Energikartläggningar Resturanger våren 2014

Energikartläggningar Resturanger våren 2014 Restaurang Lyktan Sälen Restaurang Snögubben Sälen Restaurang Värdshuset Idre fjäll samt restaurang nyckeltal (kwh/stol) Stöten och Kläppen Europeiska regionala utvecklingsfonden

Handläggare Pierre Kadin Tel 010-5056493 Fax 010-505 64 29 pierre.kadin@afconsult.com Datum Uppdragsnr 598085 Topprestaurang Lyktan, Hundfjället Sälen Energikartläggning Europeiska regionala utvecklingsfonden

REFERENSKÄLLA. 2 (22) Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 2.1 Uppdraget 4 2.2 Syfte 4 2.3 Genomförande 4 3 ALLMÄNT 5 3.1 Mediakostnader 5 3.2 Verksamhet 5 4 ENERGI 6 4.1 Statistik el 6 4.2 Uppskattad fördelning el totalt 8 4.2.1 Fördelning el till köksutrustning 9 4.2.2 Fördelning belysning 10 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 10 5.1 Ventilation 10 5.2 Värmesystem och klimatskal 11 5.3 Köksutrustning 12 5.3.1 Kokplattor och stekbord 13 5.3.2 Diskmaskin 14 5.3.3 Kylar och frysar 14 5.3.4 Ugnar och varmhållningsutrustning 15 5.3.5 Läsk- och öldistribution 15 5.4 Värmekabelanläggning 16 5.5 Varmvattenberedning 16 5.6 Belysning 17 5.6.1 Kök 17 5.6.2 Källare 18 5.6.3 Restaurang 19 5.7 Övrigt 19 5.7.1 Information till anställda 19 5.7.2 Rondering 20 5.7.3 Rörelsevakt toalett 20 5.7.4 Avloppsvärmeväxling 21 6 BILAGA 22

REFERENSKÄLLA. 3 (22) 1 Sammanfattning Lyktan använder cirka 254 MWh el per år till både uppvärmning och verksamhet. Med 250 sittplatser blir det 1 017 kwh/plats och år. Egen elmätare finns och statistik finns att tillgå ner på timbasis och flera år tillbaks. Det finns således förutsättningar att kunna se förbättringar som görs om man vill. De åtgärdsförslag som presenteras i rapporten har till viss del med handhavande och rutiner att göra. Det kan till exempel handla om att stänga av stekbord, kokplattor och annan utrustning när den inte används. En enkel åtgärd som att stänga dörrarna mellan inlastningen och passagen i anslutning till omklädningen skulle spara 1,1 MWh per år. Information och utbildning om energieffektivitet till anställda rekommenderas. Belysningsstyrning är intressant för källarplanet och besparingspotentialen är beräknad till 4,4 MWh per år. Totalt presenteras åtgärder som beräknas spara 35 MWh / 29 750 kr per år till en uppskattat genomförandekostnad på 91 000 kr.

REFERENSKÄLLA. 4 (22) 2 Inledning 2.1 Uppdraget Länsstyrelsen i Dalarna har, genom ett projektarbete mellan GREEN 2020 och BEE, uppdragit åt ÅF Infrastruktur AB att genomföra energikartläggningar av restauranger i fjällvärlden och Lyktan är en av dessa. Energikartläggningen har genomförts under april-juni 2014 och redovisas i denna rapport. 2.2 Syfte Syftet med en energikartläggning är att utreda hur energi används och att ta fram konkreta åtgärdsförslag för energieffektivisering. 2.3 Genomförande Arbetet har genomförts i form av sammanställningar av medieanvändningen, intervjuer, besiktningar av installationer med betydande inverkan på energibehovet samt diverse energitekniska mätningar. Effektiviseringspotentialen redovisas i form av förslag till energibesparande åtgärder. Utredningen har genomförts av Pierre Kadin, ÅF Infrastruktur AB.

REFERENSKÄLLA. 5 (22) 3 Allmänt Populärnamn Topprestaurang Lyktan Hundfjället Sälen Verksamhet Restaurang Area Restaurang: 377 m² Kök: 66 m² Biytor: 219 m² Fastigheten ägs av Skistar och Bröderna Ahlén driver restaurangen. Alla kostnader och besparingar i rapporten är angivna exkl. moms. Beräkningarna av kostnader och besparingar är i flera fall baserade på uppskattningar och antaganden, varför större åtgärder bör föregås av en noggrannare kalkyl/projektering före beslut om genomförande. 3.1 Mediakostnader I denna rapport ansätts 85 öre/kwh exkl. moms som ett rimligt elpris (inkluderande alla fasta och rörliga priskomponenter för elnät och elhandel). El är dock inte det enda mediaslag som har påverkan på energianvändningen. Det eldas en hel del björkved i en öppen spis i restaurangdelen men eftersom det är en öppen spis utan separat lufttillförsel och murstocken inte kan sägas bidra med särskilt mycket värme antas veden endast bidra med mysfaktor och en del strålningsvärme till frusna besökare. 3.2 Verksamhet Lyktan är en restaurang/toppstuga med plats för 250 matgäster. Restaurangen är öppen cirka fem månader om året, december till april, och då är det öppet sju dagar i veckan. Normala öppettider är mellan kl 10 16 men fyra dagar i veckan är det temakvällar och då är det öppet fram mot natten.

REFERENSKÄLLA. 6 (22) 4 Energi 4.1 Statistik el Lyktan har egen elmätare och abonnemang och det finns statistik ner på timnivå. Det enda som inte finns mätt är en tryckhöjningspump för vattentillförseln som är beräknad till 10,8 MWh per år. I figur 1 nedan visas månadsvis elanvändning för åren 2011 2014. Elanvändningen är jämn från år till år eftersom mönstret är ganska likartade från säsong till säsong och stor del av elanvändningen är direkt beroende av användarbeteendet och inte bara utomhustemperaturen. Mer om det i nästa avsnitt. 60 000 kwh Månadsvis elanvändning Lyktan 2011 2012 2013 2014 50 000 kwh 40 000 kwh 30 000 kwh 20 000 kwh 10 000 kwh 0 kwh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Elstatistik månadsvis mellan 2011-2014. Den beräknade energianvändningen är cirka 254 MWh per år. Baserat på antal sittplatser i restaurangen och i caféet så blir det cirka 1 016 kwh/plats och år. I figur 2 på nästa sida visas en månads elanvändning med dagsvärden och i den kan man se att energianvändningen är någorlunda jämn över tid men att några dagar sticker ut. 3:e, 4.e, 7:e och 8:e i första veckan och samma mönster resten av månaden är högre än andra dagar och det beror på temakvällar som innebär längre öppettider än övriga dagar.

