Kvalitetsredovisning Hässleholms Gymnasium www.hassleholmsgymnasium.se www.facebook.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. STYRNING, LEDNING OCH KVALITETSARBETE 4 1.1 Styrdokument 4 1.2 Metoder för granskning och utvärdering av verksamheten 4 1.3 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 4 1.4 Metoder för granskning och utvärdering av verksamheten 4 1.5 Kvalitetsredovisningens struktur 5 2. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 Ekonomiska resurser 6 2.2 Medarbetare 6 2.1.1 Lärare 6 2.2.2 Skolledning och stöd- och serviceorganisation 7 2.3 Lokaler och utrustning 7 3. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 12 3.1 Organisation 12 3.2 Antal 16-åringar i Hässleholms kommun 14 3.3 Elever vid Hässleholms Gymnasium 15 3.4 Samverkansavtal med andra kommuner 16 3.5 Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner 16 3.6 Elever från andra kommuner 16 3.7 Fördelning av elever på olika skolor 17 3.8 Antagna elever till årskurs 1 18 4. VERKSAMHET 19 4.1 Normer och värden 19 4.2 Elevers inflytande och ansvar 22 4.3 Elevers närvaro 24 4.4 Stöd och stimulans till elever 27 4.5 Elevers valmöjligheter 31 4.6 Samarbete med grundskolor, högskolor och arbetslivet 31 5. UTBILDNINGSRESULTAT 34 5.1 Elever på Individuella programmet läsåret 2010/11 35 5.2 Övergång från Individuella programmet till nationellt program 35 5.3 Uppföljningsansvar/Informationsansvar 35 5.4 Kartläggning av obehöriga elever 36 5.5 Genomströmning 36 5.6 Elevers slutbetyg 36 5.7 Högskolebehörighet 37 5.8 Genomsnittlig betygspoäng och betyg i kärnämnen och projektarbete 38 5.9 Betygsfördelning 39 5.10 Betygsstatistik för Engelska A 40 5.11 Betygsstatistik för Matematik A 41 5.12 Betygsstatistik för Svenska A 42 5.13 Betygsstatistik för Svenska B 42 5.14 Jämförelse mellan kursbetyg och resultat på nationella prov 43 5.15 Skolinspektionens kvalitetsgranskning av betygssättning 46 5.16 Bedömning och betygssättning 47 5.17 Enkätundersökning bland elever 47 6. PLANERADE UTVECKLINGSINSATSER VID HÄSSLEHOLMS GYMNASIUM 2012 50-2 -
FÖRKORTNINGAR BA BF BP EC EE EK ES ESBD ESMU FO FT HA HG HP HR HTS HV IL IM IMIND IMPRE IMPRO IMSPR IMYRK INT INTNA INTSA IV IP OP RL SA SMSP SP VO TE TE4 UC Bygg- och anläggningsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Estetiska programmet Inriktning Bild Estetiska programmet inriktning Musik Fordonsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hässleholms Gymnasium Handelsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Hässleholms Tekniska Skola Hantverksprogrammet Individuellt Lärande Introduktionsprogram Introduktionsprogram Individuellt alternativ Introduktionsprogram Preparandutbildning Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val Introduktionsprogram Språkintroduktion Introduktionsprogram Yrkesintroduktion Internationella programmet Naturvetenskapsprogrammet med internationell profil Samhällsvetenskapsprogrammet med internationell profil Individuellt program Industriprogrammet Omvårdnadsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Idrottsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Teknikprogrammet Teknikprogrammets fjärde år Ungdomscentrum - 3 -
1. STYRNING, LEDNING OCH KVALITETSARBETE 1.1 Nationella styrdokument Av Förordning om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) och Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning (2006) framgår att kvalitetsredovisningen ska fungera som ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten genom att synliggöra skolans resultat och arbetet med att uppfylla skolans mål. I den nya Skollagen (SFS 2010:800), som började gälla 1 juli, behandlas det systematiska kvalitetsarbetet i kapitel 4 Kvalitet och inflytande. Kravet på obligatoriska kvalitetsredovisningar upphörde, men i stället infördes kravet på att utbildningen ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Gymnasieskolans verksamhet styrs bland annat av Skollagen 1985:1100 för elever som påbörjat sina gymnasiestudier före 1 juli /Skollagen 2010:800 för elever som påbörjat sina studier efter 1 juli, Gymnasieförordningen och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) för elever som har påbörjat sin gymnasieutbildning före 1 juli Gymnasieförordningen SFS 2010:2039 och Läroplan för gymnasieskolan för elever som har påbörjat sin utbildning efter 1 juli. Några andra lagar som har betydelse för gymnasieskolans verksamhet är Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), Diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Förvaltningslagen (SFS 1986:223) och Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). 1.2 Lokala styrdokument Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och tilldelar ekonomiska ramar till nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ansvarar för att bryta ned de övergripande målen i konkreta mål och aktiviteter för sina verksamhetsområden. Den omfattande satsningen Hässleholm med kunskapsmålen i fokus ligger till grund för BUN:s mål för åren -2014. BUN utgår från Alla ska få bli sitt bästa!. Två viktiga målområden för BUN:s verksamhet är värdegrund och kunskap i fokus. Under värdegrund ligger fokus på likvärdighet, inkludering och höga förväntningar. Under Kunskap i fokus lyfter nämnden fram att alla elever ska nå de nationella kunskapsmålen. Varje år fastställer BUN en verksamhetsplan. 1.3 Plan för systematiskt kvalitetsarbete I slutet av hösten påbörjade Barn- och utbildningsförvaltningen arbetat med att ta fram en plan för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska se ut i fortsättningen. Arbete enligt en ny plan kan tidigast komma igång i slutet av våren 2012. 1.4 Metoder för granskning och utvärdering av verksamheten Följande metoder tillämpas för granskning, uppföljning och utvärdering av vår verksamhet: Sammanställning av - resultat av nationella prov och provbanksprov - betygsstatistik - statistik över antal elever på olika gymnasieprogram - statistik över antal elever som kommer från andra kommuner respektive går på fristående gymnasieskolor och kommunala gymnasieskolor i andra kommuner - 4 -
