á
2 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism - en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Patricia Wallinder Kriminolog & socionom
3 Innehållsförteckning Uppdrag Bakgrund Tidigare forskning Tillvägagångssätt Definitioner Resultat Slutsatser
4 UPPDRAG
5 Uppdrag Kartlägga hur samtliga 290 kommuner arbetar med frågor som handlar om våldsbejakande extremism Fokus på: - Problembild - Arbetssätt - Erfarenheter Kartlägga förekomsten av våld, hot och trakasserier riktade mot personer som är eller har varit involverade i kommunens arbete mot våldsbejakande extremism
6 Uppdrag (forts.) Lägesbilden tillhandahölls genom: - Kvantitativ enkät riktat till kommunens lokala samordnare och/eller kontaktperson mot våldsbejakande extremism - Kvalitativa intervjuer med lokala samordnare och/eller kontaktpersoner mot våldsbejakande extremism
7 BAKGRUND
8 Bakgrund Den våldsbejakande extremismen i Sverige består i huvudsak av tre riktningar; högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism Högerextremism är den vanligast förekommande riktningen, därefter islamistisk extremism och slutligen vänsterextremism Enligt Säpo utgör den våldsbejakande islamistiska extremismen i dagsläget det största hotet mot svensk säkerhet Extremismen förekommer och frodas ofta i grupper, men utanför de våldsbejakande miljöerna finns ensamagerande individer som med hjälp av ideologierna inom miljöerna kan inspireras och uppmuntras till att begå våldsamma handlingar och terroristattentat
9 TIDIGARE FORSKNING
10 Tidigare forskning Nationella samordnaren (2016) En fjärdedel av kommunerna uppger att det existerar någon form av våldsbejakande extremism i kommunen. Knappt 40 procent av kommunerna anger att det inte finns någon våldsbejakande extremism, medan drygt en tredjedel av kommunerna inte vet om det förekommer våldsbejakande extremism i kommunen Av de kommuner som anger att våldsbejakande extremism finns i deras kommun så är högerextremism den mest förekommande, knappt 50 procent. Islamistisk extremism är den näst mest förkommande (36 procent) och 14 procent av kommunerna anger att det finns vänsterextremism i kommunen
11 Tidigare forskning Nationella samordnaren (2016) En dryg tredjedel av kommunerna har genomfört utbildningsinsatser som syftar till att höja kunskapen om våldsbejakande extremism hos de kommunalt anställda. Resterande kommuner har inte genomfört några utbildningsinsatser 47 procent av kommunerna anger att de inte har en lägesbild över våldsbejakande extremism. Lika många anger att de har en icke nedskriven lägesbild. Det är totalt sett fler kommuner som har någon form av lägesbild än som inte har det Totalt sett uppger 7 procent av kommunerna att de har en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism
12 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
13 Tillvägagångssätt Urvalet utgörs av lokala samordnare och/eller kontaktpersoner i samtliga: - 290 kommuner i Sverige - 14 stadsdelsförvaltningar i Stockholm - 10 stadsdelsnämnder i Göteborg Sammanlagt svarade 233 personer på enkäten - Svarsfrekvens 74 procent Sammanlagt 13 intervjuer i kommuner och stadsdelar med: - Lokala samordnare - Lokala kontaktpersoner
14 AVGRÄNSNINGAR
15 Avgränsningar I denna kartläggning motsvarar respektive stadsdelsförvaltning/stadsdelsnämnd i Stockholm och Göteborg stad en kommun då de storleksmässigt går att liknas med varandra
14 DEFINITIONER
17 Definitioner Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ideologier som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer där terrorism är en metod som används av våldsbejakande extremistiska grupperingar och individer Radikalisering Radikalisering är en process i vilken en individ eller grupp i ökande omfattning kan utveckla extrema attityder och i en förlängning förespråka illegala metoder och våldsanvändning för att främja sina idéer
18 Definitioner (forts.) Våld Slag, sparkar eller annan typ av fysiskt våld mot person eller egendom Hot Konkret uttalat hot, till exempel SMS-meddelande om att person eller egendom ska skadas Trakasserier Avser obehagliga telefonsamtal, tecken på kartläggning eller att oönskade varor beställs i den drabbades namn I den fortsatta framställningen används begreppet händelser för att beskriva de fall av våld, hot och trakasserier som rapporteras
17 RESULTAT
20 Resultat Förekomst av lokal samordnare och kontaktperson 47% av kommunerna uppger att de har en lokal samordnare (och kontaktperson) för arbetet mot våldsbejakande extremism 47% av kommunerna uppger att de har en kontaktperson för arbetet mot våldsbejakande extremism
21 Resultat Förekomst av lokal samordnare och kontaktperson 40% av kommunerna uppskattar att tjänsten som lokal samordnare (och kontaktperson) mot våldsbejakande extremism omfattar 0-25 procent 3% av kommunerna uppskattar att tjänsten som lokal samordnare (och kontaktperson) mot våldsbejakande extremism omfattar 75-100 procent
