Nicklas Hoverbrant Fredrik Sandblom Obligatorisk byrårotation En studie av internationella erfarenheters applicerbarhet i en svensk miljö Mandatory audit firm rotation A study of the applicability of international experiences in a Swedish context Företagsekonomi Examensarbete inom Civilekonomprogrammet 30 hp Termin: Handledare: VT-2016 Dan Nordin
Förord Vi har under vårterminen 2016 författat denna uppsats vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Samtliga delar har skrivits och bearbetas gemensamt av båda författarna. Vi vill tacka vår handledare Dan Nordin för all hjälp och vägledning under uppsatsens gång. Slutligen vill vi tacka de studiekollegor och seminariedeltagare som har bidragit med konstruktiv kritik. Karlstad juni 2016 Nicklas Hoverbrant Fredrik Sandblom
Sammanfattning Senast den 17 juni 2016 ska Sverige ha implementerat regleringar kring obligatorisk byrårotation i nationell rätt vilket då kommer kräva att noterade bolag och finansiella företag roterar revisionsbyrå i huvudregel var 10:e år. Målet från EU:s sida med att införa obligatorisk byrårotation i dess medlemsländer är att regleringen ska ha positiva effekter på revisorns oberoende, revisionskvaliteten och konkurrenssituationen på revisionsmarknaden. Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation utifrån den forskning som finns internationellt. Eftersom studier kring obligatorisk byrårotation ännu har kunnat genomföras i Sverige vill vi också bidra med kunskap om hur väl dessa internationella studier kan appliceras i ett svenskt sammanhang. Studien är baserad på inhämtning av sekundärdata där vi utgått från existerande forskning kring obligatorisk byrårotation. Val av vårt tillvägagångssätt kan motiveras med att en stor mängd forskning redan existerar och vi har velat samla in data som är så neutral som möjligt. Vår studie visar att resultaten från internationellt genomförda studier tyder på att revisionskvaliteten sjunker vid ett införande av obligatorisk byrårotation. Forskningen visar även att regleringen kan få en motsatt effekt på marknadsdynamiken än vad som önskas. Majoriteten av forskningen visar också att revisorns oberoende inte påverkas vid ett införande av obligatorisk byrårotation. I den del av vår studie som behandlade hur väl internationell forskning skulle kunna tillämpas i Sverige fann vi inga belägg på att skillnaderna mellan de undersökta länderna och Sverige skulle vara tillräckligt stora för att kunna ifrågasätta dess applicerbarhet i ett svenskt sammanhang. Nyckelord: Obligatorisk byrårotation, revisorns oberoende, revisionskvalitet, kulturella skillnader.
Abstract June 17, 2016, is the final date for Sweden to implement the new rules regarding mandatory audit firm rotation which will require listed and financial companies to change their current audit firm every 10 years. The aim of the introduction of mandatory audit firm rotation is that the regulation should have positive effects on the independence of auditors, audit quality and the competitive situation within the audit market. The aim of this study is to provide a better understanding of how auditor independence and audit quality is affected by the introduction of the regulation on the basis of the available international research. Since there isn t any Swedish research on the subject, we want to contribute knowledge about how well these international studies can be applied in a Swedish context. The study is based on secondary data which is collected from already existing research on mandatory audit firm rotation. The choice of approach in the study can be justified by the fact that much research already exists on the subject and we wanted the data to be as neutral as possible. Our study shows that the results from international research suggest that audit quality will decrease with the introduction of such regulation and that the regulation may have an adverse effect on the dynamic of the audit market. A majority of the research suggests that auditor independence is not affected by the introduction of mandatory audit firm rotation. In the part of our study, which dealt with how well international research is applicable in Sweden, we found no evidence that the difference between the examined countries and Sweden would be large enough to allow us to question the research applicability in a Swedish context. Keywords: Mandatory audit firm rotation, auditor independence, audit quality, cultural differences.
Innehållsförteckning 1. Inledning... 9 1.1. Bakgrund... 9 1.2. Problemdiskussion... 10 1.3. Syfte... 12 1.4. Frågeställningar... 12 1.5. Disposition... 13 2. Referensram... 14 2.1. Revision i allmänhet... 14 2.2. Revisorns oberoende... 15 2.3. Olika synsätt på revision... 17 2.4. Lag om obligatorisk byrårotation - bakgrund... 19 2.5. Förväntningsgapet inom revision... 21 2.6. Hofstedes kulturdimensionsteori... 21 2.6.1. Maktdistans... 22 2.6.2. Kollektivism kontra Individualism... 24 2.6.3. Osäkerhetsundvikande... 25 3. Metod... 26 3.1. Metodval... 26 3.2. Tillvägagångssätt... 26 3.3. Datainsamling... 28 3.4. Avgränsningar och Urval... 29 3.5. Validitet och Reliabilitet... 30 3.6. Källkritik... 32 4. Resultat och Analys... 33 4.1. Effekten på revisionskvaliteten... 33 4.1.1. Specifik företags- och branschkunskap... 35 4.2. Effekten på kostnaden för revision... 37 4.3. Effekten på konkurrenssituationen på revisionsmarknaden... 39 4.4. Effekten på revisorns oberoende... 40 4.5. Kulturella skillnader inom företagskultur och revision... 44 5. Slutsats... 50 5.1. Förslag till vidare forskning... 53 6. Källförteckning... 54
