Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Maj stockholm.se
|
|
- Britt Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Maj 2017 stockholm.se
2 Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
3 3 (15) Sammanfattning Stockholm Stads har antagit särskilda riktlinjer mot våldsbejakande extremism (Dnr /2015). I dessa riktlinjer framgår att lokala handlingsplaner ska tas fram i varje stadsdelsnämnd. Våldsbejakande extremism är handlingar i syfte att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja den egna ideologin. Det finns i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige, vit-makt-miljön, den autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön De lokala handlingsplanerna syftar till att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. Den lokala handlingsplanen innefattar åtgärder som i huvudsak kan delas in i följande tre kategorier: Samverka med polisen i syfte att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism. Utbilda personalgrupper inom förvaltningen och hos externa aktörer i stadsdelsområdet i syfte att öka deras förmåga att se tecken på radikalisering samt öka kunskapen bland verksamma om hur de ska agera vid misstanke. Hantera bekräftade fall enligt en förutbestämd rutin för att etablera en social insatsgrupp i samverkan mellan avdelningarna stadsdelsutveckling och individ och familj.
4 4 (15) Innehåll Sammanfattning... 3 Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism Spånga- Tensta stadsdelsnämnd... 5 Bakgrund... 5 Definitioner... 5 Avgränsning... 6 Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige... 7 Autonoma miljön... 7 Vit makt-miljön... 7 Islamistiska extremistmiljön... 8 Lokal lägesbild... 9 Autonoma miljön... 9 Vit makt-miljön Islamistisk extremistmiljö Lokal handlingsplan... Error! Bookmark not defined. Åtgärder Förebyggande arbete Förhindrande arbete Avhopparverksamhet Anhörigstöd Organisation social insatsgrupp Samverkan Uppföljning Källor 15 Bilagor Error! Bookmark not defined.
5 5 (15) Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Bakgrund För att säkerställa Stockholms stads förmåga att förebygga och försvåra våldsbejakande extremism i staden, beslutade kommunfullmäktige i maj 2016 om stadsövergripande riktlinjer mot våldsbejakande extremism. I dessa riktlinjer framgår att lokala handlingsplaner ska tas fram i varje stadsdelsnämnd. De lokala handlingsplanerna syftar till att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. I enlighet med de stadsövergripande riktlinjerna inrättades en central samordnare för att koordinera stadens arbete. Den centrala samordnaren är placerad på stadsledningskontoret, avdelningen för välfärdsutveckling. Till sin hjälp har den centrala samordnaren utpekade samordnare i alla stadsdelsförvaltningar samt i social-, utbildnings-, idrotts-, kultur- och arbetsmarknadsförvaltningen. I Budget 2017 Ett Stockholm för alla framgår att stadens arbete mot våldsbejakande extremism ska stärkas med utgångspunkt i de beslutade riktlinjerna. Definitioner Nedan framgår definitioner av olika begrepp som används kring våldsbejakande extremism. Våldsbejakande handlingar såsom att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak. Extremism rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelser där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Radikalisering Den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. De individer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det
6 6 (15) går att identifiera betydande likheter i radikaliseringsprocessen oavsett till vilken ideologi en person radikaliserats. Våldsbejakande extremism - Säkerhetspolisen använder våldsbejakande extremism som ett samlingsnamn för ickedemokratiska uttryck där våld och hot används eller förespråkas som ett medel att uppnå politiska mål. Med detta menas att medlen som används för att uppnå politiska mål inskränker andra individers eller gruppers möjligheter att utöva sitt inflytande i samhället vilket utgör ett hot mot demokratin. Begreppet handlar således om personer och grupper som vill skada eller sätta det demokratiska systemet ur spel och som inte drar sig för att använda våld för att nå sina syften. Både material och handlingar kan vara våldsbejakande. Hot om våld, handlingar som uppmanar till våld och andra metoder som syftar till att skrämma exempelvis politiker till tystnad och där den underliggande ideologin kommer från en antidemokratisk tankevärld räknas till våldsbejakande extremism. Säkerhetspolisen uppger i sin senaste rapport Säkerhetspolisen 2016 att aktörerna använder inte bara brottsliga metoder. Den politiska kampen handlar också om att väcka opinion och värva sympatisörer genom exempelvis flygbladsutdelningar, informationskampanjer och fredliga demonstrationer. Ytterligare några aktioner är av symboliska slag för att skapa uppmärksamhet kring en viss fråga, till exempel blockader, inträngningsförsök eller sabotage. För att få mediernas uppmärksamhet ser aktörerna ibland även till att rättsprocesserna, till exempel rättegångarna, blir en del av aktionen. Säkerhetspolisen fokuserar på de grövre brotten som syftar till att direkt påverka demokratin. Till dessa hör bland annat hot om våld (uttalat eller genom antydningar och anspelningar på ett skrämselkapital), brandattentat mot myndighets- och partiföreträdares bostäder, våldsamma upplopp för att stoppa tillståndsgivna demonstrationer och förberedelser för terroristattentat. Avgränsning Eftersom det är en lokal handlingsplan kommer den endast att omfattas åtgärder som förvaltningen äger rådighet över vilket bland annat innebär att stadsdelsområdet skolor och gymnasier är undantagna från handlingsplanen. Centralt för den lokala handlingsplanen är därmed att kunskapen ska integreras i alla verksamheter, men att fokus ligger på stadsdelens egen rådighet. I viss utsträckning redovisas dock aktiviteter där stadsdelsnämnden saknar egen rådighet. Genom samverkan och påverkan i form av initiativ och förslag riktade till andra bestämmande instanser är förhoppningen att förbättringar och förändringar ska kunna