22 Resultat Förekomst av lokal samordnare och kontaktperson 46% av kommunerna uppskattar att rollen som kontaktperson för arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar 0-25 procent 2% av kommunerna uppskattar att rollen som kontaktperson för arbetet mot våldsbejakande extremism omfattar 75-100 procent
23 Resultat Förekomst av aktuell lägesbild 42% av kommunerna uppger att det under det senaste året tagits fram en lägesbild om förekomsten och omfattningen av våldsbejakande extremism i deras kommun
24 Resultat Förekomst av våldsbejakande extremism 81% av kommunerna uppger att det förekommit riktningar av våldsbejakande extremist i deras kommun under det senaste året Det mest förekommande är, i tur och ordning, högerextremism (48%), islamistisk extremism (23%) och vänsterextremism (10%)
25 Resultat Förekomst av våldsbejakande extremism (forts) Den våldsbejakande extremismen har under det senaste året tagit sig uttryck i kommunerna främst genom: Propaganda (46%) i form av skrifter, symboler och bilder Brott (22%) i form av våld, hot, trakasserier och skadegörelse
26 Resultat Förekomst av lokal handlingsplan 44% av kommunerna uppger att det finns en beslutad/antagen handlingsplan mot våldsbejakande extremism i deras kommun
27 Resultat Struktur för det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism 79% av kommunerna uppger att arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med det övriga lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i deras kommun
28 Resultat Struktur för det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism 40% av kommunerna uppger att arbetet mot våldsbejakande extremism är integrerat med kommunens krisberedskap med bl.a. risk- och sårbarhetsanalyser (RSA)
29 Resultat Informationsdelning 77% av kommunerna uppger att det finns upparbetade kontaktvägar för informationsdelning om våldsbejakande extremism mellan kommunen och polisen
30 Resultat Återvändare 8% av kommunerna uppger att det förekommit fall av återvändare, dvs. individer som befunnit sig i våldsbejakande extremistmiljöer utomlands och återvänt, under det senaste året i deras kommun
31 Resultat Utbildning av relevant personal om våldsbejakande extremism 52% av kommunerna uppger att det under det senaste året genomförts någon form av utbildning om våldsbejakande extremism för berörd personal i deras kommun Utbildningarna beskrivs i första hand haft fokus på fenomenet våldsbejakande extremism i sig, kännetecken på våldsbejakande extremism och radikalisering samt förebyggande insatser Utbildningarna beskrivs främst har riktats till kommunens chefer och första linjens personal
32 Resultat Stöd riktat till personer i riskzonen 39% av kommunerna uppger att de har utarbetat stödinsatser riktade till personer i riskzonen att rekryteras till våldsbejakande extremism
33 Resultat Stöd riktat till familjemedlemmar till personer i riskzonen 25% av kommunerna uppger att de har utarbetat stödinsatser riktade till familjemedlemmar till personer i riskzonen att rekryteras till våldsbejakande extremism
34 Resultat Utsatthet för våld, hot och trakasserier 2% av kommunerna uppger att den lokala samordnaren/kontaktpersonen utsatts för någon form av våld, hot och trakasserier under det senaste året i deras kommun 4% av kommunerna uppger att någon annan personalkategori utsatts för någon form av våld, hot eller trakasserier under det senaste året i deras kommun Händelser i form av våld, hot och trakasserier mot lokala samordnare och andra personalkategorier beskrivs främst innehålla hot och skadegörelse
46 SLUTSATSER
47 Slutsatser förefaller gå i rätt riktning, både ifråga om genomförandet av lägesbilder, framtagandet av handlingsplaner och genomförandet av utbildningsinsatser för berörd personal Majoriteten av kommunerna saknar dock fortfarande nedskrivna aktuella lägesbilder, beslutade/antagna handlingsplaner och tillsatta samordnare Således förefaller arbetet mot våldsbejakande extremism vara en oprioriterad fråga vilken hänger samman med lokala samordnare och kontaktpersoners beskrivningar om att det finns ett bedömt ickebehov i deras kommun
48 Slutsatser (forts.) Våldsbejakande extremistiska individer eller grupper förekommer i större delen av landets kommuner Informationsdelning mellan kommun och polis förefaller och beskrivs av lokala samordnare och kontaktpersoner vara bra, tillika beskrivs samverkan mellan kommun och polis vara en framgångsfaktor i arbetet mot våldsbejakande extremism Utvecklingen går i rätt riktning ifråga om utbildning, dock behöver fler kommuner utbilda relevant personal om våldsbejakande extremism och flera samordnare samt kontaktpersoner efterfrågar ett bredare kunskapsmaterial
49 Slutsatser (forts.) Riktade stödinsatser för individer i riskzonen och framför allt anhöriga är begränsade och skulle behöva utvecklas Få kommunanställda som arbetar med våldsbejakande extremism har erfarenheter av våld, hot och trakasserier, dock beskriver flera lokala samordnare och kontaktpersoner att definitionen av brott påverkar om man anmäler vissa händelser eller ej
50 Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31 Stockholm Telefon: 08-29 20 00 www.tryggaresverige.org Följ oss på Twitter: @TryggareSverige