Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 PROMEMORIA 2014-02-10 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) 1 (60) Underlagspromemoria om regler för myndighetsutövning, intern styrning och kontroll samt hantering och överföring av personuppgifter hos arbetslöshetskassorna Postadress Besöksadress Växel Fax Webbplats Box 210, 641 22 Katrineholm Hantverkaregatan 3 0150-48 70 00 0150-48 70 02 www.iaf.se
2014-02-10 2 (60) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Författningsbestämmelser som styr förfarandet hos arbetslöshetskassorna i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda personer... 4 3.1 Myndighetsutövning... 4 3.2 Förfaranderegler... 5 3.2.1 Förfaranderegler i ALF, ALFFo och i IAF:s föreskrifter avseende ärende om arbetslöshetsersättning... 6 3.2.2 Förfaranderegler i LAK, LAKFo och i IAF:s föreskrifter i ärende om medlemskap, inträde och utträde ur en arbetslöshetskassa, uteslutning av medlemmar och medlemsavgifter... 11 4 Författningsbestämmelser som styr arbetslöshetskassornas verksamhet vad gäller intern styrning och kontroll samt regler för IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna... 15 4.1 Vad avses i allmänhet med intern styrning och kontroll över verksamheten?... 15 4.2 Vad gäller för arbetslöshetskassorna?... 16 4.3 IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna... 17 5 Författningsbestämmelser avseende arbetslöshetskassornas hantering och överföring av personuppgifter... 18 6 Regler för myndighetsutövning, intern styrning och kontroll samt hantering och överföring av personuppgifter hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten... 21 6.1 Förfaranderegler vid myndighetsutövning... 21 6.2 Regler för intern styrning och kontroll... 30 6.3 Regler för hantering och överföring av personuppgifter... 31 7 Stöddokument för arbetslöshetskassorna framtagna av Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO)... 35 7.1 SO:s beslutsstöd... 35 7.2 SO:s arbete med intern styrning och kontroll... 40 8 Redogörelse för regleringen i Finland avseende intern styrning och kontroll samt riskhantering... 46 9 Jämförande studie... 50 9.1 ALF och LAK jämförs med förvaltningslagen... 50 9.2 ALF och LAK jämförs med SFB... 53 9.3 Regelverk och SO:s stöddokument... 56 10 Avslutande synpunkter... 57 11 Källförteckning... 59
2014-02-10 3 (60) UNDERLAGSPROMEMORIA OM REGLER FÖR MYNDIGHETSUTÖVNING, INTERN STYRNING OCH KONTROLL SAMT HANTERING OCH ÖVERFÖRING AV PERSONUPPGIFTER HOS ARBETSLÖSHETSKASSORNA 1 Inledning Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska enligt direktiv från regeringen (dir. 2010:48) bistå den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04). Mot bakgrund av det ovan nämnda har IAF fått i uppdrag av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen att skriva en underlagspromemoria om regler för myndighetsutövning, intern styrning och kontroll samt hantering och överföring av personuppgifter hos arbetslöshetskassorna. I uppdraget ingår även att göra en jämförelse mellan författningsbestämmelser i ovan nämnda hänseenden för arbetslöshetskassorna och motsvarande bestämmelser för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt de dokument som Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) har tagit fram. IAF har även fått i uppdrag att analysera behovet av författningsändringar avseende arbetslöshetskassorna mot bakgrund av jämförelserna. Vidare ingår i uppdraget om det är lämpligt och genomförbart under uppdragstiden att även studera vissa regleringar i andra länder. 2 Sammanfattning Förvaltningslagen (1986:223) gäller inte för arbetslöshetskassorna. I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) med tillhörande förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo) och i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) med tillhörande förordning (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFo) finns det vissa förfaranderegler avseende arbetslöshetskassornas myndighetsutövning mot enskilda personer. IAF kan konstatera att det finns fler preciserade förfaranderegler i LAK avseende medlemskapsärenden än det finns i ALF avseende ersättningsärenden. I båda saknas dock i nämnda hänseenden till exempel bestämmelser om jäv och om muntlig handläggning såsom det är reglerat i 11, 12 och 14 förvaltningslagen (1986:223). Några generella krav på handläggningsrutiner eller handläggningstider finns inte i ALF och i LAK med underförfattningar. Det saknas generella regler om kommuniceringsplikt och motiveringsskyldighet. Detta finns däremot specifikt reglerat avseende vissa typer av beslut såsom vid uteslutning av medlem enligt 38 och 39 LAK. I 30 a ALFFo finns det krav på motivering och dokumentation i samband med beslut om eftergift av återbetalning eller ränta.