REFERENSKÄLLA. 7 (22) 2 500 kwh Energianvändning januari 2014 2 000 kwh 1 500 kwh 1 000 kwh 500 kwh 0 kwh 2014-01-01 2014-01-02 2014-01-03 2014-01-04 2014-01-05 2014-01-06 2014-01-07 2014-01-08 2014-01-09 2014-01-10 2014-01-11 2014-01-12 2014-01-13 2014-01-14 2014-01-15 2014-01-16 2014-01-17 2014-01-18 2014-01-19 2014-01-20 2014-01-21 2014-01-22 2014-01-23 2014-01-24 2014-01-25 2014-01-26 2014-01-27 2014-01-28 2014-01-29 2014-01-30 2014-01-31 Figur 2. Elstatistik dygnsvis under januari 2014. I figur 3 nedan visas dygnsanvändningen för en söndag då det inte är temakväll och det går att utläsa att kl 6 slås viss utrustning igång (ventilationsaggregat LA01), kl 8 börjar matlagningen på allvar och vid lunchtid är det en topp för att sedan klinga av efter kl 16 då liftarna stänger och gästerna lämnar restaurangen. Cirka 40 kw är baslast under just det här dygnet. 180 kwh 160 kwh 140 kwh 120 kwh 100 kwh 80 kwh 60 kwh Dygnseffekt söndag 2014-01-12 40 kwh 20 kwh 0 kwh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Figur 3. Elstatistik timvis under en söndag i januari 2014. Motsvarande för en tisdag då det är temakväll visas i figur 4 på nästa sida. Ett liknande mönster kan ses under dagen men med en topp kl 14 istället och sedan ytterligare en topp runt kl 20 21. Baslasten under natten till den 7:e var lite drygt 20 kw. Skillnaden mot 2014-01-12 då baslasten var cirka 40 kw beror på att det var ungefär 10 grader kallare då än 2014-01-07.

REFERENSKÄLLA. 8 (22) Dygnseffekt tisdag 2014-01-07 140 kwh 120 kwh 100 kwh 80 kwh 60 kwh 40 kwh 20 kwh 0 kwh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Figur 4. Elstatistik timvis under en tisdag i januari 2014. 4.2 Uppskattad fördelning el totalt En översikt av elanvändningen presenteras nedan. Siffrorna är framräknade utifrån framför allt korttidsmätningar, några långtidsmätningar samt dimensionerade data. Fördelning el översikt Köksutrustning 16 MWh 11 MWh 12 MWh 25 MWh 42 MWh 18 MWh 53 MWh 79 MWh Figur 5. Uppmätt samt uppskattad fördelning av el till Lyktan. Ventilation Varmvatten Belysning Kompressorer kyl/frysrum Tryckhöjning vatten Värmeslingor Övrigt I figuren ovan ser vi att köksutrustning är den största energianvändaren med en beräknad årlig energianvändning på 79 MWh. Näst största energianvändare är ventilationen som också står för en stor del av uppvärmningen av lokalerna. Tredje största posten Övrigt är diverse utrustning som inte är möjlig att skilja

REFERENSKÄLLA. 9 (22) ut och mäta eller som inte var igång vid besökstillfällena. Det är t.ex. Legalett golvvärmesystem, värmefläkt i källare, datorer, diverse eluttag etc. 4.2.1 Fördelning el till köksutrustning I figur 6 visas en grov uppdelning av hur elanvändningen till köksutrustning fördelar sig. Siffrorna baseras på både mätningar och uppskattningar utifrån märkeffekter och drifttider. Fördelning el köksutrustning Stekbord 7 MWh 3 MWh 1 MWh 10 MWh 7 MWh 19 MWh Ugnar Kokgrytor Diskmaskiner 14 MWh Kyl/frys 18 MWh Drycker Serveringsutrustn ing Övrigt Figur 6. Uppmätt samt uppskattad fördelning av el till köksutrustning för Lyktan. Det mesta av elen i köket används till kokning, stekning, ugnar och disk. I kyl/frys innefattas här bara kyldiskar, extra kylar förutom kylrum samt lite kringutrustning. Kylkompressorerna är redovisade i figur 5 med cirka 12 MWh och skulle således vara jämte ugnar den största energianvändaren bland köksutrustningen.

REFERENSKÄLLA. 10 (22) 4.2.2 Fördelning belysning Fördelning el belysning Övrigt/källarplan 4 MWh 8 MWh Toaletter 12 MWh 1 MWh Restaurang Kök Figur 7. Beräknad fördelning av el till belysning för Lyktan. I figur 7 visas hur stor del av el till belysning som olika delar av Lyktan använder. Restaurangen har mycket belysning och långa drifttider så den är överlägset störst. Större delen av källarplanet är tänt under öppettider så där finns en del besparingspotential, se kapitel 5.6.2. 5 Åtgärdsförslag 5.1 Ventilation LA01 har korrekt inställda tidkanaler programmerade i styrutrustningen (RWI 65.01) men den styrs också manuellt från köket med hel- och halvfart beroende på om frånluftsfläktarna i köket används eller inte. Vid två tillfällen under mätperioden stängdes inte LA01 av alls under natten utan gick på halvfart. Ett exempel är i figur 8 på nästa sida då det enligt tidkanal borde stått stilla från kl 01 på natten till kl 05 på morgonen. I diagrammet framgår att el till fläktmotorer samt värmebehov uppgick till cirka 6 kw. I snitt betyder att det under de fyra timmarna gick ungefär 24 kwh el i onödan. Kostnaden för det är 20 kronor och 40 öre. Enligt uppgift styrs LA01 av belysningen men belysningsloggning visade att det släcktes kl 22 i köket den dagen så ett resonemang att belysningen skulle ha glömts på och således halvfart på LA01 stämmer inte. Det bör undersökas vidare varför det händer och åtgärdas för om det händer två gånger i veckan

REFERENSKÄLLA. 11 (22) under hela säsongen är besparingspotentialen lågt räknat cirka 1 000 kwh per år 850 kr per år. 40 000 W 9/4 kl 12.00-10/4 kl 11.59 Effekt LA01 35 000 W 30 000 W 25 000 W 20 000 W 15 000 W 10 000 W 5 000 W 0 W 120002 124502 133002 141502 150002 154502 163002 171502 180002 184502 193002 201502 210002 214502 223002 231502 2 4502 13002 21502 30002 34502 43002 51502 60002 64502 73002 81502 90002 94502 103002 111502 Figur 8. Elmätning av LA01 2014-04-09 2014-04-10. Y-axeln läses som klockslag, t.ex. 120002 är kl 12:00:02 och 2802 är kl 00:28:02. Uppskattad kostnad: 1 000 kr Besparingspotential: 1 000 kwh/år 850 kr/år Pay off-tid: 1,2 år 5.2 Värmesystem och klimatskal Klimatskalet bedöms bra utifrån ett energiperspektiv. Mätningar på insidan av väggar och fönster visade inga kalla eller avvikande temperaturer. Fönstren är 3-glas i bra skick och dörrar och lister är bra. Sedumtaket gör att det inte behövs några värmeslingor för att hålla avrinning snö- och isfritt. Det är dessutom isolerande. Värmesystemet består av värmefläkt och elradiatorer i källaren, Legalett golvvärmesystem i restaurangdelen samt värmning genom ventilationsluft. Golvvärmesystemet finns det dessvärre ingen kunskap om och inte heller någon dokumentation så den är inte utredd i denna studie. Vid syskonanläggningen Snögubben som har liknande system kunde viss besparingspotential konstateras när det gäller uppdatering av styrutrustning och framför allt då styrning av nattsänkningsfunktion. Det kan sannolikt gälla Lyktan också då ingen sådan funktion kunde konstateras vid inventering. Besparingspotentialen beräknas vid Snögubben till minst 1 MWh med en investering på cirka 5 000 kr.

