Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av hosta och snörvel som aldrig vill gå över då kan det finnas anledning att fundera över varför. Aftonbladet listar 9 orsaker till att "förkylningen" vägrar ge med sig. Så vet du Symptom Behandling Då ska du uppsöka läkare En vanlig förkylning känner alla igen: Lite ont i halsen, lite snuvig, kanske lite febrig och lite hostig. Efter tre-fyra dagar, max en vecka, är det över. Det som drabbat dig då är ett av tusentals rhinovirus. Trots att de flesta vuxna blir förkylda tre-fyra gånger om året, och barn ännu oftare, blir vi aldrig immuna. Det beror på att det handlar om så många varianter av virus, och att virusen ständigt förändrar sig. Därför går det heller inte att ta fram ett vaccin, som mot influensavirus. Inte heller går det att bota med antibiotika förkylningar beror alltid på virus, och på dem biter inte penicillin. Istället får kroppen dra igång sina två försvarssystem. Det ena är nedärvt och funkar mot det mesta: De vita blodkropparna mobiliseras för att ta kål på inkräktarna och det är när de här försvarsmekanismerna drar igång som gör att vi börjar känna oss sjuka: temperaturhöjning, svullnad och slemproduktion är några påtagliga exempel på kroppens försvarsmetoder. Kort sagt: Inflammationen är ett faktum. Kan stanna i veckor Försvarssystem nummer två är mer raffinerat, och inriktat på just den aktuella inkräktaren. Antikroppar mot just den variant av virus som slagit till denna gång börjar bildas, och efter några dagar blir vi friska från förkylningen i normala fall. Men ibland blir det ju inte så. Ibland blir snuva, nästäppa, slem och hosta kvar i veckor, ibland mer. Den vanligaste orsaken är en kronisk inflammation i slemhinnorna i näsa, bihålor eller luftrör, som fanns där redan innan förkylningen slog till. 1/6
v ara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuv an aldrig går öv er Hälsa Af tonbl Har man redan en grundinflammation, och får en virusinfektion på det, så får man en försämring av den inflammation man hade från början. Då kan det ta tid innan den lägger sig igen, förklarar Pär Stjärne, öron-näsa-hals-specialist på Karolinska sjukhuset. Alla med astma har den Och den här kroniska inflammationen är vanlig alla med astma har den, många med allergier har den, många rökare har den, och även många som varken har astma eller allergi eller rökproblematik kan ha den. Grundinflammationen behöver inte ens märkas när man är frisk i övrigt. Den kan vara väldigt låg-gradig, men den kan göra så att man uppfattar det som att man får väldigt långdragna förkylningar, säger Pär Stjärne. För dem med kroniska inflammationer, allergi och astma kan förebyggande kortisonbehandling och/eller allergibehandling göra så att förkylningarna uppför sig normalt igen, och går över lite fortare. Det finns i dag lokala kortisonbehandlingar som inte går ut i kroppen och inte ger biverkningar, exempelvis kortisonnässprej eller inhalationskortison. Kan vara influensa Men segdragna förkylningar kan förstås också bero på något annat. Det kanske inte var någon förkylning, även om det kändes så det kanske var en mild influensa, som är ett helt annat virus, och som kan ge symtom under lite längre tid. Eller så har exempelvis stress eller smutsig luft gjort att immunförsvaret inte kan fungera optimalt. Eller så passade en bakterieinfektion på att bita sig fast i efterdyningarna efter förkylningen, när slemhinnorna var skadade och inte kunde fäkta bort bakterierna som vanligt. Eller så var det kanske någon av bakterierna twar eller mykoplasma, som ger förkylningsliknande symtom men som har en förmåga att dröja sig kvar mycket länge. Just twar är många extra rädda för, efter att ha sett de svarta rubrikerna på 1980- och 90-talen. Då troddes den nyfunna bakterien ligga bakom plötsliga dödsfall hos elitidrottare men det visade sig inte vara sant. Så var det inte, det är helt klart, säger Göran Falck, docent och allmänläkare som skrivit en avhandling om twar. Förkylningssymtom kan vara Twar Twar kommer i vågor. Efter flera stora utbrott på 90-talet och början av 00-talet har den legat lågt i nästan ett decennium, men de senaste åren har en liten ökning skett. Twar ger förkylningssymtom, och hos de flesta går den över relativt fort utan antibiotika. Men hos en del biter den sig fast och blir kvar en längre tid - det kan röra sig om ett år eller mer. Finns det ett positivt test kan man behandla med antibiotika, även om infektionen varat länge. Problemet är att ju längre tid infektionen varat, desto svårare är det att att påvisa den med ett positivt test. Och ett positivt test är ett måste för att behandla med antibiotika. Man behandlar ju i fyra till sex veckor, och då måste man ha ordentligt på fötterna, säger Göran Falck. Dessvärre är kunskapen låg om twar just nu, efter tio år med bara sporadiska fall och lokala epidemier. Därför är det inte idag självklart att allmänläkaren på vårdcentralen tänker på twar när en patient kommer in med en förkylning som varat i flera veckor. Provet som krävs är dessutom ganska dyrt. Vi hoppas nå ut med ny information nu, säger Göran Falck. Sjukdomen kan vara rejält handikappande, eftersom den kan få ett såpass utdraget förlopp. Men Göran Falck kommer med 2/6