2014-02-10 4 (60) Arbetslöshetskassorna saknar utredningsbefogenheter på sätt som det enligt 110 kap. 14 socialförsäkringsbalken (SFB) (2010:110) finns för den handläggande myndigheten inom socialförsäkringens administration, dvs. för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Den handläggande myndigheten kan göra förfrågningar, göra hembesök, begära särskilt läkarutlåtande, begära särskild läkarundersökning, göra utredningar, eller kräva avstämningsmöten. Det finns inte heller bestämmelser om överklagande av arbetslöshetskassans avvisningsbeslut såsom det enligt 113 kap. 21 socialförsäkringsbalken (SFB) finns inom socialförsäkringens administration. Av paragrafen framgår det att beslut ska överklagas i samma ordning som beslut i huvudsaken. Så är det även reglerat i 30 förvaltningslagen. Det finns inte heller reglerat att ett avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om omprövning eller ett överklagande har kommit in för sent inte får omprövas såsom det enligt 113 kap. 7 SFB är stadgat för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Bestämmelser om avvisning av en ansökan om ersättning eller om medlemskap för att den är ofullständig saknas. Sådana bestämmelser finns inom socialförsäkringens administration enligt 110 kap. 10 SFB. Vidare kan IAF konstatera vad gäller intern styrning och kontroll att det i LAK med underliggande författningar inte finns några direkta krav på att arbetslöshetskassorna ska arbeta systematiskt med intern styrning och kontroll. Det finns dock bestämmelser om organisation och ekonomi. I 24 LAK finns det till exempel en bestämmelse om att styrelsen ska se till att organisationen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll samt att kassaföreståndaren ska se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Vidare sägs bland annat i 74 LAK att revisor inte får vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kontrollen över den. Vad gäller arbetslöshetskassornas hantering och överföring av personuppgifter är bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgiftsförordningen (1998:1191) tillämpliga. Det finns inte några särskilda registerförfattningar för arbetslöshetskassorna. 3 Författningsbestämmelser som styr förfarandet hos arbetslöshetskassorna i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda personer Först kan det vara lämpligt att definiera begreppet myndighetsutövning och vad som avses med förfaranderegler. 3.1 Myndighetsutövning I betänkandet En ny förvaltningslag SOU 2010:29 sid 102 har utifrån resonemangen i förarbetena till 1971 års förvaltningslag återgetts en definition i komprimerad form av begreppet myndighetsutövning enligt bland annat följande tre stycken. Det ska vara fråga om utövning av en befogenhet att bestämma om vissa förhållanden. Befogenheten ska framför allt grunda sig på stadganden i den
2014-02-10 5 (60) offentligrättsliga lagstiftningen, som bemyndigar eller ålägger myndighet att agera på visst sätt. Den offentligrättsliga befogenheten ska vidare utövas i förhållande till enskild. Uttrycket bestämma om markerar, att det ska röra sig om ärenden, som ensidigt avgörs av myndighet. Det ska röra sig om bindande beslut som är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Typiska utslag av myndighetsutövning är beslut, varigenom den enskilde åläggs att göra, tåla eller underlåta något. Också ett gynnande beslut utgör myndighetsutövning, om den enskilde för att uppnå den önskade förmånen är tvungen att vända sig till myndighet och dennas tillämpning av offentligrättsliga regler blir avgörande för utgången. Det ska sammanfattningsvis vara fråga om ett i offentligrättsliga normer grundat beslutsfattande, som i väsentlig mån påverkar den enskildes personliga eller ekonomiska situation. JO har i beslut den 27 december 2000 i ärende med dnr. 780-2000 uttalat bl.a. att beslutsfattande i ärende rörande arbetslöshetsförsäkring självfallet utgör myndighetsutövning. Vidare har JO i beslut den 20 december 2002 i ärende med dnr. 4448-2000 uttalat bl.a. att arbetslöshetskassorna genom lagstiftning har ålagts myndighetsutövning. Att besluta om arbetslöshetsersättning samt medlemskap i en arbetslöshetskassa utgör myndighetsutövning. Det är i första hand myndigheter som har sådana befogenheter. Enligt 12 kap. 4 regeringsformen (1974:152) är det dock möjligt att med stöd av lag lämna över förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till enskilda individer och juridiska personer, t.ex. föreningar. Arbetslöshetskassorna är föreningar som enligt 1 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) handhar arbetslöshetsförsäkringen enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). 3.2 Förfaranderegler Förfaranderegler är regler för hantering och handläggning av ärenden. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende påbörjas till dess att det avslutas. Det kan handla om hur ett ärende inleds, om ombud och biträde, om tolk, om handläggningstider, om ärendet är utrett som dess beskaffenhet kräver, om inhämtande av uppgifter, om kommunicering, om förfarandet är skriftligt eller muntligt, om beslutsordning, motiveringsskyldighet, verkställighet av beslut, om rättelse av skrivfel, om omprövning, om ändring och om överklagande av beslut, om jäv samt om processordning. Förvaltningslagen (1986:223) reglerar bland annat förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden i den utsträckning som inte annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen. Förvaltningslagen är uppbyggd utifrån ett ärendes gång. Efter tre inledande paragrafer om lagens tillämpningsområde finns i lagen regler om myndigheternas serviceskyldighet (4 och 5 ) och samverkan mellan myndigheter (6 ). Dessa regler gäller all förvaltningsverksamhet, dvs. inte bara vid ärendehandläggning, och har därför placerats före de rena handläggningsreglerna.
