RAPPORT 2015:20 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Mjärdevi bytomt Östergötland Linköpings kommun Slaka socken Lambohov 2:20 RAÄ 284 Dnr 3.1.1-01753-2014 (RAÄ) Alf Ericsson
RAPPORT 2015:20 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Mjärdevi bytomt Östergötland Linköpings kommun Slaka socken Lambohov 2:20 RAÄ 284 Dnr 3.1.1-01753-2014 (RAÄ) Alf Ericsson Mjärdevi bytomt 1
STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:20 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Lars Östlin Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2015 Omslagsbild Mjärdevi bytomt. Utsnitt ur en yngre geometrisk karta från 1688 (LSA D17:26). 2 Mjärdevi bytomt
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Kulturhistoriska förutsättningar 7 Tidigare undersökningar 8 Målsättning, metod och genomförande 8 Resultat 8 Referenser 10 Litteratur och rapporter 10 Historiska kartor 10 Otryckta källor 10 On-line (URL) 10 Administrativa uppgifter 11 Motala Norrköping Vadstena Skänninge Svartån Mjölby Linköping Stångån Söderköping Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Mjärdevi bytomt 3
Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4 Mjärdevi bytomt
Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Mjärdevi bytomt Sammanfattning Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, (före 2015-01-01 Riksantikvarieämbetet, UV Öst) har i augusti 2014 på uppdrag av Linköpings kommun, och efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom RAÄ 284 i Slaka socken, Linköpings stad och kommun. Objektet utgörs av Mjärdevi bytomt, som fortfarande delvis är bebyggd. Förundersökningen föranleddes av schaktningsarbeten inför byggande av ett utomhusgym på platsen. Vid undersökningstillfället upptogs två schakt på sammanlagt 15 m 2 inom det ca 285 m 2 stora undersökningsområdet. I schakten framkom endast sentida fyllnadsmassor. Bakgrund Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknik och samhällsbyggnadskontoret, planerar att uppföra ett utomhusgym inom fastigheten Lambohov 2:20 i Linköpings stad och kommun. Arbetsföretaget innefattar schaktningsarbeten på platsen för Mjärdevi gamla tomt, RAÄ 284, som har medeltida belägg. Bytomten är fortfarande delvis bebyggd. Med anledning av detta inkom Linköpings kommun till Länsstyrelsen Östergötland med en ansökan om tillstånd enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). RAÄ 284 utgör ett bevakningsobjekt, men är enligt länsstyrelsen i detta sammanhang att betrakta som fornlämning. Länsstyrelsen beslutade att markingreppet skulle göras under medverkan av en arkeolog, närmare bestämt som en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Vidare beslutade länsstyrelsen att uppdraget skulle utföras av Riksantikvarieämbetet, UV Öst, efter 2015-01-01 Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Mjärdevi bytomt 5
Fig 3. Mjärdevi bytomt med undersökningsområdet markerat. Utsnitt ur en yngre geometrisk karta från 1688 (LSA D17:26). Kartan är georefererad. 6 Mjärdevi bytomt
Kulturhistoriska förutsättningar Bebyggelsenamnet Mjärdevi är förhistoriskt och har i förleden en förvanskad form av gudomsnamnet Njärd och i efterleden ordet vi med betydelsen helig plats, kultplats, vilket tyder på att platsen har hållits för helig under förkristen tid. Mjärdevi omtalas i skriftliga källor första gången i två pantbrev från 1355 och skrivs då Nærdhawi/Nyærdhawi (SDHK nr 6830, 6831). Breven är utfärdade av Nils Turesson (bielke) med anledning av att han hade lånat 250 mark penningar av domkyrkan i Linköping och för denna sak lämnat sitt jordinnehav i Mjärdevi som säkerhet. Det ena skuldbrevet är på 200 och det andra på 50 mark penningar. Nils Turesson tillhörde rikets främste och var riddare, riksråd, drots och lagman i Finland, där han dödades 1364 (Gillingstam 2009, s 68). Nils Turessons arvingar, tre brorsöner, utfärdade 1372 ett brev i vilket de till domkyrkan skänker den pantsatta jorden, då deras farbroder hunnit avlida innan skulden gäldats. I detta gåvobrev uppges det aktuella jordinnehavet i Mjärdevi vara 7 attungar (SDHK nr 10236). Domkyrkan behöll jorden i Mjärdevi fram till reformationen. Under biskop Hans Brasks tid i början av 1500-talet var jorden utlejd till fyra landbor (Kh 54, s 260). Den äldsta kartan över Mjärdevi är en geometrisk avmätning från 1688 (LSA D17:26). Av denna framgår att bytomten var geometriskt reglerad och utlagd som en enkel radby. Det fanns fyra gårdar i byn. Det aktuella undersökningsområdet ligger på tomten längst i väster, tillhörande gård nr 4 (fig 3). Detta hemman var tillika postgård. Bytomtens utbredning i FMIS har gjorts efter en karta från 1773 (LSA D101-22:2), vilken i stort överensstämmer med den i kartan från 1688. Däremot finns vissa skillnader beträffande tomtindelningen. Mjärdevi hade 32 stänger i byamål. Gård nr 1 och 2 hade vardera 10 stänger. Gård 3 och 4 hade 5 stänger vardera. Dessa gårdar var av krononatur. Dessutom fanns en frälseutjord (nr 5) på 2 stänger, som hade en obebyggd tomt i byn. Gård nr 1 uppges bestå av tvenne hemman, varav ett är avhyst, medan gård nr 2 brukas av två landbor. En normal brukningsenhet hade således 5 stänger i byamål. Det vanliga i Östergötland var att åkerjorden var indelad i två separata gärden, vilka brukades växelvis vartannat år. I Mjärdevi fanns emellertid tre gärden. Av dessa brukades det norra och södra gärdet inom samma årgång, medan det västra gärdet utgjorde en egen årgång. Den totala åkerarealen uppgick till 72 tunnland, vilket innebär att en gård med 5 stänger i byamål hade 11 ¼ tunnland åker, varav hälften årligen brukades, medan den andra hälften låg i träda. De 7 attungarna som Nils Turesson pantsatte till domkyrkan omfattade inte all jord i Mjärdevi. Byamålets sammansättning och åkerjordens omfattning enligt nämnda karta tyder på att Mjärdevi sannolikt varit 8 attungar á 4 stänger. Slutsatsen baseras på vad vi nu tror oss veta om attungen (Ericsson 2012). En rest av den felande attungen är frälseutjorden. Mjärdevi bytomt 7
Tidigare undersökningar Tidigare har två arkeologiska undersökningar, närmare bestämt förundersökningar i form av schaktningsövervakningar, gjorts på Mjädevi bytomt (Karlsson 2006; Räf 2011). Vid dessa har både förhistoriska och historiska lämningar framkommit. De förra utgörs av boplatslämningar i form av härdar, varav en har daterats till övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid. De senare utgörs av en träkonstruktion med okänd funktion samt två gropar med smideslämningar, som daterades till 1200-tal respektive 1400-tal. Vidare har kulturlager och grundstenar till äldre byggnader framkommit i schakten. Förutom slagg har djurben och keramik tillvaratagits vid nämnda undersökningar. Söder om bytomten har en boplats (RAÄ 224) från huvudsakligen äldre järnålder undersökts (Elfstrand 2005; Elfstrand & Hennius 2005). Sammantaget visar undersökningen att ekonomin varit inriktad på boskapsskötsel. Målsättning, metod och genomförande Målsättningen var i första hand att tillse, att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Framkomna fornlämningar skulle dokumenteras med avseende på karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Frågeställningen var enkel och begränsad till huruvida det finns under mark dolda fornlämningar och vilken relation dessa i så fall har till den medeltida bytomten respektive äldre boplatslämningar i området. Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där en arkeolog var med och övervakade grävarbetet som utfördes med grävmaskin. Om kulturlager eller konstruktioner i mindre omfattning påträffades var tanken att dessa omgående skulle undersökas för hand. Om det rörde sig om mer omfattande lämningar skulle undersökningen avbrytas för en förnyad tillståndsprövning. De upptagna schakten och deras innehåll dokumenterades genom digital inmätning med hjälp av RTK-GPS. Inmätningarna har registrerats i dokumentationssystemet Intrasis (www.intrasis.com). Resultat Undersökningsområdet utgjordes av en rund grusplan som omfattade ca 285 m 2. Inom detta grävdes två schakt på totalt 15 m 2, varav det ena var 12 m 2 och det andra 3 m 2 (fig 4). Schakten grävdes till det djup som erfordrades för fundamenten, vilket var ca 0,6 meter. Schakten var till innehållet närmast identiska. Överst fanns ett ca 0,15 m tjockt lager stenkross (2 4 mm) och därunder ett ca 0,25 meter tjockt lager sandigt naturfyll. Därefter vidtog påförda schaktmassor bestående av lera, grus och sten med inslag av krossade tegelstenar, porslinsfragment, sot, kol och diverse organiskt material. Schakten grävdes inte så djupt att det naturliga underlaget kom i dagen. Inget av arkeologiskt intresse framkom vid undersökningen. Linköping i mars 2015 Alf Ericsson 8 Mjärdevi bytomt
Y 532700 X 6472900 Mjärdevi Slaka 284 Undersöknigsområde Schakt 0 50 m Skala 1: 3000 Slaka 224:1 X6472300 Y 533100 Fig 4. Plan över Mjärdevi bytomt (RAÄ 284) med undersökningsområdet markerat och de upptagna schakten. Skala 1:3000. Mjärdevi bytomt 9
Referenser Litteratur och rapporter Elfstrand, B. 2005. Bondeliv före Linköping. Några exempel från äldre järnåldern. I: Kaliff, A. & Tagesson, G. (red). Liunga.Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i linköpingsbygden. Linköping. Elfstrand, B. & Hennius, A. 2005. Mjärdevi. Järnålder i högteknologiskt centrum. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2005:76. Linköping. Ericsson, A. 2012. Terra mediaevalis. Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige. Uppsala. Tillgänglig på internet: http://pub.epsilon.slu.se/9224/ Gillingstam, H. 2009. Det svenska riksrådets världsliga medlemmar under medeltiden. Stockholm. Karlsson, E. 2006. En härd i Mjärdevi. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, rapport 2006:84. Linköping. Räf, E. 2011. Medeltida lämningar på Mjärdevi bytomt. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum, rapport 2011:60. Linköping. Historiska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA): D17:26. Geometrisk avmätning över Mjärdevi by från 1688. D101-22:2. Ägomätning över Mjärdevi by från 1773. Otryckta källor Kh 54. Linköpings domkyrkas pappersregister. Linköpings stiftsbibliotek (LStB). On-line (URL) SDHK. Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (RA): http://www.sok.riksarkivet.se/sdhk FMIS. Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem om fornminnen: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 10 Mjärdevi bytomt
Administrativa uppgifter Län: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Slaka Plats: Lambohov 2:20 Fornlämning: RAÄ 284 Undersökningens mittpunkt: X6472536 Y532881 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH 00 Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-01753-2014 Länsstyrelsens dnr: 431-3067-14 Länsstyrelsens beslutsdatum: 2014-05-09 Projektnummer: A12824 Intrasisprojekt: UV2014:083 Rapportnummer: 2015:20 Ansvarig arkeolog: Alf Ericsson Grävmaskinist: Conny Larsson, C. Fredrikssons åkeri AB Beställare: Länsstyrelsen i Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, Teknik och samhällsbyggnadskontoret Undersökningstid: 20 augusti 2014 Undersökningsområde: Ca 285 m 2 Undersökt yta: Ca 15 m 2 Arkivhandlingar: Förvaras vid SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten, Linköping och Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm Fynd: Inga tillvaratagna fynd Mjärdevi bytomt 11