7 7 (15) realiseras även inom områden där stadsdelen saknar egen bestämmanderätt. Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige För närvarande finns, i enlighet med den nationella samordnarens definition, i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige vilka är vit makt-miljön, den autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Därutöver finns ensamagerande extremister som motiveras till våldshandlingar av olika ideologier, men som inte tillhör nämnda grupper eller nätverk. Nedan beskrivningar är hämtad ur Våldsbejakande extremism i Sverige - nuläge och tendenser (ds 2014:4). Att motverka att personer ansluter sig till extremistgrupper är en viktig uppgift för samhället. Exempelvis har personer enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige till Syrien och Irak sedan sommaren 2012 för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper som Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil). Personer som ansluter sig till höger- eller vänsterextremism förekommer också kontinuerligt. Den här informationen är viktigt och förvaltningen är beroende av kännedom om dessa personer samt av stöd centralt ifrån. Autonoma miljön Den autonoma miljön strävar efter ett klasslöst samhälle utan styre från någon auktoritet. Uppfattningen inom miljön är att dagens demokrati inte är tillfredsställande. Den enda styrelseformen som kan accepteras är ett självstyre från folket. Inom miljön hävdas att kapitalistiska drivkrafter har greppet om dagens samhälle och att detta utgör ett hinder för att uppnå idealsamhället ett samhälle som är jämställt och klasslöst och där människor med olika ursprung och sexuell läggning ska kunna leva på lika villkor. Vissa sammanslutningar inom den autonoma miljön menar att ett nytt styrelseskick endast kan uppnås genom revolution. Vit makt-miljön Vit makt-miljön ser framför sig ett etniskt homogent samhälle där det inte förekommer inslag av andra kulturer. De menar att människosläktet kan delas in i raser och de ser negativt på invandring av människor som de inte räknar till den vita rasen. Synen på människosläktet som indelad i raser finns inom hela vit makt-miljön även om det varierar hur starkt detta lyfts fram. Uppfattningarna kan variera från föreställningen om ett raskrig där
8 8 (15) extremisterna är soldater, till en uppfattning om att olika raser ska få tillåtas existera i världen vid sidan av varandra så länge de olika raserna inte blandas. Omvärlden förknippar ofta vit makt-miljön med den nationalsocialistiska ideologin och flera aktörer inom miljön har anammat denna (även om det inte gäller för samtliga i miljön). Inom vit makt-miljön är en del av målet ett auktoritärt styre och det verkar finnas drivkrafter för tydlig struktur, ordning och totala lösningar. Sedan en tid präglas delar av vit makt-miljön av en utveckling där man oftare talar om kultur istället för ras. De använder benämningar som patriotism eller nationella rörelsen för att beskriva sig själva. Islamistiska extremistmiljön Inom den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön finns i huvudsak två ideologiska influenser som är aktuella i en svensk kontext. Influenserna kan tillskrivas al-qaida och al-shabaab. Skillnaderna dem emellan ligger närmast i att de budskap som förs fram vävts samman med olika nationella och lokala politiska intressen i de länder där de har stark etablering. Enligt Säkerhetspolisen kan den svenska våldsbejakande islamistiska extremismen huvudsakligen betecknas som inspirerad av al-qaida-ideologin. Det är en global ideologi som motiverar attentat mot civila, dels som svar på ockupation av muslimska länder och våld mot muslimer, dels som ett svar på upplevda kränkningar av islam. Den globala islamistiska extremismen har fått en tillströmning av anhängare, mycket tack vare vissa ideologers extensiva spridning av budskap om att det krävs våldsamma metoder för att förändra samhället. Målet som beskrivs är att genom våld införa ett islamiskt styre och att återinföra den muslimska kulturens storhetstid. Den västerländska kolonialismen och förhållanden som tillskrivs västvärlden anses ha fördärvat islam. Västvärldens sekularisering och materialism görs till mål för angrepp från miljöns extremister. Säkerhetspolisen uppger i rapporten Säkerhetspolisen 2016 att de konflikter som driver terrorismen kommer inte att lösas i närtid. Därför kommer terrorismen inte att minska i världen och detta påverkar hotbilden i Sverige. Personer som ansluter sig till terroristgrupper i andra länder är ofta oerfarna och har ett begränsat kontaktnät och extremistiskt umgänge. De återvänder med stridserfarenhet, upphöjd status och ett brett internationellt kontaktnät. I Sverige skapas nya kontaktytor med mer dynamiska konstellationer av aktörer som följd. Detta innebär expanderande och mer sammanlänkade nätverk med internationell räckvidd.