2014-02-10 6 (60) Under rubriken Allmänna krav på handläggningen av ärenden kommer sedan en bestämmelse om enkel, snabb och billig handläggning utan att säkerheten eftersätts (7 ). Bestämmelsen ska vara vägledande vid tillämpningen av andra regler i lagen och anger också ett riktmärke för hur man i praxis bör lösa en del frågor som inte är närmare reglerade i lagen. Den följs av bestämmelser om tolk (8 ), ombud och biträde (9 ), inkommande handlingar (10 ) och jäv (11 och 12 ). Därefter följer regler om beredningen av ett ärende. De gäller inhämtande av yttrande genom remiss (13 ), muntlig handläggning (14 ), anteckning av uppgifter (15 ) och parters rätt att få del av uppgifter (16 och 17 ). Sedan regleras förfarandet avseende beslutsfattande i form av omröstning (18 ), avvikande mening (19 ), motivering av beslut (20 ) och underrättelse om beslut (21 ). Vidare behandlas frågor om överklagande och andra rättelsemöjligheter, nämligen vem som får överklaga (22 ), domstolsprövning av förvaltningsbeslut (22 a ), hur beslut överklagas (23 25 ), rättelse av skrivfel och liknande (26 ), omprövning av beslut (27 och 28 ), inhibition (29 ) och överklagande av avvisningsbeslut (30 ). Slutligen finns det i lagens sista paragrafer 31-33 bestämmelser om vissa begränsningar i lagens tillämpning i kommunala och vissa andra myndigheters verksamhet. Begreppet myndighetsutövning används i flera av förvaltningslagens regler för att göra grundläggande avgränsningar. Andra grundbegrepp i lagen är part och ärende. Förvaltningslagen är dock inte alls tillämplig på arbetslöshetskassorna, eftersom dessa inte är myndigheter utan privaträttsliga föreningar. I olika sammanhang har det dock uttalats att handläggningsreglerna i förvaltningslagen generellt bör utgöra ett rättesnöre för arbetslöshetskassorna. (Se bland annat remissvar från dåvarande AMS till JO i samband med JO-beslut den 20 december 2002 i ärende med dnr. 4448-2000). I ALF med tillhörande förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo) och i LAK med tillhörande förordning (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFo) finns det vissa regler för hantering och handläggning av ärenden avseende arbetslöshetsersättning och medlemskap. IAF har utifrån bemyndiganden utfärdat vissa föreskrifter i nämnda hänseenden. 3.2.1 Förfaranderegler i ALF, ALFFo och i IAF:s föreskrifter avseende ärende om arbetslöshetsersättning Grundvillkor I 9 ALF framgår de grundvillkor som krävs för att en sökande ska ha rätt till ersättning vid arbetslöshet. Bland annat krävs det i punkten 2 att den sökande är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Ansökan om ersättning Ärendet inleds hos arbetslöshetskassan genom att en ansökan om ersättning görs på heder och samvete hos arbetslöshetskassan. Bestämmelser om detta finns i 47, 47 a och 47 b ALF.
2014-02-10 7 (60) I 47 ALF stadgas det följande. En ansökan om ersättning ges in till och prövas av arbetslöshetskassan. Den sökande ska lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av hans eller hennes rätt till ersättning. Sökanden ska intyga på heder och samvete att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga samt anmäla ändrade förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till ersättning. Till ansökan ska bifogas ett intyg av arbetsgivaren om den sökandes arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att bedöma hans eller hennes rätt till ersättning. Om det medför stora svårigheter för sökanden att skaffa ett intyg, får han eller hon styrka uppgifterna på något annat sätt. Arbetsgivaren ska på begäran utfärda intyget på en särskild blankett. Intyg och övriga uppgifter ska förvaras bland kassans handlingar. I 47 a ALF anges det att en ansökan om ersättning ska göras hos arbetslöshetskassan inom nio månader från den sista dagen i den tidsperiod som ansökan avser. Vidare anges det att görs inte ansökan inom den angivna tiden är rätten till ersättning för den tidsperioden förlorad, om det inte finns synnerliga skäl. I 47 b ALF stadgas det att en anmälan om ändrade förhållanden enligt 47 första stycket ska göras så snart som möjligt och senast 14 dagar efter det att den sökande fick kännedom om förändringen. Enligt 30 första stycket ALFFo ska en ansökan om ersättning hos en arbetslöshetskassa göras på den blankett som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämmer eller på något annat sätt som inspektionen bestämmer. Ansökan får överföras elektroniskt. Enligt andra stycket nämnda paragraf ska arbetsgivaren på den blankett som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämmer på begäran utfärda ett intyg om den arbetssökandes arbetsförhållanden och de uppgifter i övrigt som behövs för att bedöma sökandens rätt till ersättning. I 9 kapitlet 1 5 i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2011:4) om ändring i inspektionens föreskrifter (IAFFS 2009:1) om arbetslöshetsförsäkring finns det föreskrifter om ansökan om ersättning. Av 1 framgår det att en ansökan om ersättning kan göras på tre sätt: 1. skriftligt på den särskilt fastställda blanketten Kassakort, 2. via telefon mellan den sökande och arbetslöshetskassan (telekassakort), eller 3. genom elektronisk överföring (elektroniskt kassakort). I 2 regleras telekassakort. I paragrafens första stycke stadgas det att arbetslöshetskassan får använda telekassakort om utformningen av arbetslöshetskassans tjänst för telekassakort har genomförts och om ändringar i tjänsten godkänts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Enligt andra stycket ska uppgifter som lämnas i ett telekassakort motsvara de uppgifter som lämnas på den skriftliga blanketten Kassakort.
