2013:30. Smådjur i nio västmanländska vattendrag år Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass

MILJÖENHETEN Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2013 Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass Författare: Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom 2013:30

Titel: Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2013 Författare: Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Vattenfunktionen Miljöenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Dnr: 581-816-13 Kartmaterial: Lantmäteriverket Omslagsbild: Undervattensfotografier från bottnarna i Håltjärnsbäcken (till vänster) och Gärsjöbäcken (till höger). Foto: Pär- Erik Lingdell och Eva Engblom Tryckning: Rapporten går att ladda ner som pdf-fil från Länsstyrelsens hemsida: www.lansstyrelsen.se/vastmanland Upplaga: 30 ex

SMÅDJUR I NIO VÄSTMANLÄNDSKA VATTENDRAG ÅR 2013 Förord Den här rapporten redovisar bedömning av naturvärde, surhetsklass och ekologisk status för bottenfauna i nio västmanländska vattendrag 2013. Syftet med provtagningen är att följa bottenfaunans utveckling i värdefulla vattendrag, att se om kalkning haft önskvärd effekt på bottenfaunan samt att få underlag för statusklassificering av bottenfauna utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resultatet visar att det inte skett några större förändringar av bottenfaunasamhället vid någon lokal jämfört med tidigare provtagningstillfällen. Naturvärdet bedöms som mycket högt i ett vattendrag, högt i tre vattendrag, ganska högt i två vattendrag samt ordinärt i tre vattendrag. I de kalkade vattendragen är normal förekomst av försurningskänslig bottenfauna ett tecken på att kalkningen fungerar. Rapporten är framtagen och skriven av Limnodata HB på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Bottenfaunaundersökningen har finansierats inom ramen för regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Ann-Charlotte Duvkär Chef Miljöenheten Katarina Agné Andersson Vattenhandläggare

SMÅDJUR I NIO VÄSTMANLÄNDSKA VATTENDRAG ÅR 2013

Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2013 Ribäcken. Tackbyn. Bedömningar av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass i samtliga vattendrag Fotografiet, som togs 2013-05-06 i Runnabäcken vid Gersilla i Kungsör, visar bottnen vid ett hastigt strömmande avsnitt. På grund av hög grumlighet i vattnet var utrymmen under block och sten igensatta av lera och silt. Detta, gör det omöjligt för många arter inom bottenfaunan att bilda fungerande bestånd. Hög grumlighet förknippas vanligen med obefintliga, eller för smala skyddszoner, mellan jord- och skogsbruk och sjöar och vattendrag. Skadad bottenfauna pga av hög grumlighet är allmänt förekommande inom landet. LIMNODATA HB Freshwater research 2013-08-31 Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Gunnilbo 14 Telefon 0222-28283 Org.Num. 916510-8045 739 92 Skinnskatteberg E-post limnodata@telia.com

De texter som redovisats i tabell 2 och de objektiva som återfinns i figur 1 återspeglar inte alltid författarnas egna bedömningar och dendrogrammet i figur 2 gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hur vattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontra lokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämnda utifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler eller provtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen. Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighet och vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng anger Mycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde. Vattendrag Poäng Kommentarer/synpunkter. Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202. 1 Vi har bedömt surhetsstatusen som Svagt sur vid lokal VS484 som ligger nedströms lokal VS202. Ett skäl till bedömningen är att det försurningskänsliga dagsländesläktet Ephemera inte har påträffats vid VS484 trots att lång tid gått sedan första kalkning av Vågsjön. Att släktet nu koloniserat VS202 visar att vattnet från Vågsjön kan klassas som Nära neutralt. Det synes uppenbart att effekterna av kalkningsverksamheten i Vågsjön inte når fram till VS484. Ephemera var under 1960-talet tämligen allmänt förekommande i alla undersökta delar från Vågsjön och nedströms. Nu föreligger en utbredningslucka avseende släktets förekomst med okänd utsträckning från VS202 till VS484. Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS364 1 Rör ej! Låt allt vara ungefär som det är. Venabäcken. Vena. VS484 2 Se Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202. Hedströmmen. Bernshammar. VS385 3 Lokalens bottenfauna skulle troligen må bra av en mer naturlig flödesrytmik och något lägre trofigrad. Ribäcken. Tackbyn. VS536 3 Rör ej! Låt allt vara ungefär som det är. Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. VS488 3 Rör ej! Låt allt vara ungefär som det är. Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367 4 Hur ser flödet ut under torrår? Vattendrag Runnabäcken. Gersilla. VS509. Poäng Synpunkter. 1-3? Limnodata har undersökt flera vattendrag som mynnar i Mälaren och i Mälarens närområde. Alltför många vattendrag är omformade till jordbruksdiken, typ Munkbäcken, Norsabäcken och Åbäcksgraven. Bla nämnda bäckar saknar helt möjlighet att hysa en normal bottenfauna, ffa pga hög grumlighet, hög närsaltbelastning, låg lutning och låg grad av grundvattenuppströmning. Läget är ungefär detsamma för småbäckarna inom Uppsala, Stockholms och Södermanlands län. Runnabäcken skulle kunna bli en otroligt fin bäck om sediment- och närsalttransporter kunde begränsas. 8

Innehåll Sida Projektinformation 3 Ansvarsförhållanden och bakgrund 3 Dokumentation 3 Leverans till uppdragsgivare 3 Kartor 3 Kontaktpersoner på länsstyrelsen i Västmanlands län 3 Sammanfattning 4 Inledning 9 Material 9 Karta med lokaler 10 Metoder 11 Insamlingsmetoder och materialhantering i fält 11 Analys av bottenfauna 11 Utvärdering av bottenfauna 11 Resultat 12 Lokalfaktablad 14 Runnabäcken VS509 17 Forsån VS133 20 Hedströmmen VS385 23 Ribäcken VS536 26 Råmyrbäcken VS488 29 Håltjärnsbäcken VS364 32 Vågsjöbäcken VS202 35 Venabäcken VS484 38 Gärsjöbäcken VS367 41 Litteratur 44 Bilaga 1. Taxontabell 45 Bilaga 2. Illustrationer av några Västmanländska kryp 49 Bilaga 3. Illustrationer av funna rödlistade arter 53 Frågor och svar 54 Färgförklaringar Vattenförekomst Kalkpåverkat Nationellt värdefullt Tidsserie, referens Biotopkarterat 2

Projektinformation Ansvarsförhållanden och bakgrund Pär-Erik Lingdell är ansvarig för provtagning och undervattensfotografier samt för utvärdering av bottenfauna och för rapportens utformning. Utvärdering av bottenfauna har skett med dataprogram utvecklade av Lingdell. Lingdell har också utvecklat för vattenkvalitetsbedömningar samt utvärderat olika former av bottenfaunadata åt bland annat naturvårdsverket. Lingdell är medlem i den kommitté på artdatabanken vid SLU där rödlistning av bla arter inom bottenfaunan sker. Eva Engblom är ansvarig för lokalfotografier och för artbestämning av bottenfauna samt för alla teckningar av djur som återfinns i rapporten. Engblom kläcker och odlar arter ur bottenfaunasamhället samt utvecklar artbestämningslitteratur som används av universitet, högskolor och naturvårdande myndigheter. Vi är båda ansvariga för lokalbeskrivningar och för de bedömningar som återfinns i rapporten. Vi har arbetat med bottenfauna i mer än 30 år och undersökt bottenfauna från tusentals vatten runt om i världen. Tillsammans har vi författat mer än 200 rapporter inom ämnesområdet limnologi. Vi håller föreläsningar och kurser i limnisk taxonomi och limnisk ekologi vid bla universitet och för myndigheter. LIMNODATA HB startades år 1982. Adressen till oss båda är; LIMNODATA HB Gunnilbo 14 739 92 Skinnskatteberg Telefon 0222-28283 E-post limnodata@telia.com Dokumentation Dokumentation i form av urplockade och bestämda djur är konserverade i 70%-ig etanol och förvaras i LIMNODATA HBs bottenfaunaarkiv. Dokumentation i form av lokalfotografier och lokalbeskrivningar finns som original hos LIMNODATA HB. Leverans till beställare CD-skiva innehållande: Microsoft Word-filen BottenfaunaU2013.doc innehållande denna rapport i biblioteket Rapport. LokalFotografier i biblioteket LokalFotografier. LokalBeskrivningar i biblioteket LokalBeskrivningar. TaxonListaTillAllaLokaler.xls i biblioteket TaxonListaTillAllaLokaler. Kopia på filen TaxonListaTillArtdatabanken.xls i biblioteket TaxonListaTillArtdatabanken med artuppgifter som skickats till Artdatabanken. Status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag i filen MILAoMISAoDJ.xls i biblioteket MILAoMISAoDJ. Kartor Lantmäteriverket. De utklippta kartdelarna härrör från Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom. Kontaktpersoner på länsstyrelsen i Västmanlands län avseende denna rapport Katarina Agné Andersson och Gunilla Alm. Utskriftsdatum Denna rapport skrevs ut 2013-08-31 3

Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under år 2013. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera. Vi kom fram till följande resultat. Sammansättningen av vattenlevande smådjur i de nio vattendragen år 2013 hade stora likheter med dito från tidigare provtagningstillfällen i samma lokal, detta vid jämförelse med sammansättningen av vattenlevande smådjur från fler än 20 000 bottenfaunaprov inom landet. Slutsatsen blir att bottenfaunan i de nio vattendragen har varit relativt stabil med tiden vilket i sig indikerar måttligt stora svängningar ekologisk status vad gäller surhet och närsalter och andra biotiska och abiotiska faktorer. Tabell 1 redvisar de mest eller näst mest lika lokalerna med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan. Tabell 1. De mest eller näst mest lika lokaler med avseende på sammansättning av funna taxa inom bottenfaunan. LokalKod LokalNamn Likhet med faunan i fler än 20 000 andra bottenfaunaprov inom landet. VS509 Runnabäcken. Gersilla. Högst likhet erhölls med faunan år 2007 i samma lokal. VS133 Forsån. Hedhammar. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal. VS385 Hedströmmen. Bernshammar. Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal. VS536 Ribäcken. Tackbyn. Högst likhet erhölls med faunan år 2008 i samma lokal. VS488 Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. Näst högst likhet erhölls med faunan från år 2009 i samma lokal. VS364 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. Högst likhet erhölls med faunan år 2011 i samma lokal. VS202 Vågsjöbäcken. Vågsjön. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i nedströmslokalen VS484. Godtagbart äldre jämförelseobjekt till VS202 saknas. VS484 Venabäcken. Vena. Högst likhet erhölls med faunan år 2009 i samma lokal. VS367 Gärsjöbäcken. Lugnet. Högst likhet erhölls med faunan år 2012 i samma lokal. Nedan följer en redovisning av resultaten i sedvanlig form. Tabell 2. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år 2013. LD Surhetsbedömning anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Surhetsklass och Nya Surhetsklass MISA anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger samma sak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status med tonvikt på närsaltpåverkan. Danskt fauna och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färg anger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult, orange och slutligen rött som anger den sämsta klassen/statusen som erhållits inom denna undersökning. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Runnabäcken. Gersilla. VS509. Den ensartade biotopens status bedöms som Måttlig. Mycket grumligt vatten men tydlig påverkan av friskt grundvatten. Parkliknande vacker lövskogsmiljö. Det mycket grumliga vattnet medger inte förekomst av en för lokalen naturlig bottenfauna. Måttligt höga närsalthalter i bottnarna pga hög inströmning av friskt grundvatten. Sistnämnda medger reproduktion av öring samt förekomst av källarter som tål hög grumlighet. Lägsta ph över 6,4. Ganska högt limniskt naturvärde. SEB=Måttlig. LD Surhetsbedömning Gamla Surhetsklass Ny surhetsklass MISA LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ 4

Tabell 2 forts. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Forsån. Hedhammar. VS133. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Tydlig kloaklukt! Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Hög andel slagg i bottnarna. Ganska vacker lövträdsmiljö direkt uppströms rester av gammal kulturbyggd. Den stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Lägsta ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter i bottnarna pga hög inströmning av friskt grundvatten. Högt limniskt naturvärde. SEB=God. Hedströmmen. Bernshammar. VS385. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Bitvis vackra bottnar. Vacker men bitivis söndertrtampad lövskogsmiljö. Lokalen är påverkad av sportfiske. Ribäcken. Tackbyn. VS536. Intressant granskogsbäck med stenig botten och snabbt rinnande surt vatten. Den ensartade biotopens status bedöms som Måttlig. Typisk bäcksländslokal. Råmyrbäcken. Baggå. VS488. Ganska vacker meandrande smärre bäck med i huvudsak sandbotten. Den ensartade biotopens status bedöms som Måttlig. LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA LD Naturlighet LD Naturlighet LD Naturlighet LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla ASPT Gamla ASPT Gamla ASPT Gamla ASPT Nya ASPT Nya ASPT Nya ASPT Nya ASPT LD Närsalter LD Närsalter LD Närsalter LD Närsalter Dansk fauna Dansk fauna Dansk fauna Dansk fauna Nya DJ Nya DJ Nya DJ Nya DJ Den stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Mer än naturligt höga halter av närsalthalter. Högt limniskt naturvärde. SEB=God. Total avsaknad av försurningskänsliga taxa och en i övrigt ordinär bottenfauna. Lägsta ph torde ha understigit 5,6 men inte 4,8. Ordinärt limniskt naturvärde. SEB=Måttlig. Total avsaknad av försurningskänsliga taxa och en i övrigt ordinär bottenfauna. Lägsta ph torde ha understigit 5,6 men inte 4,8. Ordinärt limniskt naturvärde. SEB=Måttlig. 5

Tabell 2. Forts. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Håltjärnsbäcken. VS364. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Tydlig sjöpåverkan. Vackra bottnar. Ganska trist närmiljö inom i första hand barrskog. Den med tiden stabila grunden i den mycket fina botten-faunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Lägsta ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Förekomst av flodpärlmussla och flodkräfta ger ett Mycket högt limniskt naturvärde. SEB=Mycket hög. Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202. Mycket vacker och intressant lokal. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Venabäcken. Vena. VS484. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Vackra bottnar. Vacker lövskogsmiljö. Gärsjöbäcken. VS367. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Ordinär barrskogsmiljö. Sannolikt förekommer perioder med mycket låg vattenföring. LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning LD Surhetsbedömning Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Gamla Surhetsklass Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA Ny surhetsklass MISA LD Naturlighet LD Naturlighet LD Naturlighet LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla Shannon Gamla ASPT Gamla ASPT Gamla ASPT Gamla ASPT Nya ASPT Nya ASPT Nya ASPT Nya ASPT LD Närsalter LD Närsalter LD Närsalter LD Närsalter Dansk fauna Dansk fauna Dansk fauna Dansk fauna Nya DJ Nya DJ Nya DJ Nya DJ Mycket fin bottenfauna med innehåll av många typer av försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Lägsta ph över 6,4. Det limniska naturvärdet klassas som Högt. SEB=God. Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Lägsta ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. En mycket ovanlig artsammansättning gör att det limniska naturvärdet klassas som Ganska högt. SEB=God. Den instabila bottenfaunan bedöms som typisk för vattendrag med stor mellanårsvariation i vattenflöden. ph i såväl bottnarna som i den fria vattenmassan bedöms ha understigit 4,8. Det limniska naturvärdet bedöms som Ordinärt. SEB=Dålig. 6