9 9 (15) Terroristaktörer som agerar på egen hand eller i par är mycket svåra att upptäcka. Detta vet terroristerna också. Därför uppmanar flera terroristgrupper sina anhängare till egna initiativ med enkla och tillgängliga medel. Attentat har utförts runtom i världen av ensamagerande terrorister. Ett grundligt analysarbete i kombination med fokuserad inhämtning av information och bred samverkan både nationellt och internationellt kan förhindra liknande attentat i Sverige. Iakttagelser som allmänheten gör är också viktiga i detta arbete. De flesta svenskar som ansluter sig till terroristgrupper är unga män mellan 18 och 30 år, födda i Sverige med minst en förälder född utomlands. Flera saknar eller har låg inkomst. Den stora majoriteten reser till Syrien för att ansluta sig till den så kallade Islamiska staten. De som överlever och väljer att återvända har samlat på sig ny kunskap, nya kontakter, sänkt sin våldströskel och kan bli statusgestalt för andra extremister. De återvändare som fortfarande anser att ideologin är korrekt fortsätter troligtvis att verka i Sverige inom stödverksamhet eller radikalisering. En del är traumatiserade eller ångerfulla. Ett fåtal utgör ett attentatshot. Säkerhetspolisens uppgift är att förhindra återvändare från att begå terroristbrott i Sverige och att utreda terroristbrott begångna av svenskar utomlands. Lokal lägesbild Den lokala lägesbilden har kartlagts dels i dialog med polisen, dels genom intervjuer med representanter från skolor, religiösa samfund, lokala föreningar, jobbtorg samt bostadsbolag. Den lokala lägesbilden gör inga anspråk på att ha en total kontroll över vad som faktiskt finns i stadsdelsområdet. Om detta kan vi bara spekulera eftersom mörkertal och låg upptäcktsrisk innebär att det alltid finns ett mått av osäkerhet vad gäller att återge en så korrekt bild av läget som möjligt. Autonoma miljön Enligt polisens bedömning så är aktiviteter från den autonoma miljön låg vilket har sin förklaring i att miljön de senaste två åren drabbats av flera bakslag i form av domar, intern splittring, avhopp och organisatoriska förändringar. Miljön saknar idag geografisk bas, även om en viss övervikt till regionens södra delar kan ses. Förvaltningens kartläggning påvisar inga tecken på en aktiv autonom miljö i stadsdelsområdet. Mot bakgrund av detta är den sammanlagda bedömningen att det inte finns någon verksam autonom miljö i Spånga-Tensta och att det inte finns några tecken på att detta kommer att förändras inom de närmsta två-tre åren.
10 10 (15) Läget kan förändras om enskilda brottsaktiva inom den autonoma miljön som är boende i stadsdelsområdet, startar upp ett mer organiserat lokalt nätverk av något skäl. Vit makt-miljön Från att ha haft en hög frekvens av brottslighet av vålds- och hatbrottskaraktär fram till 2014 har vit makt-miljön sedan dess skriftat fokus till propagandaspridning, medan gatuvåldet nästan helt upphört. Mot bakgrund av detta är den sammanlagda bedömningen att det inte finns någon verksam vit makt-miljö i stadsdelsområdet och att det inte finns några tecken på att detta kommer att förändras inom de närmsta två-tre åren. Läget kan förändras om enskilda brottsaktiva inom vit makt-miljön som är boende i stadsdelen, startar upp ett mer organiserat lokalt nätverk av något skäl. Faktorer som har med lokal flyktinghantering att göra kan innebära opposition som innehåller rasistiska inslag. Det kan vara möten, flygbladsutdelning i brevlådor eller rekryteringsförsök till aktörer inom vit makt-miljön. Det kan skapa oro i närområdet och det kan vara ett tecken på att en enskild individ i området håller på att radikaliseras. Islamistisk extremistmiljö Den våldsbejakande islamistiska miljön bedöms av polisen för närvarande som regionens starkaste ur perspektivet av antal potentiellt brottsaktiva personer. Den ideologiskt motiverade brottsliga verksamheten är primärt riktat mot förhållanden i andra stater, även om sidobrott kan genereras i Sverige i samband med understödjande verksamhet eller som en del av den egna försörjningen baserad på brottslighet. Situationen i Järva är inte att jämföra med andra områden i Stockholm eftersom det finns en större andel bekräftade våldsbejakande extremister boende i Järva. Det finns också ett antal bekräftade resenärer över tid, bland annat för att ansluta sig till IS och Al Shabab. Enligt Säkerhetspolisen har ett antal personer från Järva rest till konfliktområden under för att på olika sätt delta eller stödja sådan verksamhet. Det är främst unga vuxna som rest iväg. I något fall har man kommit tillbaka till Sverige. Dock har resandet under senare tid minskat vilket sannolikt beror på att det har blivit svårare att ta sig in i Syrien. Rekrytering till våldsbejakande extremistiska miljöer och oro för sådan verksamhet har eskalerat inom området till följd av
11 11 (15) händelserna i omvärlden. Järva bedöms vara ett av de områden i Sverige där rekrytering till våldsbejakande islamistisk extremism sker. Åtgärder I detta avsnitt redogörs för de åtgärder som förvaltningen avser att genomföra, enskilt eller i samverkan med andra, fram till och med Handlingsplanen utgår ifrån att det handlar om åtgärder för att upptäcka, förebygga och förhindra enskilda individer att radikaliseras. Utgångspunkten har också varit att enskilda individer vistas i olika kontexter såsom den nära kretsen, som en ideell part i det civila samhället och som en medborgare som kommer i kontakt med den offentliga sektorns verksamheter. Den nära kretsen består av familj, släkt, vänner, arbetskamrater och studiekamrater. Det civila samhället utgörs av föreningar och trossamfund eller andra idéburna organisationer där den enskilde kan vara aktiv eller passiv medlem. Inom ramen för den offentliga sektorns verksamheter kommer enskilda medborgare i kontakt med