2010-09-13 Ft 223/2009 Jan Alinski Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling Till berörda remissinstanser 1. Inledning Fotbollen är den idrott som har den största ungdomsverksamheten i Örebro kommun. Ett förslag till utveckling avseende vinterfotbollsplaner har utarbetats av Fritids- och turistförvaltningen på uppdrag av förvaltningschefen. 2. Metod För att belysa behovet av fotbollsträningsplaner under vintertid (november-mars) har kommunens grus- och konstgräsplaner inventerats tillsammans med bokningsstatistik för åren 2007-2009. För att beräkna behovet år 2015 har en generell 10 procentig ökning lagts till kompletterad med en befolkningsutvecklingsprognos som visar var i kommunen åldersgruppen 6-24 år kommer att öka mest. Örebro kommuns detaljplaner och planprogram avseende bostadsbyggnation som påverkar idrottsanläggningarna har också ingått i inventeringen. 3. Omvärldsbevakning Trenden inom planutvecklingen är att konstgräs anläggs i allt större omfattning i landet både på befintliga grus- och gräsplaner, vilket generellt ger utökade möjligheter för fotbolls träning och spel. Dessutom kan planerna användas till andra idrotter och aktiviteter för både skolor och andra verksamheter. Konstgräsplaner är mer användbara under hela året än grusplaner. I Örebro används grusplaner uteslutande under vintertid och då främst under tiden januari till och med mars. 4. Behovsanalys Kartläggningen är gjord utifrån två geografiska delar, centrala Örebro och kommunens ytterområden. En översikt över kommunens 11-manna grus- och konstgräsplaner finns i bilaga 1. Konstgräsplaner ger föreningarna en utökad möjlighet att variera träningen vintertid. Bokningsstatistiken från och med 2007 (bilaga 2) visar att föreningarna oftast väntar till årsskiftet innan träningen på grusplanerna startar. Däremot har tillkomsten av Karlslunds arena inneburit att föreningarna börjar träna på konstgräset redan under november. En successiv utbyggnad av konstgräsplaner i kommunen ligger i tiden. Det ökade nyttjandet som en konstgräsplan medför gör att den investeringen relativt snabbt kan täckas genom intäkter för planhyra från föreningsverksamhet, skolor och andra verksamheter. Dessutom frigörs sannolikt en del tider i kommunens bollhallar till gagn för inomhusidrotterna. Till detta kan läggas den planerade befolkningsutvecklingen (för 6-24 åringar) till och med år 2015, som kommer att ge en tillväxt med 0,5-1,5 %, för kommunens södra delar och en ökning mellan 6-6,8 %, i de norra delarna av kommunen. Indirekt kommer denna befolkningsökning att ge ett ökat behov av planer, särskilt i den norra delen av kommunen.
5. Befintliga fotbollsplaner, dess nyttjandegrad och framtida behov Det finns idag 5 grusplaner för 11-mannaspel i kommunen och tre konstgräsplaner (Karlsunds arena, Ekängs IP, Behrn arena). På Behrn arena har kommunen tillgång till 300 timmar per år, på Karlslunds arena 1000 timmar per år och på Ekängs IP (ÖSKungdoms arena) har kommunen tillgång till 400 timmar per år. Barn och ungdomar Det finns 2 grusplaner för 9-mannaspel och 2 grusplaner för 7-mannaspel. Behovet av planer vintertid för barn och ungdomar är inte så stort i kommunen då dessa i stor utsträckning ägnar sig åt andra aktiviteter och delvis tränar inomhus i kommunens idrottshallar. Centrala Örebro kommun/ytterområden De centrala delarna av Örebro har en relativt god fördelning av vinterplaner. Bokningen till dessa planer utförs delvis av kommunens bokningsenhet. De planer som föreningarna själva äger alternativt kommunen äger och som drivs med ett skötselavtal från kommunen där svarar föreningarna själva för bokningen, vilket gör att helhetsbilden av behovet kan vara svårt att överblicka. Även inom kommunens ytterområden finns grusplaner som föreningarna själva äger alternativt kommunen äger och där föreningarna erhåller skötselbidrag kommunen. 6. Diskussion Statistiken visar en sida av planbehovet vintertid. Planerna nyttjas mycket mellan 17.00.