att ingå i den nationella styrgruppen. Regionerna kan dessutom utse personliga suppleanter. Den nationella styrgruppens sammansättning framgår av tabellen på nästa sida. Den nationella gruppen ansvarar under konsensus för användningen av det nationella registret. En nationell kommitté för njurcancerregistret utgörs av de i tabellen nämna regionrepresentanterna. 8

Registrets styrgrupp. Stockholm Gotlandregionen Ulrika Harmenberg, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, 171 76 Stockholm. ulrika.harmenberg@karolinska.se Per Sandström, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, 171 76 Stockholm. per.sandstrom@karolinska.se Ann-Helen Scherman Plogell, Urologiska kliniken, Södersjukhuset, 118 83 Stockholm. ann-helen.scherman-progell@sodersjukhuset.se Bodil Westman, chefssjuksköterska Urologisk Onkologi, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, 171 76 Stockholm. bodil.westman@karolinska.se Uppsala Örebroregionen Eirikur Gudmundsson, Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala. eirikur@vinsidan.com Anna Laurell, Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala. ann.laurell@akademiska.se Per Lindblad, Urologkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, 701 85 Örebro. per.lindblad@orebroll.se Anders Magnusson, Radiologi, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala. anders.magnusson@radiol.uu.se Emma Ulvskog, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, 701 85 Örebro. emma.ulvskog@orebroll.se Södra regionen Peter Elfving, Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, 205 02 Malmö. peter.elfving@skane.se Ola Lindén, Onkologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund. ola.linden@med.lu.se Haakon Leek, Skånes Universitetssjukhus, Lund, 205 02 Malmö, hakan.leek@skane.se 9

Sydöstra regionen Stina Christensen, Urologiska kliniken i Östergötland, Vrinnevisjukhuset, 601 82 Norrköping. stina.christensen@lio.se Ulf Lönn, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. ulf.lonn@lio.se Norra regionen Lars Beckman, Onkologkliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, 851 86 Sundsvall. lars.beckman@lvn.se Börje Ljungberg, Urologi och andrologi, Umeå universitet, 901 85 Umeå. borje.ljungberg@urologi.umu.se Janos Vasko, Patologi, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 Umeå. janos.vasko@vll.se Lena Damber, Regionalt cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 Umeå. lena.damber@oc.umu.se Britt-Inger Kröger Dahlin, Urologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, 901 85 Umeå. brittinger.dahlin@vll.se Västra regionen Lina Hansson, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg. lina.hansson@vgregion.se Sven Lundstam, Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg. sven.lundstam@vgregion.se suppl. Ulrika Stierner, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg. ulrika.stierner@vgregion.se 10

Resultat av 2005-2010 års registerdata Region Täckningsgrad Antal inrapporterade 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Totalt Stockholm-Gotland 99 % 99 % 96 % 97 % 98 % 96 % 133 174 158 168 175 177 985 Uppsala-Örebro 97 % 100 % 99 % 99 % 100 % 99 % 183 198 196 209 186 209 1181 Sydöstra 96 % 99 % 99 % 100 % 100 % 99 % 109 110 126 117 96 104 662 Södra 98 % 100 % 100 % 95 % 99 % 97 % 156 169 175 192 191 171 1054 Västra 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 152 185 212 169 167 161 1046 Norra 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 99 % 90 106 102 108 102 117 625 Totalt 98 % 100 % 99 % 98 % 99 % 98 % 823 942 969 963 917 939 5553 Kommentar: Under 2004 deltog tre regioner i kvalitetsregistret. Täckningsgraden var då 96-100 %. Från år 2005 har samtliga regioner deltagit i registret. Täckningsgraden mot cancerregistret är i medeltal 99 % (93-100 %). För åren 2005 2010 efter att samtliga regioner deltar i registret finns nu en databas på 5553 patienter. 11