exempelvis förskola, skolväsendet, sjukvården, polisen och socialtjänsten med flera. Förebyggande arbete Förebyggande arbete innebär åtgärder för att så tidigt som möjligt upptäcka att den enskilde håller på att radikaliseras, det vill säga innan individen genomför brottsliga extremistiska handlingar. Det innebär inte att redan kriminella individer inte kan radikaliseras men att lämna en mer traditionell kriminell livsstil inryms inte inom ramen för denna handlingsplan. Det finns varningssignaler såsom att individens retorik förändras till en mer konspiratorisk och polariserad världsbild där den egna ideologiska tillhörigheten framställs som god och de andra utmålas som mindre värda eller som fiender. Konflikten med det omgivande samhället och förhärligandet av våld är centralt. Avhumanisering av meningsmotståndare möjliggör våld, trakasserier och hot mot andra. Internet är i dag den i särklass största plattformen för radikalisering. Individen tillbringar mycket tid med att studera hemsidor, böcker och filmer med ett tydligt extremistiskt budskap. I vissa fall ägnar man sig åt klotter och liknande skadegörelse. Individen kan vara inblandad i händelser grundade i extrema åsikter men som inte faller in under brottsbalken. Dock kan det vara tecken på en radikalisering. I den nära kretsen eller inom ramen för ett engagemang i det civila samhället upptäcks troligen förändringen tidigt. Benägenheten att avslöja för andra kan dock förhindras av emotionella skäl eller av
12 12 (15) rädsla. Det kan också vara förknippat med ett förnekande eller godtrogenhet. Oavsett vilket, så är det ett lokalt ansvar att förmedla information om Rädda Barnens stödtelefon eller hur man kan komma i kontakt med förvaltningens socialtjänst eller den sociala insatsgruppen för att få stöd i att gå vidare med en anmälan. När det gäller den offentliga sektorn verksamheter så kommer anställd personal i kontakt med medborgare i sin tjänsteutövning. När det gäller stadsdelsområdets offentliga sektor och bostadsbolag samt fastighetsägare i Spånga-Tensta så präglas verksamheten av de typiska problem som karaktäriserar ett utanförskapsområde med stor andel ungdomar som inte klarar skolan, unga vuxna som saknar sysselsättning samt segregationsproblematik. Anställda behöver ha kunskap om vilka tecken som är typiska för radikaliseringsprocessen. Det gäller kunskap om hur individer förändras under radikaliseringsprocessen, men också kunskap i hur man tolkar klotter, skadegörelse eller andra händelser som har sin utgångspunkt i extremism. Det gäller också att öka förmågan hos personalen att reagera på avvikelser och öka kunskapen om hur man söker information på internet för att själv kunna bedöma om symboler, gester eller retorik som används och har sin utgångspunkt i våldsbejakande extremism. Utbildningsmaterial kan ge bra baskunskaper i själva fenomenet radikalisering, men inte tillräckligt vad gäller att fånga in allt som utgör tecken på förekomst av våldsbejakande extremism i ett område eftersom det ständigt kommer nya symboler och tecken. Inga stöd i form av ekonomiska bidrag skall ske från staden till någon aktör som inte står bakom den demokratiska rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män. Föreningar som uppmuntrar till våldsbejakande extremism ska fråntas all typ av stöd i den mån de har sådant. När det gäller den grundläggande orsaken till utanförskap, vilket utgör en anledning till radikalisering, har Spånga-Tensta stadsdelsnämnd fångat upp den problematiken inom ramen för de lokala utvecklingsprogrammen avseende barns och ungas livsvillkor samt arbete och sysselsättning. Detta är ett långsiktigt arbete som startades upp under 2016 (se bilaga till handlingsplanen). Åtgärder för förebyggande arbete Ansvarig aktör Samverkan Uppföljning Samverka och utbilda offentlig sektor och Stadsdelsförvaltningen Polis
13 13 (15) bostadsbolag/fastighetsägare som verkar i stadsdelen Samhällsvägledning till medborgare avseende stödtelefon samt kontaktvägar till socialtjänsten och sociala insatsgruppen Utbildning för personal i tidiga tecken på radikalisering samt hur man söker information för att göra egna bedömningar. Utveckla kompetensen vid enheten sociala insatsgruppen år avseende våldsbejakande extremism. Lokala utvecklingsprogram för barn och ungas livsvillkor samt arbete och sysselsättning Värdegrundsarbete i förskola, fritidsgårdar och parklekar Samtliga hot- och våldsplaner ska revideras under året för att uppdateras vad gäller våldsbejakande extremism Lämna information till polisen vid misstankar om händelser som har beröring med våldsbejakande extremism. Bidrag till föreningar ska följas upp noggrant och utvärderas av den bidragsgivande nämnden. I samband med beslut om bidrag tydliggörs en plan för. Stadsdelsförvaltningen Rädda Barnen Stadsdelsförvaltningen Regional samordnare Polis Stadsdelsförvaltningen Regional och nationell samordnare Stadsdelsförvaltningen Utbildningsoch kulturförvaltningen Polis Stadsdelsförvaltningen Stadsdelsförvaltningen Polis Stadsdelsförvaltningen Polis Stadsdelsförvaltningen Polis Samfund Föreningar Kronofogde Arbetsförmedling Skatteverket Vid behov Vid behov Förhindr ande arbete Förhindrande arbete innebär att det måste finnas god beredskap och kompetens för att hantera de individer som är i riskzon för radikaliserin g samt individer som redan är radikaliserad e oavsett om de är motiverade till en förändring eller inte. När det gäller olika åldersgruppe r så ansvarar socialtjänste n för åldersgruppe n 18 år och lägre, medan sociala insatsgruppen år ansvarar för åldersgruppen 19 och uppåt. Dessa båda samverkar i insatserna oavsett åldersgrupp. Det som initierar insatser enligt föreliggande handlingsplan är anmälan till polis och socialtjänst. Insatserna ska användas om oro eller bekräftad radikalisering finns.
