När ingenting fungerar att jobba personcentrerat med BPSD BERTHA RAGNARSDÓTTIR KURATOR KRISTOFER IVHED SJUKSKÖTERSKA
Bakgrund Vi har redan flera goda exempel som kan liknas vid halleluja moment Dock har vi träffat på många fall där personal har fastnat i arbetet med att hitta rätta åtgärder och skriva bemötandeplan. Hur kan vi genom ett utomståendeperspektiv hjälpa till med att hitta personcentrerade åtgärder? Det kan råda olika uppfattningar i en personalgrupp kring vilka resultat som kan åstadkommas med personcentrerad omvårdnad.
Det här är Eva Pensionerad distriktssköterska. Gick i pension vid 65 år ålder men arbetade extra ett par år efteråt. Har varit aktiv i facket. Skilde sig vid 49 års ålder. Har två vuxna barn samt barnbarn. Alla bosatta på annan ort. Barnen beskriver henne som bestämd, beslut ska tas på en gång och allt ska lösas på stående fot. Fick diagnosen Alzheimers sjukdom vid 69 års ålder. Har tyckt om att resa. Har varit på flera olika längre resor efter att hon gick i pension.
Det här är Eva Har haft katter tidigare. Har bott i lägenhet sedan skilsmässan. Barnen berättar att hon har haft en kolonilott i ca 10 år. Har varit aktiv i föreningsliv (bostadsrättsföreningen, kolonilottsföreningen bland annat). Tycker om kulturliv, varit på många konserter och teater. Nu är hon 73 år och är bosatt på Svalans vårdboende sedan 8 månader.
Eva på Svalans vårdboende Tror hon är på arbetet. Hon får hjälpa till att köra medboende i rullstol vid promenader men får tillsägelse när hon försöker hjälpa medboende med annat. Vill inte ta sina läkemedel. Hon är inte sjuk! Barnen besöker henne inte ofta men ringer någon gång i veckan för att höra hur hon mår. Hennes exman kommer på besök ibland, fungerar inte alltid då hon kan börja skälla på honom. Två väninnor kommer på besök, de kommer alltid tillsammans. Har svårt att sitta still vid måltider. Har fått vissa svårigheter i talet där hon allt oftare tappar substantiv. Samlar saker i sin väska.
Väskan
Tänkbara orsaker
Läkemedel Eva vägrar ta läkemedel, vad ska vi göra? Vi misstänker att hon har besvär med hemorrojder. Hur ska vi komma åt att undersöka och eventuellt behandla?
Personalens tankar kring Eva Hon passar inte här. Hon är jobbig och tar tid från de andra boende. De andra boende är rädda för henne. Vi vill att hon ska må bra här och kunna känna sig trygg. Kan hon inte få ett piller som hjälper?
Ska vi låta Eva tro att hon är på jobbet eller försöka få henne att förstå att hon inte är det? Röstning
Vad har vi för målsättning med Eva? Finns det en målsättning kring Evas symtom i genomförandeplanen? Vad är en rimlig målsättning kring Evas symtom? Fokuserar vi som personal på att vi upplever Eva som jobbig eller lägger vi tyngdpunkten på hur hon mår i sina symtom?
Det vi hört i korridoren Hon har varit med i bokcirkel, det är där hon har träffat sina väninnor som kommer på besök. Hon har utövat yoga regelbundet. Hon har varit duktig på att sticka och virka.
Hur ska vi komma vidare? Kan personalen ta in någon utifrån och/eller annan profession? Vikarieperspektiv. Använda välfärdsteknologi för att kommunicera med anhöriga. Kan vi använda dator/surfplatta för att titta på tidigare resmål? Robotkatt? Motivera henne till att hjälpa till med blommor och trädgård? Kan vi ge Eva ett äventyr på boendet? Hjälp henne att använda hörlurar med musik när hon är i de gemensamma lokalerna med grannarna.
Sammanfattning Samla allt material kring individen framför er, före skattning. Mer information och kännedom kring vem personen är leder till ökad personcentrering i arbetet. En skattning tar ca 1,5 timme. Arbetssätt och modeller hänger ihop. IBIC, Senior Alert, Nationella riktlinjerna o.s.v. Många gånger kan vi lindra symtomen men inte få bort dem helt. Personen har en sjukdom som vi inte kan bota. Arbetet slutar inte förrän personen är avliden.
Hur gick sen för Eva?
Tack för att ni lyssnade! Bertha Ragnarsdóttir bertha.ragnarsdottir@linkoping.se Kristofer Ivhed kristofer.ivhed@linkoping.se