- 21.30. under veckodagarna och på helgerna mellan 09.00-19.00, men står ofta outnyttjade under dagtid under veckorna. De flesta föreningar inom kommunen har bara möjlighet att förlägga träning till eftermiddag och kvällstid. Detta medför att ett visst antal planer behövs för att kunna erbjuda tränings- och spelmöjligheter under de begränsade tidsperioderna. En orsak till det ökade behovet av plantid är att fotbollsföreningarna tenderar att lägga huvuddelen av träningarna till fotbollsplanen mot att de tidigare också nyttjat andra träningsanläggningar som till exempel motionsspår. Effektivare nyttjande Ett sätt att möjliggöra ett effektivare nyttjande av planerna är att föreningarna använder närliggande lokaler/träningsytor för teorigenomgångar och uppvärmning vilket bland annat skulle kunna ge fler föreningar möjlighet att nyttja planerna. Grusplaner - nyttjande Grusplanerna används en kort period efter årsskiftet fram till att naturgrässäsongen börjar. Föreningarna kombinerar träning på grus med att bl.a. träna i inomhushallar. Kommunens föreningar väljer också att åka till både Kumla och Hallsberg för att få tillgång till konstgrästider då den träningen uppfattas som mer attraktiv. Konstgräsplaner - nyttjande Tillskapandet av fler konstgräsplaner skulle sannolikt ge föreningar, skolor och andra verksamheter en ökad möjlighet att nyttja planerna under hela året vilket också skulle generera en ökad kostnadstäckning för kommunen. En bra mix av alla sorters underlag på våra arenor skulle också medföra ett jämnare och flexiblare nyttjande som på sikt också innebär besparingar i drift och underhåll. Detta genom att det bland annat ger en möjlighet att styra bokningar vid dålig väderlek från gräsplaner till konstgräs/grusplaner. Konstgräs fördelar - nackdelar Fördelarna med konstgräs jämfört med grus är många. Däremot kan grusplaner vara ett bra alternativ vid extrem vinterväderlek. Träning på grusplaner är inget attraktivt alternativ 2
om möjlighet finns för träning på konstgräs. I Örebro tränar föreningarna på grus från årsskiftet fram till det att naturgrässäsongen börjar. Ingen grusträning sker under resten av säsongen. Nackdelarna med konstgräs är bland annat känslighet för åverkan, reinvesteringsbehov och behovet av en speciell maskinpark, något som talar för att underhållsarbetet ska skötas från centralt håll i kommunen där det finns både maskinpark och kompetens. I möjligaste mån ska också konstgräsplaner anläggas på idrottsplatser där det redan idag finns omklädningsutrymmen, belysning, staket och lämpliga dränerade grus- eller gräsytor. Nyttjande möjligheter/kostnader De konstgräsplaner som idag finns på marknaden beräknas hålla för spel i 5-10 år beroende på serienivå (där elitnivån medför ett större slitage och krav på kvalité) med ca 2000 nyttjande timmar per år (bilaga 3). En grusplan används i regel under tiden januari-mars beroende på väderlek, resterande 9 månaderna används grusplanerna i mycket begränsad omfattning. En grusplan kostar mer än en konstgräsplan per månad att hålla öppen under vintertid. Mer tid åtgår bland annat till att sladda och krita planerna vilket ökar kostnaderna. Uppvärmning konstgräs Om konstgräsplanerna anläggs utan uppvärmning, vilket till exempel tillämpas inom Stockholmsområdet, åstadkoms en bättre totalekonomi. Samtidigt är det också i linje med kommunens Klimatplan, att bland annat minska el- och värmeförbrukningen i kommunen. Vid snöfall och dåligt väder får föreningarna tillfälligt ordna träningen på annat sätt. Bergvärme kan eventuellt vara en alternativ uppvärmningsmöjlighet. Priset för att installera bergvärme är högt jämfört med vad andra värmesystem kostar, driftkostnaderna blir däremot lägre då en värmepump beräknas ha en livslängd på 15-20 år och att borrhål i regel kan användas i ca 50 år. 7. Förslag Sammantaget finns det idag ett visst behov av framförallt 11-mannaplaner vintertid och då främst konstgräsplaner. Det framtida behovet av planer kan vara svårt att precisera utifrån den redovisade statistiken. En ökning av behovet med 10 %, fram till 2015 ska ses som en ungefärlig utveckling, liksom befolkningsökningen särskilt i den norra delen av kommunen och dess konsekvens för behovet av vinterplaner. Att anlägga konstgräsplaner med fullmått skulle ge föreningslivet i Örebro en stor