2014-02-10 8 (60) I 3 finns det bestämmelser om arbetsintyg för företagare. I paragrafen stadgas det att en sökande som varit verksam som egen företagare ska lämna försäkran och intyg om verksamheten som underlag för bedömningen av rätten till ersättning på blanketten Arbetsintyg för företagare eller på arbetslöshetskassans egen blankett med motsvarande innehåll. Av 4 framgår årsuppgifter för fiskefartyg med besättning. I paragrafen sägs följande. I samband med sin första ansökan varje år om arbetslöshetsersättning vid tillfälligt avbrott i fisket, ska fartygstillståndsinnehavaren eller skepparen lämna in arbetslöshetskassans fastställda blankett Årsuppgifter för fiskefartyg med besättning till kassan. På blanketten ska fartygstillståndsinnehavaren och skepparen, om dessa är olika personer, genom underskrifter försäkra att årsuppgifterna är riktiga. I 5 finns det bestämmelser om intyg om tillfälligt avbrott i fiskeverksamhet. Enligt 5 ska en sökande styrka arbetslöshet som beror på väderleks- eller ishinder i fisket genom ett intyg undertecknat av skepparen på fartyget. Vidare ska det till intyget bifogas en kopia på sista loggboksbladet, kustfiskejournalen, e- loggboken eller annan motsvarande handling som gäller tid före den första arbetslösa dagen. Krav på läkarintyg Av 19 c ALFFo framgår det att om en sökande av hälsoskäl inte kan återgå vare sig till tidigare arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren ska hälsoskälen vara styrkta genom ett läkarintyg som utfärdats innan anställningen upphör. Krav på motivering I 30 a ALFFo finns det krav på motivering och dokumentation i samband med beslut om eftergift av återbetalning eller ränta. I ovan nämnda paragraf stadgas det följande. En arbetslöshetskassa som i enlighet med 68 d ALF efterger ett krav på återbetalning eller ränta ska i beslutet ange vilka de särskilda skälen för eftergift är. Kassan ska också dokumentera den information som ligger till grund för beslutet. Beslutets giltighet Av 46 b ALF framgår det att det i beslut om frånkännande av rätt till ersättning ska anges från och med vilken tidpunkt som beslutet gäller samt att beslutet gäller från och med den dag då arbetslöshetskassan inledde utredning av det förhållande som ligger till grund för beslutet. Uppgiftsskyldighet I 48 a - 48 e ALF samt i 20-25 b ALFFo finns det bestämmelser om uppgiftsskyldighet. I paragraferna stadgas det bland annat att en arbetslöshetskassa ska lämna uppgifter om ersättning till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Centrala studiestödsnämnden samt att dessa myndigheter i sin tur ska lämna uppgifter till en arbetslöshetskassa. Vidare stadgas det i 48 e ALF och i 25 a ALFFo att en arbetslöshetskassa till en annan arbetslöshetskassa ska lämna de uppgifter om
2014-02-10 9 (60) en enskild som har betydelse för handläggningen av ett ärende om arbetslöshetsersättning. Överklagande, omprövning och ändring av beslut Bestämmelser om överklagande, omprövning och ändring av beslut är självklara förfaranderegler avseende beslut om rätt till ersättning. Det finns sådana bestämmelser i 49 51 ALF och i 53 65 ALF. Överklagande I 49 51 ALF finns bestämmelser om överklagande i ärenden om rätt till ersättning. I 49 ALF stadgas om överklagande till behörig domstol följande. Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om inte annat följer av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om han eller hon inte var folkbokförd i Sverige är behörig förvaltningsrätt den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats. I 50 ALF stadgas det att arbetslöshetskassans beslut inte får överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 61 samt att om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Av 51 ALF framgår det att IAF även till förmån för enskild part får överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 49. Gemensamma bestämmelser om överklagande I 53 60 ALF finns gemensamma bestämmelser om överklagande. Enligt 53 ALF ska ett beslut överklagas skriftligt och i skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs. I 54 ALF stadgas det följande. Skrivelsen med överklagandet ska ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen ska ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en arbetslöshetskassa, inom två månader från beslutets dag. I 55 ALF finns regler om prövningen i rätt tid. I paragrafen stadgas det följande. Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, ska den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som ska pröva överklagandet.
2014-02-10 10 (60) I fall som avses i 2 ska den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Enligt 56 ALF ska, om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 55 andra stycket, den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som ska pröva överklagandet. I 57 ALF stadgas det att beslut enligt denna lag från en arbetslöshetskassa, IAF eller en domstol gäller omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som ska överpröva beslutet. Av 58 ALF framgår det att i ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut är kassan den enskildes motpart. Enligt 59 första stycket ALF får IAF överta en arbetslöshetskassas uppgift att i förvaltningsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Vidare framgår det av andra stycket att IAF för det allmännas talan i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt 60 ALF krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Omprövning och ändring I 61 65 ALF finns regler om omprövning och ändring av beslut. I 61 första stycket ALF stadgas att beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 49 ska omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Av andra stycket nämnda paragraf framgår det att detta inte gäller om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 63. Enligt 62 ALF ska bestämmelserna i 53-56 om överklagande tillämpas i fråga om en begäran om omprövning. I 63 ALF stadgas angående ändring av beslut följande. En arbetslöshetskassa ska utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 49 och som inte överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse. Enligt 64 första stycket ALF får en ändring med stöd av 63 av ett beslut inte göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Av andra stycket framgår det att ett beslut får ändras även efter det att tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Enligt 65 första stycket ALF får vid omprövning enligt 61 beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Enligt andra stycket får vid ändring enligt 63 beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det.
