HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012)
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) Socialstyrelsen OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health and Medical Care Statistics on Health Care Personnel Official Statistics on the Number of Licensed Practitioners (2013) and their Labour Market Situation (2012) The National Board of Health and Welfare Information: Hans Schwarz, tel: 075-247 3578 Tidigare publicering: Denna statistik publiceras fr.o.m. 2004. Delar av denna statistik har sedan 1990 publicerats i Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, vilken fr.o.m. 1995 publicerades av Socialstyrelsen (tidigare av Statistiska centralbyrån). Previous publication: These statistics were published for the first time in its present form in December 2004. Some of the statistics have been published in the Yearbook of Health and Medical Care since 1990. From 1995 the yearbook was published by The National Board of Health and Welfare (earlier by the Statistics Sweden). Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-7555-207-1 Artikelnummer 2014-9-8 Publicerad www.socialstyrelsen.se, 1 september 2014
Förord I denna årliga rapport redovisas officiell statistik över antal legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal samt innehavare av specialistbevis. Rapportens statistik innefattar också de legitimerades arbetsmarknadsstatus samt inom vilken näringsgren de är sysselsatta. Statistiken syftar till att allmänhet och samhällsaktörer är välinformerade om förhållanaden och utveckling inom hälsa, vård och omsorg, så att en saklig debatt kan föras och välunderbyggda beslut fattas. Underlag till denna rapport har i första hand erhållits via bearbetningar av data från två register: Hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) som administreras av Socialstyrelsen och Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) som administreras av Statistiska centralbyrån (SCB). Rapporten har sammanställts av Hans Schwarz. Jesper Brohede Enhetschef Statistik 2 Avdelningen för statistik och jämförelser
Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Syfte... 7 Metod och definitioner... 8 Legitimerade och specialister... 8 Legitimationsyrken... 8 Specialistkompetenser... 8 Näringsgrenar enligt SNI 2007... 9 Definition av hälso- och sjukvård i NPS-arbetet... 9 Datakällor...10 HOSP... 10 LISA... 10 Populationer... 11 Tabeller...11 Antal legitimerade och antalet med specialistkompens... 11 Legitimerades arbetsmarknadsstatus... 11 Separat redovisning av psykoterapeuters arbetsmarknadsstatus... 12 Definitioner...12 Arbetsställe... 12 Ej folkbokförda... 12 Ej inkomst... 13 EU27/EES + Schweiz... 13 Näringsgren... 13 Sysselsatt... 13 Pensionerad... 14 Övriga ej sysselsatta... 14 Röntgensjuksköterskor...14 Skillnader mot tidigare rapporter...15 Sekretess...15 Tabellförteckning... 16 List of Tables... 18 Swedish-English glossary... 20 Terms used in the tables...20 Licensed professions...20
Medical specialities... 21 Dental specialties... 23 Industrial sectors... 23 Tabeller... 25
Syfte Syftet med denna rapport är att ge en årlig redovisning av antalet legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal samt antalet innehavare av specialistbevis. Rapportens statistik innefattar också de legitimerades arbetsmarknadsstatus, kön samt inom vilken näringsgren de legitimerade är sysselsatta. Statistiken ger underlag för bland annat utbildningsdimension, kompetensförsörjning och allmän samhällsinformation. STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 7
Metod och definitioner Legitimerade och specialister Legitimationsyrken I 3 kap. 2 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår vilka yrken inom hälso- och sjukvården som omfattas av legitimationsbestämmelser. Vid årsskiftet 31 december 2013 fanns följande 21 legitimationsyrken: apotekare arbetsterapeut audionom barnmorska biomedicinsk analytiker dietist fysioterapeut kiropraktor läkare logoped naprapat optiker ortopedingenjör psykolog psykoterapeut röntgensjuksköterska receptarie sjukhusfysiker sjuksköterska tandhygienist tandläkare Numera beviljas legitimation som fysioterapeut medan inga fler legitimationer som sjukgymnast beviljas. Personer med legitimation som sjukgymnast får söka legitimation som fysioterapeut. Ingen person får ha legitimation som både sjukgymnast och fysioterapeut. Från och år 2014 ersätts begreppet sjukgymnaster i statistiken med fysioterapeuter. Specialistkompetenser Läkare, tandläkare och sjuksköterskor har reglerade specialistutbildningar. För läkare och tandläkare utfärdas bevis om specialistkompetens av Socialstyrelsen. Sedan halvårsskiftet 2006 har Sverige infört en ny specialistindelning för läkare som inlett sin specialistutbildning efter den sista juni 2006. Den nya specialist indelningen för läkare omfattar totalt 56 specialiteter indelade i bas, gren och tilläggsspecialiteter. Fram till 2014 har alla med läkarlegitimation rätt att 8 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
erhålla specialistbevis enligt den gamla indelningen som omfattar 62 specialiteter. Socialstyrelsen har i denna rapport valt att redovisa den tidigare specialistindelningen då det ännu är för få specialister utbildade enligt den nya indelningen. Den 31 december 2013 hade 4 505 specialistbevis beviljats enligt den nya indelningen. Av dessa var 105 i akutsjukvård, 40 i barnonkologi och 146 stycken i kärlkirurgi. Specialister med de nya specialiteterna redovisas under rubriken nya specialister i tabeller 3 och 4. De övriga specialistbevis som har beviljats till läkare som har utbildats enligt den nya ordningen finns i redan existerande specialiteter. Ett undantag har gjorts vid redovisning enligt den tidigare indelningen. Specialiteterna transfusionsmedicin och klinisk immunologi har slagits ihop enligt den nya indelningen. Sedan år 2012 har några läkare erhållit specialistbevis inom den nya specialiteten klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Eftersom de två tidigare specialiteterna inte längre kan särredovisas slås de samman i årets rapportering. Numera pågår inte längre specialisttjänstgöring (ST) inom riktningen medicinsk radiologi. Därför slås de specialister med specialiteten ihop med den nya motsvarande specialiteten bild- och funktionsmedicin. Vid slutet av år 2013 hade 103 läkare erhållit specialistbevis i bild- och funktionsmedicin. För tandläkare finns åtta olika specialiteter. Samtliga specialiteter finns redovisade i 4 kap. 1-2 förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sjuksköterskespecialiteterna