Antal anmälda respektive opererade (nefrektomi eller njurresektion) patienter med njurcancer per sjukhus, region och år Stockholm-Gotland Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total CAPIO S:T GÖRANS SJUKHUS AB 2 1 3 11 13 30 3 11 10 24 DANDERYDS SJUKHUS 23 28 40 53 29 35 208 20 26 34 48 27 33 188 ERSTA SJUKHUS 1 1 KAROLINSKA UNIV SJH, HUDDINGE 31 57 73 52 68 87 368 27 54 64 50 65 82 342 KAROLINSKA UNIV SJH, SOLNA 40 34 13 14 10 1 112 26 22 7 8 2 65 NORRTÄLJE SJUKHUS 7 3 5 7 5 2 29 6 3 5 6 5 1 26 SÖDERSJUKHUSET 16 32 5 28 39 31 151 15 27 4 25 38 29 138 SÖDERTÄLJE SJUKHUS 6 9 12 7 4 5 43 2 6 10 7 2 4 31 TJÄNSTELÄKARE 1 1 VISBY LASARETT 7 9 4 3 7 2 32 6 7 4 3 7 1 28 TOTALT 132 172 153 167 174 176 974 102 145 128 150 158 160 843 Uppsala/Örebro Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total AKADEMISKA SJUKHUSET 29 48 41 35 39 39 231 26 44 32 31 30 36 199 ARVIKA SJUKHUS 1 1 1 3 BOLLNÄS SJUKHUS 1 1 2 1 1 CENTRALLASARETTET I VÄSTERÅS 23 22 24 23 26 21 139 22 21 22 18 23 19 125 CENTRALSJH I KARLSTAD 19 17 27 36 24 27 150 19 14 26 35 24 25 143 FALU LASARETT 18 17 13 17 12 17 94 18 13 11 15 8 13 78 HUDIKSVALLS SJUKHUS 8 6 5 8 4 9 40 6 5 4 7 3 7 32 KARLSKOGA LASARETT 2 5 2 8 2 5 24 2 5 7 2 3 19 KULLBERGSKA SJH 1 1 KÖPINGS LASARETT 1 1 1 1 LINDESBERGS LASARETT 1 2 1 4 1 1 LÄNSSJH GÄVLE-SANDVIKEN 28 26 24 29 24 20 151 26 23 21 20 20 15 125 MORA LASARETT 3 3 2 5 2 3 18 3 3 1 3 1 2 13 MÄLARSJUKHUSET ESKILSTUNA 13 11 14 10 14 17 79 13 9 13 9 14 12 70 NYKÖPINGS LASARETT 6 7 7 7 8 11 46 5 5 6 7 8 10 41 TORSBY SJUKHUS 2 0 0 0 0 0 2 1 1 UNIV SJH ÖREBRO 28 34 34 26 29 36 187 18 26 28 22 27 32 153 VÅRDCENTRAL 1 1 TOTALT 180 196 196 209 186 206 1173 160 168 164 175 161 174 1002 12

Sydöstra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total HÖGLANDSSJH, EKSJÖ-NÄSSJÖ 10 8 8 13 23 31 93 8 8 8 11 23 31 89 LINKÖPINGS UNIV SJH 50 40 43 48 32 31 244 26 19 26 28 28 28 155 LÄNSSJUKHUSET I KALMAR 7 21 20 21 13 15 97 6 19 19 21 12 13 90 LÄNSSJUKHUSET RYHOV 6 14 13 10 3 7 53 6 10 6 9 1 32 VRINNEVISJUKHUSET 15 18 16 12 11 12 84 10 13 12 9 8 11 63 VÄRNAMO SJUKHUS 5 5 9 4 7 3 33 5 5 9 4 5 3 31 VÄSTERVIKS SJUKHUS 16 4 17 9 6 4 56 13 4 15 8 4 44 TOTALT 109 110 126 117 95 103 660 74 78 95 90 80 87 504 Södra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total BLEKINGESJUKHUSET KARLSKRONA 13 15 13 18 11 6 76 11 13 13 18 10 7 72 CENTRALSJUKH I KRISTIANSTAD 18 13 8 19 11 8 77 14 12 8 17 11 7 69 HALMSTADS LÄNSSJUKHUS 9 7 7 8 11 4 46 9 7 6 8 10 5 45 HELSINGBORGS LAS 31 21 33 28 32 22 167 29 19 31 25 24 22 150 KARLSHAMNS LAS 4 3 2 9 3 3 1 7 LJUNGBY LASARETT 3 7 9 8 7 8 42 3 7 9 7 7 6 39 TRELLEBORGS LASARETT 2 1 3 2 2 UNIV SJH I LUND 27 45 35 32 1 140 26 44 32 31 23 1 157 UNIVERSITETSSJH MAS 34 35 47 53 102 92 363 24 31 37 40 71 81 284 VÄXJÖ LASARETT 7 11 19 25 16 27 105 5 7 17 22 16 26 93 YSTADS LASARETT 8 10 2 1 21 8 8 1 17 ÄNGELHOLMS SJUKHUS 1 1 TOTALT 156 169 175 192 190 168 1050 134 151 154 169 172 155 935 Västra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total ALINGSÅS 1 8 8 7 5 4 33 1 5 8 6 5 3 28 BASSJUKHUSET I LIDKÖPING 13 10 5 7 5 5 45 11 5 4 5 4 5 34 BORÅS LASARETT 20 22 25 25 13 19 124 14 19 19 21 9 13 95 CARLANDERSKA SJUKHEMMET 2 1 1 4 2 1 3 1 7 KUNGSBACKA 2 2 1 1 KUNGÄLVS SJUKHUS 3 4 8 11 3 2 31 2 3 8 6 2 1 22 KÄRNSJUKHUSET SKÖVDE 17 22 23 21 22 18 123 13 21 22 18 22 17 113 MÖLNDALS LAS 1 1 NORRA ÄLVSBORGS LÄNSSJUKHUS 1 1 1 3 1 1 SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET 63 68 84 62 72 77 426 39 53 72 42 58 55 319 UDDEVALLA SJUKHUS 22 31 43 25 32 22 175 19 28 39 24 27 21 158 VARBERGS SJUKHUS 8 10 14 7 10 12 61 7 8 11 6 5 11 48 ENHET UTAN INCA-RAPPORTÖR 3 3 TOTALT 149 177 212 167 166 160 1031 107 144 184 129 135 127 826 13

