Kontrollprojekt Material i kontakt med livsmedel café Miljökontoret 2015 Lina Lundberg Linköpings kommun linkoping.se
Bakgrund... 2 Syfte och mål... 2 Metod och genomförande... 3 Ställningstagande... 3 Resultat... 4 Slutsats och diskussion... 4 1
Bakgrund Livsmedel kommer i kontakt med en rad olika material från skörd eller tillverkning till dess att de är konsumerade. Vid felaktig eller olämplig förvaring kan det medföra att ämnen från materialet övergår till livsmedlet. Detta har även uppmärksammats medialt under senare år, till exempel ftalater och mjukgörare i plastmaterial. Det finns gemensam lagstiftning i Europa för material i kontakt med livsmedel. Därutöver finns numera även detaljlagstiftning för vissa typer av material/produkter, bland annat ett EU-direktiv om plast som kom år 2011. I Sverige saknas i nuläget juridiska möjligheter att bedriva tillsyn och kontroll i vissa led gällande material i kontakt med livsmedel, till exempel vid import och försäljning. Kontrollen här kan i nuläget ske på livsmedelsanläggningar där materialet används. Europakommissionens Food and Veterinary Office (FVO) har vid granskning av den nationella kontrollen inom området material i kontakt med livsmedel konstaterat brister. Därefter har kontrollprojekt genomförts bland annat av Stockholm Stad 2013 och ett nordiskt kontrollprojekt som skett inom ramen för det nordiska ministerrådet där även viss provtagning skett (2013-2015). Livsmedelsverket har även tagit fram en riskprofil för material i kontakt med livsmedel. Bygg- och miljönämnden i Linköpings kommun har som uppdrag att kontrollera att livsmedelslagstiftningens syfte och mål efterlevs, bland annat att livsmedel som finns på marknaden ska vara säkra att äta eller dricka. Även material som kommer i kontakt med livsmedel vid användningen på livsmedelsverksamheter omfattas av nämndens kontrollansvar. Miljökontorets livsmedelsgrupp har utfört detta kontrollprojekt under 2014 bland annat för att svara upp mot krav som ställs på kontrollmyndigheten och för att det fanns behov av ökad kunskap och intern samordning av kontrollen inom området material i kontakt med livsmedel. Syfte och mål Syftet med projektet var att inspektörerna i livsmedelsgruppen och företagen skulle få ökade kunskaper om material i kontakt med livsmedel samt att kontrollera om företagen uppfyller aktuell lagstiftning. Några mål som sattes upp för projektet var följande: - Plastmaterial i kontakt med livsmedel ska vara lämpliga för de ändamål de används till på verksamheten. - De verksamheter som besöks ska få följande informationsmaterial: Material i kontakt med livsmedel frågor och svar från livsmedelsverket samt Livsmedelsföretagen och Normpacks Guide till säkra livsmedelsförpackningar ska lämnas till företagen. 2
Metod och genomförande Alla inspektörer i livsmedelsgruppen deltog i projektets kontroller som gjordes på caféverksamheter som besöktes i ett annat projekt Redlighet på caféer som pågick under samma tidperiod, hösten 2014. De två projekten samordnades så att både redlighet och material i kontakt med livsmedel kontrollerades vid samma tillfälle. Kontrollerna var föranmälda genom bokningsbrev som skickades ut till företaget minst en vecka innan kontrollen skulle ske. Vid kontrollen användes en separat checklista med frågor om bland annat hantering och förvaring av livsmedel, se bilaga. I projektet inriktades kontrollen endast på plastmaterial i kontakt med livsmedel som är feta, sura och/eller varma. I de fallen efterfrågades Document of Compliance (DoC) eller motsvarande information som visade att materialet är lämpligt för den typen av användning som är aktuell i verksamheten. Följande produkter i plast kontrollerades: - Engångsförpackningar, till exempel plastmuggar och salladstråg. - Förvaringskärl som används i verksamheten. - Förpackningar som återanvänds i verksamheten (till exempel crème fraiche burkar). - plastpåsar - plasthandskar - plastfilm Ställningstagande Om företagen inte kunde redovisa dokument eller motsvarande intyg som visar att materialen som kontrollerades var lämpliga för det de användes till bedömdes det som avvikelse mot lagstiftningen. Ett annat ställningstagande var att DoC inte krävdes i de fall där information finns på förpackningen/etikett som bedöms vara tillräcklig för det aktuella användningsområdet, exempel se bild nedan. Bilden visar text på en förpackning med fryspåsar. I texten står att den är lämplig för all typ av livsmedel och det finns information inom vilka temperaturintervaller den kan användas. Vid återanvändning av livsmedelsförpackningar, exempelvis glassburkar och mejerihinkar, kontrollerades DoC eller motsvarande intyg/information inte alltid. Det bedömdes dock aktuellt att kontrollera om förpackningen användes för förvaring av annan typ av 3
