Kvalitetsbaserad tilldelning av resurser för forskning och forskarutbildning - Umeå universitet 2014 -- 1
Bakgrund Idag: Forskningsanslagen till fakulteterna fördelas på historisk basis utan särskilda kvalitativa eller kvantitativa kriterier Dock har avsättningarna för universitetsgemensamma satsningar ökat från 4 % 2006 till nästan 20 % 2012 Förut tilldelades de nationella medlen i vetenskapsområden; sedan 2009 ges de i en samlad pott till varje lärosäte Universitetsstyrelsens beslut april 2011: Översyn i syfte att ta fram en fördelningsmodell som bl.a. kan främja kvalitet och vetenskaplig produktion Uppdrag och organisation av arbetet (rektorsbeslut 2012-04-10) Huvuduppdrag: Ta fram ett förslag till fördelningsmodell för anslag forskning/forskarutbildning som kan främja en gynnsam utveckling av Umeå universitet i bred bemärkelse och mer specifikt gällande forskarnas villkor och forskningens kvalitet. Analysera nuvarande nationell modell och förändringsförslag, fakulteternas modeller samt modeller vid andra lärosäten inom och utom landet Förankra förslag i ledningsråd/fakulteter, strategiska råd samt övriga relevanta grupper Ta fram förslag till universitetsstyrelsen (2012-09-18) avseende inriktning och genomförande; dock ingen fördelning förrän 2014. 2
Organisation - styrgrupp Styrgrupp Lena Gustafsson Marianne Sommarin Agneta Marell Maria Fällman Per Persson Anders Brändström Lotta Vikström Magnus Wikström Annika Nordlund Patrik Danielsson Per Gardeström Birte Reichstein Per Ragnarsson Anders Steinwall Funktion Rektor och gruppens ordförande Vicerektor forskning Vicerektor samverkan och innovation Prodekan medicinsk fakultet (Forskningsstrategiska rådet) Ordförande forskningskommittén Teknisknaturvetenskaplig fakultet (Forskningsstrategiska rådet) Föreståndare centrum för befolkningsstudier (Forskningsstrategiska rådet) Prodekan humanistisk fakultet (Utbildningsstrategiska rådet) Vicedekan samhällsvetenskaplig fakultet (Forskningsstrategiska rådet) Studierektor vid institutionen för psykologi (Samverkan- och innovationsstrategiska rådet) Lektor, Integrativ medicinsk biologi (IMB) Biträdande prefekt, Fysiologisk botanik Doktorand, EMG (Forskningsstrategiska rådet) Budgetchef Sekreterare/analytiker Organisation operativ grupp Operativ grupp Lena Gustafsson Marianne Sommarin Agneta Marell Per Ragnarsson Anders Steinwall Funktion Rektor och gruppens ordförande Vicerektor forskning Vicerektor samverkan och innovation Budgetchef Sekreterare/analytiker 3
Fördelning forskningsanslag, det statliga systemet (nuvarande) Den statliga modellen består av tre delar; 1.Basfinansiering - ett belopp per helårsstudent 2.Vetenskaplig produktion och citeringar (50%) 3.Externa medel (50%) (Tio procent av forskningsanslaget omfördelades första året; därefter ingår bara de belopp som varje lärosäte erhöll i omfördelningen året före, dvs. endast relativa förändringar ger utslag) 1.Basfinansiering - belopp per helårsstudent Varje lärosäte garanteras en basresurs om 8 tkr per helårsstudent ändras inte vid förändringar i studentantal Fördelning forskningsanslag, det statliga systemet (nuvarande), forts 2. Vetenskaplig produktion och citeringar (50%) Vetenskapsrådet genomför utifrån uppdrag från regeringen beräkningar innehåller en volymfaktor samt en faktor för medelcitering (Crown index), uppgifter från Web of Science I modellen tas även hänsyn till antalet publikationer som publiceras inom respektive område respektive medelcitering inom respektive område m.m. Inför fördelning år 2012 ingår publikationer och citeringar under år 2007-2010. Avslutningsvis viktas den vetenskapliga produktionen/citeringarna utifrån vetenskapsområde, där humaniora och samhällsvetenskap har vikten 2,0, naturvetenskap vikten 1,5, övrigt vikten 1,1 samt medicin och teknik med vikten 1,0. 4