14 14 (15) Avhopparverksamhet Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning ska ha förmåga och förutsättning att underlätta för dem som vill lämna en våldsbejakande miljö. Avhopparverksamhet kan erbjudas på enheten social insatsgrupp (SIG) år inom stadsdelsförvaltningen. Insatser som utgör stöd till individer som är motiverade att lämna extremistiska miljöer, bedöms utifrån motsvarande kriterier som idag används för att ge stöd till individer som vill lämna grov brottslig verksamhet. Enheten är stadsdelsområdets kunskapscentrum både vad gäller fenomenet radikalisering och våldsbejakande extremism. Enheten utvecklar kontinuerligt kompetensen avseende radikalisering och våldsbejakande extremism. De utvecklar även metoder för att arbeta med individer som radikaliserats eller avhoppare i samverkan med socialtjänsten och polisen. Anhörigstöd Om förvaltningen får kännedom om anhöriga eller närstående till individer som är involverade i våldbejakande extremism ska de informeras om att stöd finns att få enligt samma principer som för andra brottsoffer. Organisation social insatsgrupp Vid ett bekräftat fall behöver en social insatsgrupp etableras omgående. Följande rutin gäller: Oavsett hur fallet inkommit till stadsdelsförvaltningen ska detta omgående meddelas närmaste avdelningschef som följer nedanstående rutin informera omgående stadsdelsdirektör och kallar sedan följande funktioner till ett uppstartsmöte o Enhetschef för sociala insatsgruppen o Enhetschef för aktuell enhet inom individ och familjeomsorgen o Annan aktör, intern eller extern, som är relevant för det enskilda fallet Uppstartsmötet ska innefatta följande punkter o Fakta o Inriktning för stöd o Kommunikation o Samverkansaktörer o Uppföljning Aktuell avdelningschef beslutar genom hela processen samt avslutar insatsen
15 15 (15) Åtgärd för förhindrande arbete Ansvarig aktör Samverkan Uppföljning Utreda om en lokal stödlinje/funktion för anhöriga bör inrättas i Järva i samverkan med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Följa rutin för att organisera en social insatsgrupp vid misstanke om våldsbejakande radikalisering Vid misstanke om radikalisering undersöka familjeförhållanden och om oro avseende barn finns, anmäla detta till socialtjänsten. Lämna information till polisen vid misstankar om brott som har beröring med våldsbejakande extremism. Stadsdelsförvaltningen och i samverkan mellan enheten för sociala insatsgruppen år samt socialtjänsten Stadsdelsförvaltningen och i samverkan mellan enheten för sociala insatsgruppen år samt socialtjänsten Stadsdelsförvaltningen och i samverkan mellan enheten för sociala insatsgruppen år samt socialtjänsten Stadsdelsförvaltningen och i samverkan mellan enheten för sociala insatsgruppen år samt socialtjänsten Polis Polis Polis Vid behov Vid behov Vid behov Samverkan Samverkan med polis avseende våldsbejakande extremism finns i överenskommelsen mellan Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning och polisen i Järva lokalpolisområde (Dnr /2017). Samverkan med övriga aktörer sker inom ramen för den ordinarie verksamheten vid behov samt vid etablerandet av en social insatsgrupp på förekommen anledning. Uppföljning Uppföljning av den lokala handlingsplanen sker vid ordinarie tertialrapportering och verksamhetsberättelse. Källor Lokala handlingsplaner från Örebro, Sollentuna, Norrmalm, Uppsala, Lund och Borlänge. Juridiska förutsättningar för kommuners uppdrag vad gäller våldsbejakande politisk extremism (SKL) Nationella och regionala samordnarens riktlinjer Säkerhetspolisen 2016 Polisens lokala lägesbild. Egen lokal kartläggning.
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd September stockholm.se
2017 09-07 Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism Spånga-Tensta stadsdelsnämnd September 2017 stockholm.se Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism, Spånga- Tensta stadsdelsnämnd 3 (17)
Bilaga 7. Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism. Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Maj 2018 Reviderad den 24 maj stockholm.
Bilaga 7 Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism Maj 2018 Reviderad den 24 maj 2018 stockholm.se Lokal handlingsplan avseende våldsbejakande extremism, 3 (18) Sammanfattning Inom ramen för
Kulturförvaltningen Stockholms stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017
Kulturförvaltningen Stockholms stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017 stockholm.se 1.0 Handlingsplan mot April 2017 Dnr: 1.1/1675/2017 Utgivningsdatum: 2017-05-03 Kontaktperson: Stefan
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM
Förstå Förebygga Förändra VÄGLEDNING OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Förord Att värna demokratin och att arbeta för att medborgarna ska känna sig delaktiga är två av de viktigaste uppdragen som samhället har.
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Arbetsmarknadsnämnden
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism maj 2017 stockholm.se Handlingsplan mot våldsbejakande extremism - maj 2017 Dnr: AMN 2016-0316-01.02 Utgivningsdatum: 16 maj 2017 Kontaktperson: Anne-Christine
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017
BBilag a Bilaga 8 tertialrapport 1, Kungsholmens stadsdelsnämnd Dnr: 1.2.1.-194-2017 Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017 stockholm.se November 2016
Älvsjö handlingsplan mot våldsbejakande extremism 1 (12) Älvsjö handlingsplan mot våldsbejakande extremism April stockholm.
1 (12) Älvsjö handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017 stockholm.se 2 (12) Älvsjö handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017 Dnr: 1.2.1.87-2017 Utgivningsdatum: 2017-05-16 Kontaktperson:
Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2017
Bilaga 2 Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande Maj 2017 stockholm.se Maj 2017 Dnr: 02.03.03/347/2017 Utgivningsdatum: Maj 2017 Kontaktperson: Jan Grönqvist, e-post: jan.gronqvist@stockholm.se
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018-2020 Fastställd av KS 2018-06-13, 133 Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Våldsbejakande extremistiska miljöer... 4 Autonoma miljön... 4 Vit makt-miljön...