1. Inledning I det inledande kapitlet kommer vi att ge en översiktlig bakgrund till vårt valda ämnesområde samt föra en problemdiskussion som mynnar ut till vårt syfte och frågeställningar. Arbetets disposition presenteras slutligen. 1.1. Bakgrund År 2001 skedde en av de största redovisningsskandalerna i modern tid då det stora amerikanska energibolaget Enron gick i konkurs. Ledningen hade under lång tid belastat dolda dotterbolag med överdrivet höga värden på kostnader och tillgångar för att sedan undgå att redovisa dessa värden i dotterbolagens balansräkningar (Isacson 2010). Över en natt förlorade cirka 5000 anställda sina jobb och investerare runt om i världen förlorade tillgångar för miljontals dollar (Brown 2005). Det har i efterhand uppdagats att revisorerna i Enronfallet kan ha varit alltför nära knutna till bolagets ledning då ett stort antal före detta anställda hos den aktuella revisionsbyrån då var anställda hos Enron. Det finns också rapporter om att revisionsbolaget ska ha haft alltför mycket konsulttjänster hos Enron för att våga ifrågasätta redovisningen och på grund av detta inte vilja riskera att förlora både revisionsuppdraget och konsulttjänsterna (IFAC 2005). Skandaler likt Enron har lett till en växande misstro hos samhället för företag och den finansiella information de ger ut, denna misstro har också spridit sig vidare till den yrkesgrupp som har till uppgift att granska den utgivna finansiella informationen, nämligen revisorer. Denna misstro har under de senaste 15 åren vuxit sig allt starkare och huvudanledningen kan spåras till flertalet företagsskandaler som har ägt rum inom denna tidsperiod (Mallin 2013). Företeelser som finansiella kriser och företagsskandaler påverkar privatpersoner genom att det kan leda till uppsägningar och att finansiella investeringar eller livsbesparingar minskar drastiskt i värde (Mallin 2013). Idag har även effekterna av skandaler blivit allt större om man jämför med hur det såg ut för 30 år sedan. I den globala värld vi lever i idag når all typ av information en stor mängd människor på kort tid tack vare internet, vilket också har öppnat möjligheten för personer att investera pengar i länder på andra sidan jordklotet. Det gör att effekterna av senare kriser och företagsskandaler blir allt större och 9
bidrar till att misstro riktat mot företag och regeringar går mot att blir ett globalt fenomen (Council on Business & Society 2013). Företagsskandaler har även förekommit i Sverige och har skadat förtroendet för revisorer och företag, exempelvis Carnegieskandalen 2008 och skandalen i HQ bank som inträffade 2010. Bägge skandalerna involverar företag som har bedrivit bank- och tradingverksamhet och som båda fick sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet indraget av Finansinspektionen på grund av kraftigt övervärderade finansiella instrument. I båda fallen har delar av styrelse och ledningen anklagats för olika typer av bokföringsbrott och bedrägeri men samtidigt har också kritik riktats mot de dåvarande ansvariga revisorerna för bägge företagen. I Carnegies fall har Finansinspektionen uttryckt att det är uppseendeväckande att revisorerna inte lämnat anmärkningar i revisionsberättelsen någon gång under de sex år de granskat företaget trots att värderingen av finansiella instrument varit grovt felaktig (Suneson 2007). I HQ:s fall ska revisorn enligt chefsåklagaren gjort sig skyldigt till medhjälp till grovt svindleri genom att underteckna en så kallad ren revisionsberättelse för HQ bank 2009 (Hellekant 2015). För att återskapa förtroende för finansiella rapporter och revisorer har EU beslutat om ett nytt revisionspaket som ska gälla från och med den 17 juni 2016. I korta drag handlar det om att det ställs högre krav på revision för publika bolag och företag av allmänt intresse. En rotation av revisionsbyråer ska numera bli obligatoriskt, då ett företag ska byta revisionsbyrå i huvudsak vart 10:e år. Viktiga punkter i revisionspaketet är också att revisionsberättelsen får en ny utformning där revisorn ska ge ut mer information än förut. Det införs också en reglering på hur stort arvodet för konsulttjänster får vara i förhållande till revisionsarvodet i en enskild revisionsbyrå (BDO 2014). 1.2. Problemdiskussion Från och med 1 januari 2017 ska börsbolag och företag av allmänt intresse som har kalenderår som räkenskapsår börja lyda under EU:s revisionspaket där obligatorisk byrårotation ska implementeras. Det är därmed inte lång tid kvar innan obligatorisk byrårotation börjar gälla men det råder fortfarande en osäkerhet kring vilka effekter regleringen får på revision. Syftet med obligatorisk byrårotation och revisionspaketet i allmänhet är att öka förtroendet för revisorer och i synnerhet stärka deras oberoende (Proposition 10
2015/16:162). Det har setts som ett problem för revisorns oberoende med alltför långlivade relationer mellan klient och revisionsbyrå. Ett exempel på en sådan relation i Sverige är revisionsuppdraget PwC hade hos SCA, som pågick i 83 år innan bolagsstämma i april 2016 bestämde sig för att byta revisionsbyrå (Isacson 2016). Risken med långa uppdragsförhållanden är enligt Chi och Huang (2005) att revisorerna blir allt för familjär med klienten och får svårt att vidhålla en objektiv granskning. I längre uppdragsförhållanden kan oberoendet ifrågasättas, framförallt det synbara oberoendet, då allmänheten kan få en uppfattning om att relationen är allt för närgående. Oavsett om det visar sig att revisorn klarar av att vara opartisk och objektiv i sin yrkesroll kan slutsatsen ändå dras att längre uppdragsförhållanden inte ser bra ut i allmänhetens ögon (P1-morgon 2016). I Europa är det i dagsläget bara Italien som har eller har haft obligatorisk byrårotation under en längre tidsperiod och frågan kan ställas utifrån exempel från Italien, om det uttalade målet med att förbättra revisorers oberoende och revisionskvaliteten kommer infrias eller inte. Obligatorisk byrårotation spås också enligt Cameran et al. (2015) föra med sig högre kostnader för revision och om syftet med regleringen inte infrias, kan regleringes nytta ifrågasättas. Obligatorisk byrårotation och EU:s revisionspaket är ett omdebatterat och högst aktuellt ämne då en implementering i hela EU ska ske inom ett års tid. Sverige har aldrig tidigare haft obligatorisk byrårotation och det finns enbart ett fåtal länder som har eller någon gång har haft denna typ av reglering, vilket betyder att det finns en begränsad mängd forskning inom ämnet. Svensk forskning på området saknas och det råder ett kunskapsgap om vad byrårotation kommer att ha för effekt på svensk revision. För att kunna bilda en uppfattning om hur ett specifikt land kommer påverkas av regleringen är ett alternativ att undersöka redan gjorda studier av samhällen med obligatorisk byrårotation. För att bedöma huruvida erfarenheter från internationella studier är applicerbara i Sverige behöver hänsyn tas till att länder är annorlunda och därför kan reagera olika på en lagändring. En aspekt som skulle kunna ha en effekt för revisorsyrket är nationella lagar och regler som skulle kunna ha betydelse för vilka effekter en förändring får. Denna aspekt har vi dock inte valt att undersöka djupare då lagar kring redovisning och revision i EU:s medlemsländer till stor del redan är harmoniserade, vilket gör att de nationella reglerna bör ha en minimal inverkan på effekterna av obligatorisk byrårotations implementering. 11