regleras enligt bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100). Sådana specialistsjuksköterskeexamen registreras inte av Socialstyrelsen och redovisas inte i denna tabellpublikation. Istället hänvisas till Socialstyrelsens årliga publikation Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2012. Näringsgrenar enligt SNI 2007 I tabellerna där arbetsmarknadsstatistiken redovisas, delas de sysselsatta in i kategorier efter de 15 största näringsgrenarna. Näringsgrenskategoriseringen baseras på klassifikationssystemet svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) som motsvarar EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som sysselsätts inom hälso- och sjukvården kan vara sysselsatt inom flera olika näringsgrenar. Definition av hälso- och sjukvård i NPS-arbetet Statistiken i denna rapport redovisar enbart sysselsatta efter SCB:s näringsgrensindelning. I tabellerna görs ingen bedömning om sysselsättningen avser hälso- och sjukvård. I arbetet med det nationella planeringsstödet (NPS) vid Socialstyrelsen görs dock sådana bedömningar. NPS utreder fortlöpande arbetsmarknaden för barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 9
tandläkare. Med de definitioner som används i NPS-arbetet gäller att de barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som är sysselsatta inom någon av följande näringsgrenar har bedömts vara sysselsatta inom sitt hälso- och sjukvårdsyrke: konsulttjänster till företag (SNI 70.2) arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster (SNI 78) offentliga tjänster (84.2)Förskoleutbildning (SNI 85.1) grundskoleutbildning (SNI 85.2) gymnasial utbildning (SNI 85.3), exklusive lärare hälso- och sjukvård (SNI 86) vård och omsorg med boende (87) öppna sociala insatser (SNI 88). De tandhygienister och tandläkare som är sysselsatta inom nedanstående näringsgrenarna har bedömts vara sysselsatta inom sitt tandvårdsyrke: arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster (SNI 78) hälso- och sjukvård (SNI 86) offentliga tjänster (SNI 84.2) Från och år 2014 ingår den nybildade näringsgrenen Konsulttjänster till företag (70.2) inom Socialstyrelsens avgränsning på hälso- och sjukvård, exklusive tandvård. Näringsgrenen omfattar personalvård och sysselsätter bland annat psykologer, sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter. Datakällor HOSP Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken. En person kan ha flera legitimationer. Barnmorskor har till exempel i de allra flesta fall både en sjuksköterske- och en barnmorskelegitimation. Psykoterapeuter har oftast också en annan legitimation. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimationsregister. Det innebär att registrets primära enheter är legitimationer. Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer. I HOSP registreras också utfärdade specialistkompetenser för läkare och tandläkare. En person kan inneha specialistkompetens i flera specialiteter. LISA Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA, tidigare LOUISE) är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 16 år och uppåt samt företag med minst en anställd. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. 10 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
De för denna redovisning intressanta delregistren är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolkningen (RTB). Populationer Statistiken i denna rapport är i princip baserad på två olika populationer. I vissa fall redovisas en population som utgörs av antalet legitimationer eller antalet specialistkompetenser. Samma person kan ha flera legitimationer (eller specialistkompetenser) och kan då ingå flera gånger i samma tabell. I andra fall utgörs en population av antalet registrerade individer. Samma person kan då bara ingå en gång i en tabell. Uppgifter om båda populationerna hämtas från Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). Sammanfattningsvis består den första populationen av samtliga unika legitimationer/specialistbevis och den andra av antalet personer. I båda populationerna exkluderas personer som har deslegitimerats eller avlidit före den tidpunkt som tabellen avser. Tabeller Antal legitimerade och antalet med specialistkompens Antalet utfärdade legitimationer och specialistbevis den 31 december 2013 beräknas från HOSP utan någon ytterligare bearbetning. Det gäller tabell 1 4. Först från och med 1 april 2006 finns det möjlighet för audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer att legitimera sig. Dessa yrkesgrupper ingår i tabeller över arbetsmarknadsstatus för första gången statistikår 2007. Antalet legitimerade inom dessa yrken speglar dock ännu inte storleken av det totala antalet verksamma inom dessa yrken. Legitimerades arbetsmarknadsstatus Statistikinformationen i tabellerna 5 11 bygger på en sambearbetning av HOSP och LISA. Med hjälp av de aktuella personnumren från HOSP bildas den undersökta delpopulationen. Från LISA hämtas de för undersökningen relevanta uppgifterna som till exempel arbetsmarknadsstatus, utbetald pension och sjukersättning. Vid samkörningen används information från HOSP som i tid är densamma som för arbetsmarknadsuppgifterna i LISA, det vill säga november 2012. Personer som innehar en giltig legitimation i november 2012 inkluderas. Personer som deslegitimerats eller avlidit före december 2012 exkluderas. Registrerade personer utan fullständigt personnummer exkluderas i tabeller som redovisar arbetsmarknadsstatus eftersom deras uppgifter inte kan matchas mot SCB:s sysselsättningsdata. När registren sambearbetas måste populationen från HOSP göras om från legitimationsregister till individregister. Det kräver en del bearbetningar eftersom det finns fler legitimationer än individer. Vid sambearbetningen tilldelas varje individ endast en legitimation. För de personer som har flera legitimationer har tilldelningen i regel gjorts efter principen att den senast erhållna legitimationen är den som gäller. Ett fåtal personer har erhållit flera STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 11
