Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Relevanta dokument
Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Behandling av As-förorenad jord med nya metoder vid Ragn Sells AB

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Processer att beakta i de förorenade massorna

Hantering av arsenikförorenad jord: riskminskning genom jordstabilisering. Jurate Kumpiene Avfallsteknik, LTU

Målgruppen är varierad

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Hur arbeta med förorenade massor

Metallåtervinning från avfallsaska

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

SOIL PNEC calculator

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

BILAGA NR 8. Laboratorieanalyser - Ytvatten

Rapport om slaggsand och järnsand på Scharinsområdet

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Bullervall och terrass, Norra Älvstranden, Göteborg

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Naturvårdsverkets författningssamling

UNDERLAG FÖR INDIKATIVT PRISUPPGIFT FÖR MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR (FAST AVFALL) VID MARKSANERING KLIPPANS LÄDERFABRIK, KLIPPANS KOMMUN

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

PM F Metaller i vattenmossa

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Gastrointestinal biolöslighet av arsenik, antimon och ett urval av metaller i askor

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Förnyad grundläggande karaktärisering och överensstämmelseprovning av PP-stoft och PS-slagg för 2010

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Analys av sexvärt krom i jord

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam

Sanering MILO Förskola

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

GEOTEKNISKA BYGGNADSBYRÅN. Litt. A Rapport över miljöprovtagning inom Timotejen 17, Stockholms Stad. Handlingen omfattar: Rapport

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

BILAGA A.1. Grundläggande karakterisering av muddermassor

Utlåtande angående miljöprovtagning på fastigheten Kärna 8:25 i Malmslätt, Linköping

Projekt Valdemarsviken

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Glasdeponier - risk eller resurs?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Provtagning och analyser

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

SCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET

Kisaska - geokemiska egenskaper

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Förorenade sediment - Framtidens Utmaning -

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Transkript:

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors Renare Mark i Umeå 5 november 2008 Marie Carlberg

SAKABs anläggning

Bild på organiskt från A Bild pressar emballage

Förbränningsanläggning WTE1

Utlastning Grovfrakt. Utlastning Sandfrakt. Utlastning förorening Utlastning Finsand Avvattnat finsediment Avvattning Material inmatning Sönderdeln. Avspolning Grovfrakt. Skrubbning motström Klassering Sedimentering Avvattning Finsand Bassäng Sedimentation Lerandel, Uppkoncentrerad förororening

Kvicksilverhaltigt avfall

Tack för visat intresse! Frågor?

Renare Mark Norr Marksaneringsseminarium, 5 Nov. 2008 Kemisk extraktion av As från förorenad jord -Val av extraktionskemikalier Lea Rastas Amofah Inst. för Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet

Förorenad jord

Behandlingsstrategi för jordtvätt

Föroreningar i jorden Jord fraktion, mm Massa, % Jord I(nnansjön) As halt, mg/kg Bulk jord Vattentvättad Massa, % Jord R(obertsfors) As halt, mg/kg Bulk jord Vattentvättad <0.25 17 942 ± 17-68 280 ± 5-0.25-0.5 24 312 ± 15 244 ± 15 11 154 ± 4 116 ± 5 0.5-2 42 147 ± 11 131 ± 34 13 127 ± 10 98 ± 30 2-4 10 80 ± 1 64 ± 3 4 231 ± 139 70 ±19 4-8 7 51 ± 19 65 ± 31 4 88 ± 27 39 ±30

Behandlingsstrategi för jordtvätt Chemical extraction? Which chemicals?

Kemikalier för att extrahera As Tre jordar förorenade med CZA och/eller CCA - Jord F(orsmo): CZA - Jord I(nnansjön): CCA(/CZA?) - Jord R(obertsfors): CCA/CZA Vattentvättad jord, kornstorlek 0.25-8 mm CZA: krom zink arsenik CCA: krom koppar arsenik

