Vädret och affärerna Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME
Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft
477mkr utbetalda försäkringsmedel för stormskador 2015 42mkr utbetalda försäkringsmedel för vattenskador 2015 5mkr utbetalda försäkringsmedel för ras och skred 2015
Fastighet, energi, VA & IT Ökade kostnader för skador på byggnader, tillhandahålla kyla etc Ökade försäkringskostnader och hyror. Underdimensionerade VA-system Störningar i energi- och IT-system Påverkan arbetsmiljö Besöksnäring Vinterturism: Snöbrist leder till ökad osäkerhet och kortare säsonger Sommarturism: gynnas ev av varmare klimat men tillgång till vatten kritisk faktor som påverkar möjligheten att ta emot turister och förutsättningarna för båttrafik och vattensport. Stranderosion och algblomning ger negativa konsekvenser Kulturturism: Översvämningar och ökad fuktighet leder till skador på kulturbyggnader Livsmedel Tillverkande industri Störda leveranskedjor (brist på importerade råvaror) Brist på vatten Längre säsonger ger ökade skördar och möjlighet odla nya grödor (möjlighet till ökad export) Ökning av skadedjur och ogräs Ändrade förutsättningar för djurhållning Avbrott i leveranser med stora ekonomiska konsekvenser Ökade försäkringskostnader Miljöteknik Klimatanpassningsåtgärder växande marknad Uppskattat investeringsbehov 140-200 miljarder kronor
Material & insatsvaror Produktion Distribution Kund & marknad Försenade och uteblivna leveranser (nationella och internationella kedjor) Längre växtsäsonger och nya grödor (livsmedelsföretag) Skador på anläggningar, maskiner och produkter Störda driftsfunktioner (IT, värme, kyla, vatten, el ) Skador i infrastruktur och logistikkedja hindrar distribution av färdiga produkter och tjänster Brutna kylkedjor extra stor risk för livsmedelsföretag Ökade affärsmöjligheter för företag med lösningar inom klimatanpassning Möjlig ökad export för svenska livsmedelsråvaror Ökade försäkringskostnader
Generellt arbetar SME inte med klimatanpassning i någon större utsträckning. Skillnader mellan branscher vad gäller hur långt man kommit och förhållningssätt. Många branschorgan saknar dagordningen på agendan. Fastighetsägarna och besöksnäringen har tagit mer aktiv roll
Kunskap och insikt Bristande insikt och kunskap om klimatförändringars påverkan på företagens konkurrenskraft. Bristande insikt om företagens ansvar (utbredd uppfattning att det offentliga och försäkringsbeslut löser problemen när de uppstår). Bristande kunskap kring hur företag kan hantera klimatförändringar. Incitament Ännu låg efterfrågan på klimatanpassningslösningar från kund. Låga/otydliga krav på klimatanpassning från kommuner och myndigheter. Bristande krav från finansiärer och försäkringsbolag. Verktyg och standarder Avsaknad av bra verktyg för riskbedömning gällande klimatförändringar. Oklarheter kring var ansvaret ligger för att ta fram verktyg Beskrivningar av klimatscenarion och risker är svåra att applicera i en företagskontext Ekonomiska hinder Åtgärder för förbättrad klimatanpassning går ofta utöver lagkrav och innebär en ökad kostnad på kort sikt och kan därför vara svåra att motivera affärsmässigt. Riktade ekonomiska offentliga stöd saknas. Struktur och samverkan Saknas gemensam branschbenämning för företag som erbjuder lösningar inom klimatanpassning vilket försvårar kommunikation av erbjudande. Företag med lösningar inom klimatanpassning saknar strukturer och sammanhang för samverkan, rådgivning, dialog med kommuner, regioner och myndigheter.