Fördelning forskningsanslag, det statliga systemet (nuvarande), forts 3. Externa medel. (50%) Externa medel omfattar samtliga externa finansiärer, med undantag av medel från vissa lärosätens egna stiftelser och andra källor knutna till ett visst lärosäte (UU, LU, KI, SH). Ett medelvärde för senaste tre åren används och måttet är lärosätets använda externa medel under ett år. Inför fördelning år 2012 ingår ett medelvärde av beloppen för år 2008-2010. Avslutningsvis viktas externa medel utifrån vetenskapsområde, där humaniora och samhällsvetenskap har vikten 2,0, naturvetenskap vikten 1,5, övrigt vikten 1,1 samt medicin och teknik har vikten 1,0. Fördelning forskningsanslag, det statliga systemet, utfall 2012 Omfördelning 2012, mnkr Umeå universitet Linköpings universitet Stockholms universitet Mittuniversitetet Örebro universitet Karolinska institutet Göteborgs universitet Linné/Växjö universitet Karlstads universitet Luleå tekniska universitet Chalmers tekniska högskola Sveriges lantbruksuniversitet Kungl. Tekniska högskolan Lunds universitet Uppsala universitet 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,0 4,0 5
Flodströms förslag Kvalitetsutvärderingar (peer review) som var huvuduppdraget föreslås inte ingå Samverkansindikator: uppdragsforskning/-utbildning, fallstudier Andra förslag: Nya viktfaktorer mellan ämnen/vetenskapsområden Mindre uppviktning av HS Inga viktfaktorer på bibliometrin Endast bidragsintäkter räknas i externa medel Excellensdel inom externa medel (5 %) baserat på VR/ERC Nationell databas för att bättre täcka in hum-sam (samt konstnärligt på sikt) Impact i stället för citeringar Omfördelning av 10 % av basresursen varje år Flodströms förslag (gynnar ej UmU) 6
Modell MÅL/utgångspunkter? 1. Mål: - Incitament för ökad kvalitet hur precisera? 2. Omfördelning: - Inte huvudsyftet dämpa om för stort utfall 3. Relation till: - Utbildning? - Samverkan/nyttiggörande? 4. Utgångspunkter: - Statens fördelningsprinciper - Anders Flodströms utredning - Fakulteternas fördelningsprinciper vid UmU - Nationella/Internationella erfarenheter / modeller Men framför allt: hur kan systemet främja nödvändiga förändringar? Kan vi göra något nytt? Forskning HUR GÅR DET? Storvinst till Umeå i ny forskningssatsning [2012-04-03] Umeå universitet har idag tillsammans med SLU i Umeå, Göteborgs universitet och Chalmers tilldelats närmare 80 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Anslagen går till två viktiga teknikplattformar. Mångmiljonanslag för hjärnavbildning [2012-04-05] Umeå universitet har tillsammans med Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet tilldelats ytterligare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Bidraget på 24 miljoner kronor går till inköp av utrustning för hjärnavbildning. Specifika frågor: Hur gör vi för att stärka våra styrkeområden ytterligare? Hur främjar vi nästa generations forskare? Hur tryggar vi en stark infrastruktur? 7
Utbildning HUR GÅR DET? Umeå universitet klättrar på rankinglista [2012-03-27] Umeå universitet placerar sig på en tiondeplats i en ranking av utbildningar vid landets lärosäten. Därmed klättrar universitetet en placering och passerar Stockholms universitet. Det är för femte året i rad som Urank rankar landets universitet och högskolor. Lärosätena bedöms utifrån 27 variabler indelade i de sex undergrupperna studenter, grundutbildning, forskning och forskarutbildning, internationalisering, lärare och sociala indikatorer. Rankingen är baserad på statistik från Högskoleverket, SCB och annat officiellt material. Internationella studenter topprankar Umeå universitet [2012-04-02] Umeå universitet placerar sig på förstaplats i Sverige och på femte plats i världen i enkätundersökningen International Student Barometer. Enkäten är besvarad av internationella studenter från 208 lärosäten runt om i världen. Umeå universitet sexa i ny rankning [2012-03-30] Umeå universitet placerar sig på sjätte plats i nyhetsmagasinet Fokus rankning över Sveriges bästa högskolor. I kategorierna "mest lärarledd undervisning" och "flest internationella samarbeten" tar Umeå universitet hem förstaplatsen. Specifika frågor: Hur främja forskningsbas för högkvalitativ utbildning? Samverkan HUR GÅR DET?? Specifika frågor: Hur hantera relationen forskning samverkan? 8