Kursutvärderingar och kursbokslut Enkätundersökningar - Elever i årskurs 3 på Hässleholms Gymnasium - Medarbetare (numera vart annat år) Samtal - Intervjuer med avgångselever - Lönesamtal - Medarbetarsamtal - Utvecklingssamtal med elever Möten - Elevrådsmöten - Klassråd - Matråd - Skolkonferenser - Arbetsplatsträffar - Elevvårdskonferenser - Ledningsgruppsmöten för Hässleholms Gymnasium - Ledningsgruppsmöten på respektive gymnasieskola - Personalkonferenser - Programarbetslagskonferenser - Programråd - Samverkansgruppens möten - Ämneskonferenser Observationer - Arbetsmiljöronder - Lektionsbesök 1.5 Kvalitetsredovisningens struktur Årets kvalitetsredovisning för Hässleholms gymnasieskola följer i stort föregående års redovisningar, eftersom arbetet med att utforma ett nytt system för systematiskt kvalitetsarbete fortfarande pågår. Kvalitetsredovisningen är upplagd enligt följande struktur: Mål hänvisningar görs till nationella och kommunala mål samt åtgärder för utveckling enligt 2010 års kvalitetsredovisning Åtgärder för att nå nationella mål åtgärder redovisas utifrån de åtgärder som angavs för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Resultat verksamhetens resultat redovisas Bedömning av resultaten en sammanfattande bedömning av resultat och slutsatser redovisas Måluppfyllelse måluppfyllelse redovisas utifrån följande fyra bedömningsnivåer - mycket god, god, relativt god respektive målen är inte uppfyllda Åtgärder för utveckling 2012 åtgärder anges för vad som behöver vidareutvecklas och/eller följas upp - 5 -
2. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Ekonomiska resurser Resultatet för Hässleholms Gymnasium slutade på ett underskott på 5,005 miljoner kr. Det beror på minskade intäkter på grund av färre antal elever från andra kommuner samtidigt som kostnaderna har ökat genom att fler elever går på skolor i andra kommuner och ökade kostnader för bidrag till fristående gymnasieskolor jämfört med vad som det var budgeterat. De ökade kostnaderna för bidrag till fristående gymnasieskolor beror dels på att fler elever har sökt sig dit och dels på att våra bidragsbelopp för främst yrkesprogrammen ökat mycket som följd av att vi har färre elever på våra egna skolor. Storleken på bidragen till de fristående skolorna grundar sig på våra egna kostnader för motsvarande program i Hässleholms Gymnasium. Hässleholms Gymnasiums verksamhet måste fortsätta att anpassas till att det är färre elever i de årskullar som kommer att börja på gymnasiet under de kommande åren samtidigt som allt fler fristående gymnasieskolor startar i vår region. Implementering av den nya skollagen, nya program- och timplaner samt nya och reviderade läroplaner och kursplaner medför också kostnader i form av ökat behov av kompetensutveckling, inköp av ny kurslitteratur och ändrat behov av lokaler. Bokslut Budget Bokslut Differens Gymnasieskola 209 935 214 940-5 005 Undervisningen svarade för 47% av nettokostnaden/elev vid Hässleholms Gymnasium, medan lokalernas andel uppgick till 19%. Gymnasieskolan Bruttokostnad per elev i egna skolor, kr 100 856 Nettokostnad per elev i egna skolor, kr 98 639 - varav undervisning 46 282 - varav lokaler 18 278 Bruttokostnad per elev folkbokförd i kommunen, kr 106 703 Nettokostnad per elev folkbokförd i kommunen, kr 104 794 Kostnad per elev för ers. till annan kommun, kr 99 679 Kostnad per elev för ers. till fristående skola, kr (netto) 105 910 2.2 Medarbetare 2.2.1 Lärare Hässleholms Gymnasium har haft ungefär samma antal heltidstjänster/100 elever mellan läsåren 2007/08 och 2010/11. Vi har haft cirka 0,5 heltidstjänst/100 elever högre jämfört med kommunala gymnasieskolor i riket som helhet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre vid Hässleholms Gymnasium än vid kommunala gymnasieskolor i - 6 -
riket som helhet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen varierade mellan ca 80% och 90% vid de fyra kommunala gymnasieskolorna i Hässleholms kommun 2010/11. Genom ett samarbete inom Hässleholms Gymnasium undervisar flertalet lärare i de ämnen, som de har utbildning för. Samtliga lärare vid Hässleholms Gymnasium Heltidstjänster Antal heltidstjänster / 100 elever Riket kommunala gymnasier Jacobs- Linné- Jacobs- Linné- HTS skolan skolan UC HTS skolan skolan UC HG 2010/ 72,3 51,0 29,3 12,9 8,7 9,2 9,1 8,8 8,9 8,4 2009/2010 71,3 54,4 31,1 11,3 8,8 9,1 9,1 6,6 8,7 8,2 2008/2009 69,7 55,2 34,1 11,7 8,9 9,1 8,5 6,9 8,7 8,4 2007/2008 58,1 54,6 39,1 16,3 9,0 9,4 8,7 8,2 9,0 8,4 Samtliga lärare: Heltidstjänster - Totalt antal lärare som undervisar på skolan, omräknat till heltidstjänster. Lärare med pedagogisk högskoleexamen Heltidstjänster Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Jacobs- Linné- Jacobs- Linné- Riket kommunala HTS skolan skolan UC HTS skolan skolan UC HG gymnasier 2010/ 60,8 40,5 26,6 11,1 84,0 79,6 90,8 86,0 84,0 79,7 2009/2010 62,0 42,6 26,8 9,5 87,0 78,3 86,1 84,1 83,8 79,5 2008/2009 55,8 45,0 30,6-80,1 81,5 89,6 76,1 82,1 78,0 2007/2008 49,9 48,1 33,6 12,3 85,8 88,0 85,8 75,4 85,5 77,8 Lärare med pedagogisk högskoleexamen: Totalt antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar på skolan, omräknat till heltidstjänster HG = Hässleholms Gymnasium Källa: Skolverkets hemsida - Skolblad 2.2.2 Skolledning och stöd- och serviceorganisation En stor omorganisation av ledningsorganisationen samt stöd- och serviceorganisationen vid Hässleholms Gymnasium genomfördes 1 juli. Mer information om ledningsorganisationen finns under avsnitt 3.1 Organisation. 2.3 Lokaler och utrustning Lokaler Hässleholms Gymnasium har sin verksamhet förlagd till fyra skolbyggnader HTS, Jacobsskolan, Linnéskolan och Ungdomscentrum. Flera utredningar har under de senaste åren genomförts av gymnasieskolans framtida lokalbehov, då antalet elever minskar samtidigt som fler fristående gymnasieskolor etableras i regionen. - 7 -