legitimationer samtidigt (samma kalendermånad). För dessa personer fördelas legitimation efter utbildningslängd. I statistiken redovisas dessa personer efter den längsta utbildningen. Om utbildningarna är lika långa fördelas en legitimation med hjälp av ett slumpvist val. Ett antal personer har erhållit specialistbevis samma kalendermånad. För dessa personer tilldelas specialitet med hjälp av ett slumpvist val. Personer som är psykoterapeuter har behandlats efter andra principer (se nedan). Separat redovisning av psykoterapeuters arbetsmarknadsstatus För psykoterapeututbildning krävs en grundexamen som till exempel kan vara psykolog, läkare, socionom, eller sjuksköterska. Av knappt 5 000 ickepensionerade psykoterapeuter bosatta i Sverige november 2012 hade knappt två tredje delar en legitimation inom ett annat legitimationsyrke. Många psykoterapeuter kan anses arbeta inom sitt grundyrke, till exempel som psykolog eller läkare. På grund av svårigheter att avgöra inom vilket yrke en psykoterapeut ska klassificeras bortses från alla uppgifter om psykoterapeutlegitimation vid omvandlingen från legitimationsregister till individregister. En psykoterapeut som också är psykolog räknas därför i tabellerna 5, 6 och 10 som psykolog. En psykoterapeut som inte har någon annan legitimation utan till exempel är socionom ingår inte alls i dessa tabeller. Istället sker i tabell 7,8 och 11 en separat redovisning av arbetsmarknadsstatus för alla de personer som innehar en psykoterapeutlegitimation. På motsvarande sätt som övriga yrkesgrupper sambearbetas legitimationsuppgifter i HOSP med sysselsättningsdata från LISA. Definitioner Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon hade i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån var personen har högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, där det förekommer. Här används november månads kontrolluppgiftsmaterial som uppgift för arbetsmarknadsstatus. Ej folkbokförda LISA omfattar enbart personer som har varit folkbokförda i Sverige under hela året. Hälso- och sjukvårdspersonal som inte finns i LISA under det aktuella året klassificeras som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men är bosatta eller har avlidit i utlandet. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade legitimerade personer som har lämnat Sverige. 12 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Ej inkomst Individer som varken har erhållit arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara: bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige. nolltaxerade egna företagare. person som pendlar till utlandet. person som lever på annans inkomst. person som lever på kapital (exklusive ränta registrerad hos skattemyndigheten). person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten. EU27/EES + Schweiz Inom detta frirörlighetsområde ingår följande länder den 31 december 2013: EU27 Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Ungern, Portugal, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike EES Island, Liechtenstein och Norge samt Schweiz Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen och så vidare till näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 2007 är EU:s näringsgrensstandard NACE och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. Sysselsatt Definitionen av begreppet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under november månad betraktas som sysselsatta. I LISA används operationella metoder för att nå denna definition på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta. Den låga sysselsättningsgraden av uppskattningsvis 4 timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Exempel på det är till exempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension, etcetera. STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 13
Pensionerad Som pensionerad räknas de personer som inte har bedömts vara sysselsatta och som fått pension enligt någon eller några av följande variabler: Ålderspension från folkpension, ålderspension från ATP, förtidspension/sjukbidrag från folkpension och/eller förtidspension/sjukbidrag från ATP. Övriga ej sysselsatta Personer som varken ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad år 2012, eller var pensionerade, och som var folkbokförda under hela året samt hade någon inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december exkluderas ur LISA, men inte ur denna redovisning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i övriga ej sysselsatta. Därav långtidssjuka: En person definieras som långtidssjuk om den största delen av inkomsten var ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk- eller arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Därav arbetslösa: En person definieras som arbetslös om den största delen av inkomsten utgörs av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst exklusive pensionärer. Andra individer i kategorin Övriga ej sysselsatta kan vara: studerande mottagare av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) föräldralediga utan anställning sjukskrivna utan anställning personer som avled under december personer vars arbetsinkomst inte registrerats hos skattemyndigheten. Röntgensjuksköterskor Från och med år 2000 är röntgensjuksköterska ett legitimerat yrke. I nuläget speglar dock inte antalet legitimerade röntgensjuksköterskor det faktiska antalet röntgensjuksköterskor. Röntgensjuksköterskor som utbildade sig innan 2000 kunde välja mellan att behålla sin sjuksköterskelegitimation eller erhålla legitimation som röntgensjuksköterskor. Många valde att behålla sin sjuksköterskelegitimation för att behålla möjlighet att arbeta som sjuksköterska inom andra verksamhetsområden. Den 31:e december 2013 fanns det 2 511 legitimerade sjuksköterskor under 65 år som var specialiserade som röntgensjuksköterskor. Arbetsmarknadsuppgifter över röntgensjuksköterskor redovisas inte i denna rapport. Redovisning av samtliga legitimerade 14 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
röntgensjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor som arbetar som röntgensjuksköterskor publiceras i Tillgång på: specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2012 som också publiceras 1 september 2014. Skillnader mot tidigare rapporter Från och med år 2014 används näringsgrenskategoringssystemet SNI 2007 för att gruppera näringsgrenar. Tidigare användes SNI2002 för att kunna jämföra uppgifter som avser åren 1995 2011. Det nya uppdaterade SNI 2007 innebär nya koder och benämningar för de flesta näringsgrenarna men innehållet på tresifforsnivå är i stort sett detsamma. Från och med år 2013 presenteras 3 nya tabeller tabell 9a, 9b och 9c. Dessa visar antal legitimerade pyskoterapeuter efter senaste högskoleutbildning, arbetsmarknadsstatus och kön, november 2012. Sekretess Storleken på grupperna är väldigt skiftande. Det är därför nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 24 kap. 8 i Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Därför har cellinformation med värden 1 3 individer dolts för de uppgifter som sambearbetats med information från SCB. Socialstyrelsens egna uppgifter som redovisas utan samkörning i tabeller 1 4 redovisas utan dolda värden. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde i regel det närmast lägsta värde dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 1 3 individer. Detta för att värdet inte ska kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (x). STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 15