Testade kemikalier 1. 0.2 M NaH 2 PO 4, ph ~5 (P) 2. 0.2 M Oxalsyra, ph ~5 (O) 3. 0.2 M Oxalsyra/0.1 M NaH 2 PO 4, ph ~5 (OP) 4. 0.2 M Oxalsyra/0.1 M Citronsyra, ph ~5 (OC) 5. 0.2 M Citronsyra, ph ~5 (C) 6. 0.2 M Citronsyra/0.1 M NaH 2 PO 4, ph ~5 (OP) 7. 0.2 M Citronsyra/0.1 M Oxalsyra, ph ~5 (OC) 8. 0.1 M NaOH, ph 13 (Na) 9. 0.03 M Na hydrosulfit/0.15 M Na citrat, ph ~7 (DC) 10. 0.03 M Na hydrosulfit/0.1 M Na citrat/0.05 M Na oxalat, ph ~7 (DCO)

Kemikalier för att extrahera As Valkriterier Förmåga att extrahera As Förmåga att extrahera Cu och Cr Kvalitet av jorden efter extraktion Kemikaliekostnad Arbetsmiljö Tekniska aspekter

Testupplägg + + 10 g Jord F Jord I Jord R 50 ml 30 min

Resultat As extraktion, % 70 60 50 40 30 20 10 0 Jord F Jord I Jord R DC DCO C CO CP O OC OP Na P Kemikalier

Resultat As halt kvar i jorden (mg/kg) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Jord F Jord I Jord R D D+O C C+O C+P O O+C O+P Na P Kemikalier

Resultat Cu extraktion, % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Jord F Jord I Jord R DC DCO C CO CP O OC OP Na P Kemikalier

Resultat 14 12 Jordl F Jord I Jord R Cr extraktion, % 10 8 6 4 2 0 DC DCO C CO CP O OC OP Na P Kemikalier

Resultat 10 Jord F Jord I Jord R Fe upplösning, % 8 6 4 2 0 DC DCO C CO CP O OC OP Na P Kemikalier

Resultat Al upplösning, % 12 10 8 6 4 2 0 Jord F Jord I Jord R DC DCO C CO CP O OC OP Na P Kemikalier

Resultat NaOH Lämpar sig för både CZA och CCA jord med låg Ca halt + Hög As extraktion + Billig kemikalie + Lätt att hantera + Hyfsad bra arbetsmiljö - Kan vara korroderande - Låg Cu och Cr extraktion - Försämrad jordkvalité

Resultat O, OP, OC, CO Lämpar sig för både CZA och CCA jord (hög Ca halt i jorden: CO) + Hög As extraktion + Hög Cu och Cr extraktion + Hyfsat bra jordkvalité + Bra arbetsmiljö - Hög kemikaliekostnad - Tekniskt svårt att hantera

Resultat DC, DCO Lämpar sig för CZA jord (jord med hög Ca halt: DC) + Hög As extraktion + Hög Cr extraktion + Hyfsad (bra) kemikaliekostnad - Dålig jordkvalité - Dålig arbetsmiljö - Tekniskt svårt att hantera

Resultat P + Bra jordkvalité, arbetsmiljö + Hög Cu och Cr extraktion och enkel hantering + Bra jordkvalité, arbetsmiljö + Låg kemikaliekostnad och enkel hantering + Hyfsat låg kemikaliekostnad C, CP - Låg As extraktion - Låg As, Cu och Cr extraktion

Slutsatser 20-32 3 3 5 1 1-3 1-2 2-5 NaOH 23 5 5 3 5 1 1 1 P 20-27 4 4 1-3 4 1-2 3-4 1-2 C/CP 16-28 1 1 3 1 3-5 1-2 2-5 DC/DCO 22-28 2 3 2 3 2-4 4-5 2-3 O/OP 24-28 2 3 1-2 3 2-4 4-5 3 OC/CO Tot. Tekniska aspekter Arbetsmiljö Kemikalie kostnad Jord kvalité Cr reduktion Cu reduktion As reduktion Kemikalie

Termisk behandling av CCA-förorenad jord Désirée Nordmark Forskarstuderande Avdelningen för avfallsteknik Institutionen för samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet

Introduktion Många förorenade platser har en blandning av organiska och oorganiska föroreningar Vanlig efterbehandlingsstrategi är uppgrävning och deponering Efterbehandling i två eller flera steg är ett alternativ till deponering