Hässleholms Tekniska Skola Jacobsskolan Linnéskolan Ungdomscentrum Kommunfullmäktige beslöt 2009-11-30 att en samordning ska ske av gymnasieskolans nationella och specialutformade program till HTS och Jacobsskolan. Ungdomscentrum kommer att vara kvar i sina nuvarande lokaler. Gymnasieskolans lokaler på Linnéskolan kommer enligt befintliga planer att byggas om till en grundskola under 2013/2014. Eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet flyttar till HTS vid läsårsstarten 2013/14, medan Restaurang- och livsmedelsprogrammets elever kommer att tillhöra Jacobsskolan. De eleverna kommer att ha sin undervisning i karaktärsämnen även i fortsättningen på Restaurangskolan. Enligt Barn- och utbildningsnämndens beslut -09-22 kommer förändringar av Jacobsskolans lokaler för Fordons- och transportprogrammet att genomföras med start 2012. Lokalytan minskar efter ombyggnationen. Inga beslut har tagit om förändringar av HTS lokaler. Flera konsekvensbeskrivningar har lämnats till Barn- och utbildningsnämnden. Av dessa framgår det att det är inget alternativ att skjuta upp flytten av Linnéskolans verksamhet till HTS. Såväl ledningsorganisation som stödoch serviceorganisation är dimensionerad utifrån ett samgående. Behovet av stöd-funktioner för eleverna, innefattande tillgång till skolledning, administration, elevhälsa och bibliotek bygger på att Linnéskolans verksamhet flyttas till HTS respektive Jacobsskolan. Undervisningskostnaden kan också minskas vid ett samgående, då antalet undervisningsgrupperna med ett fåtal elever kan reduceras. I konsekvensbeskrivningar, som har lämnats till Barn- och utbildningsnämnden, framgår det att idrottshallen på HTS ofta får delas, så att två undervisningsgrupper på 55-60 gymnasieelever disponerar den samtidigt. Golvytan är för liten för detta. Det har påpekats under ett antal år i samband med genomförda arbetsmiljöronder att idrottshallen är bullrig. Det finns heller inget samtalsrum, där lärare kan ha enskilda elevsamtal. Arbetsrum i tillräcklig omfattning för idrottslärare saknas. Överflyttningen av personal och elever från Linnéskolan innebär att det att det blir 3-4 fler idrottslärare på HTS. Ansvaret för de gemensamma idrottskurserna för hela gymnasieskolan har till stor del varit förlagt till Linnéskolan, men vid sammanslagningen flyttas det till HTS. - 8 -
I de konsekvensbeskrivningar, som har lämnats till Barn- och utbildningsnämnden, framgår det vidare att matsalens kapacitet är för liten för beräknad elevvolym på HTS. Logistikbrister gör att elever ibland får köa utomhus och många elever väljer att inte äta lunch på skolan. Ytterligare ljuddämpande åtgärder måste vidtas. Tillagningsdelen har också brister. Vidare framgår det av konsekvensbeskrivningarna att receptionen på HTS är felplacerad. Service gentemot besökare är med en bibehållen placering av receptionen bristfällig. Vid en förflyttning av receptionen kan dess personal bidra till att öka säkerheten på skolan genom att de i så fall kan se vilka som rör sig i och utanför entrén. Det finns ett önskemål om att flytta elevcaféterian till entrén och då kan den gamla caféterian användas till att lösa bristen på skrivsalar. Då prognosen är att HTS elevantal ska uppgå till 875 vid sammanslagningen höstterminen 2013 och att antalet undervisningsgrupper ökar till följd av att antalet inriktningar blir fler vid införandet av GY11, ökar behovet av fler undervisningslokaler på HTS. Estetiska programmet önskar en lokal med en scen, IM-HTS behöver fler lokaler och likaså behöver Teknikprogrammets fjärde år lektionssalar. Önskemål om att samla elevhälsans personal förutsätter ombyggnationer. HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan har välutrustade bibliotek. De är bemannade med utbildade bibliotekarier på heltid. Bibliotekarierna samarbetar med lärarna både för att öka elevernas intresse för att läsa skönlitteratur på olika språk och för att hjälpa till att hitta litteratur till projektarbeten. De har även en viktig roll, när det gäller att tillhandahålla kompensatoriska hjälpmedel för elever med olika funktionshinder. HTS bibliotekarie var en av pristagarna av Barn- och utbildningsnämnden kvalitetspris. Hon fick priset för sättet som hon byggt upp, utvecklat och höjt kvaliteten på skolans bibliotek. Jacobsskolans bibliotekarie var en av kvalitetspristagarna 2010 för arbetet med Läsprojekt Jacobsskolan. Hösten öppnades ett skolbibliotek med tillgång till skolbibliotekarie en dag per vecka på Ungdomscentrum. Det ger stora möjligheter till att öka intresse för läsning för UC:s elever. Ventilation Det framförs ofta klagomål både från medarbetare och elever, om brister i ventilation och temperatur i HTS lokaler. Hässleholm Teknik AB har konstaterat att enligt deras mätningar fungerar ventilationen tillfredsställande. En total ombyggnad av ventilationssystemet genomfördes 2010 i den gamla HTS-byggnaden, där Estetiska programmet har en stor del av sin undervisning förlagd. Det finns ett stort behov av att se över ventilationen i övriga lokaler på HTS. Passagesystem Jacobsskolan håller på att byta ut sitt passagesystem mot ett nytt. Det finns ett stort behov av att köpa in ett nytt passagesystem även på HTS. Önskemål finns att kombinera passagesystemet med ID-kort för att öka säkerheten på skolan samt hantering av skolluncher och utlåning av läromedel för att få ett mer rättssäkert system. - 9 -