Tabellförteckning Tabell 1. Utfärdade legitimationer samt antal som därav hör till personer under 65 år efter kön, 31 december 2009 2013. Tabell 2. Legitimationer utfärdade under 2013 efter kön samt utbildningsland. Tabell 3a. Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare och tandläkare, 31 december 2009 2013, kvinnor och män. Tabell 3b. Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare och tandläkare, 31 december 2009 2013, kvinnor. Tabell 3c. Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare och tandläkare, 31december 2009 2013, män. Tabell 4. Specialistbevis för läkare och tandläkare utfärdade under 2013 efter kön samt därav antal personer med enbart ett specialistbevis. Tabell 5a. Antal legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 kvinnor och män. Tabell 5b. Antal legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 kvinnor. Tabell 5c. Antal legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 män. Tabell 6a. Andel ej pensionerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 kvinnor och män. Tabell 6b. Andel ej pensionerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 kvinnor. Tabell 6c. Andel ej pensionerade legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och legitimation, november 2012 män. Tabell 7a. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 kvinnor och män. Tabell 7b. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 kvinnor. Tabell 7c. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 män. Tabell 8a. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 kvinnor och män. Tabell 8b. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 kvinnor. Tabell 8c. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och ev. legitimation, november 2012 män. Tabell 9a. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och senaste högskoleutbildning, november 2012 kvinnor och män. Tabell 9b. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och högskoleutbildning, november 2012 kvinnor. Tabell 9c. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och senaste högskoleutbildning, november 2012 män. 16 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Tabell 10. Antal sysselsatt legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter legitimation och kön, november 2008 2012. Tabell 11. Antal sysselsatta legitimerade psykoterapeuter efter kön, november 2008 2012. STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 17
List of Tables Table 1. Licences granted and Number of Practitioners with a Licence under 65 years of age, Categorised by Sex, 2009 2013. Table 2. Licences granted in 2013 by Sex, Licence, and Education in Sweden, EU/EEA + Switzerland or Other Countries. Table 3a. Total Number of Specialist Qualifications for Physicians and Dentists granted by Speciality, 31 December 2009 2013, Women and Men. Table 3b. Total Number of Specialist Qualifications for Physicians and Dentists granted by Speciality, 31 December 2009 2013, Women. Table 3c. Total Number of Specialist Qualifications for Physicians and Dentists granted by Speciality, 31 December 2009 2013, Men. Table 4. Specialist Qualifications for Physicians and Dentists granted in 2012 by Sex and Speciality and Number of Persons with one Speciality. Table 5a. Number of Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 2012, Women and Men. Table 5b. Number of Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 2012, Women. Table 5c. Number of Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 2012, Men. Table 6a. Proportion of non-retired Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 2012, Women and Men. Table 6b. Proportion of non-retired Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 2012, Women. Table 6c. Proportion of non-retired Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 2012, Men. Table 7a. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 2012, Women and Men. Table 7b. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 2012, Women. Table 7c. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 2012, Men. Table 8a. Proportion of non-retired Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 2012, Women and Men. Table 8b. Proportion of non-retired Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, Nov. 2012, Women. Table 8c. Proportion of non-retired Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, Nov., 2012, Men. Table 9a. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest university degree, November 2012, Women and Men. Table 9b. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest university degree, November 2012, Women. 18 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Table 9c. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest university degree, November 2012, Men. Table 10. Number of Employed Licensed Practitioners by Licence and Sex, November 2008 2012. Table 11. Number of Employed Licensed Psychotherapists by Sex, November 2008 2012. STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 19
Swedish-English glossary Terms used in the tables Antal - Number Arbetslösa - Unemployed Därav - Of which Ej inkomst - No income Ej sysselsatta - Non-employed Ej folkbokförda - Not registered in Sweden Icke-pensionerade - Not retired Kvinnor - Women Legitimation - Licence Långtidssjuka - Long term sick leave Med enbart - With only one Med följande senaste With the following latest university education utbildning - Män - Men Näringsgren - Industrial sector Pensionerade - Retired Psykoterapeut - Psychotherapist Samtliga - All SNI-kod Swedish SIC code (classification system for industrial sectors) - Socionom - Social worker Specialistbevis - Specialty qualification Specialitet - Specialty Sysselsatta - Employed Summa - Sum Totalt - Total Tredje land - Other countries År - Year(s) Övriga - Others EU/EES + Schweiz Licensed professions - Free movement treaty within EU, EEA and Switzerland Apotekare Pharmacist (In the international arena, the term pharmacist refers to the Swedish profession apotekare together with the profession - receptarie ) Arbetsterapeut - Occupational