Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Relevanta dokument
Rapport 2014:1. Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Rapport 2004:2. Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2003

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Turismens samhällsekonomiska betydelse på Åland Huvudresultaten. Jouko Kinnunen 12.4.

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2008

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

TEM 2014 VEMDALEN VEMDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vemdalen Inklusive åren

Rapport 2019:2. Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2018

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Rapport 2.0 Turismen på Åland

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och

FUNÄSDALEN 2010 TEM 2010 FUNÄSDALEN. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren RESURS AB

Gränsintervjuundersökning 2009

Finländarnas resor 2013

HIMLABADET SUNDSVALL MULTIARENA SUNDSVALL. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall

Regionala turismeffekter 2013

TEM 2011 SKINNSKATTEBERG SKINNSKATTEBERG Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skinnskattebergs kommun 2011

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

Konjunkturindikatorer 2015

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

TEM 2010 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Östhammars kommun inklusive åren (Nya beräkningsgrunder fr o m 2008)

TEM 2014 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun Inklusive åren

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Grums kommun Inklusive åren 1997, 1999, 2001 och

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sölvesborg kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eksjö kommun Inklusive åren och

TEM 2012 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Blekinge inklusive åren RESURS för Resor och Turism i Norden AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Demo: Regionala turismeffekter 2013

TEM 2007 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun Inklusive åren

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Regionala turismeffekter

Finländarnas resor 2014

TEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen Inklusive åren

Undersökning bland evenemangsbesökarna och deltagarna på ASICS Stockholm Marathon 31 maj 2014

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Ljusdals kommun Inklusive åren och 2006

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Svensk turismstatistik

Finländarnas resor 2015

Inkvarteringsstatistik 2013

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Medlemsbranscher 2013

Inkvarteringsstatistik 2012

KONSTRUNDAN SKÅNE 2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun Inklusive åren

Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

TEM 2008 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Strömstads kommun

Stockholms besöksnäring

Inkvarteringsstatistik

VOLVO OCEAN RACE STOPOVER STOCKHOLM 2009

Inkvarteringsstatistik för hotell

TEM 2013 BODEN BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun Inklusive åren

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

TEM , RESURS AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Inkvarteringsstatistik för hotell

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB,

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var

Inkvarteringsstatistik för hotell

Rapport 2003:9. Evenemangsundersökning 2003

Källor 3. Genomförande 4. Utveckling turismen i Sverige Ny viktningsmetod av TDB 8. Utveckling turismen i Uppsala län

Frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet samhällsekonomiska och kvalitativa effekter

3 Den offentliga sektorns storlek

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

Besöksnäringen i Helsingborg 2015

KULTUR OCH UPPLEVELSER

Inflyttning till Skåne

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Turistekonomisk analys av U 21-EM 2009 Delrapport Malmö

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET STOCKHOLMS KULTURFESTIVAL 2007

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Gästnattsrapport februari 2012

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

The 2007 Solheim Cup september 2007 Halmstad. Evenemangsundersökning genomförd på uppdrag av Halmstad Kommun.

Inkvarteringsstatistik

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrköpings kommun inklusive åren

Transkript:

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen

Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland har ÅSUB under 213 gjort en uppföljning av turismundersökningarna från 23 och 28. Syftet med undersöknigen var att kartlägga olika besöksgruppers betydelse för åländsk ekonomi utifrån hur mycket de konsumerar på Åland samt på vägen till och från Åland. Dessutom fyller projektet ÅSUBs behov av aktuell information för beräkningen av turismposten i nationalräkenskaperna. För att uppskatta Ålands turisminkomster har två olika metoder använts, utgifts- och inkomstmetoden. Utgiftsmetoden går ut på att intervjua turisterna om deras konsumtion på Åland och under resorna till och från Åland, medan inkomstmetoden går ut på att man ber företagen uppskatta sina inkomster från turisterna.

Utvecklingen av antalet inresande till Åland 1994-213 Antal inresande 2 5 2,3 miljoner 29 2,1 miljoner 213 2 1 5 1 5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: ÅSUB, turiststatistik Kryssningsresenärer Övriga färjor och flyg Landskapets färjor Fritidsbåtar Antalet inresande har minskat med 8 % jämfört med 28 (föregående undersökning)

Utvecklingen av antalet övernattningar på Åland 2-213 Antal övernattningar 7 6 5 585 181 övernattn. 28 512 844 övernattn. 213 4 3 2 Gästhamnar Campingplatser Stugbyar Gästhem Hotell 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Källa: ÅSUB, turiststatistik Antalet övernattningar har minskat med 12 % jämfört med 28 enligt statistiken.

Antal övernattningar på Åland 28 och 213 per säsong Antal övernattningar 25 2 +1 % 15 1-38 % -16 % +3 % 5-27 % - 55 % 69 % 71 % 9 % 99 % Källa: ÅSUB, turiststatistik Högsäsong Lågsäsong

Uppskattning av det totala antalet turistövernattningar 213 (1,66 milj.) Eget fritidshus 39 % Hotell 12 % Gästhem 2 % Stugor 24 % Här ingår även stugövernattningar i enskilda stugor/mindre stugbyar. Släkt och vänner 12 % Källa: ÅSUB, turiststatistik och beräkningar Camping 5 % Gästhamnar 6 % Totala antalet turistövernattningar har minskat med 1 % jämfört med 28.