IT-utrustning Målet att gymnasieelever ska ha ändamålsenliga läromedel och god tillgång till datorer prioriteras utifrån givna budgetramar. Alla elever på Handelsprogrammet, Internationella programmet och Teknikprogrammet lånar var sin bärbar dator som används i skolarbetet. Under läsåret /12 pågår ett IT-projekt, som innebär att även eleverna i årskurs 1 på Byggoch anläggningsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet har fått bärbara lånedatorer. Lärarna på de båda programmen har tillsammans med ansvariga rektorer erbjudits att delta i PIM-utbildning (Skolverkets utbildning i praktisk IT- och mediekompetens ). Vid samtal med lärare och elever framkommer det att de bärbara datorerna används i stor utsträckning i undervisningen. Det finns ett behov av att utbilda många lärare i hantering av program för ordbehandling, kalkyl och presentation. Planer finns att alla lärare ska ges möjlighet att genomgå PIM-utbildning. Under utsågs en arbetsgrupp, bestående av skolområdeschefen, gymnasiestrategen, två rektorer, en IT-tekniker och en bibliotekarie, som fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till en ITstrategi för gymnasieskolan. Förslaget var ute på remiss hos all personal vid Hässleholms Gymnasium och det kommer att fastställas i början av 2012. En inventering av IT-utrustning i alla lokaler vid Hässleholms Gymnasium genomfördes. Alla lärargrupper fick därefter lämna in önskemål om hur deras undervisningslokaler ska vara utrustade. Inventeringen och personalens prioriteringar ligger till grund för att utarbeta ett förslag till utrustning av lokaler under de kommande åren. Lärarna fick även lämna in önskemål om vilken typ av IT-utrustning, som de önskar att eleverna på olika gymnasieprogram ska inneha. Arbetsgruppen kommer att ta fram ett förslag på hur olika gymnasieprogram kan förses med bärbara lånedatorer eller annat IT-utrustning under de kommande åren. Även behovet av programvaror kommer att specificeras. Förslagen kommer att lämnas till Barn- och utbildningsnämnden 2012. Av inventeringen framgick det att Linnéskolan har satsat på att utrusta sina lektionssalar med projektorer och TV-apparater. Jacobsskolan har köpt in interaktiva projektorer till många av sina teorisalar. På HTS har satsningar gjorts på att köpa in bärbara lånedatorer till flera gymnasieprogram och att bygga ut accesspunkter och eluttag i salar, så att elever med bärbara datorer kan ladda dem under skoltid. Under byggdes bredbandet ut från stadshuset till HTS och Jacobsskolan, vilket innebär att problemet med för liten kapacitet försvann. Problem med bredbandsuppkoppling kvarstår för Ungdomscentrum. SchoolSoft, som är ett webbaserat system för kommunikation mellan såväl personal och elever som personal och vårdnadshavare, började användas på samtliga enheter på Hässleholms Gymnasium från och med januari. All personal fick en grundläggande utbildning inför starten. En strategi för lägsta nivå på användning av SchoolSoft har utarbetats, vilket innebär att antalet funktioner som ska användas införs stegvis. Programmet används av samtliga skolor för närvarorapportering, vilket har underlättat uppföljningen för mentorer/klassföreståndare. Vårdnadshavarna får möjlighet till betydligt större insyn i barnens skolarbete. Alla vårdnadshavare, som skriver in sin e-postadress och/eller mobilnummer med tillhörande sms-funktion, får automatiskt ett meddelande om deras barn inte är närvarande på lektion, utan att det finns någon frånvaroanmälan inskriven. Det underlättar för skolan att uppfylla Skollagens ökade krav på information om oanmäld frånvaro till vårdnadshavare. Under året har den centrala IT-avdelningen i stadshuset, Helpdesk, tagit över allt fler funktioner från skolorna. Det har i många fall upplevts som ett problem ute på skolorna, då servicenivån har minskat jämfört med då skolornas egna dataansvariga/it-tekniker hade möjlighet att åtgärda uppkomna datorrelaterade problem. - 10 -
Arbetsmiljö I samband med att den nya rektorsorganisationen infördes vid Hässleholms Gymnasium förändras skyddsområdena på skolorna. Alla rektorer har ett arbetsmiljöansvar inom respektive skyddsområde. Områdeschefen har ansvar för kök, administration och skolledning. Rektorerna behöver utbildning i genomförande och dokumentation av arbetsmiljöronder. En satsning på elevskyddsombuden kommer att göras genom att de bland annat får utbildning i elevskyddsarbete. Tillbud och skador under skoltid ska rapporteras i Flexite, som är ett webbaserat system. Under rapporterade fem elever på Hässleholms Gymnasium att de hade blivit skadade under skoltid. Fem tillbud inrapporterades. Enkätundersökning bland elever En enkätundersökning genomfördes bland alla elever i årskurs 3 på Hässleholms Gymnasium hösten. 522 elever (85%) besvarade enkäten. Enkätundersökning bland elever i årskurs 3 på HTS, Jacobsskolan, Linnéskolan och Ungdomscentrum hösten Påståenden/fråga - urval Jag upplever att skolans lokaler har god kvalitet, när det gäller ljus, ventilation, temperatur, ljudnivå osv Jag upplever att skolans lokaler är trivsamma och ändamålsenliga Jag har tillgång till de läromedel och andra hjälpmedel som behövs för att jag ska kunna klara mina studier på ett bra sätt Har du råkat ut för någon olycka i skolan som har gjort att du har fått besöka en läkare under de senaste 12 månaderna? JA HG 2009 Förändring HG 2010 Förändring HG HTS Jacobsskolan Linnéskolan Ungdomscentrum 2,9 2,7 3,1 2,7 2,5 3,3 3,9 3,2 3,0 3,3 3,1 2,8 3,6 3,7 4,1 3,9 4,2 4,1 4,0 4,2 4,1 32 elever 7% 29 elever 6% 29 elever 6% 8 elever 3% 7 elever 10% 9 elever 6% 5 elever 7% Ökning > 0,1-0,1 <= Förändring <= 0,1 Minskning > 0,1 Analys av resultaten Enkätundersökningen bland gymnasieelever i årskurs 3 visar att deras upplevelser av kvaliteten på lokalerna varierar i stor utsträckning mellan olika skolor. Eleverna på HTS och Jacobsskolan är betydligt mindre nöjda med lokalerna än på Ungdomscentrum. I flera konsekvensanalyser har problemen med matsalen och idrottshallen på HTS dokumenterats. Likaså har behovet av att flytta receptionen för att öka såväl säkerheten som tillgängligheten betonats. Att flytta caféterian från källaren till entrén och samtidigt göra om de lokaler, som idag inrymmer en caféteria till skrivningssalar, hade fått en stor betydelse för elevernas trivsel. På Jacobsskolan behöver lokalytorna minskas för några program. Linnéskolans elever kommer att flyttas till HTS höstterminen 2013. - 11 -