lugnande ord: Vi trodde ju på 90-talet att om man en gång fått twar så blir man aldrig av med det men så är det inte. Nu har vi ett längre perspektiv. Det självläker - även om det kan ta mycket lång tid. De flesta av mina gamla patienter är helt friska idag. Maria Wångersjö 9 orsaker till att "förkylningen" vägrar ge med sig Allergi Vad är det? Vid allergisk rinit (hösnuva) aktiveras kroppens immunförsvar av sådant som egentligen är ofarligt - exempelvis pollen, pälsdjur, kvalster eller damm. Mer än var femte svensk är allergisk mot någonting. Symtom: Allergi kan i sig ge astma, snuva, rinnande ögon eller andra symtom. Hos en person som är allergisk är slemhinnorna ofta överkänsliga, och efter en förkylning kan symtom som hosta, snuva och nästäppa därför dröja sig kvar. Gå till läkare? Om dina förkylningar alltid drar ut på tiden bör du gå till läkare för att reda ut orsaken. Behandling: Grundbehandlingen vid segdragna förkylningar är att medicinera mot allergin (kortisonspray och antihistamin) - det kan för många allergiker leda till att förkylningssymtomen går över på de normala 4-7 dagarna istället för att dröja sig kvar. Så vet du: Allergi fastställs med pricktest eller blodprov. Kronisk inflammation Vad är det? Ungefär var femte svensk har en kronisk inflammation i slemhinnorna i antingen näsan, bihålorna eller luftrören - på läkarspråk kallas det icke allergisk rinit eller kronisk rinosinuit. Det innebär att slemhinnorna är lättretade och svårläkta - men det behöver inte ge symtom så länge man inte drabbas av något som retar slemhinnorna. Det beror inte på en allergi. Symtom: Vid förkylning drabbas du alltid av ett eller flera långvariga symtom - en nästäppa som hänger kvar, smärtor från bihålorna eller slemhosta. Gå till läkare? Ja - blir det alltid så här ska du söka hjälp. Behandling: Om du har ständiga besvär eller vet med dig att du får långa, sega förkylningar kan det finnas anledning att behandla med kortisonsprej i näsan under längre eller kortare tid. Finns receptfritt på apoteket eller kan fås på recept. I vissa fall kan det finnas anledning att göra viss bihålekirurgi. Så vet du: Det kan krävas en specialist för att göra en noggrann undersökning av näsan - be eventuellt om en remiss till en öron-näsa-hals-specialist. Astma (behöver inte ge attacker, utan kan visa sig enbart som känsliga slemhinnor i många fall) Vad är det? Ungefär var tionde svensk har astma - en inflammation i luftvägarna som kan ge andnöd, men för många visar det sig bara som andfåddhet, irriterade slemhinnor och hosta. Astman kan vara allergisk eller icke-allergisk. Många får symtom av sin astma enbart när de är förkylda. Symtom: Slemhinnorna hos en astmatiker är överkänsliga, och efter en förkylning kan symtom som hosta, snuva och nästäppa därför dröja sig kvar. Gå till läkare: Får du alltid långdragen hosta efter en förkylning 3/6
v ara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuv an aldrig går öv er Hälsa Af tonbl kan du bli hjälpt av en utredning hos läkare. Behandling: Astmamedicin, oftast inhalationskortison, kan förebygga problem och hjälpa luftrören att läka fortare vid en förkylning. Vid akuta besvär kan du kombinera med luftrörsvidgande medicin. Så vet du: Utredning hos läkare som bland annat innefattar utandningstest. Bakterieinfektion Vad är det? Efter en förkylning är slemhinnorna skadade - och då finns möjlighet för bakterier som exempelvis Pneumokocker att bita sig fast, och ge en långvarig infektion i exempelvis luftrör eller bihålor (akut bakteriell rinosinuit bihåleinflammation ). Däremot är bakterier nästan aldrig inblandade från första början vid en förkylning. Symtom: Om förkylningsbesvären suttit i i minst 10 dagar kan man misstänka en bakteriell infektion - speciellt om det känns som om förkylningen "tagit om" med förnyad kraft. Gå till läkare: Om du har mycket ont eller mycket stora besvär. Behandling: Vid mycket stora besvär, och när 10 dagar gått, kan man behandla med antibiotika. I övriga fall kan man behandla med kortisonsprej i näsan eller låta bli - bakterieinfektioner läker ut av sig själva. Så vet du: Vid misstanke om bakterier kan man göra en