2014-02-10 11 (60) Interimistiska beslut I 66 ALF finns det bestämmelser om interimistiska beslut och innehållande av ersättning. I paragrafen stadgas följande. En arbetslöshetskassa får besluta att tills vidare hålla inne ersättning till en sökande, om det finns sannolika skäl att anta att han eller hon 1. inte uppfyller de allmänna villkoren för rätt till ersättning enligt 9, 2. inte har rätt till ersättning enligt 11, 3. kommer att stängas av från rätt till ersättning enligt 43 43 b, eller 4. kommer att frånkännas rätt till ersättning enligt 46 eller uteslutas som medlem enligt 37 första stycket lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Ersättning får hållas inne till dess arbetslöshetskassan slutligt prövat frågan om sökandens rätt till ersättning och med högst det belopp som kan komma i fråga i det slutliga beslutet. Avbetalningsplan I 68 b ALF första stycket stadgas följande. Om en person är återbetalningsskyldig enligt 68 eller 68 a, får arbetslöshetskassan medge anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetslöshetskassan ska i sådant fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Av andra stycket framgår det att ränta ska tas ut från den dag då anståndet medgavs eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Av tredje stycket framgår det att ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. 3.2.2 Förfaranderegler i LAK, LAKFo och i IAF:s föreskrifter i ärende om medlemskap, inträde och utträde ur en arbetslöshetskassa, uteslutning av medlemmar och medlemsavgifter Rätt till medlemskap I 34-36 LAK finns bestämmelser om rätt till medlemskap. I 34 LAK regleras de villkor som måste uppfyllas vid ansökningstillfället för rätt till medlemskap. Vidare anges att när medlemskap i arbetslöshetskassan beviljas anses inträdet i kassan ha skett första dagen i den kalendermånad när ansökan gjordes. I 35 LAK anges att arbetslöshetskassan ska föra en medlemsförteckning och vad förteckningen ska innehålla. Förteckningen ska innehålla uppgift om varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i kassan, och de avgifter och andra belopp som medlemmen har betalat in. Enligt 36 LAK upphör medlemskapet i en arbetslöshetskassa utan uppsägning den dag medlemmen fyller 65 år. Uteslutning av medlem I 37-39 LAK finns bestämmelser om uteslutning av medlem, från och med vilken dag ett beslut om uteslutning ska gälla, behörighetsregler för beslut om
2014-02-10 12 (60) uteslutning och frånkännande av rätt till ersättning, kommuniceringsplikt, underrättelse och motiveringsskyldighet av beslut om uteslutning. Enligt 37 första stycket LAK ska en medlem i en arbetslöshetskassa som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till medlemskap eller ersättning, uteslutas som medlem om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller en medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har låtit bli att anmäla ändrade uppgifter till kassan om förhållanden av betydelse för hans eller hennes rätt till ersättning. I andra stycket stadgas det att i 46 46 b ALF finns bestämmelser om frånkännande av rätt till ersättning när arbetslöshetskassan beslutar att medlemmen inte ska uteslutas. Enligt 37 a LAK får en medlem uteslutas om han eller hon inte uppfyller och inte heller under de senaste sex månaderna har uppfyllt bestämmelsen i en arbetslöshetskassas stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområde. I 37 b första stycket LAK stadgas att ett beslut om uteslutning av en medlem enligt 37 gäller från och med den dag då arbetslöshetskassan inledde utredning av det förhållande som ligger till grund för beslutet. Av andra stycket nämnda paragraf framgår det att ett beslut om uteslutning av en medlem enligt 37 a gäller från och med första dagen i den kalendermånad som följer på beslutet. Om medlemmen har rätt till ersättning vid tidpunkten för beslutet om uteslutning, gäller dock uteslutningen från och med första dagen i den kalendermånad som följer efter den dag då rätten till ersättning upphör. I 37 c LAK finns behörighetsregler för beslut om uteslutning och frånkännande. I paragrafen stadgas att arbetslöshetskassans styrelse prövar frågor om uteslutning av en medlem och om frånkännande av rätt till ersättning enligt bestämmelser om detta i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt att en kassaföreståndare dock efter uppdrag från styrelsen får fatta beslut i sådana ärenden, utom när det gäller omprövning. I 38 LAK finns bestämmelser om kommuniceringsskyldighet samt när underrättelse anses ha skett. I paragrafen stadgas följande. Har i ett ärende om uteslutning av medlem uppgift som inte saknar betydelse för frågan om uteslutning tillförts ärendet av någon annan får ärendet inte avgöras utan att medlemmen har underrättats om det och fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Medlemmen ska anses ha fått underrättelse om uppgiften, om den har sänts i ett rekommenderat brev under medlemmens vanliga adress. Enligt 39 LAK ska ett beslut om att utesluta en medlem innehålla de skäl som har bestämt utgången, om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare ska det i beslutet även anges från och med vilken dag uteslutningen gäller. I paragrafen finns således bland annat krav på motiveringsskyldighet. Utträde Av 40 LAK framgår det bestämmelser om rätt till utträde. I paragrafens första stycke stadgas det följande. Utträde ur en arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan ska göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa får inte begränsas.
2014-02-10 13 (60) I 45-46 LAK finns ytterligare bestämmelser om utträde vad gäller tidpunkten då en medlem anses ha utträtt som inte har betalat medlemsavgift eller särskilt uttaxerat belopp. I 47 LAK finns behörighetsregler för en arbetslöshetskassas beslut att låta en medlem kvarstå som medlem trots att vederbörande inte betalat medlemsavgift eller särskilt uttaxerat belopp. Av 47 a LAK framgår det att om arbetslöshetskassan anser att en medlem trätt ut ur kassan på grund av bristande betalning enligt 45 ska kassan fatta beslut om utträdet. Vidare framgår det att det i beslutet ska anges från och med vilken dag medlemmen anses ha utträtt samt att beslutet omgående ska sändas till den enskilde. IAF:s föreskrifter I IAF:s föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2014:1) finns i 1-6 bestämmelser om beslutsordning, ansökan om inträde, beslut om inträde och om utträde samt om medlemsförteckning. Överklagande, omprövning och ändring av beslut Bestämmelser om överklagande, omprövning och ändring av beslut är såsom tidigare har angivits självklara förfaranderegler. Sådana regler finns i 95-97 och i 101-115 LAK. Överklagande I 95-97 LAK finns bestämmelser om överklagande av en arbetslöshetskassas beslut. I 95 LAK stadgas om överklagande till behörig domstol följande. Beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden enligt denna lag om rätt till medlemskap, medlemsavgifter och särskild uttaxering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Behörig förvaltningsrätt är den inom vars domkrets klaganden var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet. Om han eller hon inte var folkbokförd i Sverige är behörig förvaltningsrätt den inom vars domkrets det första beslutet i saken har fattats. Arbetslöshetskassans beslut enligt denna lag i andra fall än som avses i första stycket får inte överklagas. Enligt 96 LAK får arbetslöshetskassans beslut inte överklagas av en enskild innan kassan har omprövat sitt beslut enligt 111 och om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning. Enligt 97 LAK får Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, även till förmån för en enskild part, överklaga en domstols och en arbetslöshetskassas beslut i ärenden som avses i 95. Gemensamma bestämmelser om överklagande I 101-110 LAK regleras gemensamma bestämmelser om överklagande. Enligt 101 LAK ska ett beslut överklagas skriftligt och i skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring av beslutet som begärs.