REFERENSKÄLLA. 12 (22) Vid inventeringen var det alltid öppet mellan varumottagningen, som bör vara lite undertemperarad, och resterande delen av källaren med omklädningsrum mm. se bild 1. Det resulterar i att cirka 35 m² är övertemperarat och den röda ståldörren i bilden är dåligt isolerad och utan bra tätningslister vilket innebär värmeläckage. Bild 1. Varumottagningen fotograferad från passage vid omklädningsrum. Med dörren, den vita i bilden, stängd fungerar varumottagningen som en sluss och skulle spara cirka 1 100 kwh per år. Tyvärr innebär det att styrningen till den värmefläkt som sitter monterad måste kompletteras med styrning och en temperaturgivare för att det skulle fungera bra. Uppskattad kostnad: 3 000 kr Besparingspotential: 1 100 kwh/år 935 kr/år Pay off-tid: 3,2 år Ett annat alternativ för uppvärmningen av restaurangdelen är luft/luftvärmepump. Planlösningen är öppen och borde lämpa sig väl för två eller flera mindre värmepumpar. Det skulle uppskattningsvis sänka elförbrukningen cirka 10 MWh per år och skulle kosta 40 000 50 000 kr att installera. Uppskattad kostnad: 40 000 kr - 50 000 kr Besparingspotential: 10 MWh/år 8 500 kr/år Pay off-tid: 4,7 5,9 år

REFERENSKÄLLA. 13 (22) 5.3 Köksutrustning Köksutrustningen var svår att långtidsmäta individuellt så mätning gjordes på 21 stycken utgående grupper som till största delen var köksrelaterade, bl.a. diskmaskin, stekbord, kokgrytor, ugnar. All utrustning var dock inte med i mätningen. Resterande utrustning momentanmättes vid lunchtid för att så mycket som möjligt skulle vara igång. Utöver rena elmätningar spenderades en del tid i köket vid olika tillfällen för att se hur utrustningen användes. Resultatet av den korta kontrollen var att utrustningen i allmänhet används resurseffektivt. Mätningen visade att nästan allt stängdes av utanför öppettider, se figur 8. Det var cirka 600 W som låg som grundlast och det kan ha varit några olika saker; Sköljmedelspumpen var defekt till diskmaskinen vilket fick den att gå konstant. Värmesystem till kyl- och frysrum drar alltid lite för att hålla frostfritt runt dörrar och på golv. Öl- och läskdistributionen har ingen tidsinställning utan viss stand byeffekt är trolig. Byggnadens larmcentral var med i mätningen och drar cirka 10 W kontinuerligt. 70 000 W 9/4 kl 12.00-10/4 kl 11.59 Matning 70-91 60 000 W 50 000 W 40 000 W 30 000 W 20 000 W 10 000 W 0 W 120002 124502 133002 141502 150002 154502 163002 171502 180002 184502 193002 201502 210002 214502 223002 231502 2 4502 13002 21502 30002 34502 43002 51502 60002 64502 73002 81502 90002 94502 103002 111502 Figur 8. Elmätning av köksutrustning 2014-04-09 2014-04-10. Dock jobbar ganska många personer i köket och alla är naturligtvis inte lika noggranna med att stänga av t.ex. kokplattor och stekbord. Mer om det i nästa avsnitt.

REFERENSKÄLLA. 14 (22) 5.3.1 Kokplattor och stekbord Kokplattorna är av typen gjutjärnsplattor med stor ansluten effekt. Det är tydligen lätt att glömma att stänga av plattan när man tar av något från den, se bild 2 nedan. Utöver att tre plattor av totalt tio var igång så stod ett stekbord på halv effekt vilket kostar 3,5 kwh och tre kronor per timme. Det är energi som inte hjälper till att värma upp byggnaden heller eftersom det sugs ut i stekhällen genom frånluftsfläkten utan värmeåtervinning. Bild 2. Kokplatta som lämnats påslagen fast inget behöver värmas. Det är något som noterats i alla kök som ingår i studien. Vid utbyte av spis rekommenderas att induktionshäll skaffas eftersom den inte använder någon el då inget behöver värmas. Till dess gäller det att tydliggöra för personalen att det kostar upp till fem kronor per timme att glömma en platta på full effekt. En rimlig uppskattning är att stekbord och kokplattor står på i onödan för 5 500 kr eller 6,4 MWh per säsong. 5.3.2 Diskmaskin Diskmaskinen är av lite äldre modell och det finns med stor sannolikhet energieffektivare modeller på marknaden. Det går dock inte motivera ett byte utifrån energiprestanda. Tyvärr var det nästan omöjligt att komma åt att mäta elen till den men ur figur 8 kan man ändå utläsa att den stängs av när inte köket används. Vid inventeringen var som redan nämnts pumpen till sköljmedlet defekt med mer gångtid som

REFERENSKÄLLA. 15 (22) resultat men eftersom det var en tämligen iöronfallande åtgärd så antas den vara åtgärdad vid rapportens färdigställande. 5.3.3 Kylar och frysar Lyktans olika kyl- och frysrum har separata kylmaskiner. Utedelarna eller kondensorerna är placerade i ett stängt utrymme där värmen inte kommer till någon nytta. Eftersom det inte finns något vätskeburet värmesystem att återvinna till är det praktiskt taget uteslutet men man skulle kunna återvinna en del av värmen som avges genom att indirekt värme uteluften som tas in till tilluften till LA01. Totalt uppskattas cirka 35 MWh värme kylas bort men det är inte rimligt att ta tillvara på mer än att kunna höja intagsluftens temperatur med mer än några grader. Att höja intagsluftens temperatur med i snitt tre grader Celsius skulle spara cirka 6 MWh per år. Det betyder att det skulle spara 5 100 kr om året. Uppskattad kostnad: 20 000 kr Besparingspotential: 6 MWh/år 5 100 kr/år Pay off-tid: 3,9 år 5.3.4 Ugnar och varmhållningsutrustning På grund av svårigheter att komma åt och mäta på utrustningen gjordes bara korttidsmätningar. Den utrustning som var igång vid mättillfället var: Tabell 1. Eleffekter redovisade från korttidsmätning 2014-04-08. Utrustning Effekt Salamander 3 400 W Värmeri 6 859 W Värmeskåp 74 W Tallriksdispenser 2 047 W Salamandern används för att med hög effekt hetta upp en yta. Med den effekten bör den inte glömmas på i onödan! Tallriksdispenser uppmättes till över 2 kw. Om det är kontinuerligt kostar alltså varma tallrikar 1 krona och 70 öre i timmen. Det går alltså inte att peka på några besparingspotentialer men medvetandet och beteendet hos personalen är avgörande för att minimera energiförluster i köket som ändå inte kommer byggnaden till godo.