Figur 1 nedan sammanfattar statusen i de undersökta lokalerna utifrån värdena på ett antal normerade och parametrar relaterade till bottenfauna. Ju högre summan av dessa är desto starkare är bottenfaunans indikation på att lokalen/habitatet inte har lidit påtaglig skada av antropogena aktiviteter sedan våren 2012. Ett högt värde indikerar också ett Högt limniskt naturvärde, främst utifrån förekomst av försurnings- och föroreningskänsliga arter samt rödlistade arter och artrikedom. Figur 1. Summan av bottenfaunarelaterade normerade och parametrar i de undersökta lokalerna. Se stycket Utvärderingsmetoder avseende betydelsen av aktuella och parametrar. Antal taxa Antal individer BpHI-n Shannon POEPT BMWP ASPT DFI Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202 Hedströmmen. Bernshammar. VS385 Venabäcken. Vena. VS484 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS364 Forsån. Hedhammar. VS133 Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367 Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. VS488 Ribäcken. Tackbyn. VS536 Runnabäcken. Gersilla. VS509 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurens inneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. I just det här fallet avspeglar figuren limniska naturvärden med det högsta värdet i högerdelen (Vågsjöbäcken) och det lägsta i vänsterdelen (Runnabäcken). Vidare framgår att faunan i Ribäcken är ganska lik dito i Gärsjöbäcken. Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av taxa inom bottenfaunan exklusive fisk och groddjur. Ward s metod. 0 Runnabäcken Ribäcken Gärsjöbäcken Råmyrbäcken Hedströmmen Håltjärnsbäcken Forsån Venabäcken Vågsjöbäcken 50 Avstånd 100 150 200 250 300 7

Inledning Den här rapporten, som avhandlar den limniska kvaliteten i 9 vattendrag i Västmanlands län undersökta år 2013, har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten innehåller bedömningar av bl.a. surhetsklasser, ekologisk status, biotopstatus och limniska naturvärden. Bedömningarna baseras på den bottenfauna som påträffades i lokalerna med provtagningsmetod M42. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Urvalet av lokaler gjordes av länsstyrelsen. Lokalerna ligger i vatten som ingår i en eller flera av nedanstående objekttyper; Vattenförekomst (Vattendrag som ingår i vattenförvaltning). Nationellt värdefullt vattendrag. Kalkat vattendrag. Tidsserie-/referensvattendrag Bottenfauna som indikator på miljökvalitet Ett flertal djurgrupper inom bottenfaunan har så specifika krav på sin miljö, och på kemi-/fysikaliska förhållanden i vattnet, att de sedan länge använts som indikatorer avseende limniska förhållanden. Fördelen med bottenfaunaprovtagning, jämfört med t. ex. provtagning av vatten för kemisk analys, är att bottenfaunan kan avspegla kemi-/fysikaliska förhållanden bakåt i tiden, medan ett vattenprov bara kan ange det kemi-/fysikaliska förhållande som rådde just när provet togs. För att registrera t. ex. det lägsta ph som rått vid högflöde krävs i det närmaste kontinuerlig vattenprovtagning, medan det kan räcka med ett enda bottenfaunaprov för att med nöjaktig noggrannhet erhålla en indikation på hur lågt ph varit som lägst. ph kan ju sjunka från värden kring 7 vid normalflöde till 4 vid högflöde, dvs vattnet kan bli 1000 gånger surare. Påträffas 3-åriga försurningskänsliga bottenfaunaarter indikerar det att ph inte understigit artens toleransgräns den senaste 3-årsperioden. Många fågel- och fiskarter likväl som många smådjur, exempelvis vattennäbbmöss, nyttjar bottenfauna som föda och är helt beroende av fungerande bottenfaunasamhällen. Ett bottenfaunaprov kan ge en indikation på vilka förutsättningar ett vattendrag har att hysa fungerande populationer av nämnda djurgrupper. Bottenfaunan innehåller ett antal arter vars nuvarande utbredning och numerär bedömts vara hotad, sådana arter har förts upp på den så kallade rödlistan (Gärdenfors, 2010). Hoten utgörs främst av jordbruk, skogsbruk, vattenreglering, utdikning, kanalisering, försurning och förorening. Ett bottenfaunaprov kan ge en indikation på hur skyddsvärt ett vattendrag är med avseende på förekomst av rödlistade och/eller sällsynta arter. Material Materialet från år 2013 omfattar bottenfaunaprov i 9 vattendragslokaler enligt tabell 3. Tabell 3. Lokaler som undersökts på bottenfauna med metod M42 år 2013. Se figur 3 avseende lokalernas belägenhet inom Västmanlands län. Vattendrag. Lokalnamn. LokalKod IDNummer Provdatum X-koordinat Y-koordinat Delområde Runnabäcken. Gersilla. VS509 31533 2013-05-06 6587785 1516140 Arbogaån Forsån. Hedhammar. VS133 31530 2013-05-16 6630530 1485095 Arbogaån Hedströmmen. Bernshammar. VS385 31532 2013-08-08 6616350 1497600 Hedströmmen Ribäcken. Tackbyn. VS536 31526 2013-05-04 6641557 1482662 Hedströmmen Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. VS488 31528 2013-05-04 6641795 1485275 Hedströmmen Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS364 31527 2013-05-04 6644443 1484055 Hedströmmen Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202 31529 2013-06-09 6619724 1508913 Köpingsån Venabäcken. Vena. VS484 31521 2013-05-16 6616930 1507170 Köpingsån Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367 31531 2013-05-05 6644938 1524154 Svartån 9

364 367 536 488 133 487 385 484 202 Figur 3. Belägenheten av de 9 lokaler som undersöktes på bottenfauna med metod M42 år 2013. I tabell 3 föregås alla lokalnummer av bokstaven VS som står för landskapet Västmanland. Blå bakgrund anger att lokalen ligger inom Illies region 14 (Centralslätten). Illies region 14 motsvarar i det här fallet del av ekoregion 4 enligt NFS 2006:1 (Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h.). Vit bakgrund anger att lokalen ligger inom Illies region 22 (Fennoskandiska skölden). Illies region 22 motsvarar i det här fallet del av ekoregion 3 enligt NFS 2006:1 (Norrlands kust, under högsta kustlinjen). 509 10

Metoder Insamlingsmetoder och materialhantering i fält Bottenfaunan samlades in med metod M42 (Naturvårdsverket 1996). I korthet går M42 ut på att 30 skilda bottenytor om ca. 0,2 m 2 störs med foten under en sammanlagd tid av ca. 5 sekunder varunder delar av det bottenmaterial och de djur som virvlas upp samlas in i en håv med diameter 16 cm och maskvidd ca 1,5 mm. Normalt tas 3 prov längs 10 profiler där ett prov tas så nära stranden som möjligt, ett i mitten av vattendraget, eller ut till vadbart djup, samt ett prov mellan nämnda prov. Avståndet mellan profilerna är 5 meter där dock meter 25 hoppas över. Ibland är det inte möjligt att ta prov enligt profilmodellen, vid lågvatten med få öppna vattenytor, eller vid områden där t.ex. grönalger i det närmaste täcker bottnen, kan prov ofta bara tas i vattenfyllda områden där bottnen är synlig. När proven tas i profiler var 5:e meter har M42 tillägget systematiska prov. I flera fall har M42 med tillägget riktat sök används vid 2012 års provtagning. M42-metoden tillhör de proportionella metoderna vilket innebär att en ungefärlig bild av proportionera mellan skilda djurformer erhålls. Insamlat material behandlas som ett samlingsprov och konserveras i fält i 96% etanol. Analys av bottenfauna Bottenmaterialet sållades genom ett grov- och ett finsåll. Alla djur i grovsållet plockades ut under stereolupp vid 6 gångers förstoring. Från finsållet togs ett delprov om minst 10% där djuren plockades ut under stereolupp vid 6 gångers förstoring. Djuren analyserades vid 6 till 400 gångers förstoring. Artbestämningen drevs så långt möjligt till de nivåer som ges i Degerman & al. (1994), dvs mer detaljerat än i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Johnson & Goedkoop 2007). Normalt kan juvenila stadier och äggstadier inte artbestämmas, det kan också vara omöjligt att artbestämma djur som skadats svårt vid provtagningen. Ett antal djurformer kan endast artbestämmas av ett fåtal experter runt om i världen, i detta arbete bestäms djur vi själva inte behärskar till släkte, familj eller högre enhet. Många djurformer kan inte alls artbestämmas enär det saknas artbestämningslitteratur. Individantalen beräknades utifrån ett delprov om minst 10% av den totala mängden bottenmaterial. Utplockade är konserverade i 70%-ig etanol. Utvärdering av bottenfauna Utifrån påträffade djurformer vid de undersökta lokalerna beräknades bl. a. och parametrar enligt tabell 4. OBS! För samtliga och parametrar gäller att de, vad gäller värdet av erhålla indikationer, bara fungerar inom ett mycket snävt intervall med avseende på habitattyper och geografisk belägenhet inom landet. Tabell 4. Biologiska och parametrar som beräknats samt dessas referenser och användningsområden. /parameter Referens Ungefärlig användning/ betydelse. Antal djurformer Degerman & al (1994) Allmän. Ju högre antal desto bättre/finare bottenfauna. Antal individer totalt Antal individer per djurform Allmän. Dock hög naturlig variation. Allmän. Dock hög naturlig variation. Shannon- Shannon (1948) Ju högre värde desto jämnare fördelning av individantalen på olika djurformer. Ett lågt värde kan indikera en störd miljö. BMWP- Hellawell (1986) Ju högre värde desto renare vatten. ASPT- Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. POEPT- Lingdell & Engblom (1999) POEPT-et anger faunans individantalsandel av dagsländor, bäcksländor och nattsländor exklusive tvåvingar. Ju högre andel desto i snitt renare vatten. Danskt fauna (DFI) Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. FOI- Uppdaterat från Degerman & al. (1994) Ju högre värde desto renare vatten. Funktionella grupper Asterics 1 Allmän. Mycket svårtolkat begrepp. BpHI- normerat Lingdell & Engblom (2004) Ju högre värde desto mindre försurat vatten. BpHI-n >3 indikerar normalt att ph inte understigit 5,6. MILA, MISA, ASPT och DJ. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 1 Johnson & Goedkoop (2007) Ju högre värden desto mindre surt vatten resp. desto högre ekologisk status. Rödlistade arter Gärdenfors (2010) Delunderlag vid bedömning av faunavärde/naturvärde. Distansanalys Sokal (1961) Underlag till bedömning av hur vanlig eller ovanlig en artsammansättning är. Analysen ger också ett mått på förändringar i fauna med tiden. Baseras på proportionerna av erhållna taxa. Likhetsanalys Sorensen (1948) Underlag till bedömning av hur vanlig eller ovanlig en artsammansättning är. Analysen ger också ett mått på förändringar i fauna med tiden. Baseras på förekomst och icke förekomst av taxa. 11

Tabell 4 forts. /parameter Referens Ungefärlig användning/ betydelse. Naturvärden Lingdell & Engblom (1983-2011) NAI och FF en, som tidigare använts för att bedöma det limniska naturvärdet, har i rapporten ersatts med en personlig bedömning av det limniska naturvärdet. Normalt gäller att ju mer hotad en arts existens är enligt Gärdenfors (2010), och/eller ju ovanligare arten är i Limnodatas databas, desto högre limniskt naturvärde har lokalen bedömts ha. Dessutom har vi vid bedömningen tagit hänsyn till hur naturlig taxonsammansättningen varit i relation till lokalens förutsättningar. Detta bl.a. via distansanalys och likhetsanalys. 1 Beräkning av andelen av skilda funktionella grupper och av MILA, MISA, ASPT och DJ baseras på bedömningsgrunder för bottenfauna (Johnson & Goedkoop, 2007) i Bilaga A till Handbok 2007:4 utskriven från naturvårdsverkets hemsida 2009-05-21 och på programvaran Asterics. Resultat sammanställning: De och parametrar som beräknats för var och en av de 9 bottenfaunaproven redovisas nedan samt i lokalfaktabladen tillsammans med motsvarande och parametrar från jämförelseprov (Tabell 6). Data från prov tagna i Västmanlands län år 2009, 2011, 2012 och 2013 redovisas i tabell 7, 8, 9 och 108). Först en tabell avseende de enskilda lokalerna år 2013 (tabell 5). Tabell 5. Några biologiska och parametrar år 2013, se föregående sida för beskrivning av dessa. Lokal Lokalkod Antal taxa Antal individer Shannon POEPT BpHI-n BMWP ASPT DFI Runnabäcken. Gersilla. VS509 27 2445 1,79 33 3,4 95 5,28 5 Forsån. Hedhammar. VS133 39 864 2,49 76 3,6 142 6,45 7 Hedströmmen. Bernshammar. VS385 60 6309 2,49 72 4,1 170 6,30 7 Ribäcken. Tackbyn. VS536 23 393 1,81 97 2,1 77 5,92 6 Råmyrbäcken. Nedströms Råmyren. VS488 29 1548 2,35 79 2,0 95 5,59 5 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS364 44 3381 2,36 59 3,9 167 6,68 7 Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202 68 4243 3,11 74 3,9 206 6,65 7 Venabäcken. Vena. VS484 55 2462 3,09 68 3,5 161 6,19 7 Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367 26 1344 1,98 95 2,2 90 6,00 6 Tabell 6. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal och parametrar från jämförelseprov. De två övre rutorna i tabellen avser prov med metod M42 i vattendrag inom Västmanlands län, dels sådana som vid besökstillfället var mindre än 8 meter breda och dels sådana som var 8 meter eller bredare. Sista rutan redovisar motsvarande data avseende M42-prov från hela landet. Ett stort antal M42-prov från provtagare som ej gått kurs i M42 har exkluderats. Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda n=152 Min-max 2-79 6-11060 0,45-3,48 2,00-4,50 0-94 2-234 2,0-7,0 1-7 Medeltal±StdAv 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda n=220 Min-max 13-93 45-13777 0,93-3,47 2,14-4,78 1-89 51-294 5,0-7,4 3-7 Medeltal±StdAv 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla n=1524 Min-max 2-93 6-20793 0,45-3,82 1,70-5,36 0-99 2-294 2,0-7,4 1-7 Medeltal±StdAv 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 DFI 12

Tabell 7. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 24 vattendragslokaler provtagna år 2009 i Västmanlands län. Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2009 års prov n=24 Min-max 23-71 1078-10736 1,09-3,22 2,12-4,53 17-87 43-226 4,3-6,7 3-7 Medeltal±StdAv 46 13 3002 2160 2,42 0,47 3,33 0,70 60 20 139 48 5,9 0,6 6 1 Tabell 8. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 28 vattendragslokaler provtagna år 2011 i Västmanlands län. DFI Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2011 års prov n=28 Min-max 24-80 729-12954 1,57-3,37 2,00-4,69 12-92 71-281 4,8-7,0 3-7 Medeltal±StdAv 49 13 4105 3460 2,49 0,51 3,73 0,80 56 19 142 49 5,8 0,6 6 1 Tabell 9. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 9 vattendragslokaler provtagna år 2012 i Västmanlands län. DFI Aktuella prov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2012 års prov n=9 Min-max 36-60 453-4384 2,33-3,07 2,22-4,24 39-75 116-211 5,8-6,8 3-7 Medeltal±StdAv 47 8 2116 1432 2,75 0,21 3,39 0,57 58 13 158 34 6,3 0,3 6 0,3 Tabell 10. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 9 vattendragslokaler provtagna år 2013 i Västmanlands län. DFI Aktuella prov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2013 års prov n=9 Min-max 23-68 393-6309 1,79-3,11 2,00-4,10 33-97 77-206 5,3-6,7 5-7 Medeltal±StdAv 41 17 2554 1859 2,39 0,49 3,19 0,85 73 19 134 46 6,1 0,5 6 0,9 DFI Som framgår av tabell 7, 8, 9 och 10 föreligger inte större skillnader i och parametrar mellan lokalerna år 2013 och dito 2009, 2011 och 2012. Den viktigaste förklaringen till skillnader i - och parametervärden är att tabellerna bara till en del avhandlar samma typ av lokaler och vattendrag. 13