Då utvecklingen går mot ytterligare harmoniseringar av nationella lagar kring revision vill vi undersöka en aspekt som ligger bortom harmoniseringen och där det kan finnas tydligare skillnader länder emellan. Vi har då istället valt att fokusera på aspekten kultur för att jämföra länder och därefter bedöma hur kulturella skillnader skulle kunna påverka effekterna av obligatorisk byrårotation. Att vi valt kulturaspekten beror på att oavsett hur mycket av regler och lagar som harmoniseras mellan länder kommer det fortfarande finnas kulturella skillnader som påverkar en regleringsändrings effektivitet. För att undersöka hur kulturaspekten kan skilja sig mellan länder har vi använt oss av Hofstedes (2001) kulturdimensionsteori. Då Hofstedes dimensioner inte är anpassade till revisorsyrket valde vi att komplettera denna teori med Cowperthwaite (2010) som pekar ut de dimensioner som är mest relevanta för revision och anpassar dessa till undersökningar av revisorsyrket. 1.3. Syfte Syftet med vår studie är att ge ökad förståelse om hur revisionskvaliteten och revisorns oberoende påverkas av ett införande av obligatorisk byrårotation. Med det som grund vill vi vidare bidra med kunskap om hur väl internationella erfarenheter kan vägleda beslut om att applicera detta regelverk i Sverige. 1.4. Frågeställningar Har de önskade effekterna av obligatorisk byrårotation på revisionskvalitet, revisorns oberoende och dynamiken på revisionsmarknaden uppfyllts historiskt ur ett internationellt perspektiv? Är resultaten från internationella studier kring obligatorisk byrårotation applicerbara i ett svenskt sammanhang? Utifrån internationella erfarenheter kring obligatorisk byrårotation vilka effekter kan antas att ett införande kan få på svensk revision? 12
1.5. Disposition Kapitel 1, Inledning: Det inledande avsnittet ämnar att ge läsaren förståelse kring valt ämnesområde och väcka ett intresse hos läsaren. Syfte och valda frågeställningar presenteras även i det här kapitlet. Kapitel 2, Referensram: Den här delen av uppsatsen berör nödvändig bakgrundsinformation och litteratur som har betydelse för revision överlag, obligatorisk byrårotation och även kulturella skillnader mellan länder. Kapitel 3, Metod: I kapitlet beskrivs valda tillvägagångsätt i studien och vårt kritiska förhållningssätt. Här diskuteras val för studien och argumentation för våra ställningstaganden. Kapitel 4, Resultat och Analys: I kapitlet sammanställs de utvalda vetenskapliga artiklarna som studien består av samt analyser där vi återkopplar resultatet mot teorin i referensramen. Kapitel 5, Slutsats: I det avslutande kapitlet görs en konklusion av vad studien frambringat. Valda frågeställningar besvaras och avslutningsvis diskuteras förslag till vidare forskning inom området. 13
2. Referensram I kapitlet behandlas bakgrund till förslaget om obligatorisk byrårotation och hur de nya reglerna är tänkta att tillämpas. De centrala delarna av revision tas upp och olika kulturdimensioner som är relevanta för studien. 2.1. Revision i allmänhet I 5 Revisionslagen och i Aktiebolagslagen 9 kap. 3 står det angivet att en revisor skall granska företags bokföring, årsredovisning samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Det står även angivet att granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Utöver tidigare nämnda uppgifter kan tilläggsuppdrag tillkomma revisorn där denne behöver granska vissa transaktioner som har en större betydelse, ett exempel på en transaktion som kan kräva denna typ av extragranskning är en nyemission (Diamant 2004). En revisors granskning av ett företag och deras finansiella information ska leda till ett uttalande i revisionsberättelsen. Om det i revisionsberättelsen framgår att den finansiella informationen stämmer och att ledningen har skött bolaget på ett bra sätt fungerar revisorns utlåtande som en slags kvalitetsstämpel för utomstående parter. Revisorer har ytterligare skyldigheter i en revision, en sådan skyldighet är en så kallad revisionsrådgivning, där revisorn har till uppgift att påtala brister i en revision (Carrington 2014). Under senare år har man kunnat se att det finns en minskad efterfrågan på revision sedan allt fler företags har undantagits från det lagstadgade kravet på att ha en revisor. Därför kan en utveckling av revisionsbyråernas tjänsteutbud ses, där allt mer fokus ligger på olika typer av konsulttjänster. Vilket kan bekräftas om man ser till revisionsbolagens redovisning då en betydande del av intäkterna idag utgörs av konsulttjänster. Dessa typer av tjänster är inte kopplade till revision utan revisorn fungerar i det här fallet mer likt en person som ett företag kan vända sig till när man behöver diskutera ekonomiska frågor. Enligt Carrington (2014) är anledningen till att revisionsbyråer har gett sig in i konsultbranschen att de har en fördel gentemot konkurrenter, då de genom revidering av ett bolag redan har god insikt i företaget och inte behöver lika lång tid för att förstå verksamheten. 14