REFERENSKÄLLA. 16 (22) 5.3.5 Läsk- och öldistribution Ingen långtidsmätning gjordes på läsk- och öldistributionsutrustningen men en momentanmätning visade en effekt på drygt 1 kw tillsammans. Den kondensorvärme som alstras kommer byggnaden till godo genom att hjälpa till att höja temperaturen på undervåningen och således även lite i köket. I övrigt finns mycket lite information att tillgå kring utrustningens energiprestanda och inte heller något om någon konkurrents energiprestanda finns att tillgå så området lämnas i övrigt oberört. 5.4 Värmekabelanläggning Det finns en värmekabelanläggning installerad för att smälta snö och is på lastkajen och i vindfånget. Styrsystemet verkar fungerande men det behövs en felsökning av temperaturgivaren (och möjligen fuktgivare) samt uppdaterade inställningar. Temperaturen var låst på -8 C som bilden nedan visar men det var vid inventeringen cirka -1 C och ingen snö på lastkajen. Bild 3. Manöverpanel till värmekabelanläggning till lastkaj och vindfång. En besparingspotential beräknad på en korttidsmätning ger 4,6 MWh per år. Uppskattad kostnad: 3 000 kr Besparingspotential: 4,6 MWh/år 3 910 kr/år Pay off-tid: 0,8 år

REFERENSKÄLLA. 17 (22) 5.5 Varmvattenberedning Varmvattenberedningen är inställt på onödigt hög temperatur. 80 C i beredaren och 74 C i varmvattencirkulationen var det vid inventeringen. Det borde gå att sänka till närmare 60 C och spara hundratals kilowattimmar per år. Det är ju dessutom så att man i disken bör ha hetvatten inte varmare än 70 C då man spolar av tallrikar etc. eftersom äggviteämnen stelnar och skapar beläggning. 5.6 Belysning 5.6.1 Kök I köket sitter i allmänhet lite äldre armaturer av typen 2 36 W och i disken sitter det 2 58 W. Besparingspotential finns i att byta dessa men det handlar om tio stycken i köket och tre stycken i diskrummet så återbetalningstiden blir tämligen lång. Närvarostyrning blir teknisk krångligt och behövs oftast inte. Figuren nedan visar belysningsloggning gjord i köket. Figur 9. Belysningsloggning från köket i Lyktan mellan 2014-04-08-2014-04-14. Förutom mellan söndag och måndag sköttes avstängningen föredömligt. Uppskattad kostnad: 20 000 resp. 6 000 kr (byte kök resp. disk) Besparingspotential: 1,3 resp. 0,8 MWh/år 1 100 resp. 700 kr/år Pay off-tid: 18 resp. 8,5 år

REFERENSKÄLLA. 18 (22) 5.6.2 Källare Delar av källarens belysning skulle antagligen kunna närvarostyras. Baserat på hur verksamheten såg ut vid inventeringen skulle följande delar kunna närvarostyras: Omklädningsrum Lastkaj Fläktrum/städ Städ/personal Passage/förråd Eftersom det är elvärme hjälper belysningen indirekt till att värma lokalerna genom att värma frånluften, men det är värt mer på vissa ställen än andra. Vissa av lokalerna i källarplanet skulle inte behöva vara så varma som de är idag så därför räknas elbesparingen för belysningen. I allmänhet bidrar belysningen snarast till övertemperaturer utanför vistelsezonen och inte till uppvärmningen. Figur 10. Belysningsloggning från lastkaj i Lyktan mellan 2014-04-08-2014-04-14.

REFERENSKÄLLA. 19 (22) I figur 10 ser man att belysningen i lastkajen släcks föredömligt efter öppettider men i figur 11 på nästa sida har någon glömt att släcka mellan tisdag och onsdag. Figur 11. Belysningsloggning från omklädningsrum mellan 2014-04-08-2014-04-14. Uppskattad kostnad: 9 000 kr Besparingspotential: 4,4 MWh/år 3 700 kr/år Pay off-tid: 2,4 år 5.6.3 Restaurang Restaurangdelen har ungefär 4,5 kw installerad belysning enligt mätning. Det är ett relativt högt värde men eftersom de hjälper till att värma lokalen kan inte ett direkt utbyte av armaturer etc. rekommenderas utan snarare att man byter glödlampor mot LED allt eftersom de går sönder. 5.7 Övrigt 5.7.1 Information till anställda Ett föredrag per säsong och påminnelser i utbildningssyfte att belysa vad det kostar att låta exempelvis köksutrustningen vara igång i onödan skulle med all säkerhet minska energianvändningen.

REFERENSKÄLLA. 20 (22) 5.7.2 Rondering Rondering ett par gånger om året av teknisk personal med fokus på energieffektivitet föreslås. Det handlar om att vara kritisk och ifrågasätta om de tekniska installationerna fungerar som det var tänkt från början eller om det finns driftmässiga effektiviseringar att göra, t.ex. drifttider och temperaturer. 5.7.3 Rörelsevakt toalett På herrarnas toalett sitter en rörelsevakt för att spola urinoarerna, se bild 4 nedan. Bild 4. Urinoarer på herrarnas toalett. Rörelsevakten för känslig eller möjligen lite felriktad. Istället för att bara känna av de personer som står invid urinoarerna så känner den även av de som kommer ut från de vanliga toaletterna samt de som använder tvättstället som är placerat framför dessa urinoarer. Det resulterar i att det spolar i onödan och handlar om många falsklarm om dagen så uppskattningsvis används ett antal kubikmeter färskvatten i onödan på grund av detta och lösningen är mest troligt att rikta om rörelsevakten.

REFERENSKÄLLA. 21 (22) 5.7.4 Avloppsvärmeväxling Enligt tillverkare kan man spara mellan 45-65 % av energin till värmning av varmvatten genom att värmeväxla avloppsvatten. Besparingspotentialen beräknas till mellan 8 11,5 MWh och 6 800 9 800 kr per år. Problemet är att det blir snabbt så kostsamt att dra om avloppsrör i befintliga byggnader att det blir väldigt långa återbetalningstider. Någon kalkyl görs inte i det här fallet men vid större om- eller tillbyggnationer bör man ta det i beaktande.

REFERENSKÄLLA. 22 (22) 6 Bilaga Åtgärdsförslag Besparingspotential Kostnad Pay off-tid Varmvattenberedare 0,5 MWh 100 kr 3 månader Värmekabel 4,6 MWh 3 000 kr 0,8 år Styr ventilation 1,0 MWh 1 000 kr 1,2 år Belysningsåtgärder 4,4 MWh 9 000 kr 2,4 år Kondensorvärme 6,0 MWh 20 000 kr 3,9 år Dörr inlastning 1,1 MWh 5 000 kr 5,3 år Legalett styr 1,0 MWh 5 000 kr 5,9 år Värmepump luft-luft 10,0 MWh 50 000 kr 5,9 år

Handläggare Pierre Kadin Tel 010-5056493 Fax 010-505 64 29 pierre.kadin@afconsult.com Datum Uppdragsnr 598085 Topprestaurang Snögubben, Lindvallen Sälen Energikartläggning Europeiska regionala utvecklingsfonden

REFERENSKÄLLA. 2 (19) Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 2.1 Uppdraget 4 2.2 Syfte 4 2.3 Genomförande 4 3 ALLMÄNT 5 3.1 Mediakostnader 5 3.2 Verksamhet 5 4 ENERGI 6 4.1 Statistik el 6 4.2 Uppskattad fördelning el totalt 8 4.2.1 Fördelning el till ventilation 9 4.2.2 Fördelning el till köksutrustning 10 4.2.3 Fördelning belysning 10 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 11 5.1 Värmesystem och klimatskal 11 5.2 Köksutrustning 14 5.3 Belysning 15 5.3.1 Kök 15 5.3.2 Källare 16 5.3.3 Restaurang 16 5.4 Övrigt 17 5.4.1 Information till anställda 17 5.4.2 Ventilation LA01 17 5.4.3 Avloppsvärmeväxling 18 6 BILAGA 19

REFERENSKÄLLA. 3 (19) 1 Sammanfattning Topprestaurang Snögubben har öppet ungefär fem månader under vintersäsong och några månader som café på sommaren. Totalt används cirka 500 MWh el per år till både uppvärmning och verksamhet. Det är 300 sittplatser vilket ger nyckeltalet 1 794 kwh/plats och år. Ved till öppen spis har inte tagits med i kartläggningen då den inte anses bidra nämnvärt till uppvärmningen annat än med strålningsvärme och mysfaktor. Några åtgärdsförslag som presenteras i rapporten har med handhavande och rutiner att göra. Det kan till exempel handla om att stänga av stekbord, kokplattor och annan utrustning när den inte används. En enkel åtgärd som att stänga dörren till kylrummet vid öldistributionen beräknas spara över 10 MWh per år. Belysningsstyrning är intressant för källarplanet och besparingspotentialen är beräknad till 1,2 MWh per år. Totalt presenteras åtgärder som beräknas spara drygt 50 MWh / 42 500 kr per år till en uppskattat genomförandekostnad på 100 000 kr.