2014-02-10 14 (60) I 102 LAK stadgas följande. Skrivelsen med överklagandet ska ges in till den instans som har meddelat beslutet. Skrivelsen ska, om inte annat anges i 103 och 104, ha kommit in till den instansen inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Av 103 LAK framgår det att om överklagandet görs av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller av en arbetslöshetskassa ska skrivelsen med överklagandet ha kommit in till den instans som meddelat beslutet inom två månader från beslutets dag. I 105 LAK stadgas angående prövningen i rätt tid följande. Den instans som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent, ska den avvisas utom när 1. förseningen beror på att den instans som har fattat det överklagade beslutet har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar, eller 2. skrivelsen inom tiden för överklagande har kommit in till den instans som ska pröva överklagandet. I fall som avses i 2 ska den instans dit skrivelsen kommit vidarebefordra den till den instans som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. Av 106 LAK framgår det att om skrivelsen med överklagandet inte avvisas enligt 105 andra stycket, ska den instans som har meddelat det överklagade beslutet lämna över denna och övriga handlingar i ärendet till den instans som ska pröva överklagandet. Enligt 107 LAK gäller beslut enligt denna lag från en arbetslöshetskassa, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen eller en domstol omedelbart, om inte något annat har angetts i beslutet eller bestämts av den instans som ska överpröva beslutet. Enligt 108 LAK är i ett mål där en enskild part överklagar en arbetslöshetskassas beslut kassan den enskildes motpart. Av 109 LAK framgår det att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i förvaltningsrätt och kammarrätt föra talan samt att Inspektionen för sådan talan i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt 110 LAK krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Omprövning och ändring I 111-115 LAK finns bestämmelser om omprövning och ändring. Av 111 LAK framgår det att beslut av en arbetslöshetskassa i ärenden som sägs i 95 ska omprövas av kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår samt att detta inte gäller, om arbetslöshetskassan redan har ändrat beslutet med stöd av 113. Enligt 112 LAK ska bestämmelserna i 101-106 om överklagande tillämpas i fråga om en begäran om omprövning. I 113 LAK regleras när en arbetslöshetskassa utan begäran ska ändra sitt beslut. I paragrafen stadgas följande.
2014-02-10 15 (60) En arbetslöshetskassa ska utan begäran ändra sitt beslut i ärenden som sägs i 95 och som inte har överprövats av en högre instans, om 1. beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller något annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet, 2. beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller 3. beslutet har blivit oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan liknande orsak. En ändring enligt första stycket behöver inte göras, om oriktigheten är av ringa betydelse. Av 114 första stycket LAK framgår det att en ändring med stöd av 113 av ett beslut inte får göras sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Av andra stycket framgår vidare att ett beslut får ändras även efter det att den tiden har gått ut, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl. Enligt 115 första stycket LAK får vid omprövning enligt 111 beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Enligt andra stycket får vid ändring enligt 113 beslutet inte ändras till den enskildes nackdel, om det finns synnerliga skäl mot det. IAF:s föreskrifter I 18 IAF:s föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2014:1) är det reglerat avseende anstånd och avbetalningsplan. I paragrafen stadgas det att om arbetslöshetskassan medger anstånd med betalningen av ett återkrav till ett senare betalningstillfälle eller träffar avtal med den betalningsskyldige om en avbetalningsplan enligt 68 b ALF ska detta dokumenteras skriftligt och sändas över till den återbetalningsskyldige. LAKFo I LAKFo finns det inte några direkta förfaranderegler som styr arbetslöshetskassornas myndighetsutövning mot enskilda personer. 4 Författningsbestämmelser som styr arbetslöshetskassornas verksamhet vad gäller intern styrning och kontroll samt regler för IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna 4.1 Vad avses i allmänhet med intern styrning och kontroll över verksamheten? För statliga myndigheter regleras kraven på att arbeta med intern styrning och kontroll framför allt av myndighetsförordningen (2007:515) och av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Myndighetsförordningen gäller för alla förvaltningsmyndigheter under regeringen. Förordningen om intern styrning och
2014-02-10 16 (60) kontroll gäller för de ca 65 förvaltningsmyndigheter som är skyldiga att följa internrevisionsförordningen (2006:1228), däribland Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Med intern styrning och kontroll avses enligt 2 första stycket förordningen om intern styrning och kontroll den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 myndighetsförordningen (2007:515). Av 3 myndighetsförordningen framgår det att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. I 4 4. myndighetsförordningen anges det att myndighetens ledning ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. På ett betryggande sätt innebär enligt Ekonomistyrningsverkets definition att ledningen med rimlig säkerhet ska säkerställa att myndigheten fullgör sina uppgifter, når sina mål och hanterar sina uppdrag. Förordningen om intern styrning och kontroll ställer krav på formerna för den interna styrningen och kontrollen. Den interna styrningen och kontrollen ska vara en integrerad process i myndighetens verksamhet. All verksamhet ska planeras, styras och följas upp med beaktande av riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. 