Avd. 2 Meddelad i Göteborg Mål nr Sida 1 (16) KLAGANDE Se klagandeförteckning, bilaga 1 MOTPART Partille kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Partille kommuns beslut 2019-03-26, dnr KS/2019:102, 45 SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen (2017:725); förkortad KL S AVGÖRANDE Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet. Dok.Id 609533 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 53197 Sten Sturegatan 14 031-732 70 00 031-711 78 59 måndag fredag 400 15 Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se www.forvaltningsrattenigoteborg.domstol.se 08:00 16:00
Sida 2 VAD MÅLET GÄLLER Det förvaltningsrätten ska pröva i detta mål är om kommunfullmäktige i Partille kommuns beslut om organisationsförändring inom utbildningsförvaltningen, genom att flytta högstadieenheterna på två skolor till en ny skola, har kommit till på lagligt sätt. DET ÖVERKLAGADE BESLUTET Genom det överklagade beslutet beslöt kommunfullmäktige i Partille kommun att Björndammens skola respektive Furulunds skola från och med läsårsstart 2019 övergår till att vara för årskurserna F-6 och att årskurserna 7-9 på Björndammens skola respektive Furulunds skola från och med läsårsstart 2019 flyttas till nya skolenheten i Kulturum i centrala Partille. YRKANDEN M.M. Klagandena yrkar att det överklagade beslutet ska upphävas samt att förvaltningsrätten meddelar interimistiskt beslut om inhibition och därvid att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. De anför bl.a. följande. Det överklagade beslutet strider mot kravet på tydlig ärenderubricering i 5 kap. 13 KL. Ärendets rubricering i tillkännagivandet/kallelsen till kommunfullmäktiges möte den 26 mars 2019, Beslut om organisationsförändring inom utbildningsförvaltningen, uppfyller inte kommunallagens krav på tydlighet. Detta ska ses mot bakgrund av den höga ribba på kravet på tydlighet som satts upp av Regeringsrätten i RÅ 1990 ref. 18. Det går av rubriceringen inte att utläsa att ärendet handlar om att avveckla vissa högstadieverksamheter, än mindre om att avveckla högstadieverksamheterna just vid skolorna i Björndammen och Furulund. Därutöver har
Sida 3 avgörande beslutsunderlag till kommunfullmäktiges sammanträde av misstag utelämnats, vilket också utgör ett brott mot 5 kap. 13 KL. Det överklagade beslutet strider därutöver mot 5 kap. 52 KL då otydligheten i ärenderubriceringen inte har läkts genom något konsensusbeslut vid fullmäktiges sammanträde. Eftersom det överklagade beslutet strider mot både 5 kap. 13 och 5 kap 52 KL ska beslutet upphävas då det inte har kommit till på lagligt sätt. Inhibition bör komma ifråga eftersom ett preliminärt ståndpunktstagande ger vid handen att starka skäl talar för att beslutet är olagligt. Detta utifrån ovan anförda grunder gällande att det överklagade beslutet strider mot 5 kap. 13 KL samt att det skulle vara svårt eller omöjligt att låta en verkställighet av det överklagade beslutet återgå om beslutet upphävdes (jfr RÅ 1986 ref. 7). Partille kommun anser att överklagandet ska avslås och motsätter sig yrkandet om att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Kommunen anför bl.a. följande. Ärendet har rubricerats tillräckligt tydligt. I Partille finns i dagsläget sex enheter som inrymmer årskurserna 7-9 och något fler enheter för yngre elever. Beslutet om omorganisation omfattade således en stor andel av kommunens verksamhet för årskurserna 7-9 samt en relativt stor andel av kommunens yngre elever. Organisationsförändringen kommer därtill att få följdverkningar för andra skolenheter som påverkas i olika grad, t.ex. andra låg- och mellanstadieenheter som blir avlastade när Björndammens skola och Furulunds skola kan ta emot ett större antal elever i yngre åldrar. Det överklagade beslutet har således haft en stor inverkan på kommunens utbildningsförvaltning. Att då under sådana förhållanden rubricera ärendet