REFERENSKÄLLA. 4 (19) 2 Inledning 2.1 Uppdraget Länsstyrelsen i Dalarna har, genom ett projektarbete mellan GREEN 2020 och BEE, uppdragit åt ÅF Infrastruktur AB att genomföra energikartläggningar av restauranger i fjällvärlden och Snögubben är en av dessa. Energikartläggningen har genomförts under april-juni 2014 och redovisas i denna rapport. 2.2 Syfte Syftet med en energikartläggning är att utreda hur energi används och att ta fram konkreta åtgärdsförslag för energieffektivisering. 2.3 Genomförande Arbetet har genomförts i form av sammanställningar av medieanvändningen, intervjuer, besiktningar av installationer med betydande inverkan på energibehovet samt diverse energitekniska mätningar. Effektiviseringspotentialen redovisas i form av förslag till energibesparande åtgärder. Utredningen har genomförts av Pierre Kadin, ÅF Infrastruktur AB.

REFERENSKÄLLA. 5 (19) 3 Allmänt Populärnamn Topprestaurang Snögubben Lindvallen Sälen Verksamhet Restaurang Area Restaurang: 340 m² Kök: 63 m² Biytor: 443 m² Fastigheten ägs av Skistar och Lindvallens restauranger driver restaurangen. Alla kostnader och besparingar i rapporten är angivna exkl. moms. Beräkningarna av kostnader och besparingar är i flera fall baserade på uppskattningar och antaganden, varför större åtgärder bör föregås av en noggrannare kalkyl/projektering före beslut om genomförande. 3.1 Mediakostnader I denna rapport ansätts 85 öre/kwh exkl. moms som ett rimligt elpris (inkluderande alla fasta och rörliga priskomponenter för elnät och elhandel). El är dock inte det enda mediaslag som har påverkan på energianvändningen. Det eldas en hel del björkved i en öppen spis i restaurangdelen men eftersom det är en öppen spis utan separat lufttillförsel och murstocken inte kan sägas bidra med särskilt mycket värme antas veden endast bidra med mysfaktor och en del strålningsvärme till frusna besökare. 3.2 Verksamhet Snögubben är en restaurang/toppstuga med plats för 300 matgäster. Restaurangen är öppen cirka fem månader om året, december till april, och då är det öppet sju dagar i veckan. Normala öppettider är mellan kl 10 16 men tre dagar i veckan är det fonduekvällar och då är det öppet fram mot natten. På sommaren är restaurangen öppen för sommarturister men då bara som café.

REFERENSKÄLLA. 6 (19) 4 Energi 4.1 Statistik el Snögubben har elmätare och abonnemang och det finns statistik ner på timnivå. Dock är viss snötillverkning och liftskötarhuset till stolsliften som går upp till Gustavsbacken med i statistiken och således i alla diagram med statistik hämtad från leverantören. I liftskötarhuset ingår inte drivmotorerna till liften utan bara en del styrutrustning och uppvärmning och el till övrig drift av det lilla huset. Den beräknade energianvändningen är cirka 500 MWh per år exklusive lifthuset och snötillverkning. Baserat på antal sittplatser i restaurangen så blir det cirka 1 794 kwh/plats och år. I figur 1 nedan visas månadsvis elanvändning för åren 2011 2013. Elanvändningen är jämn från år till år eftersom mönstret är ganska likartade från säsong till säsong. En förklaring till det är att en relativt stor del av elanvändningen är beroende av användarbeteendet och inte bara utomhustemperaturen. Mer om det i nästa avsnitt. 100 000 kwh 90 000 kwh 80 000 kwh 70 000 kwh 60 000 kwh 50 000 kwh 40 000 kwh 30 000 kwh 20 000 kwh 10 000 kwh 0 kwh Månadsvis elanvändning Snögubben 2011 2012 2013 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Statistik månadsvis mellan 2011-2013. Snötillverkning och lifthus inkluderat. I figur 2 på nästa sida visas en månads elanvändning med dagsvärden jämfört mot utomhustemperaturen. I den kan man se att energianvändningen är ganska jämn över tid men att temperaturvariationer ändå märks tydligt.

REFERENSKÄLLA. 7 (19) Energianvändning februari 2013 4 000 kwh 3 500 kwh 3 000 kwh 2 500 kwh 2 000 kwh 1 500 kwh 1 000 kwh 500 kwh 0 kwh 2013-02-01 2013-02-02 2013-02-03 2013-02-04 2013-02-05 2013-02-06 2013-02-07 2013-02-08 2013-02-09 2013-02-10 2013-02-11 2013-02-12 2013-02-13 2013-02-14 2013-02-15 2013-02-16 2013-02-17 2013-02-18 2013-02-19 2013-02-20 2013-02-21 2013-02-22 2013-02-23 2013-02-24 2013-02-25 2013-02-26 2013-02-27 2013-02-28 0,0 C -5,0 C -10,0 C -15,0 C -20,0 C -25,0 C -30,0 C Figur 2. Elstatistik och utomhustemperatur dygnsvis under februari 2013. Temperaturdippar runt den 9:e och 21:a i månaden sticker ut mot övriga dagar med ungefär 500 kwh högre energianvändning per dygn. Fonduekvällarna med längre öppettider och mer verksamhet märks inte så tydligt som man kanske skulle kunna förvänta sig. Det beror på att stekbord och kokplattor inte används så mycket då tillagningen sker i fonduegrytorna på borden. I figur 3 nedan visas dygnsanvändningen för en lördag då det är fonduekväll. Ur figuren kan vi utläsa att kl 7 slås viss utrustning igång (ventilationsaggregat LA01) och kl 8 börjar verksamheten på allvar. Vid lunchtid ser vi en topp för att sedan klinga av mer och mer. Lunchen är mer intensiv i köket än den senare fonduekvällen. Det var ett riktigt kallt dygn och baslasten, innan verksamheten startade, var ungefär 80-100 kw. 250 kwh Dygnseffekt lördag 2013-02-09 200 kwh 150 kwh 100 kwh 50 kwh 0 kwh 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 3. Elstatistik timvis under en lördag i februari 2013.