Hässelby-Vällingbys handlingsplan mot våldsbejakande extremism September 2017
Hässelby-Vällingbys handlingsplan mot våldsbejakande extremism September 2017 stockholm.se 3 (15) Innehåll Inledning... 4 Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige... 5 Lokal lägesbild... 7 Förebyggande
Lokal handlingsplan för att värna demokrati mot våldsbejakande extremism
Lokal handlingsplan för att värna demokrati mot våldsbejakande extremism ÅKF: 2017:02 Dnr: ATVKS 2016-00648 106 Antagen: Kommunstyrelsen 30, 2017-03-01 Reviderad:- Dokumentansvarig förvaltning: Dokumentet
STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år
STRATEGI Strategi mot våldsbejakande extremism år 2017-2019 Typ av styrdokument Strategi Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2017-09-06, 105 Diarienummer KS 2017/72 Giltighetstid 2017-2019 Dokumentet
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017-2018 Bilaga 4. Tertialrapport 2, 2017, Kungsholmens stadsdelsnämnd Dnr: 1.2.1.- 478-2017 November 2016 Dnr: 1.1.-244-2017
Uppsala kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism Detta är ett aktiverande dokument beslutat av kommunfullmäktige
Uppsala kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2016-2018 Detta är ett aktiverande dokument beslutat av kommunfullmäktige 2016-09-05 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Uppsala kommuns
Innehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Enskede-Årsta-Vantör handlingsplan mot våldsbejakande extremism Augusti 2017
Bilaga 03 Enskede-Årsta-Vantör handlingsplan mot våldsbejakande extremism Augusti stockholm.se Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Augusti 3 (15) Innehåll Inledning... 4 Lokal lägesbild... 7 Förebyggande
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning
Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism
á 2 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism - en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Patricia Wallinder Kriminolog & socionom 3 Innehållsförteckning
Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer
Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande
Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Augusti 2017
Bilaga 1 Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande Augusti 2017 stockholm.se Maj 2017 Dnr: 02.03.03/347/2017 Utgivningsdatum: Maj 2017 Kontaktperson: Jan Grönqvist, e-post: jan.gronqvist@stockholm.se
Strategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism
POLICY Datum 2019-07-01 Beslutande Dnr Beteckning Sida 1(6) Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Författningssamling Övergripande styrdokument Verksamhetseget dokument Strategi
Kulturförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande extremism September 2017
Kulturförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande September 2017 stockholm.se Reviderad oktober 2017 Dnr: 1.1/1675/2017-4 Beslutsdatum: Kontaktperson: Stefan Elm, 08-508 319 77 3 (13) Innehåll Inledning...
RUTIN KRING VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM OCH EXTREMT VÅLD
RUTIN KRING VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM OCH EXTREMT VÅLD 2016-04-14 Jan Landström POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80
Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Juni 2018
Bilaga 1 Idrottsförvaltningens handlingsplan mot våldsbejakande Juni 2018 stockholm.se Juni 2018 Dnr: 02.03.03/214/2018 Utgivningsdatum: Juni 2018 Kontaktperson: Jan Grönqvist, e-post: jan.gronqvist@stockholm.se
Uppsala kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Börjesdotter Carina Datum 2016-08-16 Diarienummer N-2016-1405 Kommunstyrelsen Uppsala kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Strategisk plan mot våldsbejakande extremism
Strategisk plan mot våldsbejakande extremism Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-29 252 1 Inledning... 3 2 Lägesbilder... 3 2.1 Nationell lägesbild... 3 2.2 Lägesbild i Värmdö kommun... 3 3 Värmdö kommuns
Strategi mot våldsbejakande extremism
Styrdokument Strategi mot våldsbejakande extremism Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Strategi mot våldsbejakande extremism Beslutsdatum: 2018-03-27,
Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism
Antaget av Kommunstyrelsen 2017-04-11, 51 Gäller från: 170401 Ansvarig: Utvecklingsledare Revideras: Vid behov Riktlinjer för Markaryds kommuns arbete mot våldsbejakande extremism Regeringen utsåg i juli
Riktlinje mot våldsbejakande extremism
Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanums kommun
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanums kommun Antagna av kommunstyrelsen 2016-06-07, 158 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte och mål 3 1.2 Källor och kunskap 3 1.3 Rekommendation
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2017 stockholm.se 3 (18) Innehållsförteckning Inledning... 4 Definitioner... 5 Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige... 5 Autonoma miljön...
STYRDOKUMENT Plan mot våldsbejakande extremism
Kommunstyrelsen 1 (7) STYRDOKUMENT Plan mot våldsbejakande extremism 2018-2021 Beslutad när 2018-04-26 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2018:83 Ersätter - Gäller för Samtliga nämnder och
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2018-06-04 207 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2018-06-04 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Enskede-Årsta-Vantör handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2018
Enskede-Årsta-Vantör handlingsplan mot våldsbejakande extremism April stockholm.se Handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 3 (19) Innehåll Inledning... 4 Lokal lägesbild... 8 Förebyggande arbete...
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism
Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism
Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS 2016/392 Dokumentet är beslutat av: Kommunstyrelsen Dokumentet beslutades den: xx september
Plan mot våldsbejakande extremism. Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Plan mot våldsbejakande extremism för perioden antas.