Norra Anmälda Opererade Diagnosår Diagnosår 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Total GÄLLIVARE SJUKHUS 1 2 2 4 3 12 1 2 2 3 3 11 HÄRNÖSANDS SJUKHUS 1 1 KALIX LASARETT 1 2 3 LYCKSELE LASARETT 1 2 1 4 1 2 3 NORRLANDS UNIV SJUKHUS 27 53 47 43 38 46 254 19 41 40 36 28 39 203 PITEÅ SJUKHUS 2 2 SKELLEFTEÅ LASARETT 8 2 3 1 3 17 7 2 3 12 SOLLEFTEÅ SJUKHUS 3 2 3 3 1 4 16 3 1 3 3 1 4 15 SUNDERBY SJH LULEÅ 16 13 17 13 26 19 104 16 11 13 13 23 17 93 SUNDSVALLS SJUKHUS 10 15 18 17 14 18 92 10 13 17 16 13 17 86 ÖRNSKÖLDSVIKS SJUKHUS 9 5 3 6 7 7 37 9 5 3 6 7 7 37 ÖSTERSUNDS SJUKHUS 11 11 8 19 12 19 80 8 6 6 17 9 18 64 TOTALT 89 106 101 107 102 117 622 74 83 87 94 84 102 524 14

Andel(%) av opererade patienter 70% 60% 50% 40% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 30% 20% 10% 0% >25 11-25 6-10 <=5 Operationsvolym Operationsvolym per år i procent. Antal opererade Operationsvolym 2005 2006 2007 2008 2009 2010 >25 225 374 461 341 399 472 11-25 279 252 225 323 259 244 6-10 106 83 91 116 83 54 <=5 41 60 35 27 49 35 Totalt 651 769 812 807 790 805 Kommentar: I medeltal anmäler 10 (7-15) sjukhus per region patienter till registret varje år och flertalet av dessa sjukhus opererar även patienter med njurcancer. Sammanlagt opererade 56 sjukhus i Sverige njurcancer år 2005, 53 år 2006, 50 år 2007, 52 år 2008, 51 år 2009 och 47 år 2010. En ökning av antalet operationer har skett mellan 2005 och 2007 och denna ökning har framför allt skett på sjukhus med stor (>25/år) operationsvolym. 47 % av patienterna opererades vid 10 sjukhus som utförde mer än 25 operationer per år, 39 % vid 19 sjukhus som utförde 11-25 operationer per år och 14 % vid 25 sjukhus som utförde 10 eller färre operationer per år. 8 % av patienterna opererades vid 18 sjukhus som utförde 5 eller färre operationer per år. Antalet sjukhus som utförde 5 eller färre operationer var 2005 17, 2006 17, 2007 12, 2008 10, 2009 17 och 2010 14. Det finns en trend att en större proportion av patienterna erbjuds behandling vid kliniker med större operationsvolymer vilket medger möjlighet till multidisciplinära bedömningar och att kunna erbjuda olika behandlingsalternativ. 15

0 Antal 100 200 300 400 500 Ålders- och könsfördelning 0 20 40 60 80 100 Diagnosålder Ålder vid diagnos Kommentar: Den högsta incidensen låg mellan 58 och 75 år (medel 66 år, median 67 år), 61 % var män och 39 % kvinnor utan stora skillnader mellan regionerna. 16

Kön i förhållande till incidentellt upptäckt Kön Totalt Män Kvinnor Incidentellt upptäckt Nej Ja Uppgift saknas Totalt 1724 1593 83 3400 % 50,71 46,85 2,44 100,00 1048 1049 56 2153 % 48,68 48,72 2,60 100,00 2772 2642 139 5553 % 49,92 47,58 2,50 100,00 Kommentar: Andelen incidentellt upptäckta, det vill säga patienter utan symtom där njurcancerdiagnosen varit ett bifynd vid utvärdering utan symptom om misstanke om njurcancer var 47 %, för män och 49 % för kvinnor. Andelen incidentellt upptäckta var 48 % i storstad och 44 % i glesbygd. T-stadium och tumörstorlek Fördelning av tumörstadium i respektive region Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro T-stadium T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas Totalt 0 313 229 164 125 88 3 29 31 3 985 % 0,00 31,78 23,25 16,65 12,69 8,93 0,30 2,94 3,15 0,30 100,00 0 366 296 191 142 125 8 35 18 0 1 181 % 0,00 30,99 25,06 16,17 12,02 10,58 0,68 2,96 1,52 0,00 100,00 Sydöstra 0 181 157 138 72 80 3 17 11 3 662 % 0,00 27,34 23,72 20,85 10,88 12,08 0,45 2,57 1,66 0,45 100,00 Södra 0 278 250 190 166 114 4 38 14 0 1 054 % 0,00 26,38 23,72 18,03 15,75 10,82 0,38 3,61 1,33 0,00 100,00 Västra 0 236 266 192 151 101 5 44 49 2 1 046 % 0,00 22,56 25,43 18,36 14,44 9,66 0,48 4,21 4,68 0,19 100,00 Norra 2 157 143 156 53 67 6 31 9 1 625 % 0,32 25,12 22,88 24,96 8,48 10,72 0,96 4,96 1,44 0,16 100,00 Totalt 2 1 531 1341 1031 709 575 29 194 132 9 5 553 % 0,04 27,57 24,15 18,57 12,77 10,35 0,52 3,49 2,38 0,16 100,00 För beskrivning av de olika stadierna se sid 29 17