Turisternas genomsnittliga dygnskonsumtion på Åland enligt inkvarteringsform 23, 28, 213 (213 års priser) Euro/person och dygn 16 14 135 12 1 89 8 6 72 59 4 2 33 3 2 Hotell Gästhem Hyrstuga* Gästhamn* Campingplats Släkt och vänner* 23 28 213 Eget fritidshus *Sig. skillnad *Statistisk säkerställd skillnad. Hotellgästernas dygnskonsumtion är fortsättningsvis högst. Ordningsföljden lika de tre åren.

Turisternas genomsnittliga dygnskonsumtion på Åland enligt resans syfte 23, 28, 213 (213 års priser) Euro/person och dygn 18 16 14 12 155 1 8 6 96 94 81 66 61 59 55 4 2 23 28 213 *Sig. skillnad Beroende på evenemangstyp Golfturisterna är fortsättningsvis den turistgrupp som spenderar mest.

Turistgruppernas landkonsumtion 213 (91,3 milj. ) Fritidshusägare 14 % Dagsbesökare (inkl. kryssningsresenärer) 4 % Hotellgäster 29 % Besökare av släkt/vänner 7 % Gästhamnsbesökare 7 % Campingturister 3 % Gästhemsbesökare 4 % Källa: ÅSUB,turiststatistik och beräkningar Stugturister 32 % Dygnskonsumtionen x antalet övernattningar = totala landkonsumtionen.

Turistgruppernas landkonsumtion 23, 28, 213 (213 års priser) 1 euro 35 3 25 2 15 1 5 23 28 213 Landkonsumtionen ökade reellt med en procent (en miljon ) jämfört med 28 års undersökning

Turisternas landkonsumtion 213 (91,3 milj. ) per utgiftspost Övriga utgifter 21 % (19 % 28) Logi 31 % (33 % 28) Livsmedel 18 % (17 % 28) Nöjen 7 % (7 % 28) Restaurang 23 % (24 % 28)

Turisternas konsumtion under resorna till och från Åland 213 enligt inkvarteringsform och syfte Euro/person 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Dagsbesökare Släkt och vänner Hotell Hyrstuga Eget fritidshus Gästhem Campingplats Euro/person 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Tjänsteresa Sportfiske Golf Nöje, avkoppling Evenemang Familjesemester Cykelsemester Transporttjänst Ombordkonsumtion Transporttjänst Ombordkonsumtion

Turisternas totala konsumtion 213 (328 milj. ) per utgiftspost Logi 9 % Restaurang 6 % Ombordkonsumtion 54 % Nöjen 2 % Livsmedel 5 % Övrig landkonsumtion 6 % Kostnaderna för resorna till och från Åland uppskattas till 237 miljoner euro (72 %). Transporttjänst 18 %

Utvecklingen av turismens förädlingsvärde (213 års priser) Turismen totalt, miljoner euro 35 3 25 2 15 1 5-327 milj. 25 milj. Turismen totalt Landturismen Landturismen, miljoner euro 5 44 milj. 45 213 milj. 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 4 35 3 25 2 15 1 5 -

Utveckling av Ålands BNP (211 års fasta priser) Miljoner euro 16 14 12 1 8 6 4 Utveckling Tillväxttrend 1975-211 2 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 Källa: ÅSUB. Preliminära uppgifter för 212-213 och prognos för 214-215.

Turismens direkta och indirekta betydelse för Ålands BNP till baspris % 25 2 19,9 21,8 15 1 5 4,1 4,8 Landturismen Direkt effekt Turismen totalt Direkt och indirekt effekt Landturismens andel av BNP till baspris 4,1 % (44 miljoner euro) Totala turismens andel av BNP till baspris 19,9 % (213 miljoner euro)

Turismens direkta och indirekta sysselsättningseffekter av de sysselsatta inom privata sektorn % 3 25 2 15 2,2 24,6 1 5 5,7 7,5 Landturismen Direkt effekt Turismen totalt Direkt och indirekt effekt Totalt 13 3 personer sysselsatta inom den privata sektorn på Åland (inkl. säsongssysselsatta)

BNPs avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 -1,5-2 -2,5 213 215 217 219 221 223 225 Tillväxt 5% Tillväxt 2% Minskning 2% Minskning 5%

Sysselsättningens avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent,4,3 Tillväxt 5%,2,1 Tillväxt 2% -,1 -,2 -,3 -,4 213 215 217 219 221 223 225 Minskning 2% Minskning 5%

Befolkningens avvikelse från basscenariot enligt turismens tillväxt Procent,5,4,3,2,1 -,1 -,2 -,3 -,4 -,5 213 215 217 219 221 223 225 Tillväxt 5% Tillväxt 2% Minskning 2% Minskning 5%

Turismens betydelse i olika länder/regioner 213, procent 1 9 Finland 1 9 9, Turkiet 8 7 6 5 4 Sverige Estland Åland 4,1 3,8 3,4 3,5 4,3 8 7 6 5 4 4,6 5,7 Spanien Thailand 5,2 6,6 3 2 2,6 2,2 2,3 3 2 2,3 1 1 Källa: WTTC BNP Sysselsättning Källa: WTTC BNP Sysselsättning

www.asub.ax www.facebook.com/aasub