möjlighet till utveckling för alla ålderskategorier och samtidigt ge förutsättningen för att komma i nivå med övriga fotbollsdistrikt i landet. Som situationen är idag så är Örebro ett av de distrikt som har minst antal konstgräsplaner i Sverige. Därför föreslås ett successivt anläggande av fullmåttskonstgräsplaner enligt följande: 1. Trängens IP, kolstybbplanen Beläggs med 11-manna konstgräs från Behrn arena. Anläggningen som är under upprustning har ett stort upptagningsområde med många föreningar och en omfattande barn- och ungdomsverksamhet med särskild inriktning mot integration. Dessutom finns omklädningsutrymmen, staket, belysning, maskinpark och personal. Vidare har Trängens IP närhet till skolor med fotbollsprofil. 2. Lillåvallen, grusplanen Beläggs med nytt konstgräs för 11-mannaspel. Lillåvallen har omklädningsutrymme och belysning som gör att anläggandet blir kostnadsbesparande. Nuvarande och planerade 3
bostadsbyggnationer i kommunens norra delar kommer sannolikt att generera en ökad ungdomsverksamhet för de många föreningar som finns där. Fyra föreningar tillsammans med områdets skolor är beredda att till viss del samverka kring en konstgräsanläggning dessutom finns ett gymnasium med fotbollsprofil i området. Lillåvallens läge gör att kommunen sammantaget får en bra fördelning från nord till syd av konstgräsplaner. 3. Vivalla IP, grusplanen Beläggs med nytt konstgräs för 11-mannaspel. Anläggningens grusplan lämpar sig för anläggande av konstgräs, där finns också en omklädningspaviljong. Vivalla IP och Trängens IP var tidigare kommunens centrala grusvinterplaner. Området har ett antal föreningar som tar ett stort socialt ansvar genom en omfattande ungdomsverksamhet. Befolkningsutvecklingen visar också på att antalet barn och ungdomar kommer att öka i området som redan idag har en hög andel barn. Vivallaskolan har dessutom fotbollsprofil 1. Konstgräsplanen och idrottsplatsområdet kommer sannolikt att bli en central del i projektuppdraget Handlingsplan för Vivalla", som för närvarande arbetas fram i kommunen. Projektets huvudsakliga syften är att via föreningsutveckling öka andelen barn och ungdomars deltagande i organiserad fritids- och kulturaktiviteter. Det är av mycket stor vikt att se helheten i området, där konstgräsplanen kommer att fylla en central social- och idrottsutvecklande funktion inom området. Att koppla samman verksamheten vid anläggningen i den framtida planeringen och utvecklingen av området är av stor vikt både för området och för Örebro kommun. Detta bör ses som en del i Västersatsningen och finansieringen av konstgräsplanen kan komma från olika verksamhetsområden. Sammanfattning Genom att Behrn arena efter årets säsong får en ny konstgräsmatta och det gamla konstgräset flyttas till Trängens IP, tillgodoses sannolikt en del av det nuvarande behovet för föreningarna till och med division 4. Samtidigt finns det en viss utvecklingspotential för den närmaste framtiden i kommunen. Det ger ett tillskott med 2000 timmar/år på 11- mannaplaner med konstgräs förutom de 400 timmar per år som erhålls på Ekängs IP. Med den fortsatta utbyggnaden av Lillåvallen och Vivalla IP skapas ytterligare 4000 timmar per år. Därmed skulle kommunen erhålla en relativt jämn fördelning av konstgräsplaner i en centrallinje från norr till söder, som även är möjliga att nå från kommunens ytterområden och tillgodoser behovet för träning och spel på konstgräs till och med division 7. Dessutom får barn och ungdomsfotbollen en ökad möjlighet till utveckling då träning och spel på konstgräs kan bedrivas under hela året, vilket också kan öka möjligheten för fler aktiva flickor inom fotbollen. Parallellt med utbyggnaden av konstgräsplaner behöver också en översyn göras av befintliga planer för eventuella upprustningsbehov, där även omklädningsutrymmen och övriga miljöer på anläggningarna kan behöva anpassas för att göra fotbollen mer attraktiv för flickor. Några grusplaner behålls som ett komplement, speciellt vid extrema vintrar då konstgräs utan uppvärmning kan vara svårt att hålla snö- och halkfritt. 1 Saktillägg efter nämndens godkännande av rapporten (tillagt 2010-09-13). 4