Tumörstadium 2005 2010 År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 T-stadium T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 Uppgift TX saknas Totalt 0 189 216 156 110 85 7 38 20 2 823 % 0,00 22,96 26,25 18,96 13,37 10,33 0,85 4,62 2,43 0,24 100,00 0 262 219 188 109 98 7 26 29 4 942 % 0,00 27,81 23,25 19,96 11,57 10,40 0,74 2,76 3,08 0,42 100,00 1 271 221 165 136 102 5 42 25 1 969 % 0,10 27,97 22,81 17,03 14,04 10,53 0,52 4,33 2,58 0,10 100,00 0 269 232 164 115 121 6 30 25 1 963 % 0,00 27,93 24,09 17,03 11,94 12,56 0,62 3,12 2,60 0,10 100,00 1 253 228 173 118 100 1 26 17 0 917 % 0,11 27,59 24,86 18,87 12,87 10,91 0,11 2,84 1,85 0,00 100,00 0 287 225 185 121 69 3 32 16 1 939 % 0,00 30,56 23,96 19,70 12,89 7,35 0,32 3,41 1,70 0,11 100,00 Totalt 2 1 531 1341 1031 709 575 29 194 132 9 5 553 % 0,04 27,57 24,15 18,57 12,77 10,35 0,52 3,49 2,38 0,16 100,00 Region i förhållande till tumörstorlek Tumörstorlek (mm) Region Medel Median Minimum Maximum Antal Saknas Stockholm-Gotland 63 55 5 250 971 14 Uppsala-Örebro 65 60 6 220 1178 3 Sydöstra 70 60 10 340 657 5 Södra 67 60 5 350 1045 9 Västra 70 63 10 240 1033 13 Norra 73 65 5 240 615 10 Totalt 67 60 5 350 5499 54 Tumörstorlek 2005 2010 Tumörstorlek (mm) År Medel Median Minimum Maximum Antal Saknas 2005 70 60 6 340 808 15 2006 68 60 5 270 930 12 2007 68 60 5 312 961 8 2008 66 60 10 250 953 10 2009 69 60 10 350 912 5 2010 64 58 10 240 935 4 Totalt 67 60 5 350 5499 54 Kommentar: 52 % har under 2005 2010 T1-tumör. Andelen T1a-tumörer var högst i Stockholm-Gotland och Uppsala-Örebro och lägst i Västra regionen. Västra regionen hade istället fler T1btumörer och Norra regionen hade flest T2-tumörer. 18

Från 2005 till 2010 sågs en numerisk förskjutning från T1b till T1a vilket talar för att fler tumörer upptäcks tidigare. Fördelningen inom de olika T-stadierna är dock relativt oförändrad. Medeltumörstorleken varierade mellan 63 mm (Stockholm-Gotland) och 73 mm (Norra regionen). Medeltumörstorleken var 68 mm för män och 66 mm för kvinnor. Medeltumörstorleken för incidentellt upptäckta tumörer var 55 mm och 87 för M1-patienter. Det visar sig att medelstorleken mellan åren 2005 och 2010 tenderar att sjunka (70 till 64 mm). Dessa siffror tyder på en långsam förändring till tidigare diagnos och därmed möjlighet till förlängd överlevnad. CT thorax Andel patienter som utretts med CT-thorax per region Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro CT-thorax Nej Ja Uppgift saknas Totalt 125 655 205 985 % 12,69 66,5 20,81 100 214 956 11 1 181 % 18,12 80,95 0,93 100 Sydöstra 135 439 88 662 % 20,39 66,31 13,29 100 Södra 238 814 2 1 054 % 22,58 77,23 0,19 100 Västra 221 817 8 1 046 % 21,13 78,11 0,76 100 Norra 103 516 6 625 % 16,48 82,56 0,96 100 Totalt 1 036 4 197 320 5 553 % 18,66 75,58 5,76 100 Diagnosår i förhållande till CT-thorax CT-thorax Region Totalt Nej Ja Uppgift saknas Totalt 193 489 141 823 2005 % 23,45 59,42 17,13 100 217 618 107 942 2006 % 23,04 65,61 11,36 100 172 760 37 969 2007 % 17,75 78,43 3,82 100 180 758 25 963 2008 % 18,69 78,71 2,6 100 127 783 7 917 2009 % 13,85 85,39 0,76 100 147 789 3 939 2010 % 15,65 84,03 0,32 100 1 036 4 197 320 5 553 % 18,66 75,58 5,76 100 Kommentar: Enligt vårdprogrammet bör patienter primärt utredas med CT- thorax. CT-thorax registrerades hos 76 % av patienterna med tydlig skillnad mellan regionerna (66-83%). De regioner som hade en låg andel CT-thorax registrerade uppgift saknas i en hög procent varför registreringen av genomförd CT-thorax är otillförlitlig. För regioner med mer komplett registrering låg andelen CT -thorax 77-83%. Mellan åren 2005 och 2010 ökade andelen CT- 19