Kommunstyrelsen 2018-02-06 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:83 Mattias Berglund 016-710 32 54 1 (3) Kommunstyrelsen Plan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 189.1
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 189.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Ks 2016-11-30 266 2016-12-01 2016/980 LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Lokal handlingsplan
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018
Tertialrappor 1 2018, bilaga 5 Kungsholmens stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018 stockholm.se Mars 2018 Dnr: 1.1.-244-2017 Utgivningsdatum: Kontaktperson: Jennifer Stoor
Bilaga 2. Handlingsplan mot våldbejakande extremism
Bilaga 2 Handlingsplan mot våldbejakande extremism Södermalms stadsdelsnämnds handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2017 Dnr: Utgivningsdatum: Kontaktperson: 3 (17) Innehåll Inledning... 4 Definitioner...
med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut
Surahammars kommun Besöksadress Tfn E-post Box 203 Hjulmakarvägen 18 Fax Webbsida
Datum 2016-06-08 Antagen av Kommunstyrelsen 2016-09 - 05 Antagen av Kommunfullmäktige 2016 - Dnr: 2016.0099 000 Senast Reviderad: Ansvarig handläggare: Andreas Karlsson Beredskapssamordnare andreas.karlsson@surahammar.se
Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen
Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV
Plan för arbete mot våldsbejakande extremism
Plan för arbete mot våldsbejakande extremism 2016 2018 Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med Tills vidare Diarienummer 2016-467-163 Uppföljning och tidplan
Handlingsplan mot våldsbejakande
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.
Handlingsplan Trygg och säker
1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef
Lokal handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism SÄTERS KOMMUN
Antagen av kommunfullmäktige 207-01-26 Lokal handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Utförlig beskrivning av ärendet... 1 Definition av
Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0142.074 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller från: 2017-07-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunledningsgrupp Utarbetad av: Förvaltningsövergripande grupp
Författningssamling. Strategi för att värna demokratin mot våldbejakande extremism
Författningssamling Dokumenttyp Strategi Beslutsinstans Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2019-03-28 52 Dokumentansvarig Höglandets räddningstjänstförbund, säkerhetshandläggare Gäller för Nässjö kommun inklusive
Riktlinjer för att förebygga och förhindra våldsbejakande extremism
STYRDOKUMENT KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Gäller fr.o.m. Diarienummer 2018-08-22 KS-2016/74.173 Beslutad av Dokumentansvarig Senast reviderad Typ av styrdokument Kommunfullmäktige Säkerhetschef 2018-05-29
Kunskapshus Örebro, orebro.se
Kunskapshus Örebro, VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Samlingsbegrepp för rörelser, ideologier, miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål.
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism April 2018 stockholm.se 3 (23) Innehållsförteckning Inledning... 4 Definitioner... 5 Lokal lägesbild... 9 Förebyggande arbete... 11 Exempel på förebyggande
Handlingsplan våldsbejakande extremism
Styrdokument 1 (6)2016-11-22 Fastställd: Instans år-månad-dag x Gäller för: Bollebygds kommun Dokumentansvarig: Handlingsplan våldsbejakande extremism Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats
Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna
Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innehåll
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Rinkeby-Kista Maj stockholm.se
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Rinkeby-Kista Maj 2017 stockholm.se Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Maj 2017 3 (21) Sammanfattning I maj 2016 beslutade
Maj Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Skarpnäcks stadsdelsnämnd stockholm.se
Maj 2019 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2019 stockholm.se Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2019-05-15 Dnr: 1.2.1.-147/19 Innehåll
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Övergripande inriktningsdokument Åstorps kommun 2017 DNR KSFD 2017/323 Beslutad den 2017-11-22 av Kommunstyrelsen 2017-11-22 2(14) Våldsbejakande extremism handlar
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete mot våldsbejakande extremism.
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Nykvarns kommun KS/2017:395 Övergripande styrdokument Handlingsplan mot våldsbejakande extremism är det övergripande styrdokumentet för Nykvarns kommuns arbete
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism, Arbetsmarknadsnämnden
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism, Arbetsmarknadsnämnden stockholm.se Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Arbetsmarknadsnämnden Vers.3 Reviderad mars 2018 Vers. 1 maj 2017, vers.2 reviderad
Remiss om Strategi mot våldsbejakande extremism
Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-09-02 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-09-24 Remiss om Strategi mot våldsbejakande extremism Svar på remiss
Våldsbejakande extremism
Våldsbejakande extremism Vad är radikalisering och våldsbejakande extremism? Radikalisering är en process som leder till att en individ gradvis accepterar våld och andra olagliga metoder i syfte att främja
Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Örebro kommun 2015-11-20 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Bakgrund
Motion av Jonas Segersam (KD) angående handlingsplan mot våldsbejakande extremism
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2016-08-19 Diarienummer KSN-2016-0245 Kommunstyrelsen Motion av Jonas Segersam (KD) angående handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till
Strategi för arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunerna i norra Örebro län
Strategi för arbetet mot våldsbejakande extremism Kommunerna i norra Örebro län Bakgrund Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk
Betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism
PM Rotel I (Dnr KS 2018/1306) Betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 5 december 2018 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism Augusti 2017 stockholm.se 3 (21) Innehållsförteckning Inledning... 5 Definitioner... 6 Olika våldsbejakande extremistmiljöer i Sverige... 6 Autonoma miljön...
Norrmalms stadsdelsnämnds handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2017
Norrmalms stadsdelsnämnds handlingsplan mot våldsbejakande Maj 2017 stockholm.se Norrmalms stadsdelsförvaltnings handlingsplan mot våldsbejakande April 2017 Dnr: Utgivningsdatum: Kontaktperson: 3 (16)
Riktlinjer för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism 1
UTVECKLINGS- & ADMINISTRATIONSAVDELNINGEN Ninni Holmlund 2016-05-24 1 (11) Riktlinjer för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism 1 SUNDBYBERGS STAD 1 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september
Handlingsplan mot. Våldsbejakande extremism. Strömstads kommun. Kommunledningsnämnden Carin Oleryd Strömstads kommuns samordnare mot
Kommunledningsnämnden Carin Oleryd Strömstads kommuns samordnare mot Våldsbejakande extremism Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Strömstads kommun I en demokrati har alla rätt att uttrycka sina
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism
Dnr 2015/492/109 Id 62408 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2018-2019 Antagen av Kommunfullmäktige 2018-10-15 161 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BEGREPP... 3 IDEOLOGIER... 3 HANDLINGSPLANEN...