Enkätundersökningen visar att eleverna i årskurs 3 är nöjda med tillgången på läromedel och andra hjälpmedel för att klara sina studier. Enligt enkätundersökningen har 29 elever i årskurs 3 behövt besöka läkare efter att ha råkat utför en olycka i skolan under. Det är lika många som föregående år. Det förebyggande arbetet måste fortsätta, så att antalet olycksfall minskar. Satsningen på elevskyddsombud kan kanske bidra till att minska olycksfallen. Åtgärder för utveckling 2012» Fastställa en IT-strategi för Hässleholms Gymnasium» Utarbeta en långsiktig plan för inköp och investeringar av IT-utrustning till lokaler, elever och medarbetare.» Utarbeta en plan för kontinuerlig uppgradering av programvaror.» Implementera SchoolSoftstrategin.» PIM-utbilda gymnasielärare.» Utbilda personal och elever i arbetsmiljöfrågor.» Fortsätta att aktivt arbeta för förändringar av lokalerna på HTS utifrån de konsekvensbeskrivningar som har lämnats till Barn- och utbildningsnämnden.» Investera i ett nytt passagesystem inklusive ID-kort och hantering av luncher och utlåning av läromedel på HTS.» Fullfölja investeringen i ett nytt passagesystem på Jacobsskolan.» Utveckla skolbibliotekets verksamhet för att öka elevernas läslust på Ungdomscentrum. 3. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 3.1 Organisation Hässleholms Gymnasieskolor utgjorde tidigare en paraplyorganisation för fem gymnasieenheter; Hässleholms Tekniska Skola (HTS), Jacobsskolan, Linnéskolan, Norrängsskolan och Ungdomscentrum (UC). Ekonomi, intagning och samordning av verksamheten administrerades av ett gymnasiekansli, där gymnasiechefen hade ett övergripande ledningsansvar och ansvarade inför Barn- och utbildningsnämnden. Varje enhet hade en rektor med operativt ansvar för sin verksamhet. Rektor hade utbildnings-, elev-, personal-, ekonomi och arbetsmiljöansvar. En eller flera biträdande rektorer fanns på samtliga enheter med undantag för Ungdomscentrum. Hässleholms Gymnasium (HG) bildades hösten 2010. En omorganisation av ledningen och stöd- och serviceorganisationen genomfördes 1 juli. HG består därefter av Hässleholms Tekniska Skola (HTS), Jacobsskolan, Linnéskolan och Ungdomscentrum (UC). HTS och Linnéskolan blev samtidigt en gemensam administrativ enhet. Norrängsskolans gymnasiesärskola bildade tillsammans med T4:s grundsärskola ett eget skolområde. Ungdomscentrum har informationsansvar för elever i kommunen, som inte går på nationellt eller individuellt program. På Ungdomscentrum finns följande utbildningar:» Preparandutbildning - IMPRE är för elever, som snabbt vill läsa så att de blir behöriga till ett nationellt program. Utbildningen är ettårig.» Yrkesintroduktion - IMYRK är för elever, som vill ha en yrkesinriktad utbildning som kan underlätta etablering på arbetsmarknaden eller leda till studier på ett yrkesprogram. - 12 -
» Språkintroduktion IMSPR är för elever, som nyligen anlänt till Sverige. De får en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, för att kunna gå vidare till nationellt program, annan utbildning eller arbete.» Individuellt alternativ IMIND är för elever, som inte är behöriga till ett nationellt program och som behöver ett individuellt utformat program. Hässleholms Gymnasium utgör ett skolområde och en tjänst har inrättats som skolområdeschef. Befattningsansvaret omfattar samordning, resursfördelning, övergripande uppföljningsoch resultatansvar, övergripande ansvar för arbetsmiljö och samverkansorganisation, ansvar för kvalitetsutveckling, kompetensutvecklings- och lokalplaneringsfrågor avseende gymnasiets skolområde. Skolområdeschefen har personalansvar för gymnasieskolans rektorer samt personal inom skolområdets administration, skolmåltidsverksamhet samt IT-funktioner. På HTS/Linnéskolan, Jacobsskolan respektive Ungdomscentrum har en av rektorerna även funktionen som platschef. Platscheferna samordnar det dagliga skolledningsarbetet på skolan, ansvarar för att samordna skolans arbetsmiljöronder, utrymningsplaner samt planering av utrymningsövningar och samordnar krisplanerna. De ansvarar för personal vid skolans elevhälsoteam och de samordnar rekrytering av personal med tjänstgöring vid flera program. De ansvarar även för samordning av ämnes- och programsamordnarna. Tjänsterna som biträdande rektorer omvandlades till rektorstjänster 1 juli. Skolområdeschefen och rektorerna för Hässleholms Gymnasium utgör skolområdets ledningsgrupp. Det finns även ledningsgrupper på respektive skolor. Rektorerna ansvarar för ett eller flera gymnasieprogram. De ansvarar för att med fokus på elevernas kunskapsutveckling leda, utveckla, följa upp och utvärdera den pedagogiska verksamheten. De företräder sina program externt och internt. De ansvarar för elevhälsoarbetet, som är knutet till programmets elever. De ansvarar för lärare och i förekommande fall personal med stödfunktioner, vilket inkluderar personalvård, medarbetar- och lönesamtal samt lönesättning och rekrytering utifrån skolområdets policy. Likaså leder de arbetsplatsträffar och har ansvar för programmets arbetsmiljöuppgifter. Andra ansvarsområden är tjänstefördelning i samråd med skolområdets två schemaläggare och att kompetensutveckling strategiskt bidrar till verksamhetens måluppfyllelse. Rektorerna ansvarar för den ekonomiska ram som tilldelats och samverkar med skolområdeschefen kring resursfördelning och uppföljning. Förvaltningschef Förvaltning med stabsfunktioner Skolområdeschef Platschef Jacobsskolan Rektor FT/FO VO/OP Platschef HTS/Linné Rektor TE Rektor INT NA/NV Platschef UC Rektor IM-UC Rektor BF EE/EC HV Textil o design/ IP Textil Rektor ES IM-HTS Rektor RL/HR SA/SP SM Idrott Rektor BA/BP IP HV Finsnickeri Rektor HA/HR Rektor SP Språk - 13 -