Hög tid att ändra kurs i den svenska forskningspolitiken Sveriges unga akademi Sverige halkar efter. Svensk forskning åstadkommer inte längre några riktiga genombrott och står sig allt sämre internationellt.. Samtidigt har hypotesbildandet, en av grundforskningens mest framgångsrika metoder, satts på undantag. Sedan fackets och Arbetsgivarverkets förhandlingar kollapsat har tillgången på anställningar för den som vill etablera sig som självständig forskarledare nästan helt strypts. Alltför många unga forskare lever i dag i karriärmässigt limbo, under just de kritiska år de ska bygga upp en egen grupp. Den trygghet vi söker är inte livstidsanställning från dag ett, men ett transparent system där den som uppnått höga kvalitetskrav kan avancera till en högre tjänst. Tydliga välfinansierade karriärvägar minskar forskningsnepotism och främjar jämställdhet. Inget land är dock självförsörjande på begåvningar. De länder som genom historien öppnat sina dörrar för världens talanger har belönats rikligt. Däremot kan man vara säker på att med transparenta, långsiktiga system för finansiering, med möjlighet för alla talanger att bidra och med jordmån där fri forskning kan blomstra oavsett vetenskapsfält, blir vi friskare, lär oss hantera elementen klokare och vinner helt nya insikter om oss själva och världen. Några ledord! Ge förutsättning för: Kvalitet framför volym Långsiktighet Hög risk Särskilt viktigt men svårt - område: Attraktiva karriärvägar och tjänster i ett internationellt perspektiv? 9
Karriärvägar - Tjänster 10
Umeå universitet Ett internationellt och nationellt respekterat universitet med regionalt engagemang Ett forskningsuniversitet av högsta klass Ett framstående och stort utbildningsuniversitet Ett av landets kompletta universitet det enda i norra Sverige Umeå universitet Snabba fakta om Umeå universitet 11
Forskning vid Umeå universitet Forskningssatsningar Starka forskningsområden Strategiska forskningsområden Karriärbidrag Starka forskningsmiljöer Prioriterade samarbetsområden Professorsmeriteringsbidrag för kvinnor Kvinnliga utländska gästprofessorer Infrastruktur Starka forskningsområden Starka forskningsområden Arbetet startade 2005/06 Kollegial process baserad på universitetets fakultetsorganisation Identifiera och prioritera starka forskningsområden på kvalitets- -mässiga grunder Ge områdena stöd och prioritering i nationella utlysningarna Upprätta ett program för att stödja områdenas utveckling. 12
Starka forskningsområden Starka forskningsområden vid Umeå universitet 12 utvalda områden Befolkningen åldrande och livsvillkor Biologisk kemi Cancerforskning Ekosystem i förändring Genusforskning Infektioner Matematiklärande Nervsystemet Nordliga studier Välfärdsforskning Växt- och skogsbioteknik Ämnesomsättningssjukdomar Starka forskningsområden Exempel Växt- och skogsbioteknik Umeå Plant Science Centre är ett av fyra Berzelii centra i landet 265 miljoner kronor till forskningsområdet Grundforskning kombineras med utveckling av framtida produkter inom jord- och skogsbruk 13
Starka forskningsområden Exempel Den åldrande befolkningen Internationell spetskompetens vid tre fakulteter, inom såväl befolknings- som åldrandeforskning Linnéstöd till Centrum för befolkningsstudier 96 miljoner kronor till forskning om den åldrande befolkningen och förändrade levnadsvillkor Starka forskningsområden Exempel Infektionsforskning Umeå Centre for Microbial Reserach (UCMR) har ett Linnéstöd på 9 Mkr/år från Vetenskapsrådet 2008 2018. Vetenskapsrådet ger 15,5 Mkr/år i stöd till den svenska noden i The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine: MIMS The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden. Forskning om molekylära mekanismer för hur olika mikroorganismer (bakterier, virus, svampar och parasiter) orsakar sjukdom. 14
Strategiska forskningsområden Strategiska forskningsområden Huvudsökande: -Bio4Energy - Ecochange Medsökande: -Translational Program in Diabetes Research, Education & Care -Cognitive and Motor Functions in Health and Disease during the Lifespan. Neuroscience - The U-Can Comprehensive Cancer Consortium Umeå universitet medfinansierar alla områden -essence An escience Collaboration - Forests and other plants - Bridging Research and Practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre UmU strategiskt forskningsområde Bio4Energy världsledande energiforskning Spetsforskning inom området energikombinat och bioraffinaderi tilllsammans med Luleå tekniska universitet och SLU. Ingår i en större satsning på skog, landutnyttjande och energiproduktion tillsammans med Mistra-projektet Future Forests med fokus på: Ökad skogsproduktion och framtidens skogar Flytande biobränslen och framtidens bioraffinaderi Befintliga och produktionsbaserade ekosystem Ekonomi och samhällsplanering Individperspektiv 15