odling. Rökning Vad är det? Rökning är skadligt på många sätt - bland annat skadas flimmerhåren, som har till uppgift att transportera bort slem som bildas i luftrörens slemhinnor. Dessutom retar röken slemhinnorna så att de producerar mer slem än normalt. Symtom: Vid förkylning kan du få extra mycket slem, och en besvärande slemhosta som sitter i länge. Gå till läkare: Är du rökare och har symtom från luftvägarna kan det vara bra att göra en koll av lungfunktionen hos läkare. Rökare löper ökad risk att utveckla lungsjukdomen KOL. Behandling: Sluta röka. Miljöfaktorer Vad är det? Det finns flera faktorer som påverkar immunförsvaret - exempelvis stress och smutsig luft (luftföroreningar och miljöer med många partiklar i luften). Detta är en av anledningarna till att olika individer drabbas i olika hög grad trots att det rör sig om precis samma virus. Symtom: En ökad påfrestning på immunförsvaret kan göra att inflammationen blir kraftigare, eller sitter i längre, eller att du blir oftare sjuk. Det normala för en vuxen är 3-4 förkylningar per år. Gå till läkare: Om du blir ofta sjuk, eller alltid får en svår eller långvarig sjukdomsbild. Behandling: Försök ge dig själv goda förutsättningar - lev sunt, stressa mindre, motionera, undvik luft med mycket partiklar och skräp i. Elak virusinfektion Vad är det? Det finns även andra virus än rhinovirus som ger förkylningssymtom, exempelvis influensavirus. Ibland kan influensa ge ovanligt lindriga besvär och likna en förkylning, men ändå dröja sig kvar längre. Det kan även röra sig om helt andra typer av virus. Symtom: Förkylningen uppför sig kanske inte riktigt som vanligt. Gå till läkare: Bara om du får mycket långdragna eller svåra 4/6
symtom. Behandling: Normalt endast vila och mycket vätska, och läkemedel som lindrar symtomen (tabletter mot värk och feber, nässprej). Mykoplasma Vad är det? En bakterie vid namn Mycoplasma pneumoniae, som brukar komma i cykler - infektionen är vanlig i ett par år, klingar av, och kommer sedan tillbaka igen efter några år. Symtom: De flesta får bara vanliga förkylningssymtom. Många kan också få en torrhosta som kan bli mycket långvarig, och hos en del kan även övriga symtom dröja sig kvar. Runt 10 procent av de smittade får lunginflammation. Gå till läkare: Om du har hög feber och våldsam hosta kan du ha utvecklat lunginflammation - sök vård. Behandling: Vid svåra symtom kan antibiotika ges, men sjukdomen läker annars ut av sig själv. Så vet du: Bakterieodling. Twar Vad är det? En bakterie vid namn Chlamydophila pneumoniae som upptäcktes 1986, men som funnits mycket längre än så. Symtom: Kan ge allehanda symtom, de flesta förkylningsliknande. Oftast mer långdraget än förkylning, och med mer trötthet, och mycket slem i luftrören. Sällan feber, och i så fall låg feber. Infektionen går vanligen över inom sex veckor men ibland kan den dröja sig kvar under mycket lång tid - ibland ett år eller mer, speciellt när det den drabbade även har allergi. Gå till läkare: Om din förkylning håller i sig i flera veckor. Behandling: Om man inte kan visa säkert att det handlar om twar (dvs att man kan påvisa i antingen svalgtest eller hittar antikroppar i blodet) behandlar man bara symtomen. Framför allt handlar det om avsvällande nässprej. Vid positivt resultat: Behandling med antibiotika (vissa sorter) i två till sex veckor. Sjukdomen läker så gott som alltid ut av sig själv, men ibland kan det ta mycket lång tid det kan handla om år. Så vet du: Efter 4-6 veckor kan man ofta (dock inte alltid) hitta bakterien genom ett speciellt svalgprov, PCR. Detta måste göras lite "bryskt" - det räcker inte med slem, utan celler (vävnad) måste följa med. Efter tre månader blir svalgtestet sällan positivt, trots att infektionen kan vara kvar. Då får man leta antikroppar med blodprov, men testresultatet är tyvärr svårtolkat. Twar syns inte när man tar sänkan, och dyker heller inte upp i vanliga odlingar man måste leta efter det specifikt. Gör rätt när du är täppt Avsvällande nässprej (ex Nezeril, Otrivin, Nasin, Nasoferm) ger nästäppa och ett besvärligt beroende om man använder den mer än 10 dagar i sträck. Kortisonsprej för näsan (ex Rhinocort Aqua, Desonix, Becotide Nasal) är däremot helt ofarligt, även vid långvarig användning, och oftast nödvändig för att komma tillrätta med inflammation i luftvägarna. Ensidig nästäppa som du inte känner igen att du alltid haft bör du alltid kolla upp hos läkare. Det behöver inte vara något farligt, men det kan vara det. Utskriftsdatum: 2013-01-05 5/6
Publicerad: 2012-10-26 Webbadress: http://www.aftonbladet.se/halsa/article15673957.ab Tipsa oss! MMS & SMS: 71000 Mejla: tipsa@aftonbladet.se Ring: 08-411 11 11 Aftonbladet 6/6