REFERENSKÄLLA. 8 (19) 35 kwh 30 kwh 25 kwh 20 kwh 15 kwh 10 kwh 5 kwh 0 kwh Dygnseffekt fredag 2013-07-12 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Figur 4. Elstatistik timvis under en sommardag 2013. I figur 4 visas elanvändningen under en sommardag i juli 2013. Det är oklart vad som händer mellan kl 01 05 då det borde stå stilla men det är antagligen nattkylafunktionen på ett ventilationsaggregat som aktiveras. På dagen antas ventilationen gå och delar av belysningen vara igång under öppettiderna. 4.2 Uppskattad fördelning el totalt En översikt av elanvändningen presenteras nedan. Siffrorna är framräknade utifrån framför allt korttidsmätningar samt dimensionerande data. Fördelning el översikt Köksutrustning 64 MWh 123 MWh 30 MWh 24 MWh 34 MWh 98 MWh 127 MWh Figur 5. Uppmätt samt uppskattad fördelning av el till Snögubben. Ventilation Varmvatten Belysning Kompressorer kyl/frysrum Värme exkl. ventilation Övrigt

REFERENSKÄLLA. 9 (19) I figuren ovan ser vi att ventilationen är den största energianvändaren med en beräknad årlig energianvändning på 127 MWh. Det beror främst på att en stor del av uppvärmningen på övervåning i kök och restaurang sker genom ventilationen. Näst största posten är benämnd Övrigt och är diverse utrustning som inte är möjlig att skilja ut och mäta eller som inte var igång vid besökstillfällena. Det inkluderar även utrustning som är igång under sommarmånaderna som belysning, varmvattenberedning etc. Köksutrustningen är beräknad till 98 MWh per år och övrig uppvärmning till 64 MWh per år. 4.2.1 Fördelning el till ventilation I figuren nedan ser man att LA01, aggregatet som betjänar kök och gamla restaurangdelen, står för merparten av energianvändningen. Det beror främst på att den har en ojämn fördelning mellan till- och frånluft där tilluftsandelen är mycket större vilket gör att verkningsgraden över värmeväxlaren blir betydligt sämre än vid jämvikt. Aggregatet är dock lite hjälpt av att uteluften förvärms av kylkompressorernas värmeavgivning. Mer om det i kapitel 5.4.2. 32,3 MWh Fördelning el ventilation 0,4 MWh 2,8 MWh LA01 LA02 8,5 MWh 83,4 MWh Figur 6. Uppmätt samt uppskattad fördelning av el till ventilation. LA03 är ett effektivt aggregat med luftkvalitetsstyrning som dessutom tar in uteluften genom en kanal som går under mark där det blir lite förvärmt. Övriga poster är frånluftsfläktar i köken samt ett litet luftbehandlingsaggregat som betjänar källare med omklädningsrum etc. LA03 Frånluftsfläkt kök Frånluftsfläkt nya delen

REFERENSKÄLLA. 10 (19) 4.2.2 Fördelning el till köksutrustning I figur 7 visas en grov uppdelning av hur elanvändningen till köksutrustning fördelar sig. Siffrorna baseras på både mätningar och uppskattningar utifrån märkeffekter och drifttider. Fördelning el köksutrustning Stekbord 6 MWh 6 MWh 4 MWh 4 MWh 31 MWh 16 MWh 13 MWh 17 MWh Ugnar Kokgrytor Diskmaskiner Kyl/frys Drycker Serveringsutr. Övrigt Figur 7. Uppmätt samt uppskattad fördelning av el till köksutrustning för Snögubben. Den största energianvändaren i köket är diskmaskinen. I kyl/frys innefattas här bara kyldiskar, extra kylar förutom kylrum samt lite kringutrustning. Kylkompressorerna är redovisade i figur 5 med cirka 30 MWh och skulle jämte diskmaskinen vara den största energianvändaren bland köksutrustningen. Själva matlagningen; stekning, kokning och värmning beräknas till 46 MWh per år. Kategorin Drycker är något underskattad eftersom mycket av utrustningen är placerad i ett kylrum och kylkompressorenergin är inte medräknad utan redovisad i figur 5 med resterande kylkompressorenergi. 4.2.3 Fördelning belysning I figur 8 på nästa sida visas hur stor del av el till belysning som olika delar av byggnaden använder. Restaurangen har mycket belysning och långa drifttider och likaså källarplanet. Snögubbens kök är ganska kompakt och har således inte så mycket belysning installerad. Dock är det inte särskilt energieffektiva belysningskällor så viss besparingspotential finns i byte av armaturer.

REFERENSKÄLLA. 11 (19) Nya delen är inte tänd lika mycket som den ordinarie restaurangdelen och får betraktas som relativt energieffektiv. Fördelning el belysning Övrigt/källarplan 1 MWh 4 MWh 9 MWh Toaletter Restaurang 10 MWh 1 MWh Nya restaurangen Kök Figur 8. Beräknad fördelning av el till belysning för Snögubben. 5 Åtgärdsförslag 5.1 Värmesystem och klimatskal Klimatskalet bedöms bra utifrån ett energiperspektiv, med en reservation i nästa stycke. Mätningar på insidan av väggar och fönster visade inga kalla eller avvikande temperaturer. Sedumtaket gör att det inte behövs några värmeslingor för att hålla avrinning snö- och isfritt. Det är dessutom isolerande. Däremot berättade restaurangpersonalen att det är otätt och dragigt runt fönstren. Det är 3-glasfönster i bra skick och under inventeringen uppmärksammades inget drag men det var å ena sidan en ganska varm och fin dag så allt kanske inte märktes. Å andra sidan märktes det mer än väl att dörren på bild 1 på nästa sida saknar lister helt och hållet. Det blåste så att säga rakt in! Det är dörren mot uteplatsen i den nya delen av byggnaden. Den bör åtgärdas innan nästa uppvärmningssäsong om det inte redan är gjort. Eftersom det blåser mycket på en fjälltopp blir infiltrationen mycket stor i otätheter som denna. En översyn av fönster- och dörrlister rekommenderas för att förhindra infiltration och energiläckage.

REFERENSKÄLLA. 12 (19) Bild 1. Otät dörr i nya restaurangen. Uppskattad kostnad: 5 000 kr Besparingspotential: 10 MWh/år 8 500 kr/år Pay off-tid: 0,6 år Värmesystemet består av värmefläktar och elradiatorer i källaren, Legalett golvvärmesystem i restaurangdelen samt värmning genom ventilationsluft. Golvvärmesystemet är ett luftburet golvvärmesystem som skulle kunna vara energieffektivt, i den mån direktverkande el kan vara energieffektivt, om det fungerade som det är tänkt. Styrenheterna är defekta och behöver bytas ut. Bild 2. Termostat och styrenhet till Legalett golvvärmesystem.

