Vädret och affärerna Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME

Relevanta dokument
Analys och kartläggning av verktyg, behov och åtgärder rörande klimatanpassning bland svenska små och medelstora företag

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Försäkring i förändrat klimat

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Försäkring i förändrat klimat

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Kvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg

Slutkonferens Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Företagens villkor och verklighet 2014

Plan för klimatanpassning. förskola och skola

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Samhällsbyggnadsrådet. Uppsala

Djuromsorg och konkurrenskraft - hur samspelar marknad och politik? Konsumentdriven djuromsorg - är Danmark och Holland på väg att ta täten?

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

förebygger åtgärdar utbildar

Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning

IVL Svenska Miljöinstitutet

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. ASSET 14 April. Tillväxtverkets finansieringsmöjligheter

Handlingsplanens ambition

Försäkring i förändrat klimat

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Budget Ägardirektiv för Kommunföretag AB

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Kajsa Berggren

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker. Tillsyn Riskhantering

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Klimatanpassning i Örebro län

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Vad händer i Gävleborg?

Dricksvattenförsörjning i framtiden. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Remissyttrande; För Sveriges Landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Handlingsplan Mälaren

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Policy Brief Nummer 2013:2

Klimatanpassning är angeläget

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Vad är livsmedelsstrategin?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Anpassning till ett förändrat klimat

Företagens villkor och verklighet 2014

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Forskning, innovationer och nya affärer

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Anpassning till ett förändrat klimat Jämtlands län. Katarina Fredriksson

Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd

ENERGI OCH MILJÖTEKNIK 2011 (URVAL)

Rådgivning inom livsmedelskontrollen

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Bioekonomi, Skåne län. 14 juni 2016 WSP Charlotte Hauksson & Karin Carlsson

Skandinaviens främsta köttleverantör

VÄXADAGARNA /2 JÖNKÖPING MJÖLK

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Företagens villkor och verklighet 2014

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Handlingsplan Klimatanpassning

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Ras och skred hur ser ett försäkringsbolag på risker och riskhantering? Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Nordeuropa Försäkring AB

Transkript:

Vädret och affärerna Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME

Vi stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft

477mkr utbetalda försäkringsmedel för stormskador 2015 42mkr utbetalda försäkringsmedel för vattenskador 2015 5mkr utbetalda försäkringsmedel för ras och skred 2015

Fastighet, energi, VA & IT Ökade kostnader för skador på byggnader, tillhandahålla kyla etc Ökade försäkringskostnader och hyror. Underdimensionerade VA-system Störningar i energi- och IT-system Påverkan arbetsmiljö Besöksnäring Vinterturism: Snöbrist leder till ökad osäkerhet och kortare säsonger Sommarturism: gynnas ev av varmare klimat men tillgång till vatten kritisk faktor som påverkar möjligheten att ta emot turister och förutsättningarna för båttrafik och vattensport. Stranderosion och algblomning ger negativa konsekvenser Kulturturism: Översvämningar och ökad fuktighet leder till skador på kulturbyggnader Livsmedel Tillverkande industri Störda leveranskedjor (brist på importerade råvaror) Brist på vatten Längre säsonger ger ökade skördar och möjlighet odla nya grödor (möjlighet till ökad export) Ökning av skadedjur och ogräs Ändrade förutsättningar för djurhållning Avbrott i leveranser med stora ekonomiska konsekvenser Ökade försäkringskostnader Miljöteknik Klimatanpassningsåtgärder växande marknad Uppskattat investeringsbehov 140-200 miljarder kronor

Material & insatsvaror Produktion Distribution Kund & marknad Försenade och uteblivna leveranser (nationella och internationella kedjor) Längre växtsäsonger och nya grödor (livsmedelsföretag) Skador på anläggningar, maskiner och produkter Störda driftsfunktioner (IT, värme, kyla, vatten, el ) Skador i infrastruktur och logistikkedja hindrar distribution av färdiga produkter och tjänster Brutna kylkedjor extra stor risk för livsmedelsföretag Ökade affärsmöjligheter för företag med lösningar inom klimatanpassning Möjlig ökad export för svenska livsmedelsråvaror Ökade försäkringskostnader

Generellt arbetar SME inte med klimatanpassning i någon större utsträckning. Skillnader mellan branscher vad gäller hur långt man kommit och förhållningssätt. Många branschorgan saknar dagordningen på agendan. Fastighetsägarna och besöksnäringen har tagit mer aktiv roll

Kunskap och insikt Bristande insikt och kunskap om klimatförändringars påverkan på företagens konkurrenskraft. Bristande insikt om företagens ansvar (utbredd uppfattning att det offentliga och försäkringsbeslut löser problemen när de uppstår). Bristande kunskap kring hur företag kan hantera klimatförändringar. Incitament Ännu låg efterfrågan på klimatanpassningslösningar från kund. Låga/otydliga krav på klimatanpassning från kommuner och myndigheter. Bristande krav från finansiärer och försäkringsbolag. Verktyg och standarder Avsaknad av bra verktyg för riskbedömning gällande klimatförändringar. Oklarheter kring var ansvaret ligger för att ta fram verktyg Beskrivningar av klimatscenarion och risker är svåra att applicera i en företagskontext Ekonomiska hinder Åtgärder för förbättrad klimatanpassning går ofta utöver lagkrav och innebär en ökad kostnad på kort sikt och kan därför vara svåra att motivera affärsmässigt. Riktade ekonomiska offentliga stöd saknas. Struktur och samverkan Saknas gemensam branschbenämning för företag som erbjuder lösningar inom klimatanpassning vilket försvårar kommunikation av erbjudande. Företag med lösningar inom klimatanpassning saknar strukturer och sammanhang för samverkan, rådgivning, dialog med kommuner, regioner och myndigheter.