Therapist Audionom - Audiologist Barnmorska - Midwife 20 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Biomedicinska Biomedical Scientist/Technologist analytiker - Dietist - Dietician Fysioterapeut - Physiotherapist Kiropraktor - Chiropractor Logoped - Speech Therapist Läkare - Doctor Naprapat - Naprapath Optiker - Optician Ortopedingenjör - Orthopaedic Engineer/Technologist Psykolog - Psychologist Psykoterapeut - Psychotherapist Receptarie - Prescriptionist Röntgensjuksköterska - Radiographer Sjukhusfysiker - Medical Physicist Sjuksköterska - Nurse Tandhygienist - Dental Hygienist Tandläkare - Dentist Medical specialities Opererande specialiteter - Surgical Specialities Kirurgi - General surgery Ortopedi - Orthopaedics Urologi - Urology Barn och ungdomskirurgi - Paediatric surgery Handkirurgi - Hand surgery Plastikkirurgi - Plastic surgery Neurokirurgi - Neurological surgery Thoraxkirurgi - Thoracic surgery Anestesi och intensivvård - Anaesthetics Obstetrik och gynekologi - Obstetrics and gynaecology Gynekologisk onkologi - Gynaecological oncology Öron, näs och halssjukdomar - Oto rhino laryngology Röst och talrubbningar - Phoniatrics Hörselrubbningar - Audiology Ögonsjukdomar - Ophthalmology Invärtesmedicinska specialiteter - Internal Medicine Specialities Internmedicin - General (internal) medicine Kardiologi - Cardiology Medicinsk gastroenterologi och hepatologi - Gastro-enterology Endokrinologi och diabetologi - Endocrinology STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 21
Medicinska njursjukdomar - Renal diseases Lungsjukdomar - Respiratory medicine Hematologi - General haematology Allergisjukdomar - Allergology Reumatologi - Rheumatology Yrkes och miljömedicin - Occupational medicine Geriatrik - Geriatrics Barnmedicinska specialiteter - Paediatric Specialities Barn- och ungdomsmedicin - Paediatrics Barn- och ungdomsallergologi - Child and adolescent allergology Barn- och ungdomsneurologi med habilitering - Child and adolescent neurology Barn- och ungdomskardiologi - Child and adolescent cardiology Neonatologi - Neonatology Allmänmedicin - Family Medicine Psykiatriska specialiteter - Psychiatric Specialities Psykiatri - Psychiatry Rättspsykiatri - Forensic psychiatry Barn- och ungdomspsykiatri - Child psychiatry Radiologiska specialiteter - Radiological Specialities Medicinsk radiologi/bild- och Diagnostic radiology funktionsmedicin - Neuroradiologi - Neuroradiology Barn- och ungdomsradiologi - Child and adolescent radiology Kliniska laboratoriespecialiteter - Clinical Laboratory Specialities Koagulations- och blödningsrubbningar Coagulation and bleeding disorders Klinisk immunologi och transfusionsmedicin - Immunology and transfusion medicine Klinisk bakteriologi - Microbiology-bacteriology Klinisk virologi - Clinical virology Klinisk fysiologi - Clinical physiology Klinisk neurofysiologi - Clinical neurophysiology Klinisk kemi - Biological chemistry Klinisk farmakologi - Pharmacology Klinisk genetik - Clinical genetics Klinisk patologi - Pathological anatomy 22 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Klinisk cytologi - Clinical cytology Rättsmedicin - Forensic medicine Socialmedicin - Community Medicine Företagshälsovård - Industrial Health Skolhälsovård - Student Health Hud- och könssjukdomar - Dermatology-venereology Neurologi - Neurology Infektionssjukdomar - Communicable diseases Rehabiliteringsmedicin - Physiotherapy Onkologi - Radiotherapy Klinisk nutrition - Nutrition Smärtlindring - Pain management Nukleärmedicin - Nuclear medicine Socialmedicin - Community Medicine Nya specialiteter New specialties Akutsjukvård - Accident and emergency medicine Barnonkologi - Paediatric oncology Kärlkirurgi - Vascular surgery Dental specialties Pedodonti - Paedodontics Ortodonti - Orthodontics Parodontologi - Periodontology Oral kirurgi - Oral and maxillofacial surgery Endodonti - Endodontics Oral protetik - Prosthodontics Odontologisk radiologi - Dentomaxillofacial radiology Bettfysiologi - Stomatognathic physiology Industrial sectors Workplaces are classified by the Swedish SIC 2007 classification system for industrial sectors. This system is based on the European Union Standard Statistical Classification of Economic Activities in the European Community, Rev. 1.1 (NACE). The data in this publication has been categorised into the following sectors, which are the twelve largest industrial sectors for licensed health care personnel: 21.2 - manufacture of pharmaceutical preparations 46.4 - wholesale of household goods 47.7 - retail sale of other goods in specialised stores 70.2 - management consultancy activities STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN 23
72.1 - research and experimental development on natural sciences and engineering 78 employment activities 84.1 - administration of the State and the economic and social policy of the community 84.2 - provision of services to the community as a whole 85.2 - primary education 85.3 - secondary education 85.4 - higher education 85.5 - other education 86 - human health activities 87 - residential care activities 88 - social work activities without accommodation 94.9 - activities of other membership organisations 24 STATISTIK OM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOCIALSTYRELSEN
Tabell 1. Totalt antal utfärdade legitimationer samt antal som därav hör till personer under 65 år efter kön, 2009-2013*. Legitimation 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Kvinnor och män Apotekare 3 630 3 257 3 901 3 492 4 198 3 764 4 495 4 032 4 487 4 337 Arbetsterapeut 11 793 10 810 12 201 11 071 12 556 11 255 12 924 11 390 12 897 11 756 Audionom 1 066 1 001 1 117 1 031 1 170 1 054 1 223 1 087 1 221 1 136 Barnmorska 10 370 7 972 10 598 8 032 10 838 8 043 11 099 8 086 11 024 8 351 Biomedicinska analytiker 10 269 9 742 10 635 9 832 10 995 9 882 11 397 9 943 11 376 10 327 Dietist 1 305 1 264 1 406 1 356 1 497 1 438 1 582 1 508 1 580 1 609 Fysioterapeut** 19 835 16 480 20 324 16 630 20 831 16 714 21 390 16 930 21 315 17 510 Kiropraktor 672 654 701 677 752 719 815 774 813 794 Logoped 1 659 1 498 1 760 1 565 1 920 1 690 2 019 1 758 2 016 1 933 Läkare 51 344 40 005 53 071 40 607 54 942 41 234 56 849 41 856 56 542 44 016 Naprapat 1 091 1 052 1 129 1 087 1 173 1 127 1 243 1 189 1 241 1 246 Optiker 3 403 2 562 3 500 2 615 3 591 2 674 3 659 2 700 3 645 2 774 Ortopedingenjör 434 408 450 419 471 435 488 444 487 463 Psykolog 10 546 7 885 10 958 7 909 11 434 8 071 11 897 8 228 11 836 8 679 Psykoterapeut 5 737 3 833 5 897 3 684 6 067 3 609 6 328 3 608 6 288 3 