Sida 4 Organisationsförändring inom utbildningsförvaltningen är på inget sätt felaktigt eller otydligt. Omständigheterna i förevarande mål är inte heller jämförbara med de som förelåg i det hänvisade avgörandet RÅ 1990 ref. 18. Till skillnad mot fullmäktigebeslutet som var föremål för prövning i det målet, har kommunfullmäktige i Partille kommuns beslut omfattat en relativt stor del av kommunens skolverksamhet. Det föreligger därigenom en betydande skillnad mellan målen och det går därför inte att applicera Regeringsrättens bedömning i det målet på omständigheterna i förevarande mål. Syftet med reglerna om kungörelse är uppfyllt. Även om förvaltningsrätten skulle komma fram till att rubriceringens ordalydelse i tillkännagivandet och kallelsen inte varit tillräckligt tydlig innebär det inte att beslutet tillkommit på ett felaktigt sätt. Detta då rubriceringen har varit i enlighet med kommunallagens syfte. Kravet på tillkännagivande och kallelse syftar till att tillförsäkra ledamöter och allmänheten information om vad som ska avhandlas vid sammanträdena med fullmäktige. I förevarande fall har kommunmedlemmarna, i synnerhet de med ett särskilt intresse i saken, varit mycket väl informerade om att det överklagade beslutet skulle komma att behandlas vid fullmäktiges sammanträde den 26 mars 2019. Utbildningsförvaltningen föreslog redan under hösten 2018 att Björndammens skola och Furulunds skola skulle övergå till att vara för årskurserna F-6 samt att årskurserna 7-9 på dessa skolor skulle flyttas till en ny skolenhet i centrala Partille. Vårdnadshavare och elever bjöds även in till träffar där de fick information om planerna och där de fick ställa frågor till ansvariga tjänstemän. Det stora antal kommunmedlemmar som tidigare hade motsatt sig den föreslagna organisationsförändringen, den så kallade Föräldragruppen, har fört en intensiv kampanj i syfte att stoppa den föreslagna organisationsförändringen. Föräldragruppen har också anordnat demonstrationer utanför
Sida 5 kommunhuset i Partille och har då fått tillfälle att träffa politiker från alla partier och kunnat delge politikerna ett skriftligt upprop. Ärendet har hela tiden, såväl i utbildningsnämnden, kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, varit rubricerat Beslut om organisationsförändring inom utbildningsförvaltningen. Därutöver har det i media flitigt rapporterats om den planerade omorganisationen. Kommunen har också, bl.a. på sin hemsida, informerat om den planerade organisationsförändringen samt därvid lämnat information om att denna fråga skulle tas upp för beslut i kommunfullmäktige. Med hänsyn till de händelser som redogjorts för ovan, samt den korrespondens som förekommit i övrigt, är det tydligt att kommunmedlemmarna i Partille varit mycket väl informerade om att det i målet aktuella beslutet skulle fattas på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 mars 2019. Den rubricering som gjorts i tillkännagivandet och kallelsen står därför inte i strid med kommunallagens syfte. Rubriceringen har heller inte haft någon betydelse för ärendets utgång. Även om förvaltningsrätten skulle finna att det överklagade beslutet inte har tillkommit på ett lagligt sätt ska det därför ändå inte upphävas, se 13 kap. 9 KL. För att ett kommunalt beslut ska inhiberas krävs att det föreligger en mycket hög grad av sannolikhet för att beslutet kommer att ändras. Med hänsyn till vad som anförts ovan saknas det förutsättningar att meddela inhibition i målet.
Sida 6 SKÄLEN FÖR S AVGÖRANDE Förvaltningsrättens bedömning Inhibition Förvaltningsrätten tar upp målet till slutligt avgörande och prövar därför inte särskilt klagandenas yrkande om inhibition. Tillämpliga bestämmelser m.m. Ett överklagat beslut ska upphävas, om 1. det inte har kommit till på lagligt sätt, 2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller 4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning (13 kap. 8 första stycket KL). Förvaltningsrättens prövning är begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit på lagligt sätt enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 KL. Omständigheter som inte hänför sig till någon av de fyra prövningsgrunderna i den bestämmelsen kan inte beaktas vid förvaltningsrättens prövning. Förvaltningsrätten får alltså inte pröva det överklagade beslutets lämplighet i allmänhet och inte heller sätta något annat beslut i dess ställe. Vid laglighetsprövning gäller i princip att klaganden har bevisbördan för att det finns omständigheter som innebär att ett kommunalt beslut ska upphävas på någon av de grunder som anges i 13 kap. 8 KL (jfr RÅ 2010 ref. 119 I-II).