thorax i hela landet från 59 till 84 % samtidigt som andelen uppgift saknas minskade från 17 till 0,3 % vilket talar för en förbättrad registrering. Resultaten visar att Stockholm-Gotland och Sydöstra regionerna undanhållit en adekvat undersökning vid primärutredningen hos en tredjedel av patienterna med njurcancer. Lokal lymfkörtelmetastasering (N) och fjärrmetastasering (M) Lymfkörtelmetastaser (N) Regionala lymfkörtelmetastaser Antal Procent N0 3454 62,20 N1 216 3,89 N2 404 7,28 NX 1456 26,22 Uppgift saknas 23 0,41 Totalt 5553 100.00 T-stadium i förhållande till N/M stadium T-stadium Total T0 T1a T1b T2 T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas N/M-stadium N0M0 N1 N2 M1 N+M+ N+ och/el Total M+ 0 0 0 2 0 2 2 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 100,0 % 0,0 % 100,0 % 100,0 % 1439 15 19 78 20 92 1531 % 94,0 % 1,0 % 1,2 % 5,1 % 1,3 % 6,0 % 100,0 % 1196 26 54 122 57 145 1341 % 89,2 % 1,9 % 4,0 % 9,1 % 4,3 % 10,8 % 100,0 % 786 36 66 211 68 245 1031 % 76,2 % 3,5 % 6,4 % 20,5 % 6,6 % 23,8 % 100,0 % 435 57 93 213 89 274 709 % 61,4 % 8,0 % 13,1 % 30,0 % 12,6 % 38,6 % 100,0 % 344 48 78 186 81 231 575 % 59,8 % 8,3 % 13,6 % 32,3 % 14,1 % 40,2 % 100,0 % 11 3 6 17 8 18 29 % 37,9 % 10,3 % 20,7 % 58,6 % 27,6 % 62,1 % 100,0 % 54 19 71 116 66 140 194 % 27,8 % 9,8 % 36,6 % 59,8 % 34,0 % 72,2 % 100,0 % 48 12 17 75 20 84 132 % 36,4 % 9,1 % 12,9 % 56,8 % 15,2 % 63,6 % 100,0 % 6 0 0 3 0 3 9 % 66,7 % 0,0 % 0,0 % 33,3 % 0,0 % 33,3 % 100,0 % 4265 216 404 1077 409 1288 5553 % 76,8 % 3,9 % 7,3 % 19,4 % 7,4 % 23,2 % 100,0 % För beskrivning av de olika stadierna se sid 31. 20

M-stadium M1 2005-2010 M-stadium M1 År Antal Procent Total 2005 187 22,72 823 2006 207 21,97 942 2007 193 19,92 969 2008 182 18,90 963 2009 167 18,21 917 2010 141 15,02 939 Totalt 1077 19,39 5553 M-stadium M1 2005-2010 per region M-stadium M1 Region Antal Procent Total Stockholm-Gotland 158 16,04 985 Uppsala-Örebro 225 19,05 1181 Sydöstra 136 20,54 662 Södra 179 16,98 1054 Västra 227 21,70 1046 Norra 152 24,32 625 Totalt 1 077 19,39 5553 Kommentar: I detta kvalitetsregister används klinisk stadieindelning där CT/MRT-buk är basen för N- stadieindelning om operation inte visat något annat. Tolkningen av N-stadieindelningen har varit oklar mellan olika regioner under registreringen varför andelen NX är relativt hög (26 %). 11 % av patienterna klassificerades som N1 eller N2. 19,4 % hade fjärrmetastaser (M1). Andelen varierade mellan 16,0 % (Stockholm-Gotland regionen) och 24 % (Norra regionen). I hela landet hade 23 % fjärrmetastaser 2005, 22 % 2006, 20 % 2007 och 19 % 2008, 18 % 2009 och 15 % 2010. En hög andel MX (där CTthorax ej har utförts) gör bedömningen osäker. Patienter med metastaserad sjukdom fanns inom alla T-stadier. Andelen M1-tumörer varierar mellan T-stadiet från 5 % (T1a) till 60 % (T4) 23,2 % hade antingen N+ eller M+ varierande mellan 6,0 % (T1a) till 72,2 % (T4). Andelen M1-tumörer var i storstadsregion 20,7 % och 21,3 % i glesbygd. Det finns en tydlig trend att andelen patienter med metastaserad sjukdom vid diagnos sjunker vilket ytterligare talar för att patienterna diagnostiseras tidigare och med ett lägre tumörstadium. Detta kommer att förbättra en generell överlevnad för patienter med njurcancer. 21