798 Receptarie 7 824 5 956 7 997 5 812 8 151 5 702 8 293 5 577 8 272 5 720 Röntgensjuksköterska*** 1 075 1 074 1 213 1 212 1 387 1 386 1 570 1 569 1 568 1 735 Sjukhusfysiker 467 425 496 448 539 489 572 518 572 547 Sjuksköterska 171 537 133 773 175 029 134 553 178 775 135 301 181 977 135 524 180 936 139 514 Tandhygienist 5 189 4 605 5 406 4 750 5 610 4 865 5 825 5 018 5 812 5 210 Tandläkare 15 450 10 656 15 679 10 639 15 916 10 598 16 166 10 598 16 019 10 953 Kvinnor Apotekare 2 526 2 349 2 727 2 527 2 953 2 740 3 179 2 949 3 175 3 160 Arbetsterapeut 11 241 10 283 11 608 10 508 11 927 10 662 12 269 10 781 12 242 11 107 Audionom 987 924 1 032 947 1 072 959 1 117 986 1 116 1 023 Barnmorska 10 316 7 926 10 543 7 989 10 779 7 997 11 038 8 044 10 963 8 305 Biomedicinska analytiker 9 474 8 957 9 797 9 009 10 093 9 005 10 429 9 015 10 409 9 329 Dietist 1 249 1 208 1 345 1 295 1 433 1 374 1 512 1 438 1 510 1 524 Fysioterapeut** 16 169 13 040 16 534 13 103 16 867 13 058 17 245 13 135 17 177 13 551 Kiropraktor 238 235 244 239 262 256 282 275 282 287 Logoped 1 568 1 416 1 663 1 481 1 809 1 594 1 901 1 658 1 898 1 812 Läkare 20 142 17 081 21 097 17 668 22 086 18 275 23 114 18 864 23 044 20 028 Naprapat 484 477 505 497 531 522 558 548 557 572 Optiker 1 631 1 555 1 716 1 634 1 798 1 705 1 859 1 759 1 857 1 823 Ortopedingenjör 135 135 144 144 157 157 167 167 167 177 Psykolog 7 399 5 450 7 715 5 511 8 040 5 631 8 354 5 737 8 317 6 056 Psykoterapeut 4 190 2 744 4 317 2 652 4 446 2 599 4 662 2 614 4 635 2 767 Receptarie 7 590 5 736 7 745 5 577 7 885 5 458 8 011 5 323 7 990 5 451 Röntgensjuksköterska*** 875 875 986 986 1 128 1 128 1 262 1 262 1 261 1 393 Sjukhusfysiker 170 162 182 173 199 189 213 202 213 219 Sjuksköterska 155 840 119 157 158 879 119 670 162 136 120 197 164 881 120 262 163 902 123 686 Tandhygienist 5 047 4 463 5 248 4 592 5 438 4 693 5 640 4 833 5 628 5 016 Tandläkare 7 095 5 505 7 285 5 563 7 473 5 616 7 693 5 721 7 658 5 934 Män Apotekare 1 104 908 1 174 965 1 245 1 024 1 316 1 083 1 312 1 177 Arbetsterapeut 552 527 593 563 629 593 655 609 655 649 Audionom 79 77 85 84 98 95 106 101 105 113 Barnmorska 54 46 55 43 59 46 61 42 61 46 Biomedicinska analytiker 795 785 838 823 902 877 968 928 967 998 Dietist 56 56 61 61 64 64 70 70 70 85 Fysioterapeut** 3 666 3 440 3 790 3 527 3 964 3 656 4 145 3 795 4 138 3 959 Kiropraktor 434 419 457 438 490 463 533 499 531 507 Logoped 91 82 97 84 111 96 118 100 118 121 Läkare 31 202 22 924 31 974 22 939 32 856 22 959 33 735 22 992 33 498 23 988 Naprapat 607 575 624 590 642 605 685 641 684 674 Optiker 1 772 1 007 1 784 981 1 793 969 1 800 941 1 788 951 Ortopedingenjör 299 273 306 275 314 278 321 277 320 286 Psykolog 3 147 2 435 3 243 2 398 3 394 2 440 3 543 2 491 3 519 2 623 Psykoterapeut 1 547 1 089 1 580 1 032 1 621 1 010 1 666 994 1 653 1 031 Receptarie 234 220 252 235 266 244 282 254 282 269 Röntgensjuksköterska*** 200 199 227 226 259 258 308 307 307 342 Sjukhusfysiker 297 263 314 275 340 300 359 316 359 328 Sjuksköterska 15 697 14 616 16 150 14 883 16 639 15 104 17 096 15 262 17 034 15 828 Tandhygienist 142 142 158 158 172 172 185 185 184 194 Tandläkare 8355 5151 8394 5076 8443 4982 8473 4877 8361 5019 *Exklusive personer som har deslegitimerats eller avlidit. **Från år 2014 beviljas legitimation som fysioterapeut i stället för sjukgymnast. I statistiken används benämningen fysioterapeut för samtliga personer som tidigare har beviljats legitimation som sjukgymnast. ***Från och med år 2000 är röntgensjuksköterska ett legitimerat yrke. I nuläget reflekterar dock inte antalet legitimerade röntgensjuksköterskor det totala antalet befintliga röntgensjuksköterskor. Den 31:e december fanns det 2 511 legitimerade sjuksköterskor under 65 år som hade specialistutbildning som röntgensjuksköterskor. För redovisning av samtliga röntgensjuksköterskor se "Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2012." *Uppdateringar i flera register leder till att uppgifter som avser åren 2008-2012 avviker något från dem som publicerades i tidigare rapporter. 25
Tabell 2. Legitimationer utfärdade under 2013 efter kön samt utbildning i Sverige, övriga EU/EES* och 3:e land. Legitimation Sverige Övriga EU/EES* Därav Tredje land Totalt Danmark Ungern Polen Rumänien Grekland Kvinnor och män Apotekare 236 45 11 6 4 6 0 28 309 Arbetsterapeut 370 8 1 0 0 0 0 2 380 Audionom 48 2 0 0 0 0 0 0 50 Barnmorska 251 23 6 0 1 0 4 1 275 Biomedicinska analytiker 376 6 0 1 0 0 2 12 394 Dietist 96 1 0 0 0 0 0 5 102 Fysioterapeut* 553 38 7 1 7 0 0 7 598 Kiropraktor 5 14 6 0 0 0 0 2 21 Logoped 170 6 0 0 1 0 1 1 177 Läkare 991 1 052 315 136 88 93 67 203 2 246 Naprapat 57 1 0 0 0 0 0 0 58 Optiker 63 13 8 0 0 0 1 1 77 Ortopedingenjör 19 0 0 0 0 0 0 0 19 Psykolog 428 36 10 0 0 2 2 4 468 Psykoterapeut 195 3 1 0 0 0 0 2 200 Receptarie 143 2 0 0 0 0 0 3 148 Röntgensjuksköterska 158 8 2 1 0 0 0 2 168 Sjukhusfysiker 27 2 0 0 0 0 0 0 29 Sjuksköterska 3 860 246 32 33 8 5 12 61 4 167 Tandhygienist 193 1 1 0 0 0 0 1 195 Tandläkare 216 113 7 25 24 10 11 40 369 Kvinnor Apotekare 167 33 8 5 3 5 0 14 214 Arbetsterapeut 330 8 1 0 0 0 0 2 340 Audionom 35 2 0 0 0 0 0 0 37 Barnmorska 249 21 6 0 1 0 3 1 271 Biomedicinska analytiker 312 4 0 0 0 0 1 8 324 Dietist 82 1 0 0 0 0 0 4 87 Fysioterapeut* 398 27 2 1 6 0 0 5 430 Kiropraktor 0 12 6 0 0 0 0 0 12 Logoped 149 6 0 0 1 0 1 1 156 Läkare 575 520 143 72 41 38 30 84 1 179 Naprapat 24 0 0 0 0 0 0 0 24 Optiker 55 9 5 0 0 0 1 1 65 Ortopedingenjör 10 0 0 0 0 0 0 0 10 Psykolog 297 29 9 0 0 0 2 3 329 Psykoterapeut 157 3 1 0 0 0 0 2 162 Receptarie 129 2 0 0 0 0 0 2 133 Röntgensjuksköterska 126 5 2 0 0 0 0 1 132 Sjukhusfysiker 15 2 0 0 0 0 0 0 17 Sjuksköterska 3 304 212 29 27 8 3 9 54 3 570 Tandhygienist 184 0 0 0 0 0 0 1 185 Tandläkare 128 60 3 12 12 8 10 28 216 Män Apotekare 69 12 3 1 1 1 0 14 95 Arbetsterapeut 40 0 0 0 0 0 0 0 40 Audionom 13 0 0 0 0 0 0 0 13 Barnmorska 2 2 0 0 0 0 1 0 4 Biomedicinska analytiker 64 2 0 1 0 0 1 4 70 Dietist 14 0 0 0 0 0 0 1 15 Fysioterapeut* 155 11 5 0 1 0 0 2 168 Kiropraktor 5 2 0 0 0 0 0 2 9 Logoped 21 0 0 0 0 0 0 0 21 Läkare 416 532 172 64 47 55 37 119 1 067 Naprapat 33 1 0 0 0 0 0 0 34 Optiker 8 4 3 0 0 0 0 0 12 Ortopedingenjör 9 0 0 0 0 0 0 0 9 Psykolog 131 7 1 0 0 2 0 1 139 Psykoterapeut 38 0 0 0 0 0 0 0 38 Receptarie 14 0 0 0 0 0 0 1 15 Röntgensjuksköterska 32 3 0 1 0 0 0 1 36 Sjukhusfysiker 12 0 0 0 0 0 0 0 12 Sjuksköterska 556 34 3 6 0 2 3 7 597 Tandhygienist 9 1 1 0 0 0 0 0 10 Tandläkare 88 53 4 13 12 2 1 12 153 *Från år 2014 beviljas legitimation som fysioterapeut i stället för sjukgymnast.