Behandlingssekvenser för blandförorenad jord Destruktion av organiska föroreningar Immobilisering av oorganiska föroreningar Destruktion av organiska föroreningar Koncentration och separation av oorganiska föroreningar Immobilisering av oorganiska föroreningar Koncentration och separation av oorganiska och/eller organiska föroreningar Destruktion av organiska föroreningar Immobilisering av oorganiska föroreningar

Blandförorenad jord Ett exempel på en verksamhet som har gett upphov till blandförorenad jord är träimpregneringsindustrin Kreosot PAH Organiska lösningsmedel Pentaklorfenol, dioxin Vattenlösliga krombaserade salter CCA

Termisk behandling av blandförorenad jord från träimpregneringsanläggningar Syftet med termisk behandling är att destruera de organiska föroreningarna Hur påverkas de oorganiska föroreningarna av termiska behandling? De förändringar som sker kan inverka på mobiliteten hos de oorganiska föroreningarna Har betydelse för beslut rörande efterföljand behandling av de oorganiska föroreningarna

Material och metoder CCA-förorenad jord från Robertsfors Uppsiktning av materialet i partikel storleks fraktioner: <0,125 mm; 0,125-0,250 mm; 0,250-0,500 mm; 0,500-1,0 mm Termisk behandling vid 800 C Totalhaltsanalyser (ICP-OES) Enstegs laktest L/S 10 (EN-12457-2) Sekventiell extraktion (Tessier et. al, 1979)

Jordegenskaper ph Elektrisk konduktivitet (EC) Redox potential (E h ) Torrsubstans (TS) Glödgningsförlust (GF) Enhet - S cm -1 mv g kg -1 vikts-% Värde 6.9 708 457 994 2.3 Total elementkoncentration As Cr Cu mg kg -1 TS " " " 266 39 123 30 66 5

Utlakning av arsenik L/S 10 30 Obehandlad Termiskt behandlad As (mg kg -1 ) 20 10 0 <0.125 0.125-0.250 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Utlakning av krom L/S 10 Cr (mg kg -1 ) 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 <0.125 0.125-0.250 Obehandlad Termiskt behandlad 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Utlakning av koppar L/S 10 0,3 Obehandlad Termisk behandlad Cu (mg kg -1 TS) 0,2 0,2 0,1 0,1 0,0 <0,125 0,125-0,250 0,250-0,500 0,500-1,0 Partikelstorlek (mm)

Procentuell utlakning av totalhalter Jordfraktion Lakning vid L/S 10 mm As % Cr Cu Obehandlad < 0.125 0.25 0.03 0.24 0.125-0.250 0.38 0.06 0.43 0.250-0.500 0.47 0.07 0.51 0.500-1 0.56 0.07 0.43 ( Termiskt behandlad < 0.125 7.9 0.68 0.02 0.125-0.250 15 0.56 0.03 0.250-0.500 16 0.16 0.04 0.500-1 10 0.74 0.03

Sekventiell extraktion arsenik 100% 80% I II III IV V 60% As 40% 20% 0% U T U T U T U T <0.125 0.125-0.250 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Sekventiell extraktion krom 100% 80% 60% I II III IV V Cr 40% 20% 0% U T U T U T U T <0.125 0.125-0.250 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Sekventiell extraktion koppar 100% 80% Cu 60% 40% I II III IV V 20% 0% U T U T U T U T <0.125 0.125-0.250 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Distribution av As, Cr och Cr i olika partikelstorleksfraktioner 80 70 Vikt-% av jordfraktionen <10 mm 60 50 40 30 20 As Cr Cu 10 0 <0,125 0.125-0.250 0.250-0.500 0.500-1.0 Partikelstorlek (mm)

Slutsatser Utlakningen av As, och Cr ökar efter termisk behandling vid 800 C Utlakningen av Cr minskar efter termisk behandling vid 800 C Vid efterföljande omhändertagande av den termiskt behandlade jorden måste hänsyn tas till spårelementens förändrade mobilitet

Tack till projektpartners och finansiärer Gemensamt projekt med LTU, Uleåborgs Universitet och företagen: Savaterra OY, Nordmark Miljö AB, Ragnsells Finansierat av Interreg IIIA Nord, TEKES, LTU, Norrbottens länsstyrelse och företagen.