Enligt IFAC:s Code of ethics for professional accountants (2005) är ansvaret för revisorn att agera i allmänhetens intresse, något som skiljer revisorer gentemot många andra yrkesgrupper, vilket betyder att revisorers ansvar sträcker sig bortom behovet att enbart tillfredsställa enskilda klienter eller sin arbetsgivare. Revisionsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG) uppger att revisorers funktion när det gäller allmänintresset innebär att en större grupp människor och institutioner är beroende av kvaliteten på revisorernas arbete. Direktivet uppger också att god revisionskvalitet bidrar till ordning på marknaderna genom att förbättra årsredovisningarnas integritet och effektivitet. Det finns många intressenter kring ett företag och intressenterna kan använda sig av revisorns utlåtande som en viktig del i sin beslutsprocess när det gäller att inleda eller behålla en relation med företaget (FAR 2005). Revision är till stor del till för ägarna samt andra intressenter såsom kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, stat och kommun. Intressenterna har direkt eller indirekt nytta av revisorns arbete. Om revisorn inte skulle ha funnits skulle intressenterna vara tvungna att på egen hand kontrollera om företags finansiella information är korrekt och går att lita på (FAR 2005). 2.2. Revisorns oberoende Grundbulten för att uppfylla syftet med en revisors arbete är att denne är oberoende. Revisorer ska opartiskt och självständigt genomföra en kritisk granskning av ett företags finansiella rapporter, denna granskning ligger sedan till grund för att intressenter runt omkring företaget ska finna den rapporterade informationen trovärdig och kunna använda den i sin beslutsprocess (Carrington 2014). Om revisorerna inte agerar oberoende i sin granskning tappar den finansiella informationen trovärdighet och intressenter blir mer försiktiga med att använda enbart denna information i sin beslutsprocess. Carrington (2014) ser oberoendet som en av revisorns främsta egenskaper och han lägger stor vikt vid att revisorerna ska kunna anses som en oberoende tredje part som allmänheten har förtroende för. I revisionsdirektivet från 2006 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG) nämns det att revisorer och revisionsbyråer bör vara oberoende när de utför lagstadgade revisioner. I svensk rätt, närmare i 20 Revisorslagen, finns det angivet att en revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningsta- 15
ganden, och även att revisionsverksamheten skall organiseras så att revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet säkerställs. Även IFACs Code of Ethics for Professional Accountants (2005) säger att revisorer ska vara oberoende till de klienter som de gör en revision på, koden innehåller även riktlinjer för hur ett sådant oberoende ska upprätthållas. Nationella regler för hur revisorns oberoende ska upprätthållas finns i Revisorslagen (1999:1079), den innehåller bland annat en förbudskatalog över olika jävssituationer. I Revisionslagen (2001:883) finns också en så kallad analysmodell som talar om hur revisorns ska gå till väga för att bedöma huruvida han eller hon är oberoende eller inte. Dan Brännström som är ordförande för FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) har uttryckt att det finns inga oberoende revisorer och att det råder en feltolkning av vad det engelska ordet independent innebär (Brännström 2015). Istället för att översätta independent till oberoende föreslår han tolkningen opartisk och självständig. Förslaget grundar sig i att en revisor inte kan anses vara fullständigt oberoende då dennes intäkter kommer från de klienter de ska granska. Något som Brännström (2015) belyser som den kanske största anledningen till att revisorers oberoende ofta ifrågasätts. Humphrey och Moizer (1990) ifrågasätter revisorns oberoende och är kritiska till synen på en revisor som en helt oberoende part om det reviderade bolaget betalar arvode till revisorn. De är också kritiska till att revisionsbranschen betecknar företagen som de gör revision på som sina klienter när de riktiga klienterna inte är företaget, utan deras intressentgrupper och det är framförallt för deras räkning som revisionen upprättas. Diamant (2004) menar också att det primära hotet mot revisorns oberoende är revisorns ekonomiska självintresse. Revisionsbyråer är privata aktörer och kan därför inte förväntas att agera på något annat sätt än ekonomiskt rationellt. Målet med företaget likt de allra flesta privata näringsidkare är i slutändan att bli så lönsamma som möjligt. Diamant (2004) säger att eftersom det ekonomiska intresset existerar kommer det finnas risksituationer där revisorn har incitament att åsidosätta sin lojalitetsplikt gentemot intressenterna och istället ta till vara på de möjligheter som ger bäst avkastning på nedlagt arbete. Hårdrar man det så kommer revisorn agera på det sätt som maximerar dennes inkomster vilket betyder att denne kommer att liera sig med bolagsledningen hos företaget de reviderar (Diamant 2004). Att som revisor inte bli påverkad av sitt egenintresse är kopplat till det som kallas för det faktiska oberoendet. Enligt Carrington (2014) innebär det faktiska oberoendet att ett uttalande om 16
granskade finansiella rapporter kan göras utan att revisorns professionella omdöme påverkas av faktorer som skulle kunna ha en negativ inverkan på integritet, objektivitet eller professionell skepticism. En orsak till att diskussioner om revisorns ekonomiska självintresse har intensifieras under senare år kan bero på den tidigare nämnda utvecklingen inom revisionsbyråernas tjänsteutbud, alltså allt fler konsulttjänster. Ett ökande av antalet konsulttjänster gör att revisionsbyråerna blir ännu mer beroende av att behålla sina klienter, eftersom konsulttjänsterna ofta utgör en stor inkomstkälla hos revisionsbyråerna idag. Att vara alltför beroende av intäkter för konsulttjänster kan emellertid vara ett hinder för revisorns oberoende. Ett exempel var Artur Andersen, Enrons revisor som anklagades att var allt för beroende av konsulttjänster från Enron och därmed inte vågade ifrågasätta Enrons redovisning i tron på att de då skulle bli av med konsulttjänsterna (Carrington 2014). Detta har man sett över och EU:s revisionspaket innehåller regleringar kring hur stor del av det totala arvodet som konsulttjänster får utgöra (SOU 2015:49). Ytterligare ett hot mot revisorns oberoende anses vara allt för långa och nära förhållanden mellan revisorer och deras klienter. Man menar att risken för att en nära relation ska uppstå med en klient ökar ju längre ett uppdragsförhållande fortskrider. Det är anledningen till att det nu kommer att införas obligatorisk byrårotation som då begränsar den maximala längden på ett uppdragsförhållande. Att revisorer får ett alltför nära förhållande till sina klienter i allmänhetens ögon genom att följa med klienter på resor med mera påverkar trovärdigheten på revisorns arbete då finns det en större risk för att en partsställning har uppstått. Hotet mot revisorns oberoende är kopplat till det synbara oberoendet. Med det synbara oberoende menar Carrington (2014) att revisorn måste se till att undvika omständigheter som en tredje part skulle kunna komma fram till slutsatsen att revisorns, integritet, objektivitet och professionella skepticism kan ifrågasättas. En mer praktisk definition av det synbara oberoende som Carrington (2014, s. 209) ger, är om inte revisorn uppfattas som oberoende av dem som använder revisionen så är revisorn inte synbart oberoende. 2.3. Olika synsätt på revision Det går att se på revision på flertalet olika sätt, Carrington (2014) presenterar fem olika synsätt: revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort och 17