Rektorerna har även övergripande ansvarsområden, som exempelvis värdegrundsfrågor och information/marknadsföring för Hässleholms Gymnasium. Skolledarna på HTS/Linnéskolan har dessutom ansvar för olika ämnesområden. På HTS/Linnéskolan och Jacobsskolan finns en organisation med programsamordnare och ämnessamordnare. Programsamordnarna ska på uppdrag av och i samråd med ansvarig rektor, samordna och utveckla programmet tillsammans med sina arbetskamrater. De ska bland annat samordna utveckling och utvärdering inom programmet, kalla till och leda programlagsträffar, samordna programgemensamma aktiviteter inom programmet, verka för att examensmålen kan nås, ansvara för prioritering, fördelning och redovisning av tilldelade ekonomiska medel och ansvara för att nyanställd personal introduceras på programmet. Programsamordnare på yrkesprogram har ett övergripande ansvar för materiel, materielvård och lokaler kopplade till programmet. Uppgifterna preciseras och prioriteras i dialog med ansvarig rektor med utgångspunkt i verksamhetens behov och tilldelad tid. Ämnessamordnarna ska på uppdrag av, och i samråd med ansvarig rektor, samordna och utveckla ämnet tillsammans med sina arbetskamrater. Vissa samordnare har ansvar för flera ämnen, beroende på ämnenas storlek och de behov som finns. Uppgifterna preciseras och prioriteras i dialog med ansvarig rektor, med utgångspunkt i verksamhetens behov och tilldelad tid. Ämnessamordnarna ska samordna arbetet inom ämnet, som t ex bedömningsfrågor och gemensamma kompetensutvecklingsbehov, samordna utveckling och utvärdering, kalla till och leder ämneslagsträffar, ansvara för prioritering, fördelning och redovisning av tilldelade ekonomiska medel, introducera nyanställd personal inom ämnet, ansvara för delegerade arbetsuppgifter inom arbetsmiljöområdet och ansvara för materiel, materielvård och lokaler kopplade till ämnet samt vara kontaktperson för ämnesmässig samverkan med andra enheter inom Hässleholms Gymnasium. Uppgifterna preciseras och prioriteras i dialog med ansvarig rektor med utgångspunkt i verksamhetens behov och tilldelad tid. 3.2 Antal 16-åringar i Hässleholms kommun Det var 634 elever, som gick i årskurs 9 i Hässleholms kommun den 15 mars. Det var cirka 35 elever färre jämfört med de senast två åren. Antalet 16-åringar kommer att fortsätta att minska under de närmaste åren. Årskullarna, som börjar gymnasieskolan kommer att vara cirka 200 färre jämfört med de stora ålderskullarna 2006-2008. Antal 800 747 758 774 Antal 16-åringar i Hässleholms kommun 2006-2017 700 600 667 668 634 588 559 543 573 556 522 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2012 2013 2014 2015 2016 2017-14 -
3.3 Elever vid Hässleholms Gymnasium Vid HTS, Jacobsskolan, Linnéskolan och Ungdomscentrum fanns sammanlagt 1697 elever höstterminen (-09-15), vilket kan jämföras med 1 873 elever höstterminen 2010 och 1 887 elever höstterminen 2009. Antalet elever vid Hässleholms Gymnasium har minskat med närmare 200 elever jämfört med de senaste två åren. Antal elever vid Hässleholms Gymnasium -09-15 Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Totalt Estetiska programmet Bild (ESBD) 9 11 20 Estetiska programmet Musik (ESMU) 23 19 16 58 Handels- och administrationsprogrammet (HA/HP) 36 45 46 127 Introduktionsprogram för elever med neuropsykiatriska funktionshinder (IM) 16 7 8 3 34 Internationella programmet (INT/SMSPNV) 62 47 109 Internationella programmets Naturvetenskapsprogram (INTNA) 31 31 Internationella programmets Samhällsvetenskapsprogram (INTSA) 29 29 Naturvetenskapsprogrammet (NA/NV) 32 39 51 122 Teknikprogrammet (TE) 64 72 81 217 HTS 232 253 260 3 748 Barn- och fritidsprogrammet (BF) 35 39 39 113 Bygg- och anläggningsprogrammet (BP/BA) 24 24 24 72 El- och energiprogrammet (EE/EC) 34 30 27 91 Fordons- och transportprogrammet (FT/FP) 18 22 28 68 Hantverksprogrammet (HV Trä) 8 9 17 Industriprogrammet Industri (IPIN) 16 16 Hantverksprogrammet Textil Design (HV Textil)/Industriprogrammet Textil (IP Textil) 13 9 15 37 Vård- och omsorgsprogrammet (VO/OP) 38 20 16 74 Jacobsskolan 162 168 158 488 Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL/HR) 23 26 21 70 Idrottsprogrammet (SMSP) 16 13 29 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 63 55 118 Ekonomiprogrammet (EK) 26 26 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) 56 56 Linnéskolan 105 105 89 299 Introduktionsprogram/Individuella programmet (IM/IV) 162 Ungdomscentrum 162 Totalt -09-15 499 526 507 3 1697 Totalt 2010-09-15 1873 Totalt 2009-09-15 1887 Ungdomscentrums elever -09-15 Utbildningar 2009 2010 IM/IV 158 134 109 PRIV 29 42 PRIV år 2-3 15 IMPRO år 1 35 Folkhögskolor 14 11 5 Totalt 201 187 164-15 -