Morfologi (tumörtyp) Region i förhållande till registrerad tumörtyp (morfologi) Region Stockholm- Gotland Totalt Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Morfologi Oklassificerbar njurcancer Annan njurcancer Klarcellig Papillär Kromofob Collecting duct Uppgift saknas Totalt 697 125 59 2 9 15 2 909 % 76,68 13,75 6,49 0,22 0,99 1,65 0,22 100 894 112 60 2 15 2 3 1 088 % 82,17 10,29 5,51 0,18 1,38 0,18 0,28 100 437 67 22 1 6 12 4 549 % 79,6 12,2 4,01 0,18 1,09 2,19 0,73 100 752 122 49 8 15 22 5 973 % 77,29 12,54 5,04 0,82 1,54 2,26 0,51 100 745 98 31 4 38 15 7 938 % 79,42 10,45 3,3 0,43 4,05 1,6 0,75 100 458 62 20 4 7 10 3 564 % 81,21 10,99 3,55 0,71 1,24 1,77 0,53 100 3 983 586 241 21 90 76 24 5 021 % 79,33 11,67 4,8 0,42 1,79 1,51 0,48 100 Morfologi i förhållande till N/M-stadium N/M-stadium N0M0 N1 N2 M1 N+M+ N+ el M+ Total Morfologi Klarcellig 3204 136 197 661 215 779 3983 % 80,4 % 3,4 % 4,9 % 16,6 % 5,4 % 19,6 % 100,0 % Papillär 504 21 33 51 23 82 586 % 86,0 % 3,6 % 5,6 % 8,7 % 3,9 % 14,0 % 100,0 % Kromofob 215 9 10 16 9 26 241 % 89,2 % 3,7 % 4,1 % 6,6 % 3,7 % 10,8 % 100,0 % Collecting duct 10 1 7 8 5 11 21 Oklassificerbar njurcancer Annan njurcancer % 47,6 % 4,8 % 33,3 % 38,1 % 23,8 % 52,4 % 100,0 % 35 12 21 46 24 55 90 % 38,9 % 13,3 % 23,3 % 51,1 % 26,7 % 61,1 % 100,0 % 42 4 16 28 14 34 76 % 55,3 % 5,3 % 21,1 % 36,8 % 18,4 % 44,7 % 100,0 % Uppgift saknas 12 1 6 11 6 12 24 % 50,0 % 4,2 % 25,0 % 45,8 % 25,0 % 50,0 % 100,0 % Total 4022 184 290 821 296 999 5021 % 80,1 % 3,7 % 5,8 % 16,4 % 5,9 % 19,9 % 100,0 % 22

Kommentar: Majoriteten av alla tumörer var klarcelliga (81 %), 11 % papillära och 5 % var kromofoba. Det är små skillnader mellan regionerna vilket talar för en likartad bedömning vid den morfologiska diagnosen. Uppgift om morfologisk diagnos saknades bara i någon procent av fallen vilket visar att patologerna på kort tid har accepterat och besvarar frågeställningen om typ av njurcancer. Spridd sjukdom (N+ eller M+) fanns hos 20 % av klarcelliga, 14 % av papillära, 11 % av kromofoba och 52 % av samlingsrörscancer. Malignitetsgrad Region i förhållande till malignitetsgrad enligt Fuhrman Malignitetsgrad Region Totalt Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Uppgift G1 G2 G3 G4 GX saknas Totalt 95 322 318 103 44 27 909 % 10,45 35,42 34,98 11,33 4,84 2,97 100 97 503 294 90 73 31 1 088 % 8,92 46,23 27,02 8,27 6,71 2,85 100 48 256 171 33 25 16 549 % 8,74 46,63 31,15 6,01 4,55 2,91 100 112 506 203 76 71 5 973 % 11,51 52 20,86 7,81 7,3 0,51 100 134 431 195 77 89 12 938 % 14,29 45,95 20,79 8,21 9,49 1,28 100 67 224 136 77 54 6 564 % 11,88 39,72 24,11 13,65 9,57 1,06 100 553 2 242 1 317 456 356 97 5 021 % 11,01 44,65 26,23 9,08 7,09 1,93 100 Kommentar: Fördelningen med grad 1-4 var 11 %, 45 %, 26 % och 9 %. 7 % klassificerades som GX och uppgift saknades i 2 %. Fördelningen var likartad i de olika regionerna vilket talar för följsamhet till de patologiska kriterier som angetts i vårdprogrammet. 23