legitimering och beskriver de som nedan. Vi har valt ut tre stycken som vi anser har större relevans för vårt ämnesområde. Revision som försäkran Utgångspunkten för revision som försäkran är att revision ses som en kontraktslösning mellan två eller flera parter. Det grundläggande problemet många gånger är att ägandet och driften i dagliga verksamheter är separerade, vilket höjer frågan om ägaren kan veta om verksamheten sköts effektivt med hänsyn till ägarens intresse. Revisions fungerar i detta sammanhang som en försäkran för ägarna om att den dagliga driften sköts på ett tillfredställande sätt. Revision som försäkring Revision kan även ses som försäkring. I den här teorin får revisionen en mer indirekt bestyrkande. Revisorn granskar inte företagets finansiella rapporter i första hand för att se om de är riktiga och rimliga, utan det primära syftet är att försäkra sig själv om att redovisningen håller måttet för att undvika att betala ut ersättning vid en eventuell juridisk process. Genom denna teori förflyttar man en del risk från företagsledningen till revisorn. För investerare och andra intressenter finns det då ytterligare en part som har incitament att de finansiella rapporterna är korrekta. Revision som komfort Komfort är ett begrepp för att beskriva revision som kan användas både för revisionsanvändarna och för revisorerna. Ur revisionsanvändarnas perspektiv beskriver Carrington (2014) revision som komfort att det förmedlar en grundläggande trygghet som exempelvis en investerare kan behöva för att våga investera pengar i ett bolag. Om en revisor i det här fallet bidrar till att göra redovisningen bättre är här det sekundära intresset, det primära är att en potentiell investerare inte ska behöva ifrågasätta redovisningens kvalitet eller trovärdighet. Att använda komfort från revisorernas perspektiv för att förklara hur revisorer beter sig i olika situationer introducerades av Pentland (1993). Carrington och Catasús (2007) har utifrån Pentlands grundtanke delat in komfort i tre olika delar: comfort as relief, comfort as state och comfort as renewal. Comfort as relief är relaterat till de saker som revisorerna gör för att gå från ett stadie av icke-komfort till komfort. Med det innebär att revisorer måste utföra de moment som är obligatoriska inom en revision. Ett bra sätt att bli komfortabel med sin revision är att följa manualen och med den kan revisorn 18
försäkra sig om att allt nödvändigt är gjort. Även en god dialog med klienten är nödvändig då det annars blir svårt för revisorn att identifiera de olika riskerna i revisionsprocessen (Carrington och Catasús 2007). Comfort as state är relaterat till när revisorn känner att revisionen är klar och upplever sig ha gjort tillräckligt för att kunna ge en revisionsberättelse. Men det innebär dock inte att revisionsberättelsen är en absolut hundraprocentig skildring av verkligheten och att allt har tagits med i beaktning, utan revisorn känner att tillräckligt mycket har tagits med i beaktning för att revisorn ska vara komfortabel med utlåtandet i revisionsberättelsen (Carrington och Catasús 2007). Comfort as renewal är relaterat till nya definitioner för vad som är accepterad komfort under en revision. Carrington och Catasús (2007) anser att vad en revisor är komfortabel med under det första året kan vara på en oacceptabel nivå jämfört med vad en revisor är komfortabel med år två. Det beror på en ökad kunskap av klienten. Under det första året för en revisor är allting nytt, en betydande del av tiden går åt att sätta sig in i klientens verksamhet, identifiera risker och komma på sätt att lösa dessa risker. Under det andra året börjar revisorn greppa revisionen och kan ta till vara på sina erfarenheter och uppfattningarna av vad som upplevs komfortabelt ändras. 2.4. Lag om obligatorisk byrårotation - bakgrund I juli 2006 antogs ett nytt direktiv i Europaparlamentet, det åttonde bolagsrättsliga direktivet som även har kallats revisorsdirektivet. Direktivet var betydligt mer omfattande än tidigare direktiv på området och det uttalade syftet var framförallt att försöka återställa investerares förtroende för finansmarknaden (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG). Vid implementering i svensk rätt betydde regleringen att bland annat krav på personrotation och revisionsutskott infördes i börsnoterade företag. Införandet av personrotation innebar att huvudansvarig revisor ska avsluta sin medverkan i revisionsuppdraget senast efter sju år, därefter får denna inte åter delta i revisionsuppdraget förrän en karenstid på tre år passerat (SOU 2015:49). Införandet av revisionsutskott innebar att företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott vars uppgift är att bereda styrelsens arbete och kontrollera företagets finansiella rapportering. 19