4.2 Vad gäller för arbetslöshetskassorna? Arbetslöshetskassorna är inte myndigheter utan privaträttsliga föreningar. Myndighetsförordningen och förordningen om intern styrning och kontroll gäller inte för dem. Arbetslöshetskassornas verksamhet regleras i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) med tillhörande förordning (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFo) samt i IAF:s föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2014:1). I LAK med underliggande författningar finns det inte några motsvarande generella krav som har beskrivits i avsnitt 4.1 om att arbetslöshetskassorna ska arbeta med systematisk intern styrning och kontroll. Det finns dock bestämmelser om arbetslöshetskassornas organisation och ekonomi som kan anses fylla samma syfte inom begränsade områden. Till exempel finns det bestämmelser om arbetslöshetskassans ledning i 15-33 LAK. Av 15 LAK framgår det att en arbetslöshetskassa ska ha en styrelse med minst tre ledamöter samt suppleanter. I 22 24 LAK finns det bestämmelser om ledningens uppgifter. Av 22 LAK framgår det att styrelsen företräder arbetslöshetskassan och tecknar dess firma samt att styrelsen får bemyndiga annan att företräda kassan och teckna dess firma, om det inte är förbjudet enligt stadgarna. I 23 LAK stadgas det att styrelsen svarar för arbetslöshetskassans organisation och förvaltningen av kassans angelägenheter samt att kassaföreståndaren ansvarar för den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
2014-02-10 17 (60) I 24 LAK stadgas det att styrelsen ska se till att organisationen av bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll samt att kassaföreståndaren ska se till att bokföringen fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. I 50-65 LAK finns bestämmelser om föreningsstämman. Det stadgas om arbetslöshetskassans redovisning i 66-71 LAK och om dess revision i 72-81 a LAK. Enligt 72 LAK ska en arbetslöshetskassa ha minst två revisorer och personliga suppleanter för dem. Minst en av revisorerna ska enligt 73 LAK vara en auktoriserad eller godkänd revisor. Av 74 LAK framgår det bland annat att revisor inte får vara styrelseledamot eller kassaföreståndare i arbetslöshetskassan eller hjälpa till vid kassans bokföring eller medelsförvaltning eller kontrollen över den. Enligt 88 första stycket LAK ska arbetslöshetskassorna samverka med varandra i frågor som rör administration, service, information, utbildning och utveckling av kassornas verksamhet. 4.3 IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna l 89-92 LAK finns vissa bestämmelser om IAF:s tillsyn över arbetslöshetskassorna. Enligt 89 första stycket LAK utövar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen tillsyn över arbetslöshetskassorna och gör uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen. Enligt andra stycket ska Inspektionen verka för att bestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i denna lag tillämpas likformigt och rättvist. Enligt 90 första stycket LAK ska en arbetslöshetskassa för tillsyn och uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen lämna uppgifter enligt vad regeringen eller efter regeringens bemyndigande Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen föreskriver. Av andra stycket framgår det att en arbetslöshetskassa är skyldig att lämna inspektionen tillträde till föreningsstämman och styrelsesammanträdena. I 91 första stycket LAK stadgas det att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen får meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som inspektionen finner behövliga. Enligt andra stycket får Inspektionen förelägga en arbetslöshetskassa att inom en viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om 1. en avvikelse har gjorts från kassans stadgar, denna lag, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring eller de författningar och föreskrifter i övrigt som gäller för kassans verksamhet, 2. stadgarna inte längre uppfyller kraven enligt 5, 3. kassans tillgångar inte är tillräckliga, eller 4. någon annan allvarlig anmärkning kan riktas mot kassans verksamhet. Av 92 LAK framgår det att om ett föreläggande enligt 91 inte har följts inom den tid som angetts i föreläggandet och det förhållandet mot vilket anmärkningen riktats inte heller har undanröjts på något annat sätt, får Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bestämma att arbetslöshetskassan helt eller delvis under en viss tid inte ska ha rätt till statsbidrag.
2014-02-10 18 (60) IAF:s föreskrifter I IAF:s föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2014:1) finns avseende tillsyn i 15-17 regler om uppföljning av ärenden, om uppföljning av återkrav samt om styrelseprotokoll. I 15 regleras uppföljning av ärenden. I paragrafen stadgas det följande. Arbetslöshetskassan ska hålla uppgifter om inkommande omprövnings- och överklagningsärenden ordnade på ett sådant sätt att arbetslöshetskassan snabbt kan tillhandahålla följande uppgifter: 1. ärendenummer eller liknande, 2. medlemmens personnummer, namn och bostadsort, 3. inkommande och utgående handlingar, samt datum för mottagande och utsändande, och 4. datum då ärendet avslutats. Begäran om omprövning och överklagande ska liksom andra handlingar i ärendet ges ett ärendenummer samma dag som de kommer in eller sänds ut. På inkommande handlingar ska även ankomstdatum anges. I 16 finns det bestämmelser om uppföljning av återkrav enligt följande. Arbetslöshetskassan ska hålla återkravsärenden ordnade på ett sådant sätt att arbetslöshetskassan snabbt kan tillhandahålla följande uppgifter: 1. felaktigt utbetalt belopp och eventuell befrielse från återbetalningsskyldighet, 2. om arbetslöshetskassan har beviljat anstånd med betalningen och ränta på obetalt belopp, 3. vilka belopp som arbetslöshetskassan har fått tillbaka genom inbetalning från ersättningstagaren respektive genom kvittning samt den ränta som har betalats av ersättningstagaren, 4. vilka belopp som har återförts till staten, 5. om ärendet har överklagats, 6. vilka kravåtgärder som har vidtagits såsom påminnelser, betalningsföreläggande, överlämnande till kronofogdemyndighet etc., 7. om ersättningstagaren har uteslutits enligt 37 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor eller frånkänts ersättning enligt 46 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, och 8. om polisanmälan har gjorts och om kravet har preskriberats. Av 17 framgår det att protokoll som har förts vid sammanträde med styrelsen för en arbetslöshetskassa och som styrelsen lämnar in till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen enligt 6 förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor ska vara kompletta med samtliga till protokollet tillhörande bilagor. 5 Författningsbestämmelser avseende arbetslöshetskassornas hantering och överföring av personuppgifter Myndigheters och privata organs behandling av personuppgifter regleras av bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande
2014-02-10 19 (60) personuppgiftsförordning (1998:1191) i den utsträckning som det inte finns avvikande bestämmelser om detta i någon annan lag eller förordning. För myndigheter finns ofta avvikande bestämmelser i s.k. registerförfattningar som är anpassade till de olika myndigheternas verksamheter. Arbetslöshetskassornas behandling av personuppgifter regleras inte i någon särskild registerförfattning utan det är personuppgiftslagens och personuppgiftsförordningens bestämmelser som är tillämpliga på behandlingen av personuppgifter. Enligt 3 personuppgiftslagen är personuppgifter all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Personuppgiftsansvarig är den som enligt 3 personuppgiftslagen ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Ett personuppgiftsbiträde är enligt 3 personuppgiftslagen den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Avgörande för bedömningen vem som bestämmer över ändamålen med behandlingen av personuppgifterna är bl.a. varför behandlingen utförs och vem som är initiativtagare till behandlingen. Att bestämma över medlen för behandlingen avser främst att bestämma över de tekniska och organisatoriska medlen för behandlingen, dvs. hur behandlingen ska gå till. Det är arbetslöshetskassan som bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter hos arbetslöshetskassan. Personuppgiftslagen innehåller en bestämmelse i 9 första stycket d om att personuppgifter inte får behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Detta är den s.k. finalitetsprincipen. Av 9 andra stycket personuppgiftslagen framgår det dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte ska anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Varje arbetslöshetskassa ska enligt 35 LAK föra en medlemsförteckning. Av paragrafen framgår det att förteckningen ska innehålla uppgift om varje medlems namn, personnummer, postadress och tid för inträde i kassan, och de avgifter och andra belopp som medlemmen betalat in. Ändamålet med arbetslöshetskassans behandling av medlemmarnas personuppgifter är att administrera medlemskap, avgifter och ersättningar enligt bestämmelser i ALF och LAK med tillhörande underförfattningar. För att personuppgifterna ska få behandlas måste behandlingen vara tillåten enligt 10 personuppgiftslagen. I paragrafen stadgas att personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om behandlingen är nödvändig bland annat för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet eller för att den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut ska kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning. Ärenden om arbetslöshetsersättning och medlemskap handläggs i skilda datorbaserade system hos arbetslöshetskassorna.
2014-02-10 20 (60) Ärenden om arbetslöshetsersättning handläggs, beslutas och registreras i ett för arbetslöshetskassorna gemensamt datasystem ÄGA/OAS. ÄGA är ett ärendehanteringssystem och OAS är i huvudsak ett system för beräkning och hantering av ersättningsutbetalningar. Att det är ett gemensamt datasystem innebär inte att arbetslöshetskassorna har en gemensam databas. Ärenden om medlemskap handläggs av de flesta arbetslöshetskassorna i medlemssystemet Melos. Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) utvecklar och förvaltar medlemssystemet Melos och ärendehanteringssystemet ÄGA/OAS. Arbetslöshetskassorna har tecknat nyttjanderättslicenser med SO. SO har inte någon åtkomst till personuppgifterna i systemen. Detta redogörs för i Datainspektionens beslut den 17 april 2013 i ärende med dnr. 1822-2012. I nämnda beslut konstaterar Datainspektionen att SO inte är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter om medlemmar i arbetslöshetskassor som sker i systemen Melos, ÄGA och OAS samt att SO är personuppgiftsbiträde åt arbetslöshetskassorna för den behandling av personuppgifter som sker i den s.k. informationsutbytesplattformen och vid testning av systemen. Arbetslöshetskassorna har författningsreglerat informationsutbyte med myndigheter och med andra arbetslöshetskassor. Så som omnämnts tidigare finns i 48 a-48 e ALF samt i 20-25 b ALFFo bestämmelser om uppgiftsskyldighet. I paragraferna stadgas bland annat att en arbetslöshetskassa ska lämna uppgifter om ersättning till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Centrala studiestödsnämnden samt att dessa myndigheter i sin tur ska lämna uppgifter till en arbetslöshetskassa. Vidare stadgas i 48 e ALF och i 25 a ALFFo att en arbetslöshetskassa till en annan arbetslöshetskassa ska lämna de uppgifter om en enskild som har betydelse för handläggningen av ett ärende om arbetslöshetsersättning. Det finns även bestämmelser i 94 g LAK och i 2-7 a LAKFo om uppgiftsskyldighet. I 94 g LAK stadgas det att en arbetslöshetskassa på begäran av Statistiska centralbyrån ska lämna de uppgifter om medlemskap i kassan och medlemmars ersättning enligt ALF som myndigheten behöver för framställning av statistik i enlighet med sådant uppdrag från regeringen som syftar till att kartlägga och analysera arbetsmarknaden. I 8-8 c Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om arbetslöshetskassor (IAFFS 2014:1) framgår det att arbetslöshetskassan ska göra en medlemsredovisning till IAF. I 8 stadgas det att arbetslöshetskassan ska lämna uppgifter om totalt antal medlemmar vid utgången av varje månad till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen samt att redovisningen ska vara fördelad på avgiftskategori och kön. Enligt 8 a första stycket ska ovanstående uppgifter med iakttagande av anvisad säkerhetslösning lämnas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens elektroniska portal för medlemsredovisning. Enligt andra stycket ska redovisningarna vara Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen tillhanda i närmast efterföljande månad.