UmU strategiskt forskningsområde Ecochange - Hur påverkar klimatförändringar Östersjöns ekosystem? Samarbetsprojekt med Linnéuniversitetet. Målsättningen är att klarlägga hur klimatförändringar påverkar Östersjöns ekosystem i en nord-syd gradient: Tillrinning av kol, kväve och fosfor Brunhet och ljusklimat i havsvattnet Produktionen i olika biologiska organisationsnivåer Import och fördelning av miljögifter Utveckling avancerade övervakningsmetoder Umeå universitet Karriärbidrag Karriärbidrag Mål Identifiera våra främsta forskare i en tidig fas i karriären och stötta dem så att de stannar kvar hos oss samtidigt som de utvecklar sin forskning och stärker sin meritering. Unik satsning i Sverige Omfattar totalt 107 bidrag under två utlysningstillfällen 2 miljoner kr under 2-4 år 16
Umeå universitet Karriärbidrag Starka forskningsmiljöer Kriterier för en stark miljö Miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare Miljöns forskare har starka internationella forskningsnätverk. Forskningen i miljön är interaktiv mellan de ingående forskarna/grupperna, dvs det pågår ett ständigt erfarenhets- och idéutbyte mellan forskarna Miljön har gemensamma övergripande mål och visioner. Inom miljön sker ett systematiskt arbete för att utveckla och stärka forskningen samt att rekrytera och karriärutveckla yngre forskare. 17
Strong Research Environments Humanities and Social Sciences Ageing and Living Conditions Environmental and Resource Economics Northern Studies Umeå Centre for Gender Studies Welfare Research Biological Chemistry Ecosystem Changes Epidemiology and Global Health Infection Biology, UCMR Integrated Science: Mathematics and Computational Modelling Light in Science and Technology Solar Fuels Umeå Environmental and Biogeochemistry Initiative Umeå Plant Science Centre Strong Research Environments Medicin and Science and Technology 18
Prioriterade samarbetsområden är forskningsområden med framstående verksamhet som dessutom har en stor regional tillväxtpotential. Områdena innehåller kunskapstriangelns alla sidor: forskning, utbildning samt innovation och samverkan genom bland annat speciella satsningar och externt finansierade projekt. Grön framtid består av forskningsprogramet Framtidens skog (Future Forests) och de av regeringen utsedda strategiska forskningsprojekten energiforskning (Bio4Energy) och havsmiljöforskning (Ecochange), Framtidens bioraffinaderi samt forskning vid Umeå Plant Science Center (UPSC) Prioriterade samarbetsområden Tillämpad IT - med inriktning på industriell IT består av samverkanscentrat ProcessIT Innovations, InfoTech Umeå, Interactive Institute och UMIT Research Lab. Universitet har en bred och omfattade forskning med fler än 150 forskare och doktorander inom området som rör både tekniken i sig och tekniken i dess användning. Konstnärligt campus Universitetet bygger upp en unik miljö som kommer att attrahera forskare, lärare och studenter från hela världen. En miljö som också erbjuder Umeåbor och besökare, i alla åldrar, en kreativ injektion 19
Prioriterade samarbetsområden Tillämpad IT Starka applikationsområden: Industriell IT Autonoma fordon Medicinsk teknik och e-hälsa E-government och lärande Media och upplevelse Exempel: UMIT Research Lab en strategisk satsning på beräkningsteknik, visuell simulering och optimering Prioriterade samarbetsområden Konstnärligt campus Umeå universitet skapar en ny tradition av samarbete mellan industridesign, konst, kultur, arkitektur, informationsteknik och innovation. Designhögskola Konsthögskola Arkitekthögskola Humlab X Företagsinkubator Bildmuseet 20