Den 16 april 2014 antogs EU:s revisionspaket som dels innehåller en förordning med specifika krav på företag av allmänt intresse och även ett direktiv om ändringar av det tidigare nämnda revisorsdirektivet. En förordning är till skillnad från ett direktiv direkt tillämplig i alla EU:s medlemsländer, vilket betyder att det inte krävs någon implementering i nationell rätt för att förordningen ska gälla i ett enskilt land. Ett direktiv från EU är mer av ett mål som ska uppnås i medlemsländerna men det ges inga exakta premisser till hur målet ska uppnås, vilket ger det enskilda landet mer kontroll över hur de ska arbeta för att nå målen (EU-upplysningen 2015). EU:s revisionspaket innebär att det inte bara är krav på personrotation utan även byrårotation i företag av allmänt intresse. I regeringens proposition (2015/16:162 s.90) föreslås att följande företag ska anses som företag av allmänt intresse: Företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, banker och kreditmarknadsföretag, vissa värdepappersbolag, och försäkringsföretag utom sådana som omfattas av vissa undantag enligt försäkringsrörelselagen. Byrårotation innebär att ett revisionsuppdrag i ett företag av allmänt intresse som grundregel inte får gälla längre än tio år och därefter tillkommer en karenstid om fyra år innan revisionsbolaget återigen får genomföra en revision av det tidigare granskade företaget. EU har givit tillåtelse till vissa undantagsregler från huvudregeln om rotation efter 10 år, och det är upp till varje enskilt medlemsland om man väljer att använda undantagsreglerna och i vilken utsträckning (SOU 2015:49). I regeringens proposition 2015/16:162 har det föreslagits att följande undantagsregler ska införas i Sverige: ett uppdrag får förlängas till 20 år om ett nytt urvalsförfarande upprättas när 10 år har passerat, eller en förlängning till 24 år om ytterligare en revisionsbyrå anlitas när uppdraget pågått i 10 år. Undantagen ska dock inte gälla finansiella företag som alltså inte har möjligheten att förlänga uppdraget utöver en 10 års period. EU:s revisionspaket innehöll utöver införandet av obligatorisk byrårotation även en utökad roll för revisionsutskottet, reglering kring hur stor del av revisionsarvodet som rådgivningstjänster får utgöra. Revisionspaketet innehöll även en modifiering av revisionsberättelsen i alla bolag där revisorn nu är skyldig att ange de mest betydande riskerna för väsentliga fel i företagets rapportering. En implementering av EU:s revisionspaket i medlemsländerna skall ske senast två år efter att direktivet börjat gälla, vilket betyder att Sverige senast den 17 juni 2016 ska ha implementerat direktivet i nationell rätt (SOU 2015:49). Reglerna 20
kring byrårotation kommer dock träda i kraft för majoriteten av berörda företag i början av räkenskapsåret 2017. 2.5. Förväntningsgapet inom revision Förväntningsgapet inom revision innebär enligt Dennis (2010) att det finns en differens mellan vad revisorer gör och vad intressenter förväntar sig att revisorerna ska göra. Ruhnke och Schmidt (2014) förklarar problemet som att allmänhetens förväntning av revisorns roll och ansvarsområde under nuvarande förutsättningar överstiger revisorernas prestation. En potentiell förklaring som Dennis (2010) ger till varför denna typ av förväntningsgap har uppstått är det flertal skandaler inom redovisning och revision som ägt rum under 2000-talet. Ser man till den kända Enron-skandalen från 2001 fanns det förväntningar från intressenter att revisorer skulle hindra dem från att göra investeringar i fel bolag, men som historien har utvisat levde revisorerna inte upp till intressenternas förväntningar. I sådana situationer när det uppstår ett förväntningsgap blir effekten att om revisorer inte uppfyller intressenternas förväntningar så tappar intressenterna förtroende för revisorer som yrkesgrupp. Förväntningsgapet är av intresse för revisionsbranschen då desto större ouppfyllda förväntningar från samhället, desto lägre blir förtroendet för revisorer, vilket minskar revisionsbyråernas intjäningsmöjligheter och leder till att yrket blir mindre attraktivt (Lee et al. 2009). Enligt Ruhnke och Schmidt (2014) kan förväntningsgapet också ses som en drivkraft för förändring. Exempelvis i efterdyningarna av finanskrisen 2008-2009 har flertalet förslag på hur revisionen kan förbättras lagts fram. En publikation som framkom i det här skedet var EU:s Grönbok om revision som specifikt kommenterade om förväntningsgapet och belyste betydelsen av fenomenet samt att den täckte in förslag som att förbjuda revisorer från att erbjuda icke revisionstjänster och förslag om obligatorisk byrårotation. 2.6. Hofstedes kulturdimensionsteori Eftersom det inte ännu är möjligt att genomföra studier av obligatorisk byrårotation i Sverige behöver en studie om detta ämne byggas utifrån de erfarenheter som finns internationellt. I en inledande del av arbetsgången insåg vi att enbart applicera internationella erfarenheter av obligatorisk byrårotation direkt i en svensk kontext utan att ta hänsyn till nationella skillnader, inte skulle ge ett tillförlitligt underlag att dra slutsatser utifrån. Nationella skillnader finns inom alla möjliga aspekter men vi valda att fokusera på kulturella skillnader mellan 21
länder, eftersom att kulturella skillnader alltid har funnits och kommer troligtvis att fortsätta existera oavsett om system, lagar och regler harmoniseras världen över. Vissa liknar kultur med mental programmering, att varje enskild individ har ett mönster av tankar, känslor och ett sätt att agera på som lärs in under en människas livstid (Hofstede et al. 2011). Kulturen påverkar därför hur människor upplever och agerar i olika situationer, och i vårt fall kan kulturen påverka hur revisorer och samhället agerar när de ställs inför den förändring som obligatorisk byrårotation innebär. För att kunna studera dessa skillnader använde vi oss av Hofstedes (2001) kulturdimensionsteori där han presenterar ett antal olika kulturella dimensioner som kan vara grunden för nationella skillnader. Hofstede anses vara grundaren till att använda kultur för att göra internationella jämförelser. Han är en nederländsk socialpsykolog och antropolog som mellan 1967 och 1973 samlade in och jämförde beteendemönster från 72 dotterbolag till IBM i 50 olika länder världen över (Cowperthwaite 2010). Denna stora datamängd (cirka 116 000 individer) analyserades och användes för att skapa en teori, Hofstedes kulturdimensionsteori (Cultural Dimensions Theory). Initialt innehöll teorin fyra dimensioner: maktdistans, kollektivism kontra individualism, femininitet kontra maskulinitet och osäkerhetsundvikande (Hofstede et al. 2011). Dessa dimensioner har med tiden kompletterats med ytterligare två dimensioner, lång kontra kort tidsorientering och eftergivenhet kontra återhållsamhet (Hofstede 2011). Olika länder har rankats i dessa dimensioner utifrån hur mycket landet lutar åt det ena eller andra hållet. Hofstedes resultat har också validerats vid upprepade tillfällen sedan originalstudien gjordes med urval som inte har grundat sig enbart på personer från ett och samma företag. Vi har valt att enbart presentera tre av Hofstedes kulturella dimensioner baserat på att Cowperthwaite (2010) i sin forskning har kommit fram till att dessa tre dimensioner är de mest relevanta när man ska undersöka kulturella skillnader inom revisorsyrket. Dimensionerna han anser mest relevanta är maktdistans, individualism kontra kollektivism samt osäkerhetsundvikande. I sin forskning har han använt Hofstedes teorier som underlag för att undersöka hur revision kan skilja sig i olika delar av världen. 2.6.1. Maktdistans Länder kan särskiljas genom att undersöka hur människor behandlar ojämlikhet. Rankingen av ett land inom denna dimension utgår från hur människor i 22