Tabell 3a. Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare och tandläkare, 31 december 2009-2013, kvinnor och män*. Specialitet, kvinnor och män 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Opererande specialiteter Kirurgi 2 984 2 053 3 046 2 029 3 118 2 030 3 172 1 999 3 235 1 994 Ortopedi 1 933 1 561 2 008 1 587 2 081 1 600 2 147 1 610 2 208 1 614 Urologi 561 420 590 433 618 439 644 452 663 452 Barn- och ungdomskirurgi 180 131 181 125 190 127 188 120 190 116 Handkirurgi 162 135 168 137 173 138 179 143 189 148 Plastikkirurgi 269 202 286 217 293 219 303 226 318 238 Neurokirurgi 198 140 209 149 213 149 225 160 226 161 Thoraxkirurgi 235 185 241 184 244 188 251 188 254 188 Anestesi och intensivvård 2 601 2 178 2 683 2 209 2 788 2 255 2 872 2 281 2 987 2 320 Obstetrik och gynekologi 2 244 1 611 2 305 1 602 2 364 1 589 2 402 1 552 2 466 1 541 Gynekologisk onkologi 109 76 110 77 113 72 118 72 118 71 Öron-, näs- och halssjukdomar 1 047 771 1 063 764 1 096 767 1 108 743 1 130 740 Röst- och talrubbningar 34 24 33 23 30 20 30 20 33 23 Hörselrubbningar 107 77 108 72 108 68 111 62 115 64 Ögonsjukdomar 1 167 848 1 198 845 1 227 843 1 266 846 1 291 841 Summa 13 831 10 412 14 229 10 453 14 656 10 504 15 016 10 474 15 423 10 511 Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin 5 264 3 844 5 419 3 892 5 603 3 962 5 783 4 012 5 940 4 061 Kardiologi 1 280 986 1 331 1 019 1 388 1 064 1 455 1 109 1 548 1 175 Medicinsk gastroenterologi och hepatologi 399 344 417 349 435 357 446 359 472 377 Endokrinologi och diabetologi 376 292 390 294 412 308 429 314 452 331 Medicinska njursjukdomar 380 313 393 318 419 331 438 332 452 335 Lungsjukdomar 510 379 516 379 532 380 554 389 575 392 Hematologi 328 270 345 279 360 289 373 291 392 305 Allergisjukdomar 189 123 193 120 198 118 202 119 210 118 Reumatologi 441 356 454 363 464 360 488 364 505 359 Yrkes- och miljömedicin 142 101 146 101 145 94 148 92 154 91 Geriatrik 1 100 801 1 120 796 1 143 785 1 167 777 1 189 764 Summa 10 409 7 809 10 724 7 910 11 099 8 048 11 483 8 158 11 889 8 308 Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin 2 251 1 608 2 329 1 621 2 403 1 631 2 456 1 618 2 538 1 631 Barn- och ungdomsallergologi 123 83 131 81 135 83 145 88 159 97 Barn- och ungdomsneurologi med habilitering 140 113 148 115 155 118 167 122 176 124 Barn- och ungdomskardiologi 51 41 55 43 60 47 62 47 69 52 Neonatologi 150 144 158 147 170 155 178 159 204 174 Summa 2 715 1 989 2 821 2 007 2 923 2 034 3 008 2 034 3 146 2 078
Tabell 3a, forts. Specialitet, kvinnor och män 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Allmänmedicin 9 159 7 362 9 385 7 228 9 670 7 118 10 031 7 104 10 530 7 159 Psykiatriska specialiteter Psykiatri 2 984 2 104 3 070 2 114 3 159 2 108 3 268 2 104 3 378 2 102 Rättspsykiatri 113 74 115 77 118 69 123 71 128 72 Barn- och ungdomspsykiatri 610 396 628 398 648 403 671 403 701 421 Summa 3 707 2 574 3 813 2 589 3 925 2 580 4 062 2 578 4 207 2 595 Radiologiska specialiteter Medicinsk radiologi/bild och funktionsmedicin*** 1 958 1 473 2 029 1 521 2 127 1 582 2 198 1 599 2 258 1 601 Neuroradiologi 125 110 133 117 139 119 150 127 162 131 Barn- och ungdomsradiologi 84 70 85 71 87 71 90 72 95 73 Summa 2 167 1 653 2 247 1 709 2 353 1 772 2 438 1 798 2 515 1 805 Kliniska laboratoriespecialiteter Koagulations- och blödningsrubbningar 32 27 33 28 34 28 36 30 40 31 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin** 181 131 183 131 181 131 186 128 186 122 Klinisk bakteriologi 215 132 220 134 223 129 233 132 243 133 Klinisk virologi 79 55 81 55 83 52 86 53 86 52 Klinisk fysiologi 324 224 330 223 344 228 350 228 368 235 Klinisk neurofysiologi 110 75 111 76 115 76 119 80 120 75 Klinisk kemi 270 157 280 161 284 166 283 154 287 150 Klinisk farmakologi 134 120 138 122 145 125 151 128 154 130 Klinisk genetik 55 48 58 48 60 49 67 53 71 56 Klinisk patologi 475 318 490 329 511 335 536 351 560 363 Klinisk cytologi 184 122 189 125 194 116 192 110 193 102 Rättsmedicin 48 42 50 43 57 49 58 45 59 45 Summa 2 107 1 451 2 163 1 475 2 231 1 484 2 297 1 492 2 367 1 494 Socialmedicin 106 74 106 69 110 67 111 63 112 52 Företagshälsovård 1 129 610 1 156 589 1 175 552 1 188 503 1 216 482 Skolhälsovård 92 61 91 56 95 51 101 52 110 55 Hud- och könssjukdomar 628 448 638 448 645 441 672 446 691 449 Neurologi 625 495 640 498 665 510 694 529 726 550