Procent Kurativ behandling Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopi). Man kan vid båda teknikerna antingen helt avlägsna njuren, nefrektomi, eller bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter, partiell resektion. Det senare kan inte göras om tumören sitter centralt i njuren eller om tumören växer lokalt avancerat till exempel i venträdet. Region i förhållande till kurativ behandling Behandling Nefrektomi Njurresektion Annat (ex Cryo, RF) Uppgift saknas Totalt Region Stockholm- 680 93 19 3 795 Gotland % 85,53 11,7 2,39 0,38 100,00 Uppsala- 739 127 30 11 907 Örebro % 81,48 14,00 3,31 1,21 100,00 Sydöstra 369 55 32 2 458 % 80,57 12,01 6,99 0,44 100,00 Södra 678 136 24 0 838 % 80,91 16,23 2,86 0,00 100,00 Västra 612 108 34 6 760 % 80,53 14,21 4,47 0,79 100,00 Norra 375 87 7 2 471 % 79,62 18,47 1,49 0,42 100,00 Totalt 3453 606 146 24 4229 % 81,65 14,33 3,45 0,57 100,00 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Nefrektomi Njurresektion Annat Uppgift saknas 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagnosår Andel kurativa operationer per diagnosår 24

Region i förhållande till kurativa operationer, tumörstorlek <= 4 cm Kurativ operation Nefrektomi Njurresektion Total Region Stockholm- 205 67 289 Gotland % 70,93 23,18 100,00 Uppsala- 210 100 334 Örebro % 62,87 29,94 100,00 Sydöstra 98 43 165 % 59,39 26,06 100,00 Södra 148 109 279 % 53,05 39,07 100,00 Västra 109 86 223 % 48,88 38,57 100,00 Norra 81 63 144 % 56,25 43,75 100,00 Total 851 468 1434 % 59,34 32,64 100,00 Andel patienter med njurcancer 40mm som behandlats med njursparande kirurgi (partiell nefrectomi, njurresektion) åren 2005 till 2010, jämfört med radikal nefrectomi. Diagnosår Njurresektion Nefrektomi antal % Antal % 2005 38 18 132 63 2006 68 24 162 57 2007 75 26 170 58 2008 89 32 144 51 2009 88 32 147 53 2010 119 38 147 47 Kommentar: Av patienter som genomgick kirurgi med kurativt syftande behandling, nefrektomerades 82 % medan 14 % opererades med partiell resektion. Andelen patienter opererade med partiell resektion totalt, varierade mellan 12 % (Sydöstra regionen) och 19 % (Norra regionen). Andelen patienter som genomgick njurresektion ökade från 8 % 2005 till 20 % 2010. En särskild analys av handläggningen av patienter med små tumörer (<= 4 cm) visar att i hela landet 33 % av dessa opererades partiellt med en regional variation mellan 23 (Stockholm-Gotland) och 44 % (Norra regionen). Vi ser generellt en ökad frekvens av njursparande kirurgi för dessa patienter med en ökning från 18 % år 2005 till 38 % 2010. Denna ökning är mycket lovande. Partiell nefrektomi (nefronsparande kirurgi) rekommenderas i EAU guidelines och Nationellt vårdprogram som förstahandsteknik för behandling av patienter med njurcancer i stadium T1a (< 4cm), detta med avsikt att spara njurfunktion för patientgruppen. 25

Kirurgisk teknik Region i förhållande till kirurgisk teknik för nefrektomi Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Öppen Kirurgisk teknik Laparoskopisk Perkutan Uppgift saknas Totalt 576 172 0 8 756 % 76,19 22,75 0,00 1,06 100,00 789 70 2 1 862 % 91,53 8,12 0,23 0,12 100,00 Sydöstra 415 6 0 11 432 % 96,06 1,39 0,00 2,55 100,00 Södra 621 167 5 0 793 % 78,31 21,06 0,63 0,00 100,00 Västra 700 18 2 0 720 % 97,22 2,50 0,28 0,00 100,00 Norra 399 29 3 1 432 % 92,36 6,71 0,69 0,23 100,00 Totalt 3 500 462 12 21 3 995 % 87,61 11,56 0,30 0,53 100,00 Diagnosår i förhållande till kirurgisk teknik för nefrektomi Öppen Kirurgisk teknik Laparoskopisk Perkutan Uppgift saknas Totalt Diagnosår 2005 565 35 0 4 604 % 93,54 5,79 0,00 0,66 100,00 2006 614 67 0 4 685 % 89,64 9,78 0,00 0,58 100,00 2007 608 91 0 7 706 % 86,12 12,89 0,00 0,99 100,00 2008 606 72 0 6 684 % 88,60 10,53 0,00 0,88 100,00 2009 578 89 4 0 671 % 86,14 13,26 0,60 0,00 100,00 2010 529 108 8 0 645 % 82,02 16,74 1,24 0,00 100,00 Totalt 3 500 462 12 21 3 995 % 87,61 11,56 0,30 0,53 100,00 Kommentar: Under åren 2005-2010 gjordes 12 % av nefrektomierna laparoskopiskt. Det var stora regionala skillnader. Exempelvis genomfördes nästan inga nefrektomier laparoskopiskt i Sydöstra regionen medan andelen i Stockholm-Gotlandregionen var 23 %. Andelen laparoskopiska nefrektomier ökade i riket från 6 % 2005 till 17 % år 2010. Den laparoskopiska tekniken innebär som regel mindre morbiditet, möjlighet till kortare vårdtid och snabbare återhämtning jämfört med öppen kirurgi. Laparoskopisk nefrektomi rekommenderas i EAU guidelines som förstahandsteknik för radikal nefrektomi av njurcancer i T1b- och T2-stadium när njursparande teknik bedöms olämplig. 26