det specifika landet besvarat frågor på hur man bör hantera det faktum att människor inte är jämlika. Hofstedes definition av dimensionen är till vilken grad människor med lägre maktpositioner i organisationer förväntar sig och accepterar det faktum att makt inte är jämlikt fördelat. I ett land som återfinns långt ner i rankingen i denna kategori är ofta makten inom organisationer decentraliserad och chefer förlitar sig på erfarenheter och kunskaper från sina medarbetare (Hofstede et al. 2011). Maktdistansens påverkan på revisorsyrket Kommunikation är någonting som är viktigt inom revisionsyrket då man ofta jobbar i team och de individer som gör det grundläggande arbetet i revisionen är oftast på en lägre hierarkisk nivå och ansvarar inte för det slutliga beslutet (Cowperthwaite 2010). Det är därmed omöjligt att ha en effektiv verksamhet utan en aktiv kommunikation mellan de olika parterna inom en revisionsbyrå. Cowperthwaite (2010) menar att länders nivå av maktdistans kommer att ha en påverkan på just denna kommunikation. I länder med en liten maktdistans kan det ofta vara en omfattande kommunikation och diskussion under arbetsprocessen mellan de som gör den initiala bedömningen och den auktoriserade revisorn som ska göra den slutliga bedömningen. Det är en mindre distans mellan personer med olika grad av makt i organisationen och strukturen för beslutsfattande är decentraliserad. Underordnade i organisationen förväntas att konsulteras, och partners i byrån är demokratiska ledare som förlitar sig på stöd från andra. I länder med en större maktdistans tenderar samma typ av kommunikation vara mindre i omfattning samtidigt som den sker under mer formella omständigheter, det vill säga mindre möjligheter till diskussion med den auktoriserade revisorn sedan denna har mer makt och är högre upp i den interna hierarkin (Cowperthwaite 2010). Underordnade har då enligt rådande kultur inte rätt att kommunicera direkt med överordnade. Nivån av maktdistans kan ha en inverkan på revisionskvaliteten, då risken är större i länder med mer maktdistans att saker missuppfattas inom revisionsteamet när mindre kommunikation och diskussioner sker. Beslut som inte då är genomdiskuterade och väl underbyggda kan då ske i en högre frekvens. Maktdistansen kan också ha en inverkan på revisorns syn på förhållandet med en klient och kan därför ha en effekt på revisorns oberoende 23
2.6.2. Kollektivism kontra Individualism Denna dimension tar hänsyn till huruvida människor definierar sin självbild i termer om Jag eller Vi. Individualism kännetecknar samhällen där alla människor förväntas ta hand om sig själva och den närmaste familjen medan kollektivism i motsats kännetecknas av att människor redan från födseln integreras i egengrupper med stark sammanhållning som utgör ett skydd för individen. I ett individualistiskt land är anställning och befordringar inom en organisation baserade på enbart meriter och ska inte bygga på förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare (Hofstede et al. 2011). Individualism kontra kollektivism och dess påverkan på revisorsyrket Denna dimension omfattar hur individer relaterar till familjer, släkt och arbetsgrupper vilket kan appliceras inom revisionsområdet. Kulturella skillnader i synen på relationer mellan individer och grupper som de interagerar med kan ha konsekvenser för relationer inom det egna revisionsteamet och relationen mellan revisorn och klienter. I länder med ett mer kollektivistisk synsätt är anställning av närstående ett relativt vanligt inslag i företagskulturen medan mer individualistiska länder ofta ser ogillande på den typen av aktioner. Författaren menar att man i kollektivistiska länder kan ifrågasätta den interna granskningen i en revisionsbyrå. Det då mer erfarna och högre uppsatta revisorer förväntas göra en opartisk granskning av arbetet som gjorts av mindre erfarna medarbetare, finns det då ett förhållande mellan dessa parter finns det en risk för att en opartisk bedömning inte görs och att kvaliteten på revisionen sjunker (Cowperthwaite 2010). Cowperthwaite (2010) menar att i länder där individers åsikter har stor betydelse kommer det att kommuniceras på ett annorlunda sätt jämfört med länder där det är viktigare med gruppens konsensus. Därmed ser processen för att komma fram till om ett fel är väsentligt eller inte se annorlunda ut beroende på om det kräver hela gruppen konsensus eller om individens åsikt räcker för att fatta det beslutet. Om revisorer är mer individualistiska är risken större att de går mer på egna beslut och är mindre beroende av att ha kollegors samtycke, ett sådant beteende kan påverka revisionskvaliteten om förhastade och dåligt underbyggda beslut tas av en enskild individ istället för att flertalet individer rådfrågas. 24