Professor merit grants for women Professor merit grants for women The initiative is part of the university equality measures with a view to increase the number of female professors. In total 15 million SEK The grant provides female lecturers with the opportunity to devote themselves entirely to research for up to 18 months, to qualify for promotion to professor 21
Female guest professors Female guest professors Established international women scientists are given an opportunity to do research in Umeå for 2-3 months full-time per year for up to 3 years Dyr och medeldyr utrustning Nationell, regional, lokal, institution, forskargrupp Strategisk planering och prioritering av behov 22
Stöd Framförhållning Inst - Fak - Univ centralt Våra doktorander Antalet antagna doktorander 2010 Antalet aktiva doktorander 2010 Män Kvinnor Män Kvinnor 131 106 621 656 33 42 47 37 34 19 241 184 296 226 211 127 hum/sam Med TekNat Totalt hum/sam Med TekNat Totalt 23
.till exempel: Konstnärligt campus En knutpunkt för industridesign, konst, kultur, arkitektur, informationsteknik och innovation Mål att bli en av Europas mest kreativa miljöer: Designhögskola Konsthögskola Arkitekthögskola Humlab X Kreativitetsinkubator Bildmuseet 24
Visionsprogrammet Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap. Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Vi har utvecklat ett samspel mellan forskning, utbildning, samverkan och innovation som utmanar gränser och spelar en central roll i regionens utveckling. 25
UmU 2020 - Övergripande MÅL Ett universitet som gör det möjligt Umeå universitet karaktäriseras av långsiktig kompetensförsörjning, utbildning och forskning. Kreativa miljöer med nydanande forskning och utbildning skapar internationell dragningskraft och regional utveckling. Våra övergripande mål är: UmU 2020 - Övergripande MÅL (I) Långsiktighet möjliggör högt risktagande Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. 26
UmU 2020 - Övergripande MÅL (II) Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Universitetet är en dynamisk mötesplats där gränsöverskridande kunskap genereras och sprids. Kreativa miljöer attraherar studenter, forskare, lärare och samarbetspartners nationellt och internationellt. Vi är ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer. En större del av våra utbildningar integrerar campus- och nätundervisning och kan genom flexibla undervisningsformer genomföras oberoende av tid och rum. Detta ger goda möjligheter för alla att studera och sätter det livslånga lärandet i fokus. UmU 2020 - Övergripande MÅL (III) Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara de gemensamma styrkorna och stärker utbildningsoch forskningskvaliteten. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. 27
UmU 2020 MÅL (Forskning) Forskning som spränger gränser Forskningen vid Umeå universitet är nyskapande och har internationell genomslagskraft inom flera områden. Den är viktig för samhällsutvecklingen och attraherar forskare från hela världen. Forskarutbildningen ger oss morgondagens framgångsrika forskare och kreativa samhällsbyggare. Våra mål är: UmU 2020 MÅL Forskning (I) Nydanande forskning Vi är ett internationellt välrenommerat forskningsuniversitet med goda möjligheter att satsa på nydanande forskning. Våra forskare publicerar sig frekvent i framstående vetenskapliga tidskrifter, citeras ofta och är framgångsrika i utlysningar. Forskningsresultaten sprids och ger avtryck i samhällsdebatten och höjer kunskapsnivån i samhället. 28
UmU 2020 MÅL Forskning (II) Forskning som antar samhällets utmaningar Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem. UmU 2020 MÅL Forskning (III) Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som attraherar framgångsrika forskare från hela världen. 29
UmU 2020 MÅL Forskning (IV) Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Vi utbildar doktorander med ett internationellt perspektiv för både akademi och samhälle. Höga kvalitetskrav ställs på både doktorander och handledare. Forskarutbildningen är individbaserad och har fokus på både vetenskaplig och personlig utveckling. Doktoranderna verkar i interaktiva och mångvetenskapliga miljöer samt breda internationella forskarnätverk. 30