livsmedelsprodukt som är fet, sur eller varm om inte liknande typ av livsmedel förvarats i förpackningen från början när den levererades till anläggningen. Avvikelser följdes upp inom projektet genom att företagen kunde lämna in redovisning av dokument alternativt gjordes kontroll på plats. Gruppen beslutade att förbud mot användning skulle ske vid den andra uppföljande kontrollen om DoC eller motsvarande information saknades för materialet. Om verksamheten själv upphörde eller ändrade användningen av materialet så att den bedömdes acceptabel skulle beslut om förbud inte fattas. Resultat I projektet kontrollerades 34 caféer. Alla verksamheter hade avvikelse mot lagstiftningen där bland annat dokument saknades vid första kontrollbesöket. Samtliga verksamheter fick skriftlig information Material i kontakt med livsmedel från Livsmedelsverket och Livsmedelsföretagens Guide till säkra livsmedelsförpackningar. Vid det första kontrollbesöket hade inte någon av verksamheterna tillgång till DoC eller motsvarande intyg för en eller flera av de plastprodukter som kontrollerades. Uppföljning gjordes därför på samtliga verksamheter, antingen genom besök på plats eller återkoppling från verksamheterna till miljökontoret. Flera verksamheter behövde dock två uppföljande besök innan DoC eller motsvarande information fanns tillgänglig. I några fall kunde dokument inte redovisas för enstaka plastprodukter. De företagen valde själva att ändra användningen så att materialet inte kom i kontakt med feta, sura eller varma livsmedel. Lagstöd Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004. Kommissionens förordning (EU) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Slutsats och diskussion Valet av att kontrollera plastmaterial på caféer var bland annat att det i den typen av verksamhet ofta används flera olika typer av i plastmaterial och att vissa av de livsmedel som förvaras och hanteras skulle kunna medföra att ämnen från plastmaterialet överförs till livsmedlen vid felaktig hantering eller förvaring. Att ett annat kontrollprojekt skulle ske på caféer under samma tidperiod där kontrollerna kunde samordnas påverkade också urvalet. En annan aspekt har också varit att välja ut en annan bransch än de som kontrollerades i kontrollprojektet som Stockholms Stad genomfört om material i kontakt med livsmedel då resultatet eventuellt skulle se annorlunda ut. I projektet valde vi att avgränsa oss till att bara kontrollera vissa utvalda plastmaterial och endast om de kom kontakt med feta, sura eller varma livsmedel. Trots denna avgränsning 4
blev det många dokument som skulle kontrolleras på verksamheterna vilket medförde att kontrollen med uppföljningar tog mer tid än väntat. I de flesta fall har relevant information för de plastprodukter och användningsområden som omfattades av projektet kunnat uppvisas. Uppföljning krävdes i samtliga fall vilket inte var väntat. Resultatet var förvånansvärt dåligt med tanke på att kontrollerna var förbokade och att informationsmaterialet i de flesta fall skickades ut i förväg i samband med bokningsbrevet. En anledning kan vara att vi inom livsmedelskontrollen inte tidigare bedrivit lika omfattande kontroll enligt EU förordningen om plast (EU 10/2011) tidigare. En annan orsak kan vara att verksamheterna saknade kunskap om lagstiftningens krav och vilket ansvar de själva har. En av de positiva saker som visat sig i projektet är att samtliga företag som inte kunde få fram aktuell information, DoC eller motsvarande själva valde att ändra användningen så att plastmaterialet inte kommer i kontakt med i detta fall feta, sura eller varma livsmedel. Detta tyder också på att verksamheterna tagit till sig av den information som lämnats skriftligt och/eller muntligt. Projektet har bidragit till att livsmedelsgruppens inspektörer och även företagen har fått ökade kunskaper om regelverket som finns för material i kontakt med livsmedel vilket var syftet. Företagen har fått information och vid behov ändrat användningen vilket är några av de mål som sattes upp. Projektet har bland annat gett oss insikt i följande: - Ytterligare och ännu mer tydlig vägledning från livsmedelsverket/eu behövs inom kontrollområdet för att kontrollen ska bli ännu mer effektiv och riskbaserad. - Behovet av kontroll inom detta område bedöms relevant och viktigt inom många livsmedelsbranscher, bland annat på tillverkare, förpackare och andra som hanterar oförpackade livsmedel. - Även verksamheter som importerar