REFERENSKÄLLA. 13 (19) I bild 2 ser man en av termostaterna/styrenheterna som styr en del av golvvärmen. Den är utrustad med tidur och dag- och nattinställning för temperatur. Tyvärr visade det sig att tiduren är defekta och mätning av en anläggning visade att värmen var på för dagdrift hela natten men sänktes på morgonen som att nattsänkningen aktiverades då istället. Styrenheterna har gått ur sortiment men kan bytas mot Danfoss tp5001 med samma funktioner. Uppskattad kostnad: 10 000 kr Besparingspotential: 7 MWh/år 6 000 kr/år Pay off-tid: 1,6 år Vid inventeringen stod dörren mellan kylrummet, där öl förvaras och distribueras till sifoner, öppen hela tiden. Se bild 3 nedan. Bild 3. Passage mellan kylrum och lageryta i källaren. Utanför står läskdistributionsutrustningen och avger värme som annars kunde varit till gagn för byggnaden men istället går det åt extra mycket värme till att värma den kalla luften från kylrummet och samtidigt får kylkompressorn jobba hårdare för att hålla kallt i kylrummet. Dörren skall hållas stängd! Uppskattad kostnad: 0 kr Besparingspotential: 10,8 MWh/år 9 180 kr/år Pay off-tid: - år

REFERENSKÄLLA. 14 (19) Ett alternativ för uppvärmningen av restaurangen är luft/luftvärme-pump. Planlösningen är öppen och borde lämpa sig väl för två eller flera mindre värmepumpar. Det skulle uppskattningsvis sänka elförbrukningen cirka 15 MWh per år och skulle kosta 50 000 60 000 kr att installera. Uppskattad kostnad: 50 000 kr - 60 000 kr Besparingspotential: 15 MWh/år 12 750 kr/år Pay off-tid: 3,9 4,7 år 5.2 Köksutrustning Köksutrustningen momentanmättes och vissa korttidsmättes från ett dygn till ett annat. Utöver rena elmätningar spenderades en del tid i köket vid olika tillfällen för att se hur utrustningen användes. Resultatet av den korta kontrollen var att utrustningen används ganska resurseffektivt. Den uppmätta utrustningen stängs av på natten som man kan se i figur 9 nedan. Diskmaskin och spis 40 000 W 35 000 W 30 000 W 25 000 W 20 000 W 15 000 W 7 000 W 6 000 W 5 000 W 4 000 W 3 000 W 10 000 W 5 000 W 0 W 152314 155914 163514 171114 174714 182314 185914 193514 201114 204714 212314 215914 223514 231114 234714 2314 5914 13514 21114 24714 32314 35914 43514 51114 54714 62314 65914 73514 81114 84714 Figur 9. Elmätning av köksutrustning 2014-04-15 2014-04-16. Y-axeln läses som klockslag, t.ex. 152314 är kl 15:23:14 och 2314 är kl 00:23:14. Dock jobbar ganska många personer i köket och alla är naturligtvis inte lika noggranna med att stänga av t.ex. kokplattor och stekbord. Stekbordets 2 000 W 1 000 W 0 W

REFERENSKÄLLA. 15 (19) momentaneffekt presenteras i tabell 1 nedan och spisens effektuttag visas i figur 9. Det behövs information till kökspersonalen att utrustningen kostar både energi och pengar när den står på utan att användas. Värmen från stekbord och kokplattor kommer inte byggnaden till godo utan försvinner ut via frånluftsfläkten. En rimlig uppskattning är att stekbord och kokplattor står på i onödan för 3 400 kr eller 4 MWh per säsong. I tabellen nedan redovisas mätvärden från delar av köksutrustningen som var igång vid mättillfället. Tabell 1. Eleffekter redovisade från momentan- och korttidsmätning 2014-04-15. Utrustning Effekt Diskmaskin 34 500 W Spis 4 642 W Stekbord 10 462 W Värmeri 1 478 W Espresso 485 W Eftersom det bara är momentan- och korttidsmätningar uppskattas inga fler besparingspotentialer men medvetandet och beteendet hos personalen är avgörande för att minimera energiförluster i köket som ändå inte kommer byggnaden tillgodo. Diskmaskinen är av lite äldre modell och det finns med stor sannolikhet energieffektivare modeller på marknaden. Det går dock inte motivera ett byte utifrån energiprestanda. 5.3 Belysning 5.3.1 Kök I köket och disken sitter i allmänhet lite äldre armaturer av typen 2 36 W. Besparingspotential finns i att byta dessa men det handlar om fjorton stycken i köket och sju stycken i diskrummet så återbetalningstiden blir lång. Närvarostyrning blir tekniskt krånglig och skulle antagligen inte fungera bra i köket. Belysningsloggning som gjordes i köket visade att belysningen släcktes enligt förväntan. Uppskattad kostnad: 52 500 kr (byte av belysningsarmaturer) Besparingspotential: 2,4 MWh/år 1 800 kr/år

REFERENSKÄLLA. 16 (19) Pay off-tid: 30 år 5.3.2 Källare Delar av källarens belysning skulle antagligen kunna närvarostyras. Baserat på hur verksamheten såg ut vid inventeringen skulle följande delar kunna närvarostyras: Omklädningsrum Inlastning Passage/förråd Kylrum för öldistribution Eftersom det är elvärme hjälper belysningen till att värma lokalerna men det är värt mer på vissa ställen än andra. Vissa av lokalerna i källarplanet skulle inte behöva vara så varma som de är idag så därför räknas elbesparingen för belysningen. I Uppskattad kostnad: 8 000 kr Besparingspotential: 1,2 MWh/år 2 050 kr/år Pay off-tid: 4 år 5.3.3 Restaurang Restaurangdelen har ungefär 8 kw installerad belysning enligt inventering och mätning. Mycket av den effekten används inte eftersom det är extrabelysning till after ski-event men cirka 4,5 kw är igång vid serveringstider. Det är ändå ett relativt högt värde men eftersom de hjälper till att värma lokalen kan inte ett direkt utbyte av armaturer etc. rekommenderas utan snarare att man byter glödlampor mot LED allt eftersom de går sönder. Ett exempel som inte bidrar till uppvärmningen är hänglamporna i nya baren som är tända stor del av dygnet men som inte heller bidrar till att belysa något så länge det är ljust utomhus. Se bild 4. Rekommendationen blir att byta ljuskällor till lågenergialternativ eller att stänga av dem när de inte behövs.

REFERENSKÄLLA. 17 (19) Bild 4. Belysning i nya baren. 5.4 Övrigt 5.4.1 Information till anställda Ett föredrag per säsong och påminnelser i utbildningssyfte att belysa vad det kostar att låta exempelvis köksutrustningen vara igång i onödan skulle med all säkerhet minska energianvändningen. 5.4.2 Rondering Rondering ett par gånger om året av teknisk personal med fokus på energieffektivitet föreslås. Det handlar om att vara kritisk och ifrågasätta om de tekniska installationerna fungerar som det var tänkt från början eller om det finns driftmässiga effektiviseringar att göra, t.ex. drifttider och temperaturer. 5.4.3 Termografering En termografering rekommenderas kring fönster och dörrar som upplevs som dragiga. De märktes inte nämnvärt vid inventeringen men det var relativt gynnsamma omständigheter då. 5.4.4 Ventilation LA01 Snögubbens olika kyl- och frysrum har separata kylmaskiner. Utedelarna eller kondensorerna är placerade i inlastningsutrymmet som är delvis stängt.

REFERENSKÄLLA. 18 (19) Tack vare det återvinns indirekt värme till uteluften som tas in till tilluften till LA01. Mätningar vid inventeringstillfället visade att intagsluftens temperatur höjdes med cirka 1 C tack vare tillskottet. Det är nog lite mindre än vad man räknat med då man valde att bygga så men det skulle sannolikt gå att effektivisera med relativt små medel genom att täta inbyggnaden lite till. Det får heller inte bli för tätt eftersom LA01 tar sin uteluft därigenom. Att höja intagsluftens temperatur med i snitt 2 C ytterligare skulle spara cirka 7,2 MWh per år 6 120 kr om året. Uppskattad kostnad: 15 000 kr Besparingspotential: 7,2 MWh/år 6 120 kr/år Pay off-tid: 2,5 år 5.4.5 Avloppsvärmeväxling Enligt tillverkare kan man spara mellan 45-65 % av energin till värmning av varmvatten genom att värmeväxla avloppsvatten. Besparingspotentialen beräknas till mellan 15 22 MWh och 12 800 18 500 kr per år. Det blir dock snabbt så kostsamt att dra om avloppsrör i befintliga byggnader att det blir väldigt långa återbetalningstider. Någon kalkyl görs inte i det här fallet men vid större om- eller tillbyggnationer bör man ta det i beaktande.