3.4 Samverkansavtal med andra kommuner Under 2005 slöts samverkansavtal mellan samtliga kommuner i Skåne Nordost (Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge samt gymnasieförbundet Bromölla- Sölvesborg). Avtalet omfattade alla gymnasieprogram som anordnades i Skåne Nordost. Samverkansavtal tecknades med Höörs kommun, vilket innebar att dessa elever fritt fick söka utbildning i Hässleholms gymnasieskolor fr o m läsåret 2007/08. Samverkansavtal, som omfattade ett begränsat antal program, slöts även med Markaryds och Älmhults kommuner. Avtal omfattande NP:s inriktning Smådjur skrevs med Sydskånska gymnasieförbundet 2004. Ett nytt samverkansavtal börjar gälla från och med höstterminen 2008. Det var 15 kommuner och 3 gymnasieförbund i Skåne och västra Blekinge, som samverkade inom gymnasieskolans område. Samverkansavtalet syftar i första hand till att möjliggöra att elever får sitt förstahandsval av program och skola tillgodosett och att elever fritt får välja mellan de program som erbjuds inom samverkansområdet och blir mottagna i första hand enligt gällande lagstiftning. Ytterligare tre kommuner Olofström, Karlshamn och Ronneby ansluter sig från och med intagningen hösten 2012. Följande kommuner och gymnasieförbund ingick i samverkansavtalet : - Nordvästra Skåne, för närvarande Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Gymnasieförbundet Landskrona-Kävlinge-Svalöv - Nordöstra Skåne, för närvarande Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp, Östra Göinge samt Gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg - Sydöstra Skåne, för närvarande Simrishamn och Sydskånska gymnasieförbundet - Västra Blekinge, för närvarande Olofström, Karlshamn och Ronneby. 3.5 Elever i friskolor och i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner Det totala antalet elever, som studerade vid fristående gymnasieskolor, minskade från 393 elever 2010 till 375 elever december. 135 elever gick i årskurs 1, 114 i årskurs 2 och 126 elever i årskurs 3 i december. 230 elever gick i kommunala gymnasieskolor i andra kommuner inom Skåne Nordost och 125 elever i andra kommuner. Elever, skrivna i Hässleholms kommun, i fristående gymnasieskolor och i andra kommunala gymnasieskolor December 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fristående gymnasieskolor 68 61 131 231 289 313 298 316 336 393 375 Kommunala gymnasieskolor i andra kommuner 251 247 260 258 265 298 317 358 363 347 355 Totalt 319 308 391 489 554 611 615 674 699 740 730 122 elever från Hässleholms kommun var inskrivna på Drivkraft Värends friskolor (John Bauer) i december. 37 elever gick på Framtidsgymnasiet, 30 på Ljud & Bildskolan, 24 elever på Praktiska Sverige AB (f d Baggium) och 23 elever på Perstorps Gymnasium. 3.6 Elever från andra kommuner Antalet elever från andra kommuner, som valde att gå i Hässleholms gymnasieskolor, minskade från 402 2010 till 356. Det är första gången som antalet elever har minskat från andra kommuner, sedan vi slöt samverkansavtal om fritt sök med andra kommuner i - 16 -
mitten av 2000-talet. Antalet elever från Kristianstads, Perstorps och Östra Göinge minskade markant jämfört med 2010. 24% av eleverna på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan kommer från andra kommuner -09-15. Elever från andra kommuner inskrivna vid HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan Ht 1999 Ht 2000 Kommuner i SkåneNordost Ht 2001 Ht 2002 Ht 2003 Ht 2004 Bromölla/Sölvesborg 2 7 7 11 12 19 Hörby 6 6 4 4 4 3 Kristianstad 15 25 44 60 78 87 93 73 Osby 35 44 36 31 21 33 51 63 65 51 57 73 73 Perstorp 91 75 63 60 45 68 61 70 72 71 71 61 45 Östra Göinge 24 31 53 52 57 45 Ht 2005 Ht 2006 Ht 2007 Ht 2008 Ht 2009 Ht 2010 Ht Övriga kommuner Höör 19 22 34 36 30 26 22 22 40 69 80 68 62 Markaryd 25 10 5 5 4 4 3 5 4 3 3 7 6 Älmhult 11 12 13 11 6 4 4 5 Övriga 43 46 49 41 56 27 30 29 21 27 22 23 25 Totalt 213 197 187 173 156 184 204 278 317 369 391 402 356 Flest elever från andra kommuner går på Teknikprogrammet och Internationella programmet. Andelen elever från andra kommuner är högst på Hantverksprogrammet Textil Design (åk 1)/ Industriprogrammet Textil (åk 2 och 3). Antal elever från andra kommuner hösten Teknikprogrammet 67 Internationella programmet 53 Handels- och administrationsprogrammet 33 % elever från andra kommuner hösten Industriprogrammet Textil/Hantverksprogrammet Textil Design 57% Internationella programmet 31% Teknikprogrammet 31% 3.7 Fördelning av elever på olika skolor 55% av gymnasieelever folkbokförda i Hässleholms kommun studerar på nationella eller specialutformade program vid Hässleholms Gymnasium. 9% studerar på Individuella program/introduktionsprogram. I riket som helhet var det 55% som studerade i den egna kommunens gymnasieskolor (inklusive IV/IM), medan 24% studerade vid fristående skolor läsåret 2010/11. - 17 -
Fördelning av Hässleholms kommuns elever -09-15 Nationella program/specialutformade program vid Hässleholms Gymnasium 55% Individuella program/introduktionsprogram vid Hässleholms Gymnasium 9% Fristående gymnasieskolor 18% Kommunala gymnasieskolor i andra kommun 17% Totalt 100% 3.8 Antagna elever till årskurs 1 88 % av eleverna vid Hässleholms gymnasieskolor har tagits in på sitt förstahandsval ht (efter reservintagningen -09-15). Andel elever intagna på förstahandsvalet varierar mellan olika program. Läsåret /12 Första val Antagna Antagna första val/ Behöriga -09-15 Behöriga Totalt Totalt Första val första val EK 25 26 26 25 100% HV Textil 13 13 13 13 100% SA 54 54 56 52 96% RL 21 29 22 20 95% BF 32 39 35 30 94% ES Musik 25 29 23 23 92% VO 36 39 38 33 92% TE 70 71 64 62 89% EE 38 44 34 33 87% NAINT 35 35 31 30 86% HA 40 45 36 34 85% FT 18 28 17 15 83% SAINT 33 33 30 27 82% NA 35 36 32 27 77% BA 37 42 24 24 65% Totalt 512 563 481 448 88% Analys av verksamheten Antalet elever vid Hässleholms Gymnasium minskade läsåret /12 jämfört med föregående läsår. Det beror på att många barn föddes 1990-1992, men därefter har antalet födda barn minskat markant. Antalet elever, som ska börja på gymnasieskolan, kommer att fortsätta att minska under de kommande åren. Antalet fristående gymnasieskolor i vår region ökar för varje år. Allt fler ungdomar är intresserade av att gå på gymnasieskolor på andra orter. Nu när Skånetrafiken har infört tågstopp i Sösdala, så ökar intresset för att pendla till skolor utanför vår kommun. Vi kan förvänta oss att samma sak kommer att inträffa, när fler orter får tågstopp. 55% av folkbokförda elever i vår kommun studerar på nationella eller specialutformade program och 9% är inskrivna på IV/IM på Hässleholms Gymnasium. Det är en högre andel som studerar i gymnasieskolor i andra kommuner och vid fristående gymnasieskolor i riket jämfört med vad som gäller Hässleholm. - 18 -