Sida 7 Tillkännagivandet av kommunfullmäktiges sammanträde Av 5 kap. 13 KL framgår att ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas samt att fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. För att få avgöra ett ärende utan fullgott tillkännagivande krävs ett enhälligt beslut av fullmäktige (5 kap. 52 KL). Av handlingarna i målet framgår att något sådant beslut inte har fattats. De i tillkännagivandet upptagna ärendena måste vara tydligt och fullständigt angivna. I annat fall kan följden bli att vid sammanträdet fattade beslut upphävs efter överklagande (prop. 2016/17:171 s. 333). Det huvudsakliga syftet med stadgandet enligt 5 kap. 13 KL har sin bakgrund i starka kommunaldemokratiska intressen av att såväl fullmäktiges ledamöter som kommunmedlemmar får god information om vad som ska avhandlas på fullmäktiges sammanträden. För att uppnå detta syfte och för att kommunmedlemmar direkt av tillkännagivandet ska kunna utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet måste i tillkännagivandet alla ärenden som ska förekomma tydligt anges. Överrumplande beslut ska därmed inte få förekomma. Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare konstaterat att en kommunmedlem direkt av tillkännagivandet ska kunna utläsa vad som ska behandlas vid sammanträdet och ärenderubriken får inte vara vilseledande. Syftet med bestämmelsen om tillkännagivandet förutsätter vidare att ärenden som är av särskilt intresse tydligt anges i tillkännagivandet. Det har därvid inte ansetts tillräckligt att information om ärendets närmare innebörd har varit tillgänglig på annat sätt (jfr RÅ 1990 ref. 18 och RÅ 1981 2:78).
Sida 8 Större organisationsförändringar i skolverksamhet och andra frågor som kan få stor påverkan på kommunmedlemmars dagliga liv får enligt förvaltningsrättens mening betraktas som ärenden av särskilt intresse. Förvaltningsrätten bedömer dock att rubriken Beslut om organisationsförändring inom utbildningsförvaltningen är otydligt utformad och skulle kunna inrymma ett stort antal olika frågor. Tillkännagivandet anger därmed inte tydligt vad det aktuella ärendet egentligen handlade om, nämligen flytt av högstadieenheterna på två skolor till en helt ny skola. Det framstår som helt klart att ärendet haft ett stort allmänintresse och ett särskilt intresse för många kommunmedlemmar i egenskap av bl.a. vårdnadshavare till berörda elever, och att det funnits en särskild protestgrupp vid namn Föräldragruppen, vilket kommunen har varit medveten om. Det är trots detta inte möjligt att direkt av tillkännagivandet utläsa att kommunfullmäktige kan komma att fatta beslut om att avveckla och flytta högstadieenheterna på de aktuella skolorna. Det kommunen anfört om att information om ärendet funnits tillgänglig på andra sätt leder inte till någon annan slutsats (jfr RÅ 1990 ref. 18 och RÅ 1981 2:78). Kommunen bör rimligtvis inte heller ha haft svårt att i tillkännagivandet närmare specificera vad ärendet avser. Kravet på tillkännagivande enligt 5 kap. 13 KL är därmed inte uppfyllt. Då felet inte kan anses som oväsentligt eller vara utan betydelse (jfr prop. 1990/91:117 s. 225) kan beslutet inte heller bestå utifrån förutsättningarna i 13 kap. 9 KL. Det överklagade beslutet har följaktligen inte tillkommit på ett lagligt sätt. Beslutet ska därmed upphävas. Eftersom beslutet ska upphävas redan på nu anförd grund finns det inte skäl att pröva vad som i övrigt har anförts till stöd för överklagandet.
Sida 9 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (FR-03) För kommunmedlemmar; kungörelsedelgivning Ann Rittri Rådman I avgörandet har även de särskilda ledamöterna Marie Persson och Mats Wallmark deltagit. Föredragande i målet har varit föredragande juristen Emelie Lindh.