Yttrande över Remiss av delrapport inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Ett kunskaps- och planeringsunderlag för havet

Relevanta dokument
Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars

Svensk författningssamling

Slutbetänkandet En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) Remiss från Miljödepartementet

YTTRANDE Dnr SU

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Styrning och uppföljning av statliga bidrag för flyktingmottagande

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Yttrande

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

En utvecklad havsmiljöförvaltning, SOU 2008:48

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Öppna data, Metodkonferens SMHI öppnar mer och mer

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Klimatanpassning Sverige 2017

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Vetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av

Miljöövervakning och dataflöden Pågående utveckling

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013

Instruktion för användning av

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Nationell GIS-policy för länsstyrelserna. VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Havsmiljöutredningen (M 2006:05) Dir. 2007:67. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2007

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Löpande granskning av rutin för upphandling

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING

Workshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

30 Revisionsrapport om gransknings av cancersjukvården bröst- och prostatacancer RS150052, RS150107

Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Strategi för miljödatahantering


TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Riksarkivets förslag till föreskrifter och allmänna råd om arkivlokaler

Bilaga 2 Bristanalys grundvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Förslag till anslag m.m. för den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Yttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Peter Nyhlén, Lantmäteriet

Vindkraft för beslutsfattare

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

It-kostnadsuppdraget

Kunskap i havsfrågor 2020

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

- Hur har arbetet tagits vidare?

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Ansökan om bidrag ur havs- och vattenmiljöanslaget

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2016/01030/R Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl

Nationell samordning av omgivningsbuller

Yttrande över Tilläggsbetänkande av havsplaneringsutredningen Kunskap på djupet Kunskapsunderlag för havsplanering (SOU 2011:56)

Transkript:

2007-08-20 Vår ref: 2007/1422/184 Er ref: 108-382-06Mm Naturvårdsverket Sverker Evans Miljöanalysavdelningen 106 48 STOCKHOLM Yttrande över Remiss av delrapport inom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Ett kunskaps- och planeringsunderlag för havet KUPP: Ett kunskaps- och planeringsunderlag för havet. Slutrapport Uppdrag 3: Inventering av havsmiljörelaterade data samt behovs- och bristanalys hos 12 myndigheter: Boverket, Fiskeriverket, Försvaret, Kustbevakningen, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, STEM, SIG, SCB, SGU, Sjöfartsverket och SMHI. Sammanfattning Mycket av den framtagna informationen är känd av SMHI, att se detta i sitt sammanhang och sammanfattat i en rapport ger möjlighet till att agera för förbättringar. Utredaren väljer ett ambitiöst perspektiv i sitt angrepp på problematiken. Med tanke på den korta tiden som anstod projektet är vissa saker fragmentariska och kommenteras endast kortfattat. Att skapa en nätverksbaserad portal för havsmiljö är en bra slutsats. Man bör dock utreda vem som är målgruppen. SMHI anser det vara viktigt att skapa en portal för experter, användare och beslutsfattare, snarare än för allmänhet och media, där det redan finns ett antal sådana. Inte minst myndigheterna har ofta fokus på denna målgrupp och nu även universiteten (havet.nu). Svenskt havsmiljöarbete behöver snarare en expertorienterad informations- och kunskapsgivande portal för att ensa det nationella arbetet på havsmiljö och relaterade landoch atmosfärsbelastningar. SMHI instämmer i att det saknas ett övergripande ansvar kring kartläggning och förvaltning av svenska vatten i haven runt Sverige. Å andra sidan finns det inte något sådant övergripande ansvar för svenska terrestra områden, där ansvar är delegerat men underordnat länsstyrelsernas styrning och övervakning. SMHI anser emellertid att en tydligare styrning bör komma till stånd vad gäller förvaltningsfrågor av havsmiljön. Eftersom vattenfrågorna i havsmiljön delas av många länder är frågorna av internationell karaktär och därför bör förvaltningsfrågorna hanteras av en myndighet med möjlighet att agera internationellt. SE 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 1(5)