Förebygga och upptäcka
Förebygga och upptäcka våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder
Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Reviderad september 2017
Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism Reviderad september 2017 stockholm.se Utbildningsförvaltning Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2017 Dnr: Utgivningsdatum: Kontaktperson:
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Rinkeby-Kista Maj stockholm.se
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2017 stockholm.se Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism stadsdelsnämnd Maj 2017 3 (22) Sammanfattning I maj 2016 beslutade kommunstyrelsen om stadsövergripande
Tjänsteskrivelse. Remiss gällande Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism GRF
SIGNERAD 2015-12-23 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-12 Vår referens Jonas Törnebladh Utredningssekreterare jonas.tornebladh@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss gällande Motion av Fredrik
Bilaga 2: Våldsbejakande extremism:
19(28) 2016-12-13 Bilaga 2: Våldsbejakande extremism: Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället.
HANDLINGSPLAN. Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg
HANDLINGSPLAN Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg Sammanfattning INGEN FÖDS TILL EXTREMIST. Den våldsbejakande extremismen breder ut sig. Även i Svalövs kommun syns
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
Islamisk kultur center i Rinkeby
Islamisk kultur center i Rinkeby 2015-05-13 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Vi är den största organisationen i Somaliska gruppen i Sverige, detta innebär att våra medlemmar är mer än 3000. Majoriteten
o Jämtlands län o Jönköpings län o Stockholms län o Södermanlands län o Västmanlands län o Västra Götalands län
Page l of7 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism 2017 Är 2017 Testmyndighet nr 1 Skicka in senast 2017-02-01 Myndighet la! para ner blanketten så här: 1. Välj "Spara som" i Arkiv-menyn ovan eller
Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism
1 (9) Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism stockholm.se 2 (9) 3 (9) Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Vid socialnämndens sammanträde 27:e januari 2015
Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Bilaga 1 till Handlingsplan till polis- och trygghetsfrågor
Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Bilaga till Handlingsplan till polis- och trygghetsfrågor Antagen av kommunfullmäktige i Sävsjö kommun den 23 januari 207 4 Våldsbejakande extremism
Svar på remiss av strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism (KS/2016:365)
SOLNA STAD Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-14 SID 1 (3) SN/2016:300 Svar på remiss av strategi för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism (KS/2016:365) Sammanfattning Kommunstyrelsen
Remissvar gällande strategin för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism
SOLNA STAD Kompetensförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-22 SID 1 (3) KN/2016:27 Remissvar gällande strategin för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism Sammanfattning Att samverka
Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar
Våldsbejakande extremism - Göteborgs Stads ansvar Uppdrag Stadsdirektören gav Social resursförvaltning 2014-04-23 i uppdrag att ta fram en struktur och plan för hur stadens förebyggande insatser mot våldsbejakande
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism beslut om remiss
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2017-05-02 KS 2017/0530 50163 Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingsplan mot våldsbejakande extremism beslut om remiss Förslag
Uppdrag: att förebygga våldsbejakande extremism. Socialchefsdagarna i Umeå 26 september 2019 Sari Römpötti, senior rådgivare
Uppdrag: att förebygga våldsbejakande extremism Socialchefsdagarna i Umeå 26 september 2019 Sari Römpötti, senior rådgivare Center mot våldsbejakande extremism 1 januari 2018 Brå Från kultur- till justitiedepartementet
Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103
Kommittédirektiv En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Dir. 2014:103 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen
Stadens arbete mot våldsbejakande extremism Riktlinjer till Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram
Stadens arbete mot våldsbejakande extremism Riktlinjer till Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram Mars 2016 stockholm.se stads trygghets- och säkerhetsprogram 2 (17) Dessa riktlinjer hör till
Åtgärder för ett säkrare och tryggare Stockholm för alla, motion (2017:54)
Socialförvaltningen avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2017-11-17 Handläggare Niklas Roth Telefon: 08-508 43 024 Till Socialnämnden 2018-01-30 Åtgärder för ett säkrare och tryggare
3 Lägesbild. Sammanfattning YTTRANDE Kulturdepartementet Stockholm
YTTRANDE 2017-03-23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sammanfattning Borlänge kommun anser att kapitel 3 i SOU 2016:92 behöver revideras på ett antal punkter där det finns brister i definitionerna av
Våldsbejakande extremism och social oro
Våldsbejakande extremism och social oro Strategi fö r arbete möt va ldsbejakande extremism öch söcial örö. Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd
UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
Remiss - Förslag till förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2017-06-05 SKDN 2017/0113 52904 Södermöre kommundelsnämnd Remiss - Förslag till förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism
Handlingsplan för förebyggande av våldsbejakande extremism i Helsingborg
SID 1(9) Handlingsplan för förebyggande av våldsbejakande extremism i Helsingborg PROGRAM POLICY RIKTLINJER Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Rinkeby-Kista Maj stockholm.se
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Maj 2018 stockholm.se Lokal handlingsplan mot våldsbejakande extremism stadsdelsnämnd Maj 2018 3 (32) Sammanfattning I maj 2016 beslutade kommunstyrelsen om stadsövergripande
Regeringens skrivelse 2014/15:144
Regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Simrishamns kommun
Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Simrishamns kommun 2017-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-10-18, 244 Inledning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier
Lokal plan för att värna demokratin mot våldsbejakande
1 (9) Lokal plan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism - med handlingsplan 1. Sammanfattning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte