TRANSPORTPROJEKT AVSEENDE FÖRETAG INOM INRE, MELLERSTA, ÖSTRA OCH NORRA HAMNEN SAMT FRIHAMNEN

Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 34/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. TRANSPORTPROJEKT AVSEENDE FÖRETAG INOM INRE, MELLERSTA, ÖSTRA OCH NORRA HAMNEN SAMT FRIHAMNEN Augusti 2003 Magnus Olsén, Miljöförvaltningen Susanne Flygare, VA-verket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 1. BAKGRUND...4 2. SYFTE OCH MÅL...4 3. LAGSTIFTNING...4 3.1 Allmänna hänsynsregler... 4 3.1.1 Kunskapsregeln... 4 3.1.2 Försiktighetsprincipen... 5 3.2 Anmälnings- och tillståndsplikt... 5 3.2.1 Hantering av kemikalier... 5 3.2.2 Mellanlagring av farligt avfall... 5 3.2.3 Fordonstvätt och drivmedelshantering... 6 3.3 Transport av farligt avfall... 6 3.3.1 Tillstånd... 6 3.3.2 Anteckningar... 6 3.3.3 Lokala föreskrifter... 7 3.4 Utsläpp till avloppsledningsnätet... 7 4. FÖRVARINGSRÅD...7 4.1 Kemikalier och farligt avfall... 7 4.2 Drivmedelscisterner... 8 5. METODIK...8 6. RESULTAT...9 7. DISKUSSION...10 8. FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING...11 9. SLUTSATSER...12 BILAGOR...13 1. Bilaga till förordning 1999:382... 13 2. Checklista... 17 3. Besökta företag... 21 2

SAMMANFATTNING Det finns ett stort antal transportföretag i Malmö som hanterar kemikalier och farligt avfall. Tillsynsbehovet bedömdes vara stort i dessa företag varför ett områdesknutet inventeringsprojekt gjordes i samarbete mellan Miljöförvaltningen och VA-verket. Syftet med projektet var bland annat att kontrollera transportföretagens hantering av kemikalier och farligt avfall i Malmö. Målet var främst att genom tillsyn, kommunikation och information förebygga riskerna vid hantering av kemikalier och farligt avfall i transportbranschen. Transportföretagen har en rad olika lagstiftningar som de måste uppfylla, bland annat miljöbalken, Kemikalieinspektionens författningssamlingar samt ABVA. Projektet begränsades till att omfatta företag inom Inre, Mellersta, Östra och Norra hamnen samt Frihamnen. Projekttiden begränsades inte, tillsyn gjordes då det fanns tid över från övrigt tillsynsarbete. Tillsynsbesöken gjordes oanmälda. Samtliga företag har fått minnesanteckningar från besöket med råd om försiktighetsmått vid hantering av kemikalier och farligt avfall. Sammanlagt besöktes 28 transportföretag. 32 % av företagen hanterade farligt avfall och 75 % av företagen hanterade kemikalier. 95 % av de företag som hanterade kemikalier hade bristfällig kemikaliehantering. Av samtliga besökta företag hade 43 % någon typ av skyddsutrustning för yttre miljön. Ett av företagen saknade tillstånd enligt miljöbalken och ärendet lämnades vidare till åklagarmyndigheten för åtalsprövning. Av resultaten och statistiken får man indikationer på att det föreligger stora brister hos transportföretagen avseende kemikaliehanteringen. Miljöförvaltningen anser att de stora kemikalielagren bör ha kontinuerlig tillsyn samt en fast tillsynsavgift även om de inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga. Projektmetodiken skulle kunna användas på andra områden i Malmö med många åkerier och transportföretag. Samarbete med andra myndigheter förutom VA-verket bör övervägas, bland annat vid framtagande av informationsbroschyrer. 3

1. BAKGRUND Det finns ett stort antal åkerier och transportföretag i Malmö. Företagen hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall. Miljöförvaltningen har kontinuerlig tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter (C-verksamheter). Åkerierna och transportföretagen faller som regel utanför denna tillsyn. Miljöförvaltningen har dock påträffat stora brister i kemikalie- och avfallshanteringen hos ett antal transportrelaterade företag. Tillsynsbehovet uppfattades således vara stort, framförallt för att utreda just det framtida tillsynsbehovet av transportföretagen. Både VA-verket och Miljöförvaltningen är angelägna om att hanteringen av kemikalier och farligt avfall i Malmö sker på ett säkert sätt och har därför samarbetat i detta områdesknutna inventeringsprojekt. 2. SYFTE OCH MÅL Syftet med tillsynsprojektet var att: kontrollera åkeri- och transportbranschens hantering av kemikalier och farligt avfall i Malmö, sprida kunskap om gällande regelverk, framförallt miljöbalken, utreda tillsynsbehovet i åkeri- och transportbranschen. Målet var främst att genom tillsyn, kommunikation och information förebygga riskerna vid hantering av kemikalier och farligt avfall i åkeri- och transportbranschen. Särskild vikt lades på att informera om skyddsåtgärder för att minimera riskerna vid hantering av kemikalier. 3. LAGSTIFTNING Nedan framgår ett kortfattat utdrag av lagstiftning som kan vara aktuell för åkerier och transportföretag. Det är framförallt miljöbalken som är aktuell men även Kemikalieinspektionens författningssamlingar. Malmö stad ställer även krav på vad som får ledas till det kommunala avloppet genom ABVA, den lokala tillämpningen av VA-lagen. 3.1 Allmänna hänsynsregler I miljöbalkens andra kapitel anges de så kallade hänsynsreglerna vilka gäller för samtliga verksamheter. Nedan kommenteras ett par av reglerna. 3.1.1 Kunskapsregeln Enligt 2 kap. 2 miljöbalken skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 4

3.1.2 Försiktighetsprincipen Enligt 2 kap. 3 miljöbalken skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 3.2 Anmälnings- och tillståndsplikt 3.2.1 Hantering av kemikalier Med hantering avses, enligt 14 kap. 4 miljöbalken, bland annat förpackning, förvaring, transport och användning. En terminal som lossar och lastar kemikalier och kemiska produkter hanterar således enligt miljöbalkens definition kemikalier. Enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) är en verksamhet anmälningspliktig vid hantering av mer än 5 000 men högst 50 000 ton per år oljeprodukter eller kemiska produkter som kan orsaka skada på människors hälsa eller miljön. Överstiger hanteringen 50 000 ton är verksamheten tillståndspliktig enligt miljöbalken. Hanteringen ovan avser den totala mängden som hanteras under ett år. Vid hantering av vissa farliga ämnen skall verksamheten tillståndsprövas (9 kap. 6 miljöbalken). Ämnena framgår av bilaga (avsnitt 1 och 2) till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt i bilaga till förordningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:382). Se bilaga 1 i rapporten. Förordning 1999:382 anger två kravnivåer avseende den hanterade mängden farliga ämnen. Transportföretagen måste ha kännedom om kravnivåerna samt förordningen i sig. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet avseende förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:382). Förvaring av hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall enligt 3 kap 5 KIFS 1998:8 förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. Kemiska produkter som omfattas av tillståndskrav enligt bestämmelserna i 14 21 förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer (bl.a. yrkesmässig import av livsfarliga kemiska produkter från länder som inte är medlemmar i EU) skall enligt 3 kap. 7 KIFS 1998:8 förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem. 3.2.2 Mellanlagring av farligt avfall Med mellanlagring av farligt avfall avses enligt Naturvårdsverkets definition en anläggning anordnad med syfte att yrkesmässigt under en begränsad tid lagra farligt avfall. Om verksamheten exempelvis transporterar farligt avfall åt ett företag och av någon anledning tillfälligt lagrar avfallet i avvaktan på vidare transport till destruktion klassas det som mellanlagring av farligt avfall. En verksamhetsutövare som i sin verksamhet åstadkommer farligt avfall (exempelvis spillolja från sin egen verkstad) som, 5

i avvaktan på borttransport, lagras inom den fastighet där han bedriver sin normala verksamhet har däremot inte en anläggning för mellanlagring. Mellanlagras farligt avfall är verksamheten antingen anmälningspliktig eller tillståndspliktig enligt miljöbalken, beroende på vilka mängder farligt avfall som mellanlagras. Verksamheten är tillståndspliktig om mängden avfall vid något tillfälle i fråga om oljeavfall överstiger 5 ton, blybatterier är större än 10 ton, elektriska eller elektroniska produkter som inte innehåller isolerolja är större än 10 ton, eller övrigt farligt avfall är större än 1 ton. 3.2.3 Fordonstvätt och drivmedelshantering Vid tvättning av fler än 1 000 lastbilar eller arbetsfordon per år är verksamheten anmälningspliktig enligt miljöbalken. Miljönämnden har särskilda riktlinjer för fordonstvätt. Riktlinjerna ställer krav på bland annat vattenförbrukning (max 150 liter/lastbil) samt utsläpp av föroreningar såsom tungmetaller och olja. Miljöförvaltningen rekommenderar att verksamheten inte anlitar ambulerande fordonstvättar med filter eller liknande anordningar i dagvattenbrunnarna, såvida inte verksamheten vetenskapligt kan visa att reningen av det utgående spillvattnet uppfyller Miljönämndens riktlinjer. Den verksamhet som anlitar ambulerande fordonstvätt är ansvarig för eventuell förorening av dagvatten- eller spillvattennät, ansvaret gäller både avseende miljöbalken och VA-lagen. Hanteras mer än 1 000 kubikmeter drivmedel per år är verksamheten anmälningspliktig enligt miljöbalken. 3.3 Transport av farligt avfall 3.3.1 Tillstånd Avfall får enligt 26 Avfallsförordningen (2001:1063) transporteras yrkesmässigt endast av den som har särskilt tillstånd. Tillståndet sökes hos Länsstyrelsen. I vissa fall räcker det att anmäla transporterna till Länsstyrelsen. 3.3.2 Anteckningar Den som transporterar farligt avfall skall enligt 44 Avfallsförordningen (2001:1063) föra anteckningar om 1. varifrån de olika avfallsslagen kommer, 2. till vilken anläggning olika slag av avfall transporteras, 3. hur ofta de olika avfallsslagen samlas in, och 4. på vilket sätt avfallsslagen transporteras. Anteckningarna skall sparas i minst ett år. 6

3.3.3 Lokala föreskrifter Malmö kommun har i enlighet med den möjlighet som finns i Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) tagit på sig ansvaret för ihopsamling och transport av farligt avfall. Som framgår av 2 i den Lokala renhållningsordningen för Malmö stad har kommunen uppdragit åt Sysav Kemi AB att utföra denna hantering. Det finns möjlighet för andra entreprenörer som har Länsstyrelsens tillstånd att sluta avtal med Sysav Kemi AB om transport av farligt avfall. 3.4 Utsläpp till avloppsledningsnätet Malmös krav när det gäller utsläpp till spillvattennätet eller dagvattennätet framgår av ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av Malmö kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning) och dess Tilläggsbestämmelser. Till spillvattennätet får endast tillföras avloppsvatten som innehåller ämnen som är behandlingsbara i avloppsreningsverket. Till dagvattennätet får endast rent regnvatten eller dräneringsvatten tillföras. Toxiska, svårnedbrytbara eller bioackumulerbara ämnen får inte tillföras avloppet. Detta innebär även att hanteringen av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på ett betryggande sätt så att risken för utsläpp vid eventuellt spill eller haverier minimeras. Enligt VA-lagen är utsläpparen skyldig att betala eventuella saneringskostnader vid utsläpp eller andra kostnader vid skada på ledningsnät eller reningsanläggning. 4. FÖRVARINGSRÅD 4.1 Kemikalier och farligt avfall Med hänvisning till tidigare nämnda lagtexter och författningssamlingar lämnar Miljöförvaltningen råd vid förvaring av kemikalier och farligt avfall. Det finns en mängd olika lösningar som kan vara lämpliga beroende på vad saken gäller. Nedan ges ett par generella exempel. Kemikalier och farligt avfall bör förvaras på yta som är ogenomsläpplig och så att spill, föroreningar samt förorenat vatten samlas upp och kan omhändertas. Kemikalierna och det farliga avfallet bör förvaras så att obehöriga ej har tillträde. Kemikalie- och farligt avfallsförråd bör vara avloppslösa. Skyddsutrustning för den yttre miljön bör finnas lättillgängligt vid de platser där kemikalier och farligt avfall hanteras. Detta gäller särskilt vid utomhushantering som t.ex. vid lossning och lastning där särskild skyddsutrustning bör finnas för att begränsa eventuellt spill eller läckage. Exempel på skyddsutrustning och skyddsanordningar är absorberingsmedel, brunnstättingar, avstängningsbara dagvattensystem etc. Vid utomhusförvaring bör regnskydd finnas. Hänsyn bör tas till kemikaliernas inbördes egenskaper vid val av förvaringsplats. Om en kemikalie antas kunna reagera häftigt med en annan kemikalie eller grupp av kemikalier bör dessa följaktligen inte förvaras tillsammans. På de platser där kemikalier och farligt avfall hanteras bör handlingsplaner finnas uppsatta som beskriver vilka åtgärder som skall vidtas vid eventuell incident. 7

Kemikalier som inte längre används i verksamheten bör borttransporteras av godkänd transportör, till godkänd mottagare för omhändertagande eller destruktion. Transportdokument för avlämning av farligt avfall skall finnas tillgängligt på fastigheten. Dokumentet skall innehålla följande uppgifter: 1. transportör 2. mottagare 3. avfallsslag 4. mängd 5. datum 4.2 Drivmedelscisterner Drivmedelshanteringens spillzoner (vid tanköar, centralpåfyllnadsplats och dylikt) bör vara för petroleumprodukter ogenomträngliga (hårdgjorda, ej vanlig asfalt) samt kopplade till en oljeavskiljare. Utloppet från oljeavskiljaren bör vara avstängningbart så att verksamhetsutövaren kan begränsa skadorna vid eventuella större dieselläckage. Ovanjordiska dieselcisterner bör vara invallade, dubbelmantlade eller på annat sätt vara anordnade så att eventuellt läckage eller spill kan samlas upp och tas om hand på ett miljöriktigt vis. Invallade cisterner bör även vara försedda med regnskydd för att hindra vattenfyllning samt utspädning av oljeföroreningar. 5. METODIK Tillsynsprojektet gjordes i samarbete med VA-verket Malmö. Checklistor togs fram för att underlätta tillsynsbesöken (se bilaga 2). Listor på företag togs fram av VAverket med hjälp av ett databasregister. Projektet begränsades till att omfatta företag inom Inre, Mellersta, Östra och Norra hamnen samt Frihamnen. Projekttiden begränsades inte, tillsyn gjordes då det fanns tid över från övrigt tillsynsarbete. Gata för gata betades av och inspektionerna gjordes oanmälda. I de fall tillsynsobjekten inte hade tid för det oanmälda besöket överenskoms om ett nytt besöksdatum. I de flesta fall gjordes inspektionerna vid första besökstillfället. Samtliga företag har fått minnesanteckningar från besöket med råd om försiktighetsmått vid hantering av kemikalier och farligt avfall. Uppföljning av påträffade brister gjordes som regel inte. Undantag från regeln var bland annat i ett fall där verksamheten hade så allvarliga brister att ärendet lämnades till åklagarmyndigheten för åtalsprövning. Brister som påträffades (i förbifarten) hos företag som ej var projektrelaterade noterades och lämnades för kännedom till handläggare på Miljö- och hälsoskyddsavdelningen. 8

6. RESULTAT Sammanlagt besöktes 28 transportföretag. 32 % av företagen hanterade farligt avfall och 75 % av företagen hanterade kemikalier. Av de företag som hanterade kemikalier hanterade 33 % av företagen kemikalier på gårdsplanen, 33 % långtidslagrade kemikalier, 29 % av företagen hade haft någon typ av kemikalieincident det senaste året och sammanlagt 95 % av företagen hade bristfällig kemikaliehantering. Av samtliga besökta företag hade 43 % någon typ av skyddsutrustning för yttre miljön. Ett av de besökta företagen hade enligt Miljöförvaltningens bedömning en tillståndspliktig verksamhet i form av mellanlagring av farligt avfall. Verksamheten saknade tillstånd och ärendet lämnades för åtalsprövning. Inga anmälningspliktiga företag påträffades som inte hade fullgjort sin anmälningsplikt. Miljöförvaltningen frågade inte företagen huruvida de var miljöcertifierade eller inte, dock framkom det av besöken att minst 25 % av de besökta företagen var miljöcertifierade enligt ISO 14 001. Miljöförvaltningen frågade inte heller huruvida företagen hade säkerhetsrådgivare eller inte (krav enligt lagen om transport av farligt gods), dock framkom det av besöken att minst 54 % hade en säkerhetsrådgivare. 9

7. DISKUSSION Ett stort antal företag transporterar kemiska produkter i Malmö stad. Av dessa har endast ett mindre antal besökts i projektet. Det kan därför vara svårt att säga om de slutsatser som kan dras av materialet gäller generellt för alla företag. Av resultaten och statistiken får man dock indikationer på att det föreligger stora brister hos transportföretagen avseende kemikaliehanteringen. Det framgår även att av de företag som transporterar farligt avfall är det endast ett mindre antal som för korrekta transportdokument. Bristerna var dock som regel inte av den karaktär att det förelåg en direkt misstanke om brott mot miljöbalken eller VA-lagen. Om kemikalier läcker ut i avloppsnätet eller i marken läggs, vid en brottsrubricering, stor vikt på vilka förebyggande åtgärder företaget vidtagit för att hindra att den yttre miljön störs. För de transportföretag som fått information och råd avseende skyddsutrustning etc. blir det svårt att skylla på okunskap eller liknande vid en brottsutredning. Det sätts således större press på företagen att verkligen uppfylla gällande regler och lagstiftning. Transportföretagen känner ganska väl till vad som gäller för transport av farligt gods och många av företagen har säkerhetsrådgivare. Däremot är kunskapen generellt sett dålig om vad miljöbalken eller VA-lagen innebär för deras verksamhet. Detta är särskilt anmärkningsvärt då minst en fjärdedel av verksamheterna var miljöcertifierade enligt ISO 14 001. Transportföretagen känner vanligen inte till vilken typ av kemikalier som hanteras i verksamheten mer än vilken ADR-klass godset tillhör. ADRklassificeringen stämmer dock inte överens med den klassning som görs enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter. Ungefär vart femte företag tappar om eller paketerar om kemikalier. Ett av de besökta företagen tappade om kemikalier utomhus utan någon skyddsutrustning och i närheten av dagvattenbrunnar. Det är tveksamt om företagen har den kunskap om kemiska produkter och dess egenskaper som behövs för att tappa om kemikalier. Cirka en tredjedel av de företag som transporterar kemikalier har haft någon kemikalieincident det senaste året. Det är således nödvändigt att det finns skyddsutrustning för att förhindra att spill eller haverier förorenar mark eller leds vidare till Malmös recipienter. Den skyddsutrustning som företagen har består oftast endast av absorberingsmedel. Stora kemikalieindustrier anlitar i vissa fall transportföretagen för kemikalielagring. Därigenom lämnar industrin över säkerhetsansvaret på transportföretagen, vilka har mindre kunskap om kemikaliernas egenskaper, lagstiftning etc. Transportföretagen har även mindre myndighetstillsyn. Transportföretagen har uppenbarligen ett behov av information om vilka krav som ställs på dem enligt gällande regler och lagstiftning. Eventuellt skulle en gemensam broschyr riktad mot transportföretagen kunna tas fram i samarbete mellan Miljöförvaltningen och VA-verket för att underlätta informationsspridningen. Polismyndigheten har tillsyn över ADR-lagstiftningen och Brandkåren är de som rycker ut vid eventuella kemikalieincidenter. Ett samarbete med ovan nämnda myndigheter bör övervägas vid exempelvis framtagandet av en informationsbroschyr och uppföljande tillsynsarbete. Den hantering av kemikalier och farligt avfall som transportföretagen utför är av en mer miljöfarlig karaktär än många andra verksamheter som är anmälningspliktiga 10

enligt miljöbalken. Trots den miljöfarliga karaktären hos transportföretagen är verksamheterna i de flesta fallen vare sig anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga. I vissa fall kan det dessutom vara svårt att avgöra ifall verksamheten är antingen anmälnings- eller tillståndspliktig eller ingetdera. Genom att ställa krav på årliga rapporter samt ha återkommande tillsyn kommer verksamheterna att bli mer medvetna om kraven enligt miljöbalken och VA-lagen. Miljöförvaltningen och VA-verket kommer att få bättre kontroll över kemikalieflödena i Malmö samt kommer i viss mån att kunna förebygga kemikalieincidenternas skada på den yttre miljön. 8. FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING De stora kemikalielagren bör ha kontinuerlig tillsyn även om de inte är anmälningseller tillståndspliktiga. Tillsynen kan förslagsvis utföras i projektform vart tredje år. De verksamheter som lagrar stora mängder kemikalier bör inkomma med årliga rapporter till Miljöförvaltningen. Av årsrapporten bör bland annat nedanstående uppgifter framgå: 1. vilka mängder och kategorier av kemikalier som lagrats under året, 2. om verksamheten hanterat kemikalier som finns i avsnitt 1 och 2 till bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), 3. eventuella incidenter som skett under året samt vilka åtgärder verksamheten vidtagit, 4. vilka rutiner verksamheten har för att säkerhetsställa kemikaliehanteringen i verksamheten, exempelvis avseende förvaring, handlingsplaner vid kemikalieincidenter samt övriga kontrollparametrar. Tillsynsavgift på U-verksamheter tas vanligen ut genom timdebitering. Då tillsynsbehovet på vissa av anläggningarna bedöms vara relativt stort borde en fast tillsynsavgift på dessa verksamheter kunna fastställas. Tillsynsbehovet uppskattas enligt nedan: behandling av årsrapport, 1,5 timme per år, tillsynsbesök vart tredje år inklusive för och efterarbete i form av skrivelser, minnesanteckningar, föreläggande, sammanställningar etc., 2 timmar per år, telefonkontakter med verksamheterna, frågeställningar etc., 0,5 timme per år. Sammanlagt rör det sig om 4 timmars arbete per år och verksamhet. En fast tillsynsavgift baserad på ovanstående uppskattning skulle förslagsvis kunna uppgå till 3 000 3 500 kr per år. Projektmetodiken skulle kunna användas på andra områden i Malmö med många åkerier och transportföretag, t.ex. Fosieby Industriområde. I kommande projekt bör fler inspektörer vara inblandade dels för att underlätta och effektivisera arbetet men även för att ge en större intern kunskapsspridning på Miljö- och hälsoskyddsavdelningen. Samarbete med andra myndigheter förutom VA-verket bör övervägas. 11

9. SLUTSATSER Tillsynsbehovet hos transportföretagen är stort. Transportföretagen har dålig kännedom om miljöbalken och VA-lagen. Hanteringen av kemikalier hos transportföretagen är bristfällig. Adekvat skyddsutrustning och förebyggande åtgärder saknas i de flesta fall. De större kemikalielagren bör ha kontinuerlig tillsyn och fast tillsynsavgift. Dokumentation avseende transport av farligt avfall är bristfällig hos företagen. Att verksamheten är miljöcertifierad är ingen garanti på att gällande lagstiftning följs. Projektmetodiken är lämplig att använda i uppföljande projekt. Ett samarbete med polismyndigheten och Brandkåren kan eventuellt vara aktuellt vid en uppföljning. 12

BILAGOR 1. Bilaga till förordning 1999:382 Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som skall tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 miljöbalken Denna del av bilagan består av Avsnitt 1 som innehåller en förteckning över farliga ämnen och Avsnitt 2 som innehåller en förteckning över särskilda kategorier av farliga ämnen. Följande gäller för tillämpning av denna del av bilagan. 1. En beredning som innehåller ett ämne som är upptagen i denna del av bilagan skall jämställas med ämnet om beredningens klassificering överensstämmer med ämnets såvida inte annat anges i denna del av bilagan. 2. Med klassificering och riskfraser avses i denna del av bilagan de klassificeringar och riskfraser som vid varje enskilt tillfälle skall tillämpas enligt tillämpliga föreskrifter utgivna av Kemikalieinspektionen, Sprängämnesinspektionen och Statens räddningsverk. 3. Om ett ämne eller en beredning som är upptagen i Avsnitt 2 uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar, skall den klassificering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne gälla. 4. När ett ämne eller en grupp ämnen som ingår i Avsnitt 1 även kan hänföras till Avsnitt 2, skall endast de mängder som anges i Avsnitt 1 beaktas. 5. Den mängd farligt ämne som skall beaktas vid tillämpningen av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller kan förekomma. Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet endast i mängder som är lika med eller understiger 2 % av den angivna mängden, i Avsnitt 1 och Avsnitt 2 i denna del av bilagan, skall inte tas med i beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är placerade inom verksamheten så att de inte kan utlösa en allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den. 6. Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma flera ämnen som anges i denna del av bilagan i mängder som understiger de gränsmängder som anges för varje ämne skall en summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas av bestämmelserna. I de fall summan av kvoterna mellan mängderna farliga ämnen och deras tillhörande gränsmängder enligt denna del av bilagan överstiger ett (1), skall verksamheten omfattas av bestämmelserna. Denna summering görs enligt följande formel: qx/qx=q1/q1+q2/q2+...+qn/qn där qx betecknar den förekommande mängden farligt ämne x för "ämne 1" t.o.m. "ämne n" i förteckningarna över ämnen och kategorier av ämnen i denna del av bilagan och Qx betecknar den i denna del av bilagan angivna gränsmängden för respektive ämne eller kategori av ämnen. Denna formel tillämpas för 1. summering av ämnen som anges i Avsnitt 1 i denna del av bilagan med ämnen som har tilldelats samma riskfras, 2. summering av ämnen i Avsnitt 2 i denna del av bilagan som har tilldelats samma riskfraser, 3. summering av ämnen som omfattas av kategorierna 1, 2 och 9 i Avsnitt 2 i denna del av bilagan, 4. summering av ämnen som omfattas av kategorierna 3, 4, 5, 6, 7 a, 7 b och 8 i Avsnitt 2 i denna del av bilagan. 13

Avsnitt 1 - Farliga ämnen Farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i denna del av bilagan och som innebär att verksamheten skall tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser. Farliga ämnen Ammoniumnitrat och blandningar med ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitratet överstiger 28 viktprocent samt vattenlösningar med ammoniumnitrat i vilka ammoniumnitratkoncentrationen överstiger 90 viktprocent Gödningsmedel som är baserade på ammoniumnitrat i enlighet med rådets direktiv 80/876/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om enkla ammoniumnitratgödselmedel med hög kvävehalt,3 ändrat genom Europarlamentets och rådets direktiv 97/63/EG4, samt gödningsmedel där kvävehalten på grund av ammoniumnitratet överstiger 28 viktprocent (ett gödningsmedel som innehåller ammoniumnitrat med fosfat eller kaliumkarbonat). Mängd i ton 2 500 5 000 Arsenikpentoxid, arsenik (V) syra eller dess salter 2 Arseniktrioxid, arsenik (III) syra eller dess salter 0,1 Brom 20 Klor 25 Nickelföreningar i inhalerbar pulverform (nickelmonoxid, 1 nickeldioxid, nickelsulfid, trinickeldisulfid, dinickeltrioxid) Etylenimin 20 Fluor 20 Formaldehyd (>= 90 %) 50 Väte 50 Väteklorid (kondenserad gas) 250 Alkylbly 50 Extremt brandfarliga kondenserade gaser (inklusive gasol) och 200 naturgas Acetylen 50 Etylenoxid 50 Propylenoxid 50 Metanol 5 000 Metylenbis (2-kloranilin) eller dess salter, i pulverform 0,01 Metylisocyanat 0,15 Syre 500 Toluendiisocyanat 100 Karbonyldiklorid (fosgen) 0,75 Arseniktrihydrid (arsin) 1 Fosfortrihydrid (fosfin) 1 Svaveldiklorid 1 Svaveltrioxid 75 Polyklordibensofuraner och polyklordibensodioxiner (inkl. TCDD) 0,001 beräknade som TCDD-ekvivalenter Polyklordibensofuraner och polyklordi- bensodioxiner beräknas med hjälp av följande viktningsfaktorer: 2,3,7,8-TCDD 1,2,3,7,8-PeCDD 1 0,5 1,2,3,4,7,8-HxCDD 1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1 14

1,2,3,7,8,9-HxCDD 1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,001 OCDD 0,001 2,3,7,8-TCDF 2,3,4,7,8-PeCDF 1,2,3,7,8-PeCDF 1,2,3,4,7,8-HxCDF 1,2,3,7,8,9-HxCDF 1,2,3,6,7,8-HxCDF 2,3,4,6,7,8-HxCDF 1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 1,2,3,4,7,8,9-HpCDF OCDF (T=tetra, Pe=penta, Hx=hexa, Hp=hepta, O=okta) Cancerogena ämnen: - 4-aminobifenyl eller dess salter, - benzidin eller dess salter, - bis- (klorometyleter), - klordimetyleter, - dimetylkarbamoylklorid, - dimetylnitrosamin, - hexametylfosfortriamid, - 2-naftylamin eller dess salter, - 1,3-propansulton, - 4-nitrodifenyl Petroleumprodukter: 0,1 0,5 0,05 0,001 0,001 25 000 - bensin och nafta, - fotogen (inklusive flygbränslen), - gasoljor (inklusive dieselbränslen, lätta eldningsoljor och blandkomponenter för gasoljor) 15

Avsnitt 2 - Särskilda kategorier av farliga ämnen som inte särskilt anges i Avsnitt 1 Kategorier av farliga ämnen som i en verksamhet förekommer eller kan förekomma i sådana mängder som anges i denna del av bilagan och som innebär att verksamheten skall tillståndsprövas enligt miljöbalkens bestämmelser. Kategorier av farliga ämnen Mängd i ton 1. Mycket giftiga ämnen (riskfras R26, R27 eller R28) 20 2. Giftiga ämnen (riskfras R23, R24 eller R25) 200 3. Oxiderande ämnen (riskfras R7, R8 eller R9) 200 4. Explosiva ämnen: - ämnen eller beredningar som kan ge upphov till risk för explosion genom stötar, friktion, eld eller andra antändningskällor (riskfras R2), - pyrotekniska ämnen, eller blandningar av ämnen, som är avsedda att skapa en värme-, ljus-, ljud-, gas- eller rökeffekt eller en kombination av dessa, som en följd av exoterma kemiska reaktioner vilka är självunderhållande och icke detonerade, - explosiva eller pyrotekniska ämnen eller beredningar som är inneslutna i ett föremål. 5. Explosiva ämnen och beredningar som ger upphov till stora risker för explosion genom stötar, friktion, eld eller andra antändningskällor (riskfras R3). 6. Brandfarliga vätskor klass 2 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (riskfras R10). 7 a. Mycket brandfarliga ämnen: - mycket brandfarliga vätskor klass 1 eller 2 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor i det fall vätskan hanteras under sådana betingelser att den kan förorsaka en allvarlig kemikalieolycka, t.ex. högt tryck eller hög temperatur - brandfarliga vätskor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor i det fall de kan självantända i luft (riskfras R17) 7 b. Mycket brandfarliga vätskor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (riskfras R11). 8. Extremt brandfarliga ämnen: - brandfarliga gaser enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor samt brandfarliga väts kor klass 1 enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor som har en kokpunkt under eller lika med 35 grader C (riskfras R12) - brandfarliga vätskor enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor som hanteras vid en temperatur som är högre än vätskans kokpunkt 200 200 200 50 50 000 200 200 50 000 50 50 9. Miljöfarliga ämnen: - ämnen med riskfraserna R50 "mycket giftigt för vattenlevande organismer" - ämnen med riskfraserna R50 "mycket giftigt för vattenlevande organismer" och R53 "kan ge långsiktiga skadeverkningar på vattenmiljön" - ämnen med riskfraserna R51 "giftigt för vattenlevande organismer" och R53 "kan ge långsiktiga skadeverkningar på vattenmiljön" 10. All klassificering som inte omfattas av det som anges ovan i kombination med följande riskfraser: - R14 "reagerar våldsamt vid kontakt med vatten" (inklusive R14/15) - R29 "avger giftiga gaser vid kontakt med vatten" 500 500 2 000 500 200 16