SMHI instämmer i att metadata som beskrivning av data är ofullständigt, speciellt för en framtida havsmiljöförvaltning med ambition på ett helhetsperspektiv. Detta är dock inget enskilt svenskt problem utan av internationell karaktär. Här måste man se till att följa EUstandard men det är då viktigt att Sverige har kapacitet att påverka dessa standarder. På flera ställen i rapporten och i inventeringstabellen förekommer under rubriker som Tillgänglighet att God tillgång på pengar eller liknande kommentarer behövs för att erhålla data från SMHI. Dessa texter är inte längre giltiga, om de någonsin har varit det och skall ersättas med att SMHI har en ny Datapolicy (som också påpekas på andra ställen i utredningen). Data är fria förutom att en uttagsavgift kan tas ut för omfattande dataleveranser. För kommersiell verksamhet internt så väl som externt prissätts data enligt en i Europa överenskommen prissättning (ECOMET). Synpunkter och kommentarer Sammanfattning I något svepande drag tas myndigheternas sektorsansvar som styrande för havsmiljöarbetet och detta leder till en splittrad kunskapsbas och styrfunktion av svenskt havsmiljöarbete. Det bör dock påpekas att ett antal utredningar har genomförts med förslag på förbättrad samordning mellan myndigheterna och en havsmiljöambassadör är tillsatt. Ytterligare utredningar kring havsmiljö, forskning och miljöövervakning (Havsmiljöutredningen) pågår. Hanteringen av miljödata har under lång tid varit bristfällig i Sverige, med avseende på kvalité, metadata och tillgänglighet. Under senare år har, i och med införandet av Vattendirektivet samt ökande fokus på havsmiljön, ett betydande förbättringsarbete pågått. Mycket kvarstår att göra givetvis, men i rapportens sammanfattning saknas just denna belysning. Vad som inte heller riktigt kommer fram i sammanfattningen är behovet av forskning kring metodfrågor för vissa biologiska miljödata. Osäkerheter finns kring metadata, hur de ska analyseras och insamlas. Utredningen tar också upp behovet av att öka tillgängligheten av djupdata som hittills är sekretessbelagda av militära skäl. Detta önskemål från forskare och myndigheter kan inte nog understrykas för att få en meningsfull planering av kust och hav i svenska vatten. Det är bra att detta krav synliggörs även i denna utredning. Slutligen påpekas behovet av att modeller bör användas som stöd till miljöövervakning, vilket SMHI ser som mycket positivt. Kopplingen mellan övervakningsdata, modelldata och modellberäkningar är mycket aktuella FoU-frågor. Kapitel 15 SMHI Tabell 15-1: Under rubriken Form Parametrar saknas Växtplankton och Zooplankton samt längre ner också Vattenstånd. Tabell 15-1: Första kolumnen: Oceanografiska data: SHARK Svenskt HavsArkiv. Bör bytas till: Oceanografiska och marinbiologiska miljöövervakningsdata: SHARK Svenskt HavsArkiv. SE 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 2(5)

Alla parametrar kan inte räknas upp i kolumn 2 men man bör skriva: Parametrar från biologisk miljöövervakning, ofta uppdelade på artnivå. Tabell 15-2: SWAN är en vågmodell och Form Parametern är bara vågor (stryk vind). I samma tabell under rubrik Tillgänglighet stryks God tillgång på pengar och ersätts med att SMHI har en ny Datapolicy (som också påpekas på andra ställen i utredningen). Data är fria förutom att en uttagsavgift kan tas ut för omfattande dataleveranser. För kommersiell verksamhet internt så väl som externt prissätts data enligt en i Europa överenskommen prissättning (ECOMET). Kap 15.2.2 Datakvalité och överblick Första meningen: Här hänvisas till Finska Havsinstitutet, skall ersättas med Havsforskningsinstitutet i Finland. Tredje meningen: Data är utspridda över hela landet. Otydligt vad författaren menar! Havsmiljödata insamlas enligt det nationella miljöövervakningsprogrammet som Naturvårdsverket är ansvarig för. Här finns full kontroll på utförare, datatillgänglighet och internationell rapportering. Ingen större förvirring råder enligt SMHI, även om vissa metodologiska frågeställningar är obesvarade. Möjligen kan det vara regionala mätprogram, recipientkontroll och enstaka inventeringar som finns utspridda hos utförare och länsstyrelser. Författaren bör förtydliga denna fråga eller stryka meningen. Delar av texten på sidan 86 - rad 3 bör bytas ut : Ett ännu olöst problemområde med en viss metod. Bör bytas till: Det finns ett behov av att kvalitetssäkra marinbiologiska data, men idag finns det inga utvecklade rutiner för detta. I begränsad utsträckning används olika metodik och provtagningsupplägg i Östersjön och Västerhavet, vilket kan försvåra samordningen, eftersom det inte går att avbryta långa mätserier på en plats som gjorts