Lokalfaktablad Lokalfaktabladshuvud: I huvudet återfinns administrativa data. Lokalfotografi: Fler fotografier avseende aktuell lokal återfinns på den CD som bifogats rapporten. Kartan: På kartan är den aktuella lokalen markerad med en röd cirkel. I förekommande fall har riktning till eller belägenhet av närliggande lokaler inom detta arbetet markerats. Lokalbeskrivning: Innehåller en grov beskrivning av lokalen och dess omgivningar. Undervattensfotografier: Fler fotografier avseende aktuell lokal återfinns på den CD som bifogats rapporten. Provbeskrivning: Här beskrivs hur bottenfaunaprovet togs. När det anges vilken sida av ett vattendrag som provtagits så avses den sida som ses då lokalen betraktas i uppströmsriktning. Fakta: Redovisar statistiska jämförelsedata enligt tabell 5 avseende bottenfaunaprov provtagna med metod M42 i rinnande vatten. Det som redovisas är medeltal och standardavvikelse avseende antal taxa (AT), antal individer (AI), Shannon- (Shan), normerat BpHI- (BpHI-n), proportionen i individantal av dag, bäck och nattsländor i relation till det totala antalet individer exklusive tvåvingar (POEPT), BMWP- (BMWP) samt ASPT- (ASPT) samt Danskt fauna (DFI) enligt gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). Under dessa data redovisas data från den aktuella lokalen vid det eller de tillfällen då prov med jämförbar metodik tagits. Genom att jämföra data från den aktuella lokalen är det lätt att se om aktuell lokal indikeras vara mer, mindre eller normalt artrik o.s.v. jämfört med jämförelsematerialet. Om lokalen tidigare undersökts med metod M42 så återfinns den procentuella likheten i taxonsammansättning mellan det senast tagna provet och tidigare prov i kolumn L%. Likhet <60% behöver inte innebära förändringar i ett bottenfaunasamhälles grundläggande struktur. På motsvarande sätt anger SD Sokals distans. Faunastruktur: Ger en grov beskrivning av faunans struktur med avseende på art- och individrikedom, balansen i individantal mellan olika taxa, andel dag-, bäck- och nattsländor exklusive tvåvingar, samt innehåll av försurnings- och/eller föroreningskänsliga taxa. Vidare anges vilken funktionell grupp som dominerade samt andelen rovdjur, detta via programvaran Asterics efter det att Limnodatas taxonlista reducerats ner till den standardiserade taxonlistan enligt Johnson & Goedkoop (2007). Begreppet funktionella grupper är i sig mycket svårtolkat och än mer så efter den utförda reduktionen enligt bedömningsgrunderna. Dominerande djurformer: Här anges vilka djurformer som dominerade och/eller karaktäriserade lokalen. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Här redovisas eventuell förekomst av försurnings- och/eller föroreningskänsliga indikatortaxa. Vidare redovisas eventuella fynd eller observationer av fisk och/eller groddjur. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Här redovisas eventuella fynd av rödlistade arter enligt Gärdenfors (2010) och/eller fynd av ovanliga arter enligt Limnodatas databas. Likhetsanalys: Vi har bedömt att det endast är likheter >60% med andra svenska vatten som är av intresse för att förstå vad som kännetecknar den aktuella lokalen. Varje lokal i den här rapporten har också analyserats på likhet med de vattendrag från Kola-halvön som redovisas i Lingdell & Engblom 2004. I op. cit. anges att relativt hög likhet i bottenfauna med den i något av Kola-vattendragen indikerar ursprungslika förhållanden. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra vatten inom detta projekt. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980-talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet i fauna att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Distansanalys: Distansanalysen liknar likhetsanalysen men avhandlar proportioner av taxa i stället för förekomst/icke förekomst av taxa. Vi har bedömt att det främst är distanser <0,15 gentemot andra svenska vatten som kan ge utökad förståelse avseende den aktuella vattendragslokalen. 14

Förändringar med tiden: Om lokalen har undersökts tidigare diskuteras nuvarande bottenfauna relativt den som tidigare påträffats. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Det första siffervärdet direkt till höger om respektive bedömning anger ets normerade värde och siffran till höger om denna anger kvalitetskvoten. MISA anger surhetsklass. ASPT och DJ avser ekologisk status. SS står för sammanvägd bedömning. ASPT God 5,86 0,90 DJ Måttlig 10 0,56 MISA Surt 15,11 0,32 SS Måttlig ASPT och DJ kan ge extremt skilda bedömningar av ekologisk status beroende på i vilken av Illies regioner lokalen ligger. En lokal som ligger på gränsen mellan region 22 och region 14 kan erhålla DJ=Måttlig utifrån region 22 och DJ=Hög utifrån region 14, att det kan bli så beror på det mycket stora hoppet i referensvärden mellan region 14 och 22. MISA är i detta sammanhang helt okänsligt eftersom referensvärden och klassgränser är desamma för Illies region 14, 20 och 22. Vi har valt att följa regionsindelningen enligt VISS i stället för den som anges av kartan på sidan 53 i bilaga A till Handbok 2007:4 (utskriven från naturvårdsverkets hemsida 2009-05-21). Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning Här redovisas författarnas egna bedömningar i text samt som en sammanfattning via nedanstående tabelltyp. ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Otillfredsställande God Surt God Ordinärt Otillfredsställande SEB står för Sammanvägd egen bedömning där kunskap om bottenfaunan från andra lokaler eller provdatum inom det aktuella vattendraget kan ha påverkat bedömningen. Ekologisk status. ES: Faunans naturlighet: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (ASPT). Ekologisk status. ES: Närsalter: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (DJ). Surhetsklass: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (MISA). Vid bedömningen av surhetsklass gäller nedanstående gränsvärden avseende lägsta ph. Surhetsklass Lägsta ph Nära neutralt 6,4 Måttligt surt 5,6-6,3 Surt 4,8-5,5 Mycket surt < 4,8 Surhetsklassen Måttligt surt är det naturliga tillståndet för många svenska vattendrag och behöver inte innebära att vattendraget är antropogent försurat. Biotopens status: Här bedöms lokalens habitatrikedom utifrån en subjektiv bedömning gjord i fält. Låg status anger att det bedömdes vara ont om habitat av skilda typer och därmed begränsade möjligheter för en artrik bottenfauna. Hög anger att det bedömdes vara mycket gott om skilda habitattyper och därmed goda förutsättningar för en artrik bottenfauna. Status Ordinär och God anger status mellan Låg och Hög. Många mycket fina sjöar och vattendrag är naturligen mycket habitatfattiga och har därför en naturligen Låg eller Ordinär status samt en naturligen artfattig fauna som kan ge låga värden på olika typer av avsedda att avspegla vattenkvalitet, detta oavsett den faktiska vattenkvaliteten i sig. Omvänt gäller det motsatta, en habitatrik lokal kan innehålla en artrik bottenfauna som kan ge höga värden indikerande högre vattenkvalitet än den faktiskt rådande. Naturvärdesstatus: Bedömning av det limniska naturvärdet utifrån förekomst av rödlistade arter, sällsynta arter och/eller fina och väl balanserade bestånd av viktiga indikatorarter avseende vattenkemi och/eller habitategenskaper. 15

I huvudet på lokalfaktabladens förstasida har rubrikerna nedan Programspecifikt_I D (VISS) Vattenförekomst (EU_ID) Kalkning/ kalkpåverkad (Åtgomr) Nationellt värdefull (fisk/natur) Tidsserie, referens (Prov_ID, vattenkemi) förkortats enligt nedan ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens 16

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_11 Övrigt vatten U_FiV_9 Runnabäcken. Gersilla. VS509. ID 31533. 6587785-1516140-15. 2013-05-06. Uppföljning vart 3:e år av bottenfaunan (öringvattendrag). Kungsör VS509 Samlad ekologisk bedömning är Måttlig. Lokalen hyser delar av en tämligen fin bottenfauna av sydlig källbäckskaraktär. Indikationen är att vattnet i bottensubstratet varit tämligen syrgasrikt samt att ph inte understigit 6,4. Vår bedömning är bottenfaunan, likväl som de potentiellt goda reproduktionsmöjligheterna för öring, är beroende av den relativt kraftiga uppströmningen av kyligt grundvatten i bottnarna. Vi bedömer vidare att uppströms liggande jordbruk påverkat faunan i negativ riktning via hög grumlighet i vattnet. Lokalbeskrivning: Vattnet var mycket grumligare än år 2007. Lokalen påverkas bla av jordbruk och väg E20. Lokalen var tämligen väl skuggad, främst av al och andra lövträd. Vattendragsbredden var 2,1-7,3 meter, djupet som mest 0,25 meter och vattenhastigheten som högst 0,9 m/sek. Prov togs längs den högra/västra stranden. Lokalen sträcker sig från koordinaten och 65 meter uppströms. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av lövskog i gräsrik parkliknande mark. I vattendragets näromgivning dominerade al och hägg. Dessutom noterades björk och gran. Den sparsamma vattenvegetationen utgjordes av mossan Fontinalis och grönalger. Temperaturen i det måttligt färgade men mycket grumliga vattnet var 7,9 C. Vattendraget var fattigt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. I fält noterades ett uppströmningsområde för kyligt grundvatten. Bottnen bestod huvudsakligen av sten med inslag av grus, sand och silt. Trädrötter som sträckte sig ut över bottnarna var allmänt förekommande. Fin- och grov död ved noterades. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del med stenoch grusbotten. Vattnet var grumligare än år 2007. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del med sten, grus och sandbotten. Vattnet var grumligare än år 2007. 17

Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som mycket god. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 2007-04-19 38 5251 1,45 3,21 16 95 5,0 5 0,25 71 2013-05-06 27 2445 1,79 3,39 33 95 5,3 5 0 100 Faunastruktur: Tämligen dåligt balanserad fauna med ganska lågt antal taxa men normalt individantal. Ganska låg andel POEPT-taxa. Hög andel försurningskänsliga men ganska låg andel föroreningskänsliga taxa. Låg andel arter som kräver relativt klart vatten för sin överlevnad. Dominerande funktionell grupp var samlare, bla dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex. Rovdjur svarade för 8% (bl.a. nattsländesläktet Plectrocnemia). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver, dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex. Skalbaggen Elmis aenea var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Försurningskänsliga arter som påträffades var sötvattensmärlan Gammarus pulex, dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländorna Hydropsyche saxonica och Lype reducta. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var nattsländorna Lype reducta och Sericostoma personatum. Låg andel arter som kräver relativt klart vatten för sin överlevnad. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 71%, erhölls med proven från samma lokal år 2007. Likhet 61% erhölls med ett några smärre källvattendrag inom Västmanlands och Dalarnas län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från 2001-04- 18 i lokal VS290 i Utterdalsbäcken i Västmanlands län (79%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (42%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,23, erhölls med provet från 2004-05-25 1 i lokal GO43 i den källpåverkade Närkån på Gotland. Distanser <0,34 erhölls genomgående med jordbrukspåverkade källflöden. Resultaten från distansanalysen visar tillsammans med resultaten från likhetsanalysen att Runnabäcken bör klassificeras som ett jordbrukspåverkat källvattendrag med dragning åt mer sydliga-sydostliga förhållanden. Den höga andelen grundvattenuppströmning i Runnabäckens bottnar förtar delvis verkan av det mindre rena ytligare vattnet. DFI 18

Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 2007 och 2013 är så lika varandra att förändringarna med tiden bör ses som marginella trots ganska stora skillnader i taxa- och individantal. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 5,28 0,98 DJ Hög 9 0,80 MISA Nära neutralt 34,09 0,72 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Måttlig God Nära neutral Måttlig Ganska högt Måttlig Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den tämligen dåligt balanserade samt art- men normalt individrika bottenfaunan avvek från den som bedöms skulle ha funnits under ostörda förhållanden. Trots ett tämligen normalt innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa bedöms faunan vara så störd att den ekologiska statusen måste klassas som Måttlig. Faunan var skadad av det grumliga vattnet samt av den sedimentation av bottnarna som grumligt vatten medför. Statusen kan inte klassas som Hög eller God så länge förhållandena inte medger normal förekomst av arter med huvudsaklig hemvist under block och sten, t.ex. dagsländan Heptagenia sulphurea, och normal förekomst av arter som filtrerar ut sin föda från vattnet, t.ex. nattsländor inom familjen Philopotamidae. Närsalter (DJ): Andelen riktigt renvattenkrävande taxa var så låg att den ekologiska statusen klassas som God i stället för Hög. Ett normalt bestånd av nattsländan Rhyacophila fasciata indikerar förekomst av uppströmningsområden med renare vatten än vattnet i den fria vattenmassan. Surhetsklass: Mycket rikt bestånd av sötvattensmärlan Gammarus pulex och dagsländan Baetis rhodani indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes huvudsakligen av slamtäckt sten och det var ont om andra typer av mikrohabitat varför vi klassar biotopens status som Måttlig. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Den relativt onaturliga bottenfaunan gör att det limniska naturvärdet borde klassas som Ordinärt. Lokalens förutsättningar för god reproduktion av öring gör att det limniska naturvärdet likväl bör klassas som Ganska högt. 19

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_1 SE662665-148445 122 D U_FiV_22/SE0250183 Forsån. Hedhammar. VS133. Forsåns naturreservat. Id: 31530. 6630530-1485095-133. 2013-05- 16. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. Riddarhyttan VS133 Samlad ekologisk bedömning är God. Lokalen påverkas av uppströmmande grundvatten som i kombination med näringsrikt och turbulent samt väl syresatt vatten skapar förutsättningar för en tämligen stabil fauna med innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga arter. Indikationen är att ph inte understigit 6,4. Troligen förekommer perioder med förorenat vatten som påverkar faunan i negativ riktning. Lokalbeskrivning: Kloakdoften var mer framträdande än tidigare. Lokalen påverkas av kalkning, uppströms liggande samhälle samt av reningsverk. Bredden bredd var 5-7 meter, djupet som mest 1,2 meter och vattenhastigheten som högst 1,1 m/sek. Lokalen sträcker sig från vägtrumman och 50 meter uppströms längs den vänstra/västra sidan. Lokalen kringgärdades av blandskog i gräsrik mark. I vattendragets näromgivning dominerade al. Dessutom noterades björk, rönn, salix, hägg, gran, tall och tibast. Vattenvegetationen dominerades av mossan Fontinalis, dock i mindre mängd än 2012. Vidare påträffades kabbeleka, starr och mannagräs samt grön- och rödalger. Temperaturen i det måttligt färgade vattnet var 7,3 C. Vattendraget var rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet i lokalens nedre del dominerades av block och sten och i den övre av sand. Det var ganska gott om fin- och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. 2013-08-28 Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena och det var lagom gott om olika typer av påväxtalger. Här och där ingick slagg i bottenmaterialet. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena men det var gott om olika former av slagg och detritus. Fläckvis sträckte sig trädrötter ut över bottnen. 20

Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som relativt god. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 1989-06-10 36 347 2,71 4,07 72 135 6,4 7 0,41 37 1990-08-02 34 1560 2,11 3,69 52 122 6,4 7 0,64 41 1991-06-08 49 2643 2,34 4,16 84 185 6,6 7 0,52 59 1992-06-08 42 1075 2,44 4,39 34 151 6,6 7 0,56 57 1994-02-01 38 2087 1,84 3,61 73 144 6,5 7 0,21 57 1994-09-11 64 6396 2,46 3,85 53 215 6,9 7 0,54 43 1995-09-29 53 1231 3,24 3,82 66 216 6,8 7 0,42 50 2006-05-21 57 3267 2,88 3,79 70 187 6,7 7 0,24 67 2007-08-18 53 3163 2,74 3,86 74 143 6,2 7 0,45 46 2011-05-04 54 1488 3,02 3,95 63 196 7,0 7 0,32 69 2012-05-23 44 1324 2,64 3,59 69 148 6,2 7 0,40 72 2013-05-16 39 864 2,49 3,64 76 142 6,5 7 0,00 100 Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- men ganska individfattig fauna. Hög andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 41% (mest knottlarver (Simuliidae)). Rovdjur svarade för 8% (bl.a. bäcksländan Isoperla grammatica och nattsländan Polycentropus flavomaculatus. Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver, knottlarver och av bäcksländesläktet Leuctra. Skalbaggen Limnius volckmari och nattsländefamiljen Limnephilidae var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Centroptilum luteolum, nattsländesläktet Ithytrichia, fjärilsmyggor (Psychodidae) och snäckan Ancylus fluviatilis. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Leptophlebia vespertina, bäcksländorna Isoperla grammatica, Siphonoperla burmeisteri och Brachyptera risi samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Oecetis testacea och Sericostoma personatum. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Dock påträffades den i Limnodatas databas tämligen ovanliga bäcksländan Siphonoperla burmeisteri. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likheter, 72% resp 69%, erhölls med proven från samma lokal år 2011 och 2012. Likhet 60% erhölls med ett antal medelstora fina vattendrag, främst inom Västmanlands och Dalarnas län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från 2005-05-05 i lokal DR949 i den fina Krabbsjöån i Dalarnas län (76%). Högsta likhet med Kola-vattendrag DFI 21

erhölls med Turma River (52%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,13, erhölls med provet från 2005-06-11 i lokal VS670 i den jordbrukspåverkade Kölstaån i Västmanlands län. Näst lägsta distans, SD=0,14, erhölls med provet från 2000-05-19 i lokal VB84 i den fina Rundbäcken i Västerbottens län. Resultaten från distansanalysen visar tillsammans med resultaten från likhetsanalysen att Forsån bör klassificeras som ett tämligen rent och friskt skogsvattendrag med dragning åt mer nordvästliga förhållanden. Den låga distansen till Kölstaån indikerar att Forsån vid lokal VS133 likväl varit föremål för hög närsaltbelastning. Den höga andelen grundvattenuppströmning i Forsån bottnar förtar delvis verkan av mindre rent ytligare vatten. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1989 till 2013 indikerar inte större långsiktiga förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och/eller är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, bäckbaggen Limnius volckmari och snäckan Ancylus fluviatilis. Sannolikt är vattnet vid lokal VS133 uppblandat med en hög andel grundvatten. Den relativt stabila bottenfaunan kan knappast förklaras av något annat. Förekomsten av flodpärlmussla i Forsån torde också kunna förklaras av påtaglig grundvattenuppströmning i Forsåns bottnar. Rödlistad art har inte påträffats något år. År 2013 var kloakdoften tydligare än vid något tidigare tillfälle och faunan var också betydligt taxonfattigare än vid något annat tillfälle under 2000-talet. Den tydliga kloakdoften 2013 indikerar att vattnet var förorenat vilket i så fall kan ha drivit delar av bottenfaunan på flykt, en temporär händelse som sannolikt inträffat även tidigare. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,44 0,99 DJ Hög 14 1,00 MISA Nära neutralt 32,25 0,68 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God God Nära neutral Hög Högt God Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den tämligen väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen God. Antalet taxa i relation till den variationsrika biotopen bedöms vara för lågt för att medge ekologisk status Hög. Närsalter (DJ): Den tämligen väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen God. Om det inte vore för försämringen jämfört med faunan från år 1994 och framåt skulle statusen eventuellt ha kunnat klassas som Hög, dock på gränsen till God. Bottenfauna påverkas inte så negativt av det förorenade vattnet från reningsverket eftersom detta vatten är uppblandad med friskt vatten från kraftig grundvattenuppströmning. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländan Wormaldia subnigra och snäckan Ancylus fluviatilis, indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i den nedre grunda delen främst av sten och i den övre djupa delen främst av sand. Det var gott om olika storleksfraktioner av slagg. Slaggbottnar utgör utmärkta habitat för många bottenfaunaarter. Den relativt rika vattenvegetationen, tillsammans med förekomst av fin och grov död ved, samt alrötter som sträckte sig ut över bottnen gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Den relativt fina bottenfaunan i kombination med samtidig förekomst av bäcksländorna Amphinemura borealis och Siphonoperla burmeisteri, nattsländan Oecetis testacea och snäckan Ancylus fluviatilis gör att vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt om än på gränsen till God pga allmänt sämre fauna än den som noterades från 1994 och framåt. Den sämre faunan år 2013 jämfört med faunorna från 1994 och framåt har således inte resulterat i förlust av nämnda arter. 22

BOTTENF_U_8 SE662041-149485 SE0250103 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens Hedströmmen. Bernshammar. VS385. Hedströmmens naturreservat. Id: 31532. 6616350-1497600-54. 2013-08-08. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. VS385 Samlad ekologisk bedömning är God. Den artrika och ganska fina bottenfaunan indikerar relativt rent och syrgasrikt vatten. Vidare indikeras ett ph över 6,4 i såväl bottensubstratet som i den fria vattenmassan. Vattenreglering bedöms skapa stressade förhållanden och en mindre stabil fauna än vad som annars skulle vara fallet. Lokalbeskrivning: Mängden strandnära järnutfällningar var högre än tidigare. Lokalen bedöms frånsett fiskutsättning och sportfiske vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Lokalens bredd var 8-19 meter, djupet som mest 0,9 meter och vattenhastigheten som högst 1m/sek. Lokalen kringgärdades av blandskog. I vattendragets ganska mossrika näromgivning dominerade al. Tall, gran, rönn, lönn och hägg noterades. Den glesa vattenvegetationen utgjordes av kabbeleka, starr samt en mossa av Fontinalis dalecarlica-typ. Vid 2012 års högvatten kunde de mossrika bottnar som provtogs 2011 inte undersökas. Bottensubstratet dominerades av block och sten. I lugnvattenfickor var det gott om sand, humus samt grov och fin död ved. Det var ganska ont om fria utrymmen under sten. Antropogena bottenmaterial noterades inte. Lokalen var rik på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Som framgår av fotografierna nedan var vattnet grumligt men måttligt färgat. Vattentemperaturen var 15.4 C Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var relativt förskonade från slam- och humusbeläggningar. Vattnet var grumligare jämfört med tidigare år. Bottenstruktur längs strandkanten inom relativt långsamt rinnande del. Det var gott om trädrötter som sträckte sig ut längs bottnen. Det var också gott om slam och grov detritus. 23

Provbeskrivning: 30 M42-prov med riktat sök togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och cirka 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som relativt låg på grund av stora skillnader i vattenstånd mellan skilda år. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 DFI 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 1994-09-18 48 1248 2,56 4,25 76 156 6,2 7 0,53 61 2007-04-20 46 1115 3,14 4,39 66 133 6,0 7 0,34 68 2011-08-10 64 12954 2,40 4,69 79 180 6,4 7 0,54 71 2012-08-10 50 4384 2,75 4,24 75 148 6,2 7 0,35 58 2013-08-08 60 6309 2,49 4,05 72 170 6,3 7 0 100 Faunastruktur: Normalt balanserad samt tämligen artoch individrik bottenfauna. Hög andel POEPT-taxa och tämligen normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var samlare med 24% (i huvudsak fjädermyggslarver (Chironomidae) och maskar (Oligochaeta)). Rovdjur svarade för 13% (bl. a. nattsländorna Rhyacophila nubila och Cheumatopsyche lepida). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver och av nattsländan Cheumatopsyche lepida. Nattsländorna Agapetus ochripes och Hydropsyche var, liksom ärtmusslor (Pisidium) och bäcksländan Leuctra digitata, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus group, Baetis rhodani, Centroptilum luteolum, Procloeon bifidum och Caenis luctuosa samt nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Lype phaeopa, Agapetus ochripes, Hydroptila, Ithytrichia, Ceraclea alboguttata, Ceraclea dissimilis och Ceraclea nigronervosa. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Heptagenia sulphurea, Serratella lactata och Serratella ignita, trollsländorna Calopteryx virgo och Onychogomphus forcipatus, bäcksländorna Isoperla grammatica och Leuctra fusca samt nattsländorna Lype phaeopa, Lepidostoma hirtum, Ceraclea alboguttata, Ceraclea dissimilis, Ceraclea nigronervosa, Mystacides azurea, Oecetis notata och Oecetis testacea. En stensimpa erhölls. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Fynd gjordes likväl av arter som är ganska ovanlig i Limnodatas databas, bla av nattsländorna Oecetis notata, Ceraclea alboguttata och Ceraclea nigronervosa. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 71%, erhölls med provet från 2011-08-10 i samma lokal. Likhet >60% erhölls endast med faunan i prov från Hedströmmen (VS385) och Gunnilboån (VS140). Reducerad 24

fauna: Högsta likhet erhölls med provet från 2011-08-09 i samma lokal (74%). Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Turma River (50%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,16, erhölls med provet från 2007-08-16 i lokal VG315 i öringvattendraget Hjoån i Västra götalands län. Näst lägsta likhet, SD=0,17, erhölls med provet från 2008-08-06 i lokal VS19 i Hedströmmen i Västmanlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Hedströmmen vid lokal VS385 bör klassificeras som ett större lövskogsvattendrag med relativt rent och friskt vatten och med goda förutsättningar att hysa en artrik bottenfauna med innehåll av såväl försurnings- som föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1994, 2007, 2011, 2012 och 2013 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter avseende ej sura förhållanden och måttlig närsaltbelastning och som utgör viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Bottenfaunasamhällets innehåll av olika arter har dock varierat en hel del med tiden vilket bedöms bero på de stressade förhållanden som bla vattenreglering och många vadande fiskare kan medföra. Rödlistad art har inte påträffats något år. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,30 1,17 DJ Hög 12 1,40 MISA Nära neutralt 50,10 1,05 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God God Nära neutral Hög Högt God Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Att den ekologiska statusen klassas som Hög av ASPT bedöms bero på att lätt stressade förhållanden, som t.ex. reglering och fiskutplantering, medfört hög artrikedom som i det här fallet bygger på värdet på ASPT-et. Vidare har det turbulenta och väl syresatta vattnet resulterat i förekomst av många familjer med höga värden. Den höga andelen arter som gynnas av näringsrika förhållanden, t. ex. nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Hydropsyche siltalai, gör att vi likväl bedömer den ekologiska statusen som God och inte som Hög. Närsalter (DJ): Den relativt taxonrika faunan indikerar i kombination med normal individrikedom att svåra störningar ej förekommit. Förekomst av bl.a. dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländan Agapetus ochripes indikerar goda syrgasförhållanden. Den höga andelen arter som gynnas av lite näringsrikare förhållanden, t. ex. nattsländan Cheumatopsyche lepida och nattsländesläktet Hydropsyche, gör att vi likväl bedömer den ekologiska statusen som God. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Caenis luctuosa och Centroptilum luteolum samt nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Agapetus ochripes, indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Biotopen var mycket varierad med såväl hastigt som långsamt rinnande avsnitt och djupa och grunda områden. Vidare fanns där trädrötter som sträckte sig utöver bottnen samt partier med ansamlingar av fin död ved. Biotopens status bedöms därför som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. Förekomst av de i Limnodatas databas tämligen ovanliga nattsländorna Ceraclea alboguttata, Ceraclea nigronervosa och Oecetis notata inom en i övrigt relativt väl balanserad bottenfauna med innehåll av flera försurnings- och föroreningskänsliga arter gör att vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt. Värt att notera är den unika sammansättningen av skilda arter inom lokal VS385. Samtidig förekomst av de nämnda nattsländorna t.ex., har vi inte i något annat bottenfaunaprov i databasen. 25

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens SE664012-148288 2595 Ribäcken. Tackbyn. VS536. Id: 31526. 6641557-1482662-168. 2013-05-04. Uppföljning vart 3:e år av bottenfaunan (öringvattendrag). Samlad ekologisk bedömning är Måttlig. Som tidigare dominerades faunan av relativt renvattenkrävande arter som dock gynnas av surt vatten. Vår bedömning är att ph temporärt understigit 5,6 men ej 4,8 vid vårens högflöden. Möjligen bör ph strax under 5,6 betraktas som naturligt lägsta ph för bäcktypen varvid den samlade ekologiska bedömningen borde sättas till God i stället för som nu, Måttlig. Lokalbeskrivning: Som 2008 men mindre mängd rödalger (Batrachospermum) samt klarare vatten. Omgivningen närmast vattendraget utgjordes av mossrik blandskog med i första hand gran. Björk noterades. Bäcken var 0,7-3,2 meter bred och som mest 0,6 meter djup. Vattenhastigheten var som högst 0,7 meter/sekund. Bottnen utgjordes i huvudsak av block, stor sten, sten och grovt grus. Grov och fin död ved noterades. Den sparsamma vattenvegetationen utgjordes av mossor (Fontinalis m.fl.) och rödalger (Batrachospermum). Det var ont om olika typer av mikrohabitat för bottenfauna Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del med stenoch grusbotten. Det var inte lika gott om rödalger (Batrachospermum ) som 2008. Vattnet var mycket klarare än år 2008. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Det var ganska ont om detritus. På en del håll sträckte sig tunna rottrådar ut längs botnen. Vattnet var mycket klarare än år 2008. 26

Provbeskrivning: 30 riktade M42-prov togs i hela bäckfåran, från koordinat och 50 meter uppströms. Det var lätt att ta prov. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som mycket hög. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 2008-04-24 30 773 2,71 2,52 93 99 6,2 7 0,52 68 2013-05-04 23 393 1,81 2,13 97 77 5,9 6 0 100 Faunastruktur: Ganska obalanserad samt art- och individfattig bottenfauna. Ganska hög andel POEPTtaxa men försurningskänsliga taxa påträffades inte. Dock hög andel föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 42% (i huvudsak knottlarver (Simuliidae)). Rovdjur svarade för 2% (bla bäcksländorna Diura nanseni och Isoperla grammatica). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av knottlarver (Simuliidae) och bäcksländan Leuctra hippopus. Bäcksländorna Amphinemura borealis och Nemoura cinerea var ganska allmänna. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Försurningskänsliga taxa påträffades inte. Föroreningskänsliga arter som påträffades var bäcksländorna Diura nanseni, Isoperla grammatica, Brachyptera risi, Nemurella pictetii, Leuctra hippopus och Leuctra nigra. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistade och/eller ovanliga arter påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet erhölls med provet från 2008-04-24 i samma lokal (68%). Likhet 60% erhölls med flera provtagningsdatum i den av grumling svårt skadade lokal VS168 i Getbrobäcken i Västmanlands län. Likhet >61% erhölls i övrigt bara med det myrpåverkade källvattendraget Lill-Trumman i Dalarnas län. Reducerad fauna: Högsta likhet, 78%, erhölls med provet från 2001-04-18 (före grumlingsskada) i lokal VS168 i Getbrobäcken Västmanlands län. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Punsyj Creek (32%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,28, erhölls med provet från 2004-11-04 i lokal HA174 i Lillån i Hallands län. Näst lägsta distans erhölls med provet från 2008-04-16 i lokal VS544 i Röda jorden-området i Igeltjärnsbäcken i Västmanlands län (0,30). Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Ribäcken bör klassificeras som ett rent och friskt men surt källvattendrag med goda förutsättningar att hysa en fin bäcksländsfauna. Förändringar med tiden: Faunan år 2013 var taxon- och individfattigare än 2008 men indikerar likväl fortsatt goda förhållanden för en fin bäcksländsfauna. DFI 27

BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 5,92 0,91 DJ God 12 0,78 MISA Mycket surt 0,00 0,00 SS Dålig Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God Hög Surt Måttlig Ordinärt Måttlig Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Ribäcken är en kylig källbäck med en i sammanhanget tämligen normal bäcksländsfauna. Sådana bäckar, som naturligen kan vara ganska sura, har vanligen en taxaoch individfattig bottenfauna. Den ganska dåligt balanserade faunan medger dock inte att statusen klassas som Hög. Det som främst saknas för att statusen skall klassas som Hög är en bättre balanserad fauna samt förekomst av bäcksländan Capnopsis schilleri, nämnda art påträffades år 2008. Statusen klassas nu som God. Närsalter (DJ): Förekomst av flera tämligen föroreningskänsliga bäcksländsarter, bla Diura nanseni, Isoperla grammatica, Brachyptera risi och Nemurella pictetii, medger ingen annan bedömning än status Hög. Surhetsklass: Den totala avsaknaden av försurningskänsliga taxa visar att Ribäcken måste klassas som en sur bäck. Indikationen är att ph som lägst var lägre år 2013 än år 2008 vilket inte var förväntat. Vår bedömning är att ph med säkerhet har understigit 5,6 men inte 4,8 vilket ger surhetsklass Surt. Biotopens status: Det var ont om skilda typer av mikrohabitat för bottenfauna. Biotopens status bedöms som Måttlig. Naturvärdesstatus: Det limniskt naturvärdet bedöms som Ordinärt eftersom ovanliga arter inte påträffades samtidigt som bottenfaunans totala taxonsammansättning i sig är tämligen allmänt förekommande i sura men rena och friska små skogsbäckar. 28

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens SE664037-148559 2595 Råmyrbäcken. Baggå.VS488. Id: 31528. 6641795-1485275-173. 2013-05-04. Uppföljning vart 3:e år av bottenfaunan (öringvattendrag). VS364 Samlad ekologisk bedömning är Måttlig. Som tidigare dominerades faunan av tämligen renvattenkrävande arter som dock gynnas av surt vatten, vår bedömning är att ph vid vårens högflöden temporärt understiger 5,6 men ej 4,8. Möjligen bör ph strax under 5,6 betraktas som naturligt lägsta ph för bäcktypen varvid den samlade ekologiska bedömningen borde sättas till God i stället för som nu, Måttlig. Lokalbeskrivning: Som tidigare men lägre andel rödalger och vitmossor samt klarare vatten. Vattendragets bredd var 0,8-3,8 meter, djupet som mest 0,8 meter och vattenhastigheten som högst 0,3 m/sek. Bottensubstratet dominerades av strilsand med inslag av grus. Fläckvis var det gott om detritus i form av mer eller mindre nedbrutna barr, pinnar, grenar och annat organiskt material. Vattenvegetationen dominerades av vitmossa, rödalger och starr. Det var gott om överhängande strandpartier vilket skapat väl skuggade mikrohabitat. Temperaturen i det klara vattnet var 4,2 o C. Vattendraget var ordinärt rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Vattendraget kringgärdades av gran-/tallskog med inslag av björk och en. I vattendragets gräs- och vitmosserika näromgivning noterades i första hand gran, tall och björksly. Al noterades också. Intressant bäcktyp. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del med grus-/strilsandsbotten. Det var inte lika gott om rödalger och vitmossor som 2009. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Det var gott om olika typer av detritus. På många håll utgjordes själva strandkanten av vitmossor som här och där sträckte sig ut över bottnarna. 29

Provbeskrivning: 30 riktade M42-prov togs inom hela bäckfåran, från koordinat och 50 meter uppströms, fram till vägtrumman. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som mycket hög. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 40 14 2059 1795 2,38 0,50 3,08 0,61 63 21 128 47 6,0 0,7 6 1 8 meter breda 53 12 2294 1546 2,54 0,39 3,61 0,37 40 20 149 33 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1757 1729 2,44 0,53 3,47 0,64 58 25 136 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 2006-05-16 28 1775 2,25 2,14 78 104 5,8 5 0,29 63 2009-05-13 23 2614 2,33 2,12 87 77 5,5 5 0,23 69 2013-05-04 29 1548 2,35 2,04 79 95 5,6 5 0 100 Faunastruktur: Normalt balanserad fauna. Ganska artfattig men normalt individrik. Hög andel POEPTtaxa. Riktigt försurningskänsliga taxa påträffades inte, dock förekomst av ganska försurningskänsliga taxa. Ganska rik förekomst av föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var samlare (37%), i första hand dagsländan Leptophlebia vespertina. Rovdjur svarade för 8%, främst nattsländesläktet Plectrocnemia. Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver samt av bäcksländorna Nemoura cinerea och Nemurella pictetii. Allmänt förekommande var gråsuggor (Asellus aquaticus) och dagsländan Leptophlebia vespertina. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Försurningskänsliga arter påträffades inte. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Leptophlebia vespertina, trollsländan Aeshna cyanea samt bäcksländorna Nemurella pictetii och Leuctra hippopus. Fisk observerades inte. Groddjur observerades inte. Rödlistade arter och/eller sällsynta arter: Rödlistade och/eller sällsynta arter påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Näst högst likhet, 68%, erhölls med faunan i samma lokal 2009-05-13. Högst likhet, 70%, erhölls med faunan 2006-05-22 i den av grumling skadade lokal VS168 i Getbrobäcken i Västmanlands län. Likheter 61% erhölls i övrigt med några smärre sura skogsvattendrag, främst inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet, 80%, erhölls med provet från 2009-05-13 vid samma lokal. Likheter 61% erhölls i övrigt med ett flertal smärre vattendrag av vitt skilda typer. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Punsyj Creek (33%). Kartan visar lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,28, erhölls med provet från 2004-11-04 i lokal HA174 i Lillån i Hallands län. Näst lägsta distans erhölls med provet från 2008-04-16 i lokal VS544 i Röda jordenområdet i Igeltjärnsbäcken i Västmanlands län (0,30). Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Ribäcken bör klassificeras som ett rent och friskt men surt källvattendrag med goda förutsättningar att hysa en fin bäcksländsfauna. DFI 30

Förändringar med tiden: 2013 års fauna var strukturellt likvärdig de som påträffades 2006 och 2009. Gråsuggor, dagsländan Leptophlebia vespertina samt bäcksländorna Nemoura cinerea och Nemurella pictetii hörde samtliga årtal till lokalens karaktärsarter. Rödlistad art har inte påträffats vid något årtal. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT God 5,59 0,86 DJ Måttlig 9 0,44 MISA Mycket surt 10,68 0,22 SS Dålig Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God God Surt Måttlig Ordinärt Måttlig Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Råmyrbäcken är en kylig myrpåverkad källbäck med en i sammanhanget tämligen normal bottenfauna. Sådana bäckar, som naturligen kan vara ganska sura, har vanligen en taxa- och individfattig bottenfauna. Det som främst saknades för att statusen skall klassas som Hög är förekomst av för habitatet typiska taxa som t.ex. dagsländan Siphlonurus aestivalis, nämnda art påträffades år 2006. Statusen klassas nu som God. Närsalter (DJ): Rik förekomst av bäcksländan Nemurella pictetii och dagsländan Leptophlebia vespertina indikerar ett rent och syrgasrikt vatten ger statusen God på gränsen till Hög. För att kunna klassas som Hög borde mer krävande arter av bäcksländor ha påträffats, t.ex. Isoperla grammatica. Surhetsklass: Den totala avsaknaden av försurningskänsliga taxa visar att Råmyrbäcken måste klassas som en sur bäck. Vår bedömning är att ph med säkerhet har understigit 5,6 men inte 4,8 vilket ger surhetsklass Surt. Att MISA erhåller så låg EK att statusen klassas som Mycket sur beror bland annat på att andelen sönderdelare var relativt hög. Det är dock normalt med en hög andel sönderdelare i smärre bäckar, ffa högt upp i vattensystemen, detta oavsett ph där. Det är också vanligt att snäckor saknas samt att antalet familjer och antalet taxa av dagsländor är lågt i källflödesbäckar. Biotopens status: Biotopen var normalt rik på mikrohabitat av skilda typer. Biotopens status bedöms som Ordinär. Naturvärdesstatus: Rödlistade arter påträffades inte. Den sällsyntaste art som hittades var den för biotoptypen ganska vanliga skräddaren Gerris lateralis. Nämnda art, och bottenfaunasamhället i sig, medger inte annat än att det limniska naturvärdet bedöms som Ordinärt. 31

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_4 SE664635-148434 123 R U_FiV_21/SE0250141 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. Naturreservat Malingsbo-Kloten. VS364. Id: 31527. 6644443-1484055-170. 2013-05-04. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring och flodpärlmussla. VS364 VS19 VS668 Samlad ekologisk bedömning är Mycket hög. Den normalt artrika och fina bottenfaunan innehöll öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Indikationen är att ph understigit 6,4 men ej 6,0 samt att vattnet varit normalt näringsrikt. Ett lästa ph strax under 6,4 torde vara normalt för bäcktypen. Enligt vår bedömning ett av länets finaste vattendrag med en troligen ursprungslik bottenfauna. Lokalbeskrivning: Snarlikt år 2012 men mindre mängd fin död ved än tidigare. Lokalen bedöms, frånsett kalkning, vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Vattendragets bredd var 1,3-4,4 meter, djupet som mest 0,4 meter och vattenhastigheten som högst 1,1 m/sek. Lokalen sträcker sig från 71,5 till 21,5 meter nedströms utloppströskeln vid Lilla Håltjärnen. På denna sträcka kringgärdades vattendraget främst av grov gles tallskog med inslag av gran och björk. I vattendragets gräs- och mossrika näromgivning noterades i första hand gran och björk. Al, sälg, rönn, tall och en noterades också. Bottensubstratet karaktäriserades av block och sten. Det var ganska gott om fria utrymmen under sten. Antropogena bottenmaterial noterades inte. Den sparsamma vattenvegetationen utgjordes av starr, ranunkel och mossor samt röd- och grönalger. Temperaturen i det klara och måttligt färgade vattnet var 9,3 C. Vattendraget var ordinärt rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Många stenar var täckta av ett tunt halt filtliknande algskikt med innehåll av bl. a. humus. Sand- och gruspartier var relativt förskonade från slam- och humusbeläggningar. 32 Bottenstruktur längs strandkanten inom långsamt rinnande del. Det var tämligen gott om olika typer av rötter från såväl land- som vattenvegetation. Mängden fin död ved var lägre än tidigare.

Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den högra/östra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Det var lätt att ta prov. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som mycket hög. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 1994-07-18 52 3620 1,84 3,76 68 178 6,6 7 0,68 54 2006-05-22 46 2478 2,41 3,74 73 169 6,8 7 0,48 51 2009-05-13 55 2696 2,84 3,37 65 189 6,3 7 0,36 69 2011-05-04 62 4903 2,73 3,32 59 223 6,8 7 0,18 74 2012-05-13 51 3498 2,63 3,67 41 210 6,8 7 0,21 67 2013-05-04 44 3381 2,36 3,87 59 167 6,7 7 0 100 Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- och ganska individrik bottenfauna. Ganska låg andel POEPT-taxa men normalt innehåll av försurningsoch föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var aktiva filtrerare med 32% (i huvudsak ärtmusslor (Pisidium) men också en flodpärlmussla). Rovdjur svarade för 13% (i huvudsak trollsländan Onychogomphus forcipatus och nattsländan Rhyacophila nubila). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver, ärtmusslor och bäcksländan Amphinemura borealis. Nattsländan Hydropsyche siltalai var, liksom dagsländan Heptagenia sulphurea, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga taxa som påträffades var igeln Helobdella stagnalis, flodkräftan Astacus astacus, dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländorna Lype phaeopa och Hydroptila samt flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var flodkräftan Astacus astacus, dagsländan Heptagenia sulphurea, trollsländorna Calopteryx virgo, Onychogomphus forcipatus och Cordulegaster boltonii, bäcksländorna Isoperla grammatica och Leuctra hippopus, nattsländorna Lype phaeopa, Lepidostoma hirtum, Oecetis testacea och Sericostoma personatum samt flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera Två öringar, troligen 1+, noterades i fält. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistade arter som påträffades var flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) samt flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i kategori EN (Starkt hotad). Likhetsanalys: Total fauna: Högst likhet erhölls med provet från 2011-05-04 i samma lokal (74%). Likhet 60% erhölls med flera fina små skogsvattendrag, främst inom Västmanlands och Dalarnas län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från samma lokal DFI 33

2011-05-04 (75%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (44%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Lägst distans, SD=0,18, erhölls med provet från 2011-05-04 i samma lokal. Näst och nästnäst lägsta distanser erhölls också med tidigare prov från samma lokal. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Håltjärnsbäcken bör klassificeras som ett rent och friskt skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: Faunan år 2013 var taxonfattigare än tidigare men indikerar likväl fortsatt goda förhållanden för försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Lägre andel fin död ved än tidigare bedöms ha bidragit till den taxonfattigare bottenfaunan. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,75 1,03 DJ Hög 13 0,89 MISA Nära neutralt 29,55 0,62 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Måttligt sur God Mycket högt Mycket hög Anmärkning: Den samlade ekologiska bedömning blir Mycket hög eftersom vi bedömer att ett lägsta ph strax under 6,4 är naturligt för bäcktypen. Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den välbalanserade samt normalt art- och individrika faunan med normalt innehåll av flera försurnings- och föroreningskänsliga arter medger ingen annan bedömning än status Hög. Närsalter (DJ): Den välbalanserade samt normalt art- och individrika faunan med normalt innehåll av flera föroreningskänsliga arter medger ingen annan bedömning än status Hög. Surhetsklass: Förekomst av försurningskänsliga arter som flodkräftan Astacus astacus och flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera samt normalt bestånd av dagsländan Baetis rhodani indikerar att ph i den fria vattenmassan likväl som i bottensubstratet inte har understigit 6,4. Vår bedömning är att surhetsklassen skall bedömas som Nära neutralt, om än på gränsen till Måttligt sur pga det låga individantalet av de två förstnämnda arterna. Biotopens status: Det var tämligen gott om skilda typer av mikrohabitat för bottenfauna inkluderande olika typer av rötter som sträckte sig ut över bottnarna samt tämligen rik förekomst av sten med fri undersida. Biotopens status bedöms som God. Naturvärdesstatus: Fynd av flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) och av flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad) ger ett Mycket högt limniskt naturvärde. 34

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_10 SE661646-150730 124 C U_FiV_20 Vågsjöbäcken. Vågsjön. VS202. Id: 31529. 6619724-1508913-75. 2013-06-09. Uppföljning vart 3:e år av bottenfaunan (vattendrag med hög andel värdefulla sträckor) VS202 Vågsjön Samlad ekologisk bedömning är Hög. Den fina bottenfaunan innehöll ett flertal tämligen försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Indikationen är att ph inte understigit 6,4 samt att vattnet varit måttligt näringsrikt. Fynd av dagsländan Ephemera danica ger lokalen ett plusvärde. Lokalbeskrivning: I stort identiskt med år 1989. Lokalen påverkas av fiskutplantering, kalkning och skogsbruk. Vattendragets bredd skattades till 3-7 meter, djupet som mest 0,4 meter och vattenhastigheten som högst 1,0 m/sek. Lokalen börjar vid blockområde 42 meter nedströms vägen och sträcker sig fram till vägen. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av blandskog. I vattendragets näromgivning dominerade al och pors. Vidare noterades björk, rönn, salix, gran och en. Den strandnära vattenvegetationen dominerades av starr med inslag av kabbeleka, svärdslilja och smalkaveldun. Den egentliga vattenvegetationen dominerades av grön- och rödalger samt en obestämd nateväxt (Potamogeton). Vidare noterades smärre mosspartier. Vattendraget var tämligen rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades i lokalens övre del av block och stor sten och i den nedre delen av sand. Här och där sträckte sig alrötter ut över bottnen. Det var ganska gott om detritus och fin död ved. I lokalens övre del var det relativt gott om fria utrymmen under sten. Som framgår av fotografierna var vattnet tämligen klart och måttligt humusfärgat. På grund av stor mängder pollen var vattnet grumligare än 1989. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Block, stenar, grus och sand var beklädda med en lagom mängd av olika typer av påväxtalger. Grumligheten utgörs av pollen. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Det var tämligen gott om findetritus och fin död ved av för bottenfaunan god kvalitet. Grumligheten utgörs av pollen. 35

Provbeskrivning: 30 riktade M42-prov togs i hela bäckfåran, från koordinat och 42 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms tekniskt sett som god. Det var lätt att ta bra prov. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 1989-06-09 51 1486 3,05 3,67 72 181 6,5 7 0,28 52 2013-06-09 68 4243 3,11 3,86 74 206 6,6 7 0 100 Faunastruktur: Väl balanserad samt ganska art- och individrik fauna. Normal andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 24% (främst knottlarver samt nattsländorna Hydropsyche siltalai och Cheumatopsyche lepida). Rovdjur svarade för 19% (bla svidknottslarver samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Oecetis testacea. Dominerande djurformer: Faunan dominerades av nattsländorna Hydropsyche siltalai och Cheumatopsyche lepida. Fjädermyggslarver och knottlarver var, liksom gråsuggor (Asellus aquaticus), bäcksländesläktet Leuctra och bäcksländan Amphinemura borealis, dagsländorna Heptagenia sulphurea och Baetis rhodani samt bäckbaggen Limnius volckmari, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var iglarna Erpobdella octoculata och Helobdella stagnalis, dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis rhodani, Nigrobaetis niger, Centroptilum luteolum och Ephemera danica, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Ithytrichia och Adicella reducta samt snäckan Hippeutis complanatus. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Kageronia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia vespertina, Ephemera danica och Serratella ignita/lactata, trollsländorna Calopteryx virgo, Onychogomphus forcipatus, Cordulegaster boltonii, Somatochlora metallica och Libellula, bäcksländorna Isoperla grammatica och Leuctra samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Adicella reducta, Athripsodes albifrons, Mystacides azurea, Oecetis testacea och Molannodes tinctus. Ett fiskyngel noterades. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad art påträffades inte. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Adicella reducta. DFI Lägre taxonomisk detaljeringsgrad år 1989 Likhetsanalys: Total fauna: Likheten med faunan från 1989-06-09 var endast 52% beroende på lägre detaljeringsgrad i artbestämningen då. Högsta likhet, 72%, erhölls med provet från 2012-05-07 vid den nedströms belägna lokalen VS484. Likheter 61% erhölls med ett antal fina vattendrag i Västmanlands, Dalarnas och Uppsala län. Reducerad fauna: Likheten med faunan från 1989-06-09 var vid samma 36

detaljeringsgrad i taxonomiska nivåer 67%. Högsta likhet, 76%, erhölls med provet från 2011-05-10 vid den nedströms belägna lokalen VS484. Likheter 61%.erhölls med flera fina syd- och mellansvenska vattendrag. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (45%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. Distansanalys: Total fauna: Näst lägsta distans, SD=0,23, erhölls med provet från 2011-05-10 i den nedströms belägna lokalen VS484. Lägst distans, SD=0,22, erhölls med provet från 1992-06-02 i lokal VS140 i den regleringspåverkade och ganska näringsrika Gunnilboån i Västmanlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Venabäcken, via lokal VS202, bör klassificeras som ett rent och friskt samt via sjöpåverkan initialt relativt näringsrikt skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: Under 1960-talet var det försurningskänsliga dagsländesläktet Ephemera ganska vanliga i Vågsjön och i Vågsjöbäcken ner till Rölösjön. Åren 1983, 1985 och 1989 påträffades inga Ephemera inom nämnda sträcka trots att dessa specifikt eftersöktes. År 2013 påträffades en individ av Ephemera danica i lokal VS202. Vi bedömer att artens kolonisation möjliggjorts av utförda kalkningar i Vågsjön. Vid sidan av nämnda art påträffades fler försurningskänsliga taxa och individer än vid något tidigare tillfälle i lokal VS202 och närliggande lokaler. Förenklad provtagning i Vågsjöns litoral 2013-06-09, vid koordinat 6619745-1509445, visade på rika bestånd av försurningskänsliga arter där, bla dagsländesläktet Caenis och snäckor. Vågsjöns bottnar, samt vattenvegetationen där, var vid den undersökta lokalen fullständigt täckta av ett tjockt gult/gulbrunt lager av pollen. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,65 1,24 DJ Hög 13 1,60 MISA Nära neutralt 54,38 1,14 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral Hög Högt Högt Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade samt ganska art- och individrika bottenfaunan med innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög. Närsalter (DJ): Den väl balanserade samt ganska art- och individrika bottenfaunan med innehåll av relativt föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög. Det relativt stora innehållet av föroreningsgynnade arter som t.ex. igeln Erpobdella octoculata och gråsuggan Asellus aquaticus är normalt vid lokaler nära sjöutlopp eftersom dessa vanligen är näringsrikare än vad vattnet i lokaler på större avstånd från sjö är. Det rika beståndet av bäckbaggen Limnius volckmari, i kombination med förekomst av bäcksländan Isoperla grammatica, gör att status God för närvarande inte är aktuell. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Ephemera danica samt nattsländan Cheumatopsyche lepida och snäckan Hippeutis complanatus indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutralt. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i den nedre delen främst av sand och i den övre av block och sten med många fria undersidor. Det var gott om grov detritus av för bottenfaunan hög kvalitet. Den relativt rika och varierade vattenvegetationen, tillsammans med ganska rik förekomst av fin död ved samt alrötter som sträckte sig ut över bottnarna, gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. Den ganska ovanliga nattsländan Adicella reducta vilket i kombination med en välbalanserad samt tämligen taxa- och individrik bottenfauna ger ett Högt limniskt naturvärde. 37

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_9 SE661646-150730 124 C U_FiV_20/SE0250185 Venabäcken. Vena. VS484. Venabäckens naturreservat. Id: 31521. 6616930-1507170-68. 2013-05-16. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. VS484 Samlad ekologisk bedömning är God. Den i tiden relativt stabila och fina bottenfaunan har innehållit ett flertal relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Indikationen är att ph understigit 6,4 men inte 6,0 samt att vattnet varit måttligt näringsrikt. Lokalbeskrivning: I stort identiskt med år 2012. Lokalen påverkas av fiskutplantering, kalkning och skogsbruk samt av uppströms liggande bebyggelse. Vattendragets bredd var 3,0-12,7 meter, djupet som mest 0,7 meter och vattenhastigheten som högst 1,1 m/sek. Lokalen börjar 10 meter nedströms träspång och sträcker sig 50 meter uppströms längs den västra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av gräsrik lövskog och ängsmarker med gles bebyggelse. I vattendragets näromgivning dominerade al. Vidare noterades björk, rönn, salix, gran och en. Den strandnära vattenvegetationen dominerades av starr med inslag av kabbeleka, kråkklöver, kalla och topplösa. Den egentliga vattenvegetationen dominerades av grön- och brunalger samt två skilda former av mossan Fontinalis. Vidare noterades gul näckros, igelknopp, strandranunkel, mannagräs samt grön-, brunoch rödalger. Vattendraget var tämligen rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades i lokalens övre del av block och stor sten och i den nedre delen av sten, grus och sand. Här och där sträckte sig alrötter ut över bottnen. Det var gott om detritus och fin död ved. I lokalens övre del var det ganska gott om fria utrymmen under sten. Som framgår av fotografierna var vattnet tämligen klart och måttligt humusfärgat. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Det var gott om olika typer av friska vattenväxter. Block, stenar, grus och sand var beklädda med en lagom mängd av olika typer av påväxtalger. På fotot syns bla igelknopp (Sparganium sp.). Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Det var tämligen gott om findetritus och fin död ved av för bottenfaunan god kvalitet. På fotot syns gul näckros. 38

Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov längs den vänstra/västra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som god. Det var lätt att ta bra prov. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 2006-05-16 49 2072 2,74 3,71 59 169 6,3 7 0,26 69 2009-05-14 57 2469 3,01 3,63 71 187 6,2 7 0,23 77 2011-05-10 56 1839 3,08 3,57 70 174 6,4 7 0,13 76 2012-05-07 60 2885 2,92 3,52 50 209 6,5 7 0,25 75 2013-05-16 55 2462 3,09 3,49 68 161 6,2 7 0 100 Faunastruktur: Väl balanserad samt ganska art- och normalt individrik fauna. Normal andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var skrapare med 31% (främst bäckbaggen Limnius volckmari). Rovdjur svarade för 16% (främst svidknottslarver (Ceratopogonidae) samt nattsländorna Hydropsyche siltalai och Oecetis testacea). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver (Chironomidae), skalbaggen Limnius volckmari, bäcksländan Amphinemura borealis och nattsländan Hydropsyche siltalai. Gråsuggan Asellus aquaticus var, liksom dagsländan Leptophlebia vespertina och knottlarver (Simuliidae), allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var iglarna Erpobdella octoculata och Helobdella stagnalis, dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländorna Lype phaeopa, Agapetus ochripes och Adicella reducta samt snäckan Acroloxus lacustris. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Kageronia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea och Leptophlebia vespertina, trollsländorna Gomphus vulgatissimus och Cordulegaster boltonii, bäcksländorna Isoperla grammatica och Leuctra samt nattsländorna Lype phaeopa, Lepidostoma hirtum, Adicella reducta, Athripsodes albifrons och Oecetis testacea. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad art påträffades inte. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Adicella reducta. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 77%, erhölls med provet från 2009-05-14 vid samma lokal. Likhet 61% erhölls främst med relativt fina medelstora västmanländska vattendrag. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med proven från 2009-05-14 och 2011-05-10 i samma lokal (80%). Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Serga Creek (41%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. DFI 39

Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,13, erhölls med provet från 2011-05-10 i samma lokal. Distanser <0,24 erhölls med flera relativt fina vattendrag, bla med VS133 i det kraftigt grundvattenpåverkade vattendraget Forsån i Västmanlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Venabäcken bör klassificeras som ett rent och friskt skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 2006, 2009, 2011, 2012 och 2013 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och som är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländorna Heptagenia sulphurea, Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, bäcksländan Isoperla grammatica, bäckbaggen Limnius volckmari, nattsländorna Hydropsyche siltalai, Agapetus ochripes, Lepidostoma hirtum och Athripsodes albifrons. Troligen påverkas lokalen i sina övre delar av grundvattenuppströmning vilket i så fall skulle kunna förklara den stabila faunan. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,19 1,15 DJ Hög 12 1,40 MISA Nära neutralt 37,45 0,79 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God Hög Måttligt sur Hög Ganska högt God Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade samt ganska art- och normalt individrika bottenfaunan med innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen God. För att klassas som Hög hade det krävts ett större innehåll av försurningskänsliga arter, t.ex. av dagsländan Ephemera vulgata, som på 1960- och 1970-talet var allmänt förekommande i Venabäcken. Att ASPT klassar statusen som Hög beror bl.a. på att flera av lokalens ganska föroreningskänsliga dag- och nattsländor har värdet 10 i det engelska BMWP-et. De är allmänt förekommande i strömmande och väl syresatta delar av svenska jordbrukspåverkade vattendrag och ett värde om 7 eller 8 vore rimligare. Närsalter (DJ): ): Den väl balanserade samt ganska art- och normalt individrika bottenfaunan med innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög., dock på gränsen till God, bl.a. på grund av det relativt stora innehållet av föroreningsgynnade iglar, främst Erpobdella octoculata. Det rika beståndet av bäckbaggen Limnius volckmari i kombination med förekomst av bäcksländan Isoperla grammatica och nattsländan Agapetus ochripes gör dock att status God för närvarande inte är aktuell. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländorna Lype phaeopa och Agapetus ochripes indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,0. Om ph inte understigit 6,4 borde försurningskänsliga arter ha haft betydligt individrikare bestånd, vidare borde Ephemera ha påträffats enär lokalen innehåller optimala mikrohabitat för detta dagsländesläkte. Surhetsklassen bedöms som Måttligt surt. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i den nedre djupa delen främst av sand och block sten och i den övre djupa delen främst av block, sten, grus och grov detritus av för bottenfaunan hög kvalitet. Den relativt rika och varierade vattenvegetationen, tillsammans med ganska rik förekomst av fin död ved samt alrötter som sträckte sig ut över bottnarna gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. Den ganska ovanliga nattsländan Adicella reducta påträffades. Förstnämnda art medger i sig, i kombination med en i övrigt ganska fin bottenfauna med en inom landet mycket ovanlig artsammansättning, att det limniska naturvärdet klassificeras som Ganska högt. 40

ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Referens BOTTENF_U_12 Övrigt vatten Svartån LS1 Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367. Id: 31521. 6644938-1524154-72. 2013-05-16. Årlig uppföljning. Regionalt referensvattendrag. VS364 Samlad ekologisk bedömning är Otillfredsställande. Liksom tidigare dominerades faunan av arter som gynnas av surt vatten, vår bedömning är att ph temporärt understiger 4,8 vid vårens högflöden. Bottenfaunan visar tydliga tecken på stor mellanårsvariation i vattenflöden, troligen är vattenståndet i Gärsjöbäcken tidvis så lågt att negativa effekter uppstår på bottenfaunan. Lokalbeskrivning: Frånsett mindre mängd grönalger än 2012 var det mesta sig likt. Lokalen synes vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Vattendragets bredd var 0,35-5 meter, djupet som mest 1 meter och vattenhastigheten som högst 1,2 m/sek. Lokalen sträcker sig från koordinaten och 50 meter uppströms längs den norra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av blandskog i moss- och blockrik mark. I vattendragets näromgivning noterades gran, tall, björk, hägg, al, rönn och ek. Vattenvegetationen dominerades av delvis algbeklädda mossor. Fläckvis fanns glesa bestånd av starr närmast strandkanten. Temperaturen i det grumliga och bruna vattnet var 9,3 C. Vattendraget var tämligen rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades i lokalens nedre del av block och sten och i den övre av sand/silt/ lera med inslag av grus samt fin- och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. Som framgår av fotografierna nedan var vattnet tämligen grumligt och humusfärgat. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Det var inte lika gott om grönalger som 2012. Tofsar av olika mossor var inte alltför ovanliga. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Här och där sträckte sig trädrötter ut över de leriga/siltiga bottnarna. 41

Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den högra/norra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med proven från 2007 och 2011 bedöms som god och med 1994 års prov som måttligt god på grund av stor skillnad i provtagningsdatum och vattenstånd. Det har varit lätt att ta prov samtliga år, framförallt år 1994 då vattenståndet var mycket lågt. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda 41 14 2160 1845 2,41 0,47 3,11 0,62 64 20 129 46 6,0 0,6 6 1 8 meter breda 53 12 2502 1958 2,54 0,39 3,66 0,39 40 19 149 34 5,9 0,4 6 1 Alla 42 14 1805 1803 2,44 0,53 3,48 0,64 58 25 134 46 6,1 0,7 6 1 SD L% 1994-07-28 53 2340 2,82 2,35 55 152 5,8 5 0,51 33 2007-04-23 37 595 2,78 2,21 69 123 6,2 6 0,31 67 2011-05-06 30 3086 1,72 2,24 92 109 6,1 6 0,17 68 2012-05-06 37 1198 2,76 2,22 64 123 5,9 6 0,42 70 2013-05-05 26 1344 1,98 2,18 95 90 6,0 6 0 100 Faunastruktur: Tämligen normalt balanserad och normalt individrik men artfattig bottenfauna. Hög andel POEPT-taxa. Inget innehåll av försurningsmen ganska normalt innehåll av föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 47% (främst knottlarver (Simuliidae)). Rovdjur svarade för 15% (bl.a. nattsländorna Plectrocnemia, Neureclipsis bimaculata och Polycentropus flavomaculatus). Dominerande djurformer: Faunan dominerades helt av knottlarver (Simuliidae), fjädermyggslarver (Chironomidae), bäcksländan Nemoura cinerea samt dagsländan Leptophlebia vespertina. Nattsländesläktet Potamophylax var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Försurningskänsliga taxa påträffades inte. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Leptophlebia vespertina, trollsländan Cordulegaster boltonii samt bäcksländorna Isoperla grammatica och Leuctra hippopus. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 70%, erhölls med provet från 2012-05-06 vid samma lokal. Likhet 61% erhölls främst med smärre sura och/eller humösa bäckar inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från 2007-04-23i samma lokal (78%). Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Turma River (27%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet 61%. DFI 42

Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,17, erhölls provet från 2011-05-06 vid samma lokal. Distanser <0,24 erhölls med några reglerade vattendrag där mycket lågt vattenstånd observerats. Resultaten från distansanalysen visar, i kombination med dito från likhetsanalysen, att Gärsjöbäcken vid lokal VS367 bör klassificeras som ett försurnings- och sjöpåverkat skogsvattendrag med relativt små möjligheter att hysa en normal bäckfauna med innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: Den instabila bottenfaunan bedöms som typisk för vattendrag med stor mellanårsvariation i vattenflöden. Torrår kan flödet i Gärsjöbäcken troligen vara så lågt att skador uppstår på bottenfaunan. Troligen kan ph understiga 4,8 vid högflöden vilket i sig kan ha bidragit till den stora variationen i individantal hos många av lokalens bottenfaunaarter. Bottenfaunan år 2013 var taxonfattigare än vid något tidigare tillfälle. Indikationen är att ph understigit 4,8, dvs perioder med mer surt vatten än 1993, 1994, 2006, 2007, 2011 samt än hösten 2012, alternativt våren 2013, kan ha förekommit. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,00 0,92 DJ God 12 0,78 MISA Mycket surt 10,00 0,21 SS Dålig Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Otillfredsställande God Mycket surt Hög Ordinärt Dålig Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den dåligt balanserade och artfattiga faunan med sitt för habitatet mycket otypiska taxoninnehåll ger den ekologiska statusen Otillfredsställande. För att ens komma i närheten av status God hade det krävts att åtminstone dagsländan Baetis rhodani, Sveriges vanligaste dagslända i såväl rena som jordbrukspåverkade vattendrag, hade påträffats i normal numerär. Arten har inte påträffats i Gärsjöbäcken. Bäckbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari, Sveriges vanligaste skalbaggar i vattendrag, har inte heller påträffats i Gärsjöbäcken, trots att där finns många lämpliga habitat. Att ASPT klassar statusen som Hög beror bl.a. på att några av lokalens intermediärt föroreningskänsliga men mycket försurningståliga familjer har värdet 7, 8 eller 10 i det engelska BMWP-et. De är allmänt förekommande i svenska näringsbelastade och/eller sura vattendrag och värden om 4 till 8 vore rimligare. Exempelvis borde dagsländefamiljen Leptophlebiidae och bäcksländefamiljen Leuctridae ha värdet 7 eller 8 i stället för 10. Att misärsländan Nemoura cinerea var en av lokalens karaktärsarter reser i sig en varningsflagga avseende lokalens kvaliteter. Närsalter (DJ): Det tämligen normala innehållet av ganska renvattenkrävande arter som dagsländan Leptophlebia vespertina och bäcksländan Isoperla grammatica indikerar att den ekologiska statusen, pga ett lågt innehåll av föroreningsgynnade arter, bör bedömas som God. För att klassas som Hög hade det krävts att åtminstone bäckbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari, Sveriges vanligaste skalbaggar i vattendrag, hade påträffats i normal numerär. Att DJ klassar statusen som Måttlig beror bl.a. på att värdet på andel EPT-taxa endast blev två pga de rikliga bestånden av fjädermyggslarver (Chironomidae) och knottlarver (Simuliidae). Att det var ganska gott om den tämligen föroreningskänsliga dagsländan Leptophlebia vespertina minskar i betydelse pga mängden av nämnda tvåvingar. Fjädermyggs- och knottlarver tillhör dock de i tiden mest variabla bottenfaunaorganismerna vad gäller individantal, det är en av flera faktorer som gör DJ-et vingligt. Om provet tagits i den närliggande regionen 14 skulle DJ utifrån samma artlista ha klassat statusen som Hög. Surhetsklass: Att inga försurningskänsliga eller ganska försurningstoleranta taxa påträffades indikerar att ph i såväl den fria vattenmassan som i bottensubstratet har understigit 4,8. Surhetsklassen bedöms därför som Mycket surt. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i de nedre och övre djupa sakta rinnande delarna främst av block, sten grus och slam, i den mellersta grunda snabbrinnande delen av block, sten och grovt grus. Det var ganska gott om fin och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. Den mindre mängden grönalger jämfört med år 2012 gör att vi höjer biotopens status från God till Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Vi bedömer det limniska naturvärdet som Ordinärt. 43

Litteratur Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F. & M.T. Furse. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running waters. Water Research 17. Sid 333-347. Degerman, E., Fernholm, B. & P-E. Lingdell. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket rapport 4345. 201 s. Ekström, C. & T. Öhrn. 1979. Undersökningar i Kolbäcksåns vattensystem. Statens naturvårdsverk. 1979-02-28. 17 s. Gärdenfors. U. (Ed.). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, SLU i samarbete med Naturvårdsverket. 590 s. Hellawell, J. M. 1989. Biological Indicators of Freshwater Pollution and Environmental management. ElsevierApplied Science. 546 s. Johnson, R. & W. Goedkoop. 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SLU. Utskrift från naturvårdsverkets hemsida 2009-04-21. Lingdell, P-E. & Engblom, E. 1999. Assessing water quality and effects of impoundments in the River Jhelum using benthic invertebrates. In L. Nyman (ed.). 1999. River Jhelum, Kashmir Valley. Impacts on the aquatic environment. Sida. Sid. 77-97. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2002. Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket. Rapport 5235. 191 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2004. Bottenfaunadelen i Bergengren, J., Engblom, E., Göthe, L., Henrikson, L. Lingdell, P-E., Norrgrann, O. & H. Söderberg. Skogsälven Varzuga ett urvatten på Kolahalvön. WWF. 64 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2007. Bottenfaunan i Gunnilboån. Variationer i tid och rum. Naturvårdsverket rapport 5622. 83 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2009. Vad säger bottenfaunan? Utvärdering av bottenfaunaundersökningar inom kalkningsverksamheten. Naturvårdsverket rapport 5634. 205 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2009. Smådjur i västmanländska vatten. En studie av vattenlevande smådjur i 23 vattendrag år 2009. Länsstyrelsen i Västmanlands län. 95 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 2011. Smådjur i 28 västmanländska vattendragslokaler år 2011. Bedömningar av regleringseffekter i Hedströmmens och Kolbäcksåns vattensystem. Bedömningar av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass vid samtliga lokaler. Länsstyrelsen i Västmanlands län. 125 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom. 1983-2012. Egen ej publicerad indelning avseende sällsynta arter. Naturvårdsverket. 1996. Sjöar och vattendrag Bottenfauna inventering. Pärm III. Flik 3. Naturvårdsverket. Shannon, C. E. 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Tech. J. 27:379-423,623-656. Sokal, R. R. (1961). Distance as a measure of taxonomic similarity. Syst. Zool. 10:71-79. Sorensen, T. 1948. A method of establishing groups of equal amplitude in plant sociology based on similarity of species content and its application to analyses of the vegetation on Danish commons. Biol. Skr. (K. Danske. Vidensk. Selsk. N.S.) 5. Sid. 1-34. Wiederholm, T., Ekström, C., Fritzon, A., Johansson, C., Petersen, R., Svensson, B. & O. Söderström. 1983. Biologiska förhållanden i rinnande vatten med föroreningspåverkan. Naturvårdsverkets Rapport 1574. 171 s. Zar, J. H. 1984. Biostatistical Analysis. Prentice-Hall. 718 s. Zelinka, M. & P. Marvan. 1961. Zur präziserung der biologischen klassifikation der reinheit fließender gewässer. Arch. Hyrdrobiol. 57:389-407. 44

Bilaga 1. Taxontabell. Taxon Runnabäcken. VS509 Hedströmmen. VS385 Ribäcken. VS536 Råmyrbäcken. VS488 Håltjärnsbäcken. VS364 Vågsjöbäcken. VS202 Venabäcken. VS484 Forsån. VS133 Gärsjöbäcken. VS367 BMWP FOI BpHI TURBELLARIA kl (virvelmaskar) Turbellaria 4 12 4 OLIGOCHAETA kl (daggmaskar) Oligochaeta 11 27 1 4 26 29 62 12 3 1 3 Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826) 2 1 4 1 12 1 1 2 3 Lumbricidae 3 1 1 3 6 1 3 1 3 Naididae 1 20 1 3 Stylaria lacustris 10 10 1 2 3 Spirosperma ferox Eisen, 1879 5 5 1 1 1 2 3 NEMATODA kl (rundmaskar) Nematoda 74 10 30 73 24 11 2 HIRUDINEA kl (iglar) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) 13 27 3 2 6 Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) 1 1 1 3 1 6 CLADOCERA or (hinnkräftor) Chydoridae 21 4 Eurycercus lamellatus (O. F. Müller, 1785) 1 71 3 4 Daphnia sp. 69 4 ISOPODA or (gråsuggor) Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) 1 11 2 164 137 79 4 4 3 2 3 AMPHIPODA or (märlkräftor) Gammarus pulex (Linnaeus, 1758) 864 6 3 1 DECAPODA or (tiofotade kräftdjur) Astacus astacus (Linnaeus, 1758) 2 8 3 8 OSTRACODA uk (musselkräftor) Ostracoda 21 10 1 4 EPHEMEROPTERA or (dagsländor) Baetis fuscatus (Linnaeus, 1761) 58 4 3 8 Baetis fuscatus group (Linnaeus, 1761) 16 4 2 8 Baetis rhodani (Pictet, 1843) 406 136 60 107 25 22 4 2 8 Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) 11 11 11 41 23 4 3 8 Centroptilum luteolum (Müller, 1776) 12 16 11 4 3 8 Procloeon bifidum (Bengtsson, 1912) 3 4 3 8 Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1783) 1 41 1 3 4 Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) 56 106 188 54 1 3 4 Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) 174 1 94 3 93 1 3 2 Ephemera danica Müller, 1764 1 1 3 1 Serratella lactata (Bengtsson, 1909) 94 1 3 4 Serratella ignita (Poda, 1761) 28 1 3 4 Serratella ignita/lactata 74 1 4 45

Bilaga 1. Taxontabell forts. Taxon Runnabäcken. VS509 Hedströmmen. VS385 Ribäcken. VS536 Råmyrbäcken. VS488 Håltjärnsbäcken. VS364 Vågsjöbäcken. VS202 Venabäcken. VS484 Forsån. VS133 Gärsjöbäcken. VS367 BMWP FOI BpHI EPHEMEROPTERA forts. Caenis luctuosa (Burmeister, 1839) 43 7 2 1 ODONATA or (trollsländor) Calopteryx virgo (Linnaeus, 1758) 3 1 15 8 3 4 Pyrrhosoma nymphula (Sulzer, 1776) 2 6 3 3 Aeshna cyanea (Müller, 1764) 1 8 3 1 Gomphus vulgatissimus (Linnaeus, 1758) 4 8 3 4 Onychogomphus forcipatus (Linnaeus, 1758) 2 44 20 8 3 4 Cordulegaster boltonii (Donovan, 1807) 9 19 10 5 8 3 3 Somatochlora metallica (van der Linden, 1825) 1 8 3 2 Libellula sp. 3 8 1 PLECOPTERA or (bäcksländor) Diura nanseni (Kempny, 1900) 2 1 3 2 Isoperla grammatica (Poda, 1761) 10 2 17 5 47 12 7 1 3 2 Siphonoperla burmeisteri (Pictet, 1841) 15 1 4 4 Brachyptera risi (Morton, 1896) 5 19 1 4 3 Amphinemura borealis (Morton, 1894) 54 31 754 106 233 22 7 3 2 Amphinemura sulcicollis (Stephens, 1836) 32 26 18 7 3 2 Nemoura cinerea (Retzius, 1783) 35 21 254 1 2 89 112 7 2 2 Nemurella pictetii Klapalek, 1900 11 245 7 4 2 Protonemura meyeri (Pictet, 1841) 2 4 7 3 2 Leuctra sp. 405 30 20 1 2 Leuctra fusca (Linnaeus, 1758) 175 1 3 2 Leuctra hippopus Kempny, 1899 109 2 4 10 1 3 2 Leuctra nigra (Olivier, 1811) 2 1 3 2 HEMIPTERA or (skinnbaggar) Velia caprai Tamanini, 1947 1 1 3 Aquarius najas (De Geer, 1773) 2 7 5 3 1 Gerris lacustris (Linnaeus, 1758) 1 1 3 1 5 2 1 Gerris lateralis Schummel, 1832 1 1 5 3 1 COLEOPTERA or (skalbaggar) Gyrinus sp. 1 5 1 Orectochilus villosus (Müller, 1776) 5 2 5 2 1 Agabus sp. 2 5 1 Hydraena gracilis Germar, 1824 20 5 3 3 Anacaena globulus (Paykull, 1798) 1 5 1 Elmis aenea (Müller, 1806) 94 102 2 5 3 3 Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) 1 12 1 10 5 2 3 Limnius volckmari (Panzer, 1793) 125 52 228 328 35 5 3 3 Elodes sp. 2 5 1 MEGALOPTERA or (sävsländor) Sialis lutaria (Linnaeus, 1758) 10 4 2 1 TRICHOPTERA or (nattsländor) Cheumatopsyche lepida (Pictet, 1834) 544 460 5 3 8 46

Bilaga 1. Taxontabell forts. Taxon Runnabäcken. VS509 Hedströmmen. VS385 Ribäcken. VS536 Råmyrbäcken. VS488 Håltjärnsbäcken. VS364 Vågsjöbäcken. VS202 Venabäcken. VS484 Forsån. VS133 Gärsjöbäcken. VS367 BMWP FOI BpHI TRICHOPTERA forts. Hydropsyche sp. 272 5 3 Hydropsyche angustipennis (Curtis, 1834) 6 3 5 3 3 Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) 61 17 5 3 3 Hydropsyche saxonica McLachlan, 1884 2 5 3 3 Hydropsyche siltalai Döhler, 1963 14 442 708 310 15 5 2 3 Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) 85 7 2 1 Plectrocnemia sp. 7 1 72 4 7 1 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) 1 34 1 3 87 7 3 1 Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) 1 1 7 3 1 Lype phaeopa (Stephens, 1836) 1 1 2 8 4 8 Lype reducta (Hagen, 1868) 1 8 4 8 Agapetus ochripes Curtis, 1834 127 80 7 3 8 Hydroptila sp. 2 12 6 8 Ithytrichia sp. 22 11 9 6 8 Oxyethira sp. 56 10 54 6 4 Rhyacophila fasciata Hagen, 1859 18 3 4 7 3 3 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) 33 44 59 11 2 7 3 3 Limnephilidae 31 1 11 81 46 1 7 1 Annitella sp./chaetopteryx sp. 25 7 1 Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) 1 7 3 1 Limnephilus sp. 2 7 1 Limnephilus flavicornis (Fabricius, 1787) 1 7 2 1 Limnephilus nigriceps (Zetterstedt, 1840) 2 7 2 1 Halesus sp. 6 13 22 2 1 7 1 Potamophylax sp. 1 1 2 34 29 7 1 Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) 32 51 29 52 1 1 3 5 Adicella reducta (McLachlan, 1865) 1 1 1 3 6 Athripsodes albifrons (Linnaeus, 1758) 20 1 1 4 Ceraclea alboguttata (Hagen, 1860) 20 1 8 Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) 2 1 3 8 Ceraclea nigronervosa (Retzius, 1783) 1 1 3 8 Mystacides azurea (Linnaeus, 1761) 5 1 1 3 4 Oecetis notata (Rambur, 1842) 11 1 4 Oecetis testacea (Curtis, 1834) 2 12 45 35 1 1 3 4 Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) 13 1 3 4 Sericostoma personatum (Kirby & Spence, 1826) 2 2 2 1 3 4 DIPTERA or (tvåvingar) Tipula sp. 1 1 5 3 Limnophilinae 3 1 1 2 3 5 3 Erioptera sp. 1 5 3 Dicranota sp. 33 12 16 1 1 4 5 2 Pedicia sp. 1 5 2 Psychodidae 20 6 47

Bilaga 1. Taxontabell forts. Taxon Runnabäcken. VS509 Hedströmmen. VS385 Ribäcken. VS536 Råmyrbäcken. VS488 Håltjärnsbäcken. VS364 Vågsjöbäcken. VS202 Venabäcken. VS484 Forsån. VS133 Gärsjöbäcken. VS367 BMWP FOI BpHI DIPTERA forts. Dixa sp. 1 1 Simuliidae 16 250 164 99 25 414 83 342 614 5 2 Ceratopogonidae 3 27 1 1 2 91 74 16 1 Tanypodinae 10 58 8 40 44 43 54 31 86 2 1 Diamesinae 729 2510 11 118 248 230 12 42 119 2 1 Orthocladiinae 141 41 88 2 1 Chironomini 92 1 23 2 11 2 1 Stenochironomus sp. 1 1 4 2 1 Tanytarsini 102 700 247 133 2 291 97 42 2 1 Empididae 10 47 1 100 83 12 2 3 Muscidae 1 3 HYDRACARINA uo (vattenkvalster) Hydracarina 10 14 1 10 2 2 GASTROPODA kl (snäckor) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758) 19 3 2 8 Ancylus fluviatilis O. F. Müller, 1774 1 3 3 8 Acroloxus lacustris (Linnaeus, 1758) 2 6 2 8 BIVALVIA kl (musslor) Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) 1 0 3 8 Pisidium sp. 21 261 1 31 978 65 35 1 1 3 3 PISCES kl (fiskar) Fiskyngel 1 1 Cottus gobio Linnaeus, 1758 1 3 Lampetra sp. 1 1 48

Bilaga 2. Illustrationer av några västmanländska småkryp Isoperla grammatica Bäckslända: Vattenpärla. Indikerar rent vatten och hög syrgashalt. Tål ganska lågt ph. Brachyptera risi Märlbäckslända Indikerar rent vatten och hög syrgashalt. Tål ganska lågt ph. Från Brinck, 1952. Rhyacophila Nattslända: Knottjägare. Indikerar tämligen rent vatten. Arten R. fasciata indikerar frisk grundvattenuppströmning. Tål ganska lågt ph. Äts av strömstare. Nemurella pictetii Källbäckslända Indikerar grundvattenuppströmning, rent vatten och hög syrgashalt. Tål ganska lågt ph. Från Brinck, 1952. Agapetus ochripes Nattslända Indikerar rent, syrgasrikt och ej surt vatten. Kräver att stenarnas ovansidor ej är belagda med fluffigt slam. 49

Caenis luctuosa Dagslända: Slamslända. Kräver högt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Ephemera danica Dagslända: Åsandslända. Kräver högt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Heptagenia sulphurea Dagslända: Gul forsslända. Tål ganska lågt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Heptagenia fuscogrisea Dagslända: Brun selslända. Tål mycket lågt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Leptophlebia vespertina Dagslända: Liten survattenslända. Tål mycket lågt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Baetis rhodani Dagslända: Allmän öringmatslända. De västmanländska formerna tål normalt ganska lågt ph och gynnas av näringsrika förhållanden. Synnerligen viktig föda för uppväxande öring. Formen i Skälsjöbäcken är i behov av ett närmare studium. 50

Adicella reducta Nattslända: Alrotsnattslända. Tål ganska surt vatten. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Bygger hus av tunna alrotstrådar. Lepidostoma hirtum Nattslända: Fyrkantsbyggare. Tål ganska surt vatten. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Hydropsyche Nattslända: Vattenande. Tål ganska surt vatten. Gynnas av tämligen näringsrika förhållanden. Strömstarens favoritföda. Asellus aquaticus Kräftdjur: Sötvattensgråsugga. Försurningstålig. Gynnas av näringsrika förhållanden. Betydligt tåligare gentemot förorening än vad sötvattensmärlor är. Viktig föda för fågel och fisk. 51

Erpobdella octoculata Igel: Hundigel. Ganska försurningskänslig. Tål syrgasfattiga förhållanden. Gynnas av näringsrika förhållanden. Limnius volckmari Skalbagge: Bäckbagge. Adult överst och larv därunder. Tål normalt ganska lågt ph. Kräver hög syrgashalt. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Sialis lutaria Nätvinge: Sävslända. Mycket försurningstålig. Tål syrgasfattiga förhållanden. Gynnas av näringsrika förhållanden. Chironomus Tvåvinge: Fjädermygga. Fjädermyggorna innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter inom Chironomus gynnas av höggradig förorening och tål kraftig syrgasbrist. Individantalen av fjädermyggor kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. Viktig föda för fågel och fisk. Simuliidae Tvåvinge: Knott. Knott innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter av knott gynnas av förorening men de tål inte kraftig syrgasbrist. Individantalen av knott kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. Viktig föda för fågel och fisk. Tubifex Mask: Fåborstmask. Fåbortsmaskarna innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter inom Tubifexs gynnas av höggradig förorening och tål kraftig syrgasbrist. Individantalen av fåborstmaskar kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. 52

Bilaga 2. Illustrationer av funna rödlistade arter Flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad). Arten påträffades 2013-05-04 i lokal VS364 i Håltjärnsbäcken nära Övre Polacktorp. Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad). Arten påträffades 2013-05-04 i lokal VS364 i Håltjärnsbäcken nära Övre Polacktorp. 53

Frågor och Svar Fråga 1) Figur 1 och 2 i rapporten avspeglar limniskt naturvärde i de nio vattendragen. Hur kommer det sig att Runnabäcken, Ribäcken och Råmyrbäcken får ett sämre naturvärde än Gärsjöbäcken? Svar till fråga 1: Alla vattendrag med värden under 5 i figur 1 kännetecknas av en bottenfauna som vi bedömer som sämre /onaturligare i relation till den bottenfauna som borde ha funnits om lokalerna/habitaten inte skadats av antropgena verksamheter som orsakade av exempelvis onaturligt surt vatten, onaturligt hög grumlighet och/eller onaturligt lågt vattenstånd. Inom figur 1 är det mest slumpen som styr den inbördes turordningen av nämnda fyra vattendrag. I figur 2 får Gärsjöbäcken inte ett sämre värde än Runnabäcken, Ribäcken och Råmyrbäcken. Figuren visar endast att Gärsjöbäcken, Runnabäcken, Ribäcken och Råmyrbäcken har en sammansättning av taxa som avviker markant från dito i övriga undersökta vattendrag samt att det finns gemensamma drag i sammansättningen av taxa mellan de fyra förstnämnda vattendragen. Det är författarnas bedömning att bottenfaunan i dessa vattendrag skadats av antropgena verksamheter i högre grad än övriga undersökta vatten. I Runnabäcken är onaturligt hög grumlighet en uppenbar delorsak till undermålig bottenfauna. I Gärsjöbäcken torde onaturligt lågt vattenflöde, med tidigare och/eller nuvarande förekomst av uttorkning sommartid och igentjälning vintertid, begränsa förutsättningarna för en normal bottenfauna. Vi frågar oss hur dammen i Gärsjön påverkar flödet i Gärsjöbäcken. Vi undrar också om oxidationsprocesser med orsak i onaturliga flödesförhållanden temporärt kan leda till onaturligt lågt ph i Gärsjöbäcken. I Ribäcken och Råmyrbäcken är det uppenbart att lägsta ph regelbundet understigit 5,6 vilket i sig kan omöjliggöra existensen av försurningskänsliga arter. Vår bedömning är att Ribäcken och Råmyrbäcken tidigare, under slutet av 1970- samt fram till början av 1990-talet, varit föremål för lägsta ph under eller i närheten av 4,8 p.g.a. av antropogent försurad nederbörd. Vår bedömning är att förutsättningarna för en naturlig bottenfauna i Ribäcken och Råmyrbäcken, i snitt, succesivt har ökat sedan slutet av 1990-talet samt att, om sur nederbörd inte på nytt påverkar bäckarna, dessa positiva förutsättningar också fortsättningsvis kommer att öka utan stöd av t.ex. kalkningsinsatser. Fråga 2 a) Ephemera har återkoloniserat i Vågsjöbäcken vid lokal VS202 (men inte vid lokal VS484), vilka orsaker kan finnas till att Ephemera saknas vid VS484? b) Är försurning en betydande orsak till att Ephemera ännu inte har återkoloniserat i Venabäcken? Kan det finnas andra orsaker än försurning som gör att arten saknas, t ex att arten inte finns i närheten? Svar till fråga 2a och 2b: Vi är själva förvånade över att arten ännu inte påträffats vid lokal VS484. Att ph understigit 6,4 där, vilket vi känner oss ganska säkra på, räcker inte till för att förklara varför vi inte funnit släktet Ephemera i lokal VS484, eftersom vi samtidigt bedömer att ph där inte understigit 5,6. Arten Ephemera vulgata finns i Vågsjön och Rölösjön som ligger uppströms lokal VS484. Vidare har Ephemera vulgata påträffats vid flera lokaler i Venabäcken nedströms lokal VS484 ned till samt i Lundbysjön. Genomgående föreligger således för arten relativt korta sträckor för att via flyggt och/eller drift ta sig till lokal VS484. Vi misstänker att det till synes optimala bottensubstratet kanske inte är optimalt, möjligen har för arten viktiga näringskomponenter och/eller strukturer i sedimentet ännu inte åter bildats, detta trots att det har gått lång tid sedan första kalkning. Vi tror inte att det finns anledning att överväga ändrad kalkningsstrategi i Vågsjön med anledning av att Ephemera inte påträffats i lokal VS484 i Venabäcken vid Vena. Fråga 3) Vattnet i Runnabäcken var mindre grumligt 2007 jämfört med årets undersökning. Hur påverkas bottenfaunasamhället av ökad grumlighet. Är det t ex värre att vara ett rovdjur än en filtrerande art i ett grumligt vatten? Svar till fråga 3: Oj, inte lätt! Typen av grumlighet, liksom varaktigheten av en viss grumlighet, kontra typen av habitat spelar mycket stor roll, samt en mängd andra faktorer. Listan på vad hög grumlighet/sedimenttransport kan leda till kan göras mycket lång. Hög grumlighet kan sätta igen näten hos filtrerande arter, olika arter har dock olika maskvidd på näten. Den minsta maskvidden hos svenska nattsländor återfinns hos Philopotamus montanus (den i Skälsjöbäcken) och de 54

med den största maskvidden inom nattsländefamiljen Hydropsychidae (tämligen allmän i flera måttligt jordbrukspåverkade västmanländska vattendrag). Att Philopotamus montanus är så ovanlig i Västmanland kan till en del beror på att många vattendrag är för grumliga för arten, arten kräver dock ett relativt högt ph samt ett tämligen kyligt vatten varför dessa faktorer spelar in Runnabäcken utgör, frånsett den höga grumligheten, faktiskt en i det närmaste optimal habitattyp för arten. Bland musslorna, som ju hör till filtrerarna, synes flodpärlmusslan ta skada av hög grumligheten medan flera musslor inom familjen Sphaeridae synes tåla hög grumlighet mycket bra. Arten Sphaerium corneum t.ex., har påträffats i hög numerär i mycket grumliga jurdbruksvattendrag. Det finns rovdjur som använder synen vid jakt, t.ex. många fiskar och många sländarter, och de missgynnas naturligtvis av hög grumlighet som begränsar möjligheterna att lokalisera bytesdjur. Det finns också rovdjur som verkar känna sig fram i jakten på byte, t.ex. vissa iglar och virvelmaskar. Flera iglar gynnas av hög grumlighet som ger sediment som lämpar sig för fåborstmaskar eftersom dessa maskar utgör basföda för vissa iglar. Hög grumlighet kan överlagra de påväxtalger som utgör basföda för många bottenfaunaarter. Vidare kan hög grumlighet sätta igen fria utrymmen under sten och block som utgör ett viktig mikrohabitat för många arter. Hög grumlighet kan överlagra och kväva den vattenvegetation som nyttjas som mikrohabitat av många arter. Hög grumlighet kan leda till överlagring av rom och ägg vilket kan leda till att dessa kvävs till döds. Fråga 4) Hur ser det ut i allmänhet för rödlistade arter, kräver de klarare vatten för att överleva? Svar till fråga 4: Bristen på nog mycket data ger osäkra gränsdragningar! Förenklat kan sägas att i mycket klara vatten med lägsta FTU nära 0 (ej mätbart fram till 0,05) är det i snitt ont om taxa och individer eftersom sådana vatten normalt är mycket näringsfattiga. Vid ökad grumlighet /näringsrikedom, från årslägsta FTU 0,5 till årshögsta FTU 5, stiger i snitt antalet taxa och individer inkluderande dito för rödlistade arter. Vid årsmedel FTU 2-7 (bedömning som vi tror också gäller för Runnabäcken) torde skador uppstå på flertalet bottenfaunaarter inklusive de rödlistade. Om grumligheten varit så hög, och/eller så långvarig, att bottnarna satts igen begränsas förutsättningarna ytterligare vilket kan leda till ett taxonfattigt bottenfaunasamhälle av den typ som finns i Runnabäcken. Några rödlistade arter, t.ex. dagsländan Brachycercus harrisella, har anpassat sig till ett liv i vatten med temporärt mycket hög partikeltransport. Hos nämnda art täcks de finare gälfilamenten av en robust gälplåt som skyddar filamenten. Vidare tål artens ägg att begravas i sand samt att transporteras över bottnarna inuti strilsand. Fråga 5) I Ribäcken och Råmyrbäcken påträffades inga försurningskänsliga arter. Vilken/vilka arter kan man förvänta sig etablerar sig där allra först när bäckarna börjar återhämta sig från försurning? Svar till fråga 5: Vi bedömer att en återhämtning efter försurning redan har inletts. Vi förväntar oss i första hand expansion av dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, båda arterna har påträffats vid ph under 4,8. Vi bedömer att arterna redan nu finns i nämnda bäckar om än i så låg numerär att de ej erhållits enär endast 30 prov tagits vid varje tillfälle. Rimligen bör numerärerna av nämnda arter i snitt öka framledes, detta under förutsättning att sur nederbörd inte på nytt faller över bäckarna. Vi bedömer vidare att tämligen försurningskänsliga sommararter inom t.ex. dagsländesläktet Siphlonurus redan har koloniserat de två bäckarna. Arterna inom släktet ligger som ägg under intern och proven i bäckarna har tagits så tidigt på året att många ägg inte hunnit kläckas. 2006-05-16 påträffades likväl en individ av Siphlonurus aestivalis i Råmyrbäcken. De nämnda arterna utgör mycket viktig föda för bl.a. fågel och fisk. Förutsättningarna för naturlig kolonisation av mer försurningskänsliga arter, t.ex. av dagsländan Ephemera vulgata i Råmyrbäcken och nattsländan Philopotamus montanus i Ribäcken, bestäms till stor del av bäckarnas naturliga förutsättningar vilka vi inte känner till. Sök efter mandibler, främst från dagsländesläktet Ephemera, i Övertjärnen (6638645-1485190) skulle kunna ge svar på vilka arter man bör förvänta sig. Om mandibler från Ephemera inte påträffas kan det bero på att sjön och därmed området naturligen är svagt surt varvid kolonisation av nämnda arter inte är att förvänta. Om mandibler från Ephemera påträffas torde det visa att sjön, och därmed området tidigare (< 1970-talet), varit mindre sur varvid kolonisation av nämnda arter med tiden är möjlig utan kalkningsinsatser, detta under förutsättning att sur nederbörd inte på nytt faller över området så att markerna och därmed vattnen får möjlighet att långsamt återhämta sig. 55

Fråga 6). Finns det försurningskänsliga bottenfaunaarter i Vågsjön uppströms lokal VS202 i Vågsjöbäcken? Svar till fråga 6: Lokal VS691 i Vågsjön provtogs med 2013-05-06 med metod, d.v.s. vid det datum då prov togs i lokal VS202. Metod M9 är en förenklad version av metod M42. Metod M9 omfattar aktivt sök efter försurningskänsliga taxa. Det var gott om försurningskänsliga taxa vid lokal VS691, bl.a. påträffades där dagsländorna Ephemera vulgata och Caenis samt snäckor inom släktena Radix och Gyraulus. Förekomst av nämnda taxa indikerar, i kombination med förekomst av de tämligen renvattenkrävande dagsländorna Leptophlebia vespertina och Kageronia fuscorisea, att det vatten som lämnar Vågsjön och föder Vågsjöbäcken har en kemisk kvalitet som medger normal förekomst av försurningskänsliga och föroreningskänsliga arter i Vågsjöbäcken. Lokal VS691 i Vågsjön. Koordinat: 6619735-1509450-85. Datum: 2013-05-06. Provets ID: 31541. Avrinningsområde: 61. Vågsjön-Vågsjöbäcken-Venabäcken-Långängsbäcken-Valstaån-Köpingsån- Mälaren-Norrström. 56

2