REFERENSKÄLLA. 19 (19) 6 Bilaga Åtgärdsförslag Besparingspotential Kostnad Pay off-tid Täta dörrar och fönster 10,0 MWh 5 000 kr 0,6 år Legalett golvvärme 7,0 MWh 10 000 kr 1,7 år Värmepump luft-luft 15,0 MWh 60 000 kr 4,7 år Belysningsåtgärder 1,2 MWh 8 000 kr 7,8 år Tätning inbyggnad LA01 7,2 MWh 15 000 kr 2,5 år

Handläggare Pierre Kadin Tel 010-5056493 Fax 010-505 64 29 pierre.kadin@afconsult.com Datum Uppdragsnr 598085 Värdshuset, Idre Fjäll Energikartläggning Europeiska regionala utvecklingsfonden

REFERENSKÄLLA. 2 (20) Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 2.1 Uppdraget 4 2.2 Syfte 4 2.3 Genomförande 4 3 ALLMÄNT 5 3.1 Mediakostnader 5 3.2 Verksamhet 5 4 ENERGI 6 4.1 Statistik el 6 4.2 Uppskattad fördelning el totalt 7 4.2.1 Fördelning el till ventilation 7 4.2.2 Fördelning el till köksutrustning 8 4.2.3 Fördelning belysning 9 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 9 5.1 Ventilation 9 5.1.1 LA01 9 5.1.2 Övertidstimers VÅA4 & VÅA5 10 5.2 Värmesystem och klimatskal 12 5.3 Köksutrustning 13 5.3.1 Kokplattor och stekbord 13 5.3.2 Diskmaskin 14 5.3.3 Kylar och frysar 15 5.3.4 Ugnar och varmhållningsutrustning 16 5.3.5 Läsk- och öldistribution 16 5.4 Värmeslingor tak 16 5.5 Belysning 17 5.5.1 Kök 17 5.5.2 Källare 17 5.5.3 Restaurang och café 17 5.6 Övrigt 18 5.6.1 Ventilation i caféet 18 5.6.2 Rondering 18 6 BILAGA 19

REFERENSKÄLLA. 3 (20) 1 Sammanfattning Totalt använder Värdshuset och caféet cirka 952 MWh el per år till både uppvärmning och verksamhet. Hårddraget är det tre verksamheter; Stora restaurangen, à la carte samt ett café. Det är 338 sittplatser vilket ger nyckeltalet 2 817 kwh/plats. Eftersom det är en del av ett större byggnadskomplex och det inte finns några separata mätare är energianvändningen till stor del beräknad och uppskattad. Det finns en del energieffektiviseringspotential för Värdshuset och caféet. Framför allt genom att se till att ventilationen fungerar som den är tänkt och att få kontroll över övertidstimrarna som styr ventilationen från köket. Genom att åtgärda tiderna och styrningen så kan uppskattningsvis 103 MWh per år sparas. Klimatskalet är ganska bra ur energisynpunkt men på uppvärmningssidan är besparingspotentialen beräknad till mellan 7 30 MWh per år beroende på åtgärder. På taket finns värmeslingor för att smälta is och besparingspotentialen för att styra dessa på bättre sätt är beräknad till cirka 8,8 MWh per år. Köksutrustningen är till största delen modern och det är snarare i handhavande som energibesparingar kan göras. Särskilt stekbord och kokplattor står på i onödan och det bidrar mest till övertemperatur i köket. Många utrustningar drar energi i stand by-läge och ett exempel är diskmaskinen för brickor behöver stängas av när den inte används då den varmhålls med cirka 300 W. Information till anställda om energieffektivitet rekommenderas. Besparingspotentialen för belysningen bedöms vara liten då belysningen bidrar indirekt till uppvärmningen i dagsläget men några utrymmen kan med fördel närvarostyras. Besparingen är beräknad till 1,4 MWh per år. Total besparingspotential som presenteras i rapporten uppgår till 136,8 MWh, motsvarande 110 000 kr, till en genomförandekostnad på 102 500 kr.

REFERENSKÄLLA. 4 (20) 2 Inledning 2.1 Uppdraget Länsstyrelsen i Dalarna har, genom ett projektarbete mellan GREEN 2020 och BEE, uppdragit åt ÅF Infrastruktur AB att genomföra energikartläggningar av restauranger i fjällvärlden och Värdshuset är en av dessa. Energikartläggningen har genomförts under mars-juni 2014 och redovisas i denna rapport. 2.2 Syfte Syftet med en energikartläggning är att utreda hur energi används och att ta fram konkreta åtgärdsförslag för energieffektivisering. 2.3 Genomförande Arbetet har genomförts i form av sammanställningar av medieanvändningen, intervjuer, besiktningar av installationer med betydande inverkan på energibehovet samt diverse energitekniska mätningar. Effektiviseringspotentialen redovisas i form av förslag till energibesparande åtgärder. Utredningen har genomförts av Pierre Kadin, ÅF Infrastruktur AB.

REFERENSKÄLLA. 5 (20) 3 Allmänt Populärnamn Värdshuset Besöksadress Idre Fjäll, Box 202 790 91 Idre Fastigheter Del av centrumbyggnaden Verksamhet Restaurang och café Area Restaurang och café: 729 m² Kök: 291 m² Biytor: 652 m² Fastigheten ägs av Idre Fjäll och Idre Fjällrestauranger AB driver restaurangen. Centrumbyggnaden innefattar badhus, flera butiker och ett flertal restauranger förutom Värdshuset. Alla kostnader och besparingar i rapporten är angivna exkl. moms. Beräkningarna av kostnader och besparingar är i flera fall baserade på uppskattningar och antaganden, varför större åtgärder bör föregås av en noggrannare kalkyl/projektering före beslut om genomförande. 3.1 Mediakostnader I denna rapport ansätts 80,47 öre/kwh exkl. moms som ett rimligt elpris (inkluderande alla fasta och rörliga priskomponenter för elnät och elhandel). El är det enda mediaslag som har påverkan på energianvändningen. 3.2 Verksamhet Värdshuset är en restaurang med plats för cirka 280 stycken matgäster (258 platser vid inventering) och ett café i anslutning till restaurangen och köket (totalt beräknas 338 platser). Det finns ett storkök där ordinarie mat tillreds och ett mindre kök där pizza och annan typ av snabbmat tillagas. Hela verksamheten benämns i rapporten som restaurangen om inte annat framgår. Restaurangen är öppen året runt. Under högsäsong är öppettiderna ofta från morgon till natt men under lågsäsong serveras endast frukost och lunch på vardagar. Eftersom restaurangen ligger i centrumbyggnaden delas kundtoaletter med receptionen så endast personaltoaletter är med i kartläggningen. Restaurangen har en lång- och kortsida mot utsida och resterande två mot uppvärmda lokaler.