Det totala antalet elever, som har valt att studera på Hässleholms Gymnasium, har minskat hösten. För första gången på många år har antalet elever från andra kommuner minskat i antal på Hässleholms Gymnasium. Även antalet elever, som studerar på fristående skolor har minskat jämför med föregående år, medan det är en fortsatt ökning av elevantalet som börjar i kommunala skolor i andra kommuner. För att möta konkurrensen måste Hässleholms Gymnasium genom systematiskt kvalitetsarbete utveckla programmen, så att de blir attraktiva även i framtiden. Våra skolor är kända varumärken, men vi måste systematiskt arbeta på att ytterligare stärka dem. Vi måste även arbeta på att etablera våra gymnasieprogram som starka varumärken. Vi behöver utbildning i såväl systematiskt kvalitetsarbete som marknadsföring. Vi har intensifierat vår information och marknadsföring, som är riktad till elever i grundskolan. Vi ersatte vår utbildningsmässa med programmässor på HTS, Jacobsskolan och Linnéskolan hösten. Vid utvärderingar har det framkommit synpunkter, som har fått till följd att vi planerar för att återigen anordna en utbildningsmässa. Den ökade konkurrensen om elever får till följd att vi måste systematiskt utvärdera våra marknadsföringsinsatser. Våra gymnasieskolor har starka varumärken, men vi måste fortsätta arbetet med att ytterligare stärka dem. Vi behöver upprätta en marknadsplan för att tydliggöra våra informationsinsatser. Rektorernas bedömning av måluppfyllelse avseende nationella mål Måluppfyllelsen bedöms vara relativt god. Åtgärder för utveckling 2012» Utveckla vår verksamhet genom systematiskt kvalitetsarbete, så att den blir ännu mer attraktiv och konkurrenskraftig.» Upprätta en marknadsplan och systematiskt utvärdera våra satsningar på information och marknadsföring av Hässleholms Gymnasium.» Arbeta systematiskt för att våra skolor och gymnasieprogram ska bli ännu starkare varumärken.» Arbeta för att elever ska få fler möjligheter att söka Programinriktat individuellt val (IMPRO) i vår kommun.» Utveckla Yrkesintroduktionsprogrammet i samarbete med nationella program. 4. VERKSAMHET 4.1 Normer och värden Mål Nationella mål anges exempelvis i SL 1985:1100 1:2; SkolL 2010:800 kap 6; Lpf94 kap 1 och 2.2; Lgy11 kap 1 och 2:2; Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006-04-01) och SKOLFS 2004:19; Allmänna råd för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. Åtgärder för utveckling enligt 2010 års kvalitetsredovisning Se gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar för 2010. - 19 -
Exempel på åtgärder för att nå nationella mål Gymnasieskolornas värdegrundsdokument levandegörs i det dagliga arbetet och utgör bland annat grunden i skolornas ordnings- och trivselpolicy. En struktur med gemensamma temadagar för Hässleholms Gymnasium har utarbetats för att säkerställa att alla elever får utbildning inom de områden som fastställs i läroplanen. En organisation med elevskyddsombud har byggts upp. Vid skolstarten anordnas olika aktiviteter för att stärka gemenskapen och förebygga och motverka kränkande behandling i de nya klasserna. En gemensam elevpolicy har utarbetats för Hässleholms Gymnasium. På klassråden tas värdegrundsfrågor upp, så att eleverna får vara med och ta fram regler och riktlinjer för vad som ska gälla på skolan. Mentorerna i årskurs 1 får en gemensam genomgång vid skolstarten, där deras uppdrag tydliggörs. (HTS) Klassföreståndarna till elever i årskurs 1 får en gemensam genomgång vid skolstarten, där deras uppdrag tydliggörs. (Linnéskolan) Det finns ett utarbetat program för introduktionen, där det ingår olika aktiviteter för att de nya eleverna ska känna sig trygga vid skolstarten. Rektor har en särskild genomgång med alla elever i årskurs 1 om vad likabehandlingsplanen innebär och ger exempel på vad som exempelvis inte är tillåtet på skolan. (Jacobsskolan) Samtliga elever i årskurs 2 och årskurs 3 har fått en föreläsning om förintelsen av Benny Grünfeld som själv har överlevt tiden i ett koncentrationsläger under andra världskriget. Varje år visas filmen Requiem for a dream inom ramen för kursen Samhällskunskap A. Filmen handlar om drogmissbruk och följs upp av diskussioner efteråt. Elever i årskurs 1 på Idrottsprogrammet (SMSP) har fått en föreläsning om idrott och droger av bland annat brottaren Ara Abrahamian. (Linnéskolan) Resultat Alla elever i årskurs 3 deltar varje år i en gemensam enkätundersökning för Hässleholms gymnasieskolor om hur de upplever sin gymnasieutbildning. Enkäten är uppbyggd av ett antal påståenden. Eleverna får ta ställning till i vilken utsträckning de instämmer på en skala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt). 522 elever (85%) besvarade enkäten hösten. Enkätundersökning bland elever i årskurs 3 på HTS, Jacobsskolan, Linnéskolan och Ungdomscentrum hösten Påståenden/fråga - urval Jag trivs med mina kamrater i skolan HG 2009 Förändring HG 2010 Förändring HG HTS Jacobsskolan Linnéskola n Ungdomscentrum 4,5 4,5 4,6 4,6 4,5 4,6 4,3 Jag trivs med mina lärare i skolan 3,9 3,8 4,0 3,8 3,9 4,0 4,5 Jag trivs i min skola 4,2 4,1 4,2 4,3 4,1 4,2 4,2 Jag upplever att elever behandlas rättvist i skolan Jag tycker att det är ordning och arbetsro på lektionerna Jag blir aldrig utsatt för våld och hot i skolan Jag känner mig trygg på raster Det finns alltid någon av skolans personal som jag kan vända mig till om jag behöver hjälp 3,8 3,5 3,9 3,7 3,8 3,8 4,0 3,5 3,3 3,6 3,6 3,5 3,5 4,0 4,7 4,7 4,7 4,6 4,8 4,5 4,4 4,9 4,8 4,8 4,9 4,7 4,7 4,7 4,3 4,1 4,3 3,9 3,8 4,2 4,4-20 -