Tabell 3a, forts. Specialitet, kvinnor och män 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Infektionssjukdomar 732 572 749 571 778 587 812 604 838 618 Rehabiliteringsmedicin 376 279 386 278 400 282 414 283 428 279 Onkologi 577 442 613 468 643 493 669 509 698 531 Klinisk nutrition 11 8 11 8 11 8 11 8 11 7 Smärtlindring 185 150 195 159 203 159 214 160 227 163 Nukleärmedicin 165 131 169 130 173 129 179 130 190 131 Nya specialiteter Akutsjukvård 32 32 41 41 56 56 75 75 105 105 Barnonkologi 49 45 49 43 50 44 53 44 54 40 Kärlkirurgi 133 124 142 131 150 137 162 141 172 146 Totalt 48 935 36 721 50 368 36 860 52 011 37 056 53 690 37 185 55 655 37 558 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav Tandläkarspecialiteter, kvinnor och män <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Pedodonti 188 108 193 110 197 111 198 107 203 106 Ortodonti 531 302 542 307 555 314 565 308 575 307 Parodontologi 235 138 240 137 243 137 245 134 252 133 Oral kirurgi 285 162 293 166 299 168 305 169 310 172 Endodonti 87 49 90 52 91 51 95 53 104 63 Oral protetik 240 151 245 152 248 151 257 156 269 161 Odontologisk radiologi 86 56 90 57 95 57 98 60 98 56 Bettfysiologi 67 49 66 47 68 49 70 48 70 47 Totalt 1 719 1 015 1 759 1 028 1 796 1 038 1 833 1 035 1 881 1 045 *Exklusive personer som deslegitimerats eller avlidit. **Specialiteterna transfusionsmedicin och klinisk immunologi har slagits samman till specialiteten klinisk immunologi och transfusionsmedicin. ***Av dessa har 134 läkare specialistbevis i bild och funktionsmedicin.
Tabell 3b. Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare och tandläkare, 31 december 2009-2013, kvinnor*. Specialitet, kvinnor 2009 Därav 2010 Därav 2011 Därav 2012 Därav 2013 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Opererande specialiteter Kirurgi 410 356 430 367 455 387 476 400 507 423 Ortopedi 204 188 218 201 229 206 245 219 263 230 Urologi 58 52 62 55 67 59 77 68 81 71 Barn- och ungdomskirurgi 54 49 54 47 56 47 55 43 57 42 Handkirurgi 33 31 36 31 38 33 41 36 44 38 Plastikkirurgi 54 46 61 53 62 53 63 53 69 58 Neurokirurgi 17 14 19 14 21 16 24 19 27 21 Thoraxkirurgi 22 22 23 23 23 23 24 23 23 23 Anestesi och intensivvård 748 642 773 661 810 686 839 704 892 732 Obstetrik och gynekologi 1 143 971 1 199 996 1 238 1 013 1 274 1 017 1 332 1 033 Gynekologisk onkologi 62 49 63 49 66 49 69 51 69 50 Öron-, näs- och halssjukdomar 281 254 290 258 308 268 319 273 338 285 Röst- och talrubbningar 11 10 11 9 11 9 12 9 14 11 Hörselrubbningar 38 33 39 33 40 34 41 33 46 36 Ögonsjukdomar 516 402 529 400 548 401 566 403 578 401 Summa 3 651 3 119 3 807 3 197 3 972 3 284 4 125 3 351 4 340 3 454 Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin 1 603 1 279 1 666 1 315 1 769 1 387 1 864 1 442 1 947 1 502 Kardiologi 253 217 269 231 284 244 306 266 344 298 Medicinsk gastroenterologi och hepatologi 84 74 91 80 97 85 101 84 110 92 Endokrinologi och diabetologi 126 116 132 120 143 130 152 137 168 152 Medicinska njursjukdomar 123 110 130 114 143 124 157 133 168 140 Lungsjukdomar 187 150 189 150 194 154 208 159 215 165 Hematologi 118 105 126 112 133 118 139 119 147 125 Allergisjukdomar 68 56 73 58 77 62 79 59 86 64 Reumatologi 219 182 224 187 233 190 248 195 260 196 Yrkes- och miljömedicin 48 41 53 45 53 44 54 43 58 45 Geriatrik 664 488 677 485 694 478 708 471 723 470 Summa 3 493 2 818 3 630 2 897 3 820 3 016 4 016 3 108 4 226 3 249 Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin 1 042 827 1 099 863 1 158 886 1 192 892 1 260 935 Barn- och ungdomsallergologi 53 35 57 37 61 41 68 47 77 55 Barn- och ungdomsneurologi med habilitering 78 71 82 72 85 73 93 75 98 77 Barn- och ungdomskardiologi 11 10 14 12 15 13 16 14 21 19 Neonatologi 50 49 56 55 62 60 69 66 85 80 Summa 1 234 992 1 308 1 039 1 381 1 073 1 438 1 094 1 541 1 166