2. Checklista INVENTERINGSBLANKETT ÅKERIER/TRANSPORT- FÖRETAG FÖRETAGSUPPGIFTER/ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets namn Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Postadress Besöksadress Kontaktperson Tel Antal fordon Antal transportörer Besöksdatum Inspektör Närvarande personal TILLSTÅNDSBESLUT TRANSPORT Tillståndet avser, datum för tillstånd, avtal med SYSAV TRANSPORT AV FA TILL/FRÅN UTLANDET Förekommer: Ja Nej Om Ja vilka tillstånd finns: UPPSTÄLLNING AV FORDON I garage, utomhus, golvbrunn, dgv-brunn etc 17

TRANSPORTDOKUMENTATION För varje transport ska finnas ett transportdokument undertecknat av avsändaren och mottagaren med följande uppgifter: - Avfallsslag - Avfallsmängd - Avsändare - Mottagare - Datum för transport - Transportör Kopia på dokumentet ska hållas tillgängligt hos transportören (minst 2 år) Dokumentationen sköts enligt ovan: Ja Nej Om Nej ange brister: Årlig redovisning av ovanstående uppgifter till Länsstyrelsen lämnas: Ja Nej FARLIGT AVFALL Ompaketering, omlastning eller annan hantering Ja Nej Var sker hanteringen, på egen tomt eller annan plats Lagring av farligt avfall Ja Nej Om ja ange hur samt tidsperioder (över natt, helg etc): 18

Ange vilka typer av farligt avfall som är mest förekommande: HANTERING AV KEMIKALIER Ompaketering, omlastning eller annan hantering Ja Nej Var sker hanteringen, på egen tomt eller annan plats Ange vilka typer av kemikalier som är mest förekommande: UTBILDNING Ange vilken/vilka utbildningar transportören genomgått för hantering av FA & kemikalier samt kortfattat innehåll i dessa utbildningar: SKYDDSÅTGÄRDER Absorptionsmedel/skyddsutrustning: Beredskap för olyckor: Har någon olycka/incident skett det senaste året: 19

DRIVMEDELHANTERING Beskrivning av hanteringen, egen cistern, mängd, invallning, hårdgjord yta, oljeavskiljare, dagvatten, spillvatten, kontroller etc. FORDONSTVÄTT Beskrivning (tanktvätt?), antal tvättar, oljeavskiljare, skötsel, kontroll, kemikaliesvepet, riktlinjer VERKSTAD Beskrivning, inriktning, oljeavskiljare, skötsel, kontroll, 20

3. Besökta företag AB Gustav Perssons Åkeri Vädergötan 8-10 Akka Frakt Hemsögatan 6 Begoma Spedition AB Styrsögatan 4 Box 147 201 21 Malmö Danzas ASG Eurocargo AB Terminalgatan 7 Box 206 201 22 Malmö Danway AB och Combitrans Grouppage Frihamnsallén 5 211 20 Malmö DFDS Fraktarna AB Grimsbygatan 14 Box 66 201 20 Malmö DFDS Nordisk Transport AB Bjurögatan 15 Box 501 22 202 11 Malmö Ekdahls Åkeri AB Blidögatan 27 & 30 Box 50 560 202 15 Malmö Frans Maas Sverige AB Valenciagatan 2 Box 167 201 21 Malmö GDL Transport AB Terminalgatan 5 Green Cargo Road and Logistics Carlsgatan 11 Box 153 201 21 Malmö HH-Last AB Terminalgatan 5 201 22 Malmö Hyltab AB Lodgatan 8 Jonnys Budservice i Malmö Lodgatan 12 (bes.adress) Industrigatan 14 232 34 Arlöv Lehnkering Logistics AB Hemsögatan 6 Box 50 575 202 15 Malmö Malmö Lastbilcentral Blidögatan 20 Mertz Transport AB Blidögatan 25 MTAB Sturkögatan 8 Pan Nordic Logistics Bjurögatan 48 Schenker AB Frihamnsallén 10 Box 505 16 202 50 Malmö Simon Edström Hemsögatan 6 Box 50 574 202 15 Malmö STS Logistik AB Aspögatan 1 Swerock AB(Cliffton) Lodgatan 20 Transport Konsulten Gruppen AB Hemsögatan 4C Box 50 580 202 15 Malmö Transportledet Sverige AB Terminalgatan 7 Box 2064 281 02 Hässleholm UTI Logistics AB Hemsögatan 18 Önnerups Transport AB Aspögatan 1 21