2.6.3. Osäkerhetsundvikande Att hantera osäkerhet är en del av alla människors liv i olika utsträckning, alla konfronteras med att vi omöjligt kan veta vad som kommer att hända imorgon. Det har visat sig att olika samhällen hanterar osäkerhet på olika sätt. Samhällen med en hög grad av osäkerhetsundvikande tenderar att göra allt för att motverka uppkomsten av osäkerhet medan hos samhällen med en lägre grad av osäkerhetsundvikande är det mer accepterat (Hofstede et al. 2011). Osäkerhetsundvikandets påverkan på revisorsyrket Revisorer med olika kulturella bakgrunder när det gäller hur komfortabel man är med osäkerhet kommer att ha olika processer för att komma fram till ett slutresultat. En revisor i ett land med låg tolerans för osäkerhet kommer troligtvis att kräva mer underlag och kommer troligen att behöva mer tid på sig för att komma fram till sin slutsats (Cowperthwaite 2010). I länder med högt osäkerhetsundvikande tenderar man att använda sig av mer regelbaserade system för att på så sätt undvika oklarheter medan länder med lägre osäkerhetsundvikande bättre kan hantera ett mer principbaserat system där principer tilllämpas med hjälp av individens sunda förnuft. Revisorer med en kulturell bakgrund av lågt osäkerhetsundvikande känner sig därför mer komfortabla med att utföra sitt arbete i ett principbaserat samhälle medan en revisor som kommer från en kultur med högt osäkerhetsundvikande har svårare att känna sig komfortabel med sitt arbete i ett sådant samhälle (Cowperthwaite 2010). I länder med en låg nivå av osäkerhetsundvikande kan revisorer vara mer benägna att ta risker i olika sammanhang vilket kan ha en negativ inverkan på både revisionskvalitet och revisorns oberoende. Är en revisor mer komfortabel med osäkerhet kan den komma att kräva ett mindre omfattande beslutsunderlag och risken för felaktigheter är då större. En revisor som är mer komfortabel med osäkerhet har större tendenser att ta risker, tar den då risker som berör relationen med klienter kan revisorns oberoende påverkas negativt. 25
3. Metod I det här kapitlet presenteras hur vi gått tillväga för studiens genomförande. Vi diskuterar vår datainsamling, avgränsningar och urval, samt diskuterar vårt valda tillvägagångssätt i studien. Vi bedömer även arbetets validitet och reliabilitet. 3.1. Metodval Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för undersökningen i vårt arbete. Valet grundar sig i att vi vill skapa en bredare förståelse för vad införandet av obligatorisk byrårotation kan ha för effekter på Sverige. Genom det har vi analyserat de argument som frekvent används av både anhängare och motståndare till obligatorisk byrårotation. Då vi har som mål att undersöka och tolka bägge parters argumentation snarare än att försöka kvantifiera den information vi finner i vår undersökning är en kvalitativ metod mer lämplig. Patel och Davidson (2011) skriver att en kvalitativt inriktad forskning är forskning där fokus ligger på mjuk data, alltså data som ligger utanför siffror och fakta (hårddata), som istället erbjuder beskrivningar och eventuellt förklaringar av ett fenomen. Det är denna typ av data vi är intresserade av. Vi övervägde att använda en kvantitativ metod där vi istället skulle kvantifiera forskningspublikationers inställning till obligatorisk byrårotation. Ett alternativ vi undvek då revisorsyrket är komplext och ofta kan det exempelvis behövas att teorier om grundläggande mänskligt beteende används för att kunna få en djupare förståelse om varför en revisor agerar på ett visst sätt i en specifik situation. Enligt Bryman och Bell (2013) är en nackdel med att använda en kvantitativ metod att kvantitativ forskning tenderar att inte ta hänsyn till att människor tolkar världen omkring sig själva olika och att människor kan agera olika i olika situationer. Vi kände därför att en kvalitativ metod bättre överensstämde med studiens syfte och vårt allmänna mål med arbetet. 3.2. Tillvägagångssätt För att samla in datamaterial till vår studie har vi valt att studera redan existerande litteratur inom vårt valda ämnesområde. Vi hämtar inte in någon primärdata utan använder oss istället av sekundärdata. Sekundärdata eller andrahandsdata avser data och information som redan är dokumenterad om ett specifikt fenomen, men som inte primärt producerats för den egna studien (Lun- 26
dahl & Skärvad 1999). Därmed används de undersökta vetenskapliga artiklarna kring obligatorisk byrårotation inte till teori utan empiri. Att vi valde denna typ av tillvägagångssätt för vår studie grundar sig i att vid en inledande granskning av tidigare forskning och den allmänna debatten kring obligatorisk byrårotation noterades att mycket information redan fanns tillgänglig. Då omfattande forskning redan existerade på området beslutade vi oss för att det inte var nödvändigt för oss att samla in primärdata då vi troligen enbart hade fått fram material liknande det som redan fanns tillgängligt. Eftersom åsikter skils mellan flertalet parter angående hur effektiv obligatorisk byrårotation är, insåg vi relativt snabbt att en insamling av primärdata lätt hade kunnat bli styrd beroende på vilka parter som hade använts som respondenter. Därmed drog vi slutsatsen att insamling och analys av sekundärdata var det bästa alternativet för att uppnå vårt syfte. Lundahl och Skärvad (1999) skriver att det inte är nödvändigt att alltid samla in primärdata, de menar att många gånger finns redan data som är relevant för den studie man ska genomföra. De menar vidare att om relevant material finns tillgängligt är det i de flesta fall god utredningsekonomi att utnyttja det tillgängliga datamaterialet. En anledning till att använda just sekundärdata i olika typer av uppsatsarbeten är att tiden är begränsad och ofta inte räcker till att göra en tillräckligt omfattande undersökning (Bryman & Bell 2013). Bryman och Bell (2013) nämner ytterligare fördelar med att använda sig av sekundärdata, exempelvis att datakvaliteten kan vara hög om urvalet har gjorts på ett bra sätt. Vi diskuterar vidare om vårt urval nedan. De nämner ytterligare en fördel med sekundärdata, att den erbjuder möjligheten att göra tvärkulturella analyser, någonting som var avgörande för vårt val av datainsamlingsmetod. Eftersom vi var intresserade av att se på exempel från andra länder där obligatorisk byrårotation existerar eller har existerat för att kunna se om liknande konsekvenser kan komma att äga rum i Sverige. En insamling av primärdata i andra länder kan vara oerhört kostsamt och tidskrävande (Bryman & Bell 2013), därav valde vi att fokusera på sekundärdata från de länder vi var intresserade av att undersöka. Användning av sekundärdata kan kompletteras med insamling av primärdata (Lundahl & Skärvad 1999). Vi har valt att undvika att göra det av fler anledningar, först och främst på grund av att tidsperioden för arbetet är begränsad och att lägga ner tid på insamling av primärdata tillsammans med insamling och analys av sekundärdata då finns det en risk att någon av delarna blir lidande. Hade vi valt att samla in primärdata förslagsvis i form av intervjuer 27