Palliativ kirurgi Region i förhållande till nefrektomi för metastaserad sjukdom (M1) Region Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Nefrektomi Nej Ja Totalt 71 87 158 % 44,94 55,06 100,00 90 135 225 % 40,00 60,00 100,00 Sydöstra 74 62 136 % 54,41 45,59 100,00 Södra 63 116 179 % 35,20 64,80 100,00 Västra 105 122 227 % 46,26 53,74 100,00 Norra 80 72 152 % 52,63 47,37 100,00 Totalt 483 594 1 077 % 44,85 55,15 100,00 Diagnosår i förhållande till nefrektomi för metastaserad sjukdom (M1) Nefrektomi Nej Totalt Diagnosår 2005 99 88 187 % 52,94 47,06 100,00 2006 94 113 207 % 45,41 54,59 100,00 2007 76 117 193 % 39,38 60,62 100,00 2008 69 113 182 % 37,91 62,09 100,00 2009 78 89 167 % 46,71 53,29 100,00 2010 67 74 141 % 47,52 52,48 100,00 Totalt 483 594 1 077 % 44,85 55,15 100,00 Ja Kommentar Av de patienter som hade fjärrmetastaser (M1) vid diagnos nefrektomerades 55 % med stor variation mellan regionerna. I Sydöstra regionen nefrektomerades 46 % av M1-patienterna och i Södra 65 %. I hela landet nefrektomerades 2005 47 % av M1-patienter, 2006 55 %, 2007 61 %, 2008 62 %, 2009 53 % och 2010 52 %. Medianåldern för nefrektomerade M1 patienter var 66 år och för de patienter som ej nefrektomerades 72 år. 27

Överlevnad I alla figurer nedan visas relativ överlevnad för alla fall av njurcancer diagnostiserade 2005 2010. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Män Kvinnor 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för män och kvinnor. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 M0 0,1 M1 Mx 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter utan (M0) och med (M1) fjärmetastaser samt för patienter där metastasstatus är okänt (Mx). 28

1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 1a 0,2 1b 2 0,1 3 4 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter med olika lokala tumörstadier. 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Nefrektomi Ingen nefrektomi 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Tid(år) 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Relativ överlevnad för patienter med fjärrmetastaser som blivit nefrektomerade respektive inte opererats. 29

Kommentar: Vi finner ingen skillnad i överlevnad mellan män och kvinnor. Femårsöverlevnaden för M0- patienter var 85 % och för M1 20 %. Överlevnaden är starkt kopplad till TNM-stadium. Främst medför förekomsten av fjärrmetastaser en dålig prognos men även patienter med mer avancerade tumörer lokalt (stadium T3 och T4) har en markerat sämre prognos. Hos patienter med fjärrmetastaserad sjukdom (M1) hade nefrektomerade patienter betydligt bättre överlevnad än icke nefrektomerade. Nefrektomerade patienter var yngre (medianålder 66 år) jämfört med icke nefrektomerade (72 år) och utgör en selekterad grupp. 30

Stadieindelning av njurcancer TNM, UICC 2002, 6 th ed. T Primary Tumor TX T0 T1 T1a T1b T2 T3 T3a T3b T3c T4 Primary tumor cannot be assessed. No evidence of primary tumor. Tumor 7.0 cm in greatest dimension, limited to the kidney. Tumor 4.0 cm Tumor >4.0 cm but 7.0 cm Tumor >7.0 cm in greatest dimension, limited to the kidney. Tumor extends into major vein(s) or directly invades adrenal gland or perinephric tissues but not beyond Gerota fascia. Tumor directly invades adrenal gland or perinephric tissues but not beyond Gerota fascia. Includes renal sinus (peripelvic fat) Tumor grossly extends into renal vein(s) (includes segmental muscel containing branches) or vena cava or below diaphragm. Tumor grossly extends into vena cava or its wall above diaphragm. Tumor directly invades beyond Gerota fascia. N Regional Lymph Nodes * NX N0 N1 N2 Regional lymph nodes cannot be assessed. No regional lymph node metastasis. Metastasis in a single regional lymph node. Metastasis in more than one regional lymph node. M Distant Metastasis ** M0 M1 No distant metastasis. (CT-thorax enligt vårdprogram, vid symtom krävs kompletterande utredning.) Distant metastasis. ptnm Pathological Classification The pt, pn and pm categories correspond to the T, N and M categories. PN0 Histological examination of a regional lymphadenectomy specimen will ordinarily include 8 or more lymph nodes. If the lymph nodes are negative, but the number ordinarily examined is not met, classify as P N0 31