hälsomöten som bygger bort problem istället för symtom
vi måste titta på de strukturer som finns inom skolan.
Individnivå Gruppnivå och skolnivå Lärmiljö Åtgärdande Förebyggande Främjande
Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
Beskriva redogöra Analysera förstå Planera hur
Deltagare Ordförande Reflekterande team Sekreterare Spindel
Beskriva redogöra Helhetsbild Allas röster även elevernas Det som fungerar och det som inte fungerar Individ Grupp Lärmiljö - Organisation Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
bråkig och stökig svag För lite tid för samarbete mellan lärare omotiverad och ofokuserad NULÄGE Ofta arbetsro i början av lektionerna men sedan oroligt stor frånvaro Konflikter på raster Relationer mellan vuxna och elever är positiva
Analysera förstå Bekräfta utmana Spegla Innehåll process Synliggöra mönster, skillnader, samband Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
När och hur visar sig det bråkiga och stökiga? bråkig och stökig Vad innebär svag? svag För lite tid för samarbete mellan lärare På vilket sätt hade det kunnat gynna eleverna med ett ökat lärarsamarbetet? omotiverad och ofokuserad NULÄGE Ofta arbetsro i början av lektionerna men sedan oroligt På vilket sätt är undervisningen hanterbar, begriplig och meningsfull? stor frånvaro Konflikter på raster Relationer mellan vuxna och elever är positiva Relationerna är gynnsamma för lärandet och måendet Hur påverkar lektionernas struktur arbetsron?
Beskriva redogöra Analysera förstå Val av fördjupningsfråga Djupdykning Lärande Tvärprofessionellt perspektiv Samsyn Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
Vad bidrar till meningsfulla och lugna raster? Vad händer på rasterna? På vilket sätt hade det kunnat gynna eleverna med ett ökat lärarsamarbetet? Beskriva redogöra Analysera förstå Vad ökar elevernas möjligheter till fokus och koncentration på lektionerna? Lektionsstruktur nuläge och önskat läge? Innebär en gynnsam lektionsstruktur för studiero och lärande?
Planera hur Vad? Hur? Vem? Ledning stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Progression Systematik Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
Beskriva redogöra Analysera förstå Planera hur Temperaturmätning Feedback Öppenhet Ansvar Avstamp Nuläge Reflektion Fördjupning Planering Avslutning
TACK! Kontakt spkskola@gmail.com www.blogg.spkskola.se
REFERENSER Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. Hjörne, E. Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Hylander, I. (2011a). SAMVERKAN professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG-rapport nr 69. Hylander, I. (2011b). hälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG-rapport nr 70. Partanen, P. (2013). Att utveckla elevhälsa. Persson, B., Persson, E. (2012). Inkludering och ma luppfyllelse att na framga ng med alla elever. Scherp, H-Å. (2013). Lärandebaserad skolutveckling. Skolinspektionen (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete. Skolinspektionen (2015). Kvalitetsgranskning. Rapport 2015:05. hälsa. ers behov och skolans insatser. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer för Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Öqvist, O. (2008). Systemteori i praktiken konsten att lösa problem och nå resultat. Öqvist, O. (2014). Att se skogen och träden. En praktisk guide till systemteori.