färdigförpackade livsmedel är aktuella för denna typ av kontroll då de behöver säkerställa att materialet livsmedlet förvaras i uppfyller EU-lagstiftningen för material i kontakt med livsmedel. - Hur kontrollen för material i kontakt med livsmedel ska ske i Sverige i tidigare handelsled till exempel importörer, grossister och återförsäljare är inte utredd ännu. Vi anser att det finns behov av kontroll i import/grossistled bland annat för att säkerställa att det finns nödvändig spårbarhet och att dokumentationen överensstämmer med materialen. - Tydlig definition för feta livsmedel saknas i nuläget i Sverige enligt uppgift från Livsmedelsverket. Vi har därför fått rådet att bedöma om det är ett livsmedel som innehåller fett eller inte. Exempel i kontrollen där vi stött på denna formulering är plasthandskar som använts vid all typ av livsmedelshantering, även fetthaltiga livsmedel, trots att det finns informationstext på förpackningen där det framgår att 5
de endast får användas i kontakt med livsmedel som enligt EU 10/2011 definieras som icke fetthaltiga. - I projektet ifrågasatte några av de kontrollerade caféerna varför de, som slutlig användare av materialet, ska behöva ha kontroll på detta område så ingående. De önskade att mer kontroll och krav skulle ställas på dem som importerar och i grossistledet. - Verksamheterna hade inte fungerande rutin för att själva kontrollera att de plastmaterial de använder är lämpliga för den typ av användning som är aktuell på just deras verksamhet. Flera av de kontrollerade verksamheterna utgick från att det räckte med att de kontrollerat att materialen är försedda med symbol (glas och gaffel) alternativt text att produkten var avsedd för livsmedel eller motsvarande. - Det har tagit verksamheterna flera veckor att få fram informationen och i vissa fall fick de inte alls fram relevant information. - I ett fall, där verksamheten inte kunde få fram DoC eller motsvarande information från leverantör, har produkttest utförts. Testet utfördes först efter det att vi ställt krav på verksamheten att uppvisa relevant information. Detta tyder på att det kan finnas material som används där aktuella testresultat saknas eller är svåra att få fram inom rimlig tid. 6
Checklista - Material avsedda att komma i kontakt med livsmedel Datum: Handläggare: Verksamhetens namn: Närvarande vid inspektionen: Hanterar verksamheten något av följande: 1. Feta livsmedel så som nötter, avokado, lax, ost m.m. 2. Sura livsmedel så som vinegrette, inläggningar, pizzasallad m.m. 3. Uppvärmda livsmedel för varmhållning eller direktförsäljning? 4. Matlådor (försäljning av förpackade färdigrätter) 5. Sker återanvändning av färdigförpackningar så som större crème fraiche burkar m.m. till andra livsmedel? 6. Har verksamheten någon rutin för att säkerställa så att rätt material i kontakt med livsmedel används? Följdfrågor för respektive punkt: (1) Feta livsmedel Används handskar vid hantering av oförpackade feta livsmedel och är de avsedda för feta livsmedel? JA (styrkande dokument finns) NEJ (handskar används ej) Förvaras de feta livsmedlen i material avsett för feta livsmedel? JA (styrkande dokument finns) NEJ (2) Sura livsmedel Förvaras de sura livsmedlen i material avsett för sura livsmedel? JA (styrkande dokument finns) NEJ (3) Uppvärmda livsmedel för varmhållning eller direktförsäljning Värms livsmedlen och varmhålls livsmedlen i material avsett för uppvärmning? (T.ex. kan en verksamhet köpa en färdig rätt som kylvara i storpack och sedan värma rätten och ha den på varmhållning fast förpackning den kom i enbart är till för kylförvaring av livsmedlet.) JA (styrkande dokument eller märkning finns) NEJ 7
(4) Matlådor (försäljning av förpackade färdigrätter) Finns det information på den färdiga förpackningen om hur förpackningen skall förvaras och användas (t.ex. uppvärmning i ugn eller micro eller båda delarna) efter inköp? Forts. (4) Är förpackningsmaterialet som används för paketering av färdiga rätter tillåtet och anpassat för den sortens livsmedel som förpackas och skyddas av materialet? JA (styrkande dokument eller märkning finns) NEJ (5) Återanvändning av förpackningar (allergener ingår ej här) Återanvänds förpackningar avsedda för en livsmedelsgrupp till någon annan livsmedelgrupp. T.ex.vinegrett i förpackning avsedd för fett eller torrt livsmedel) Om JA, kan verksamheten visa att detta är ok? (6) Är företagets rutin för material i kontakt med livsmedel acceptabel? (Bedömning görs för de produkter i plast som kontrollerats inom projektet) Följande informationsmaterial har delats ut: Material i kontakt med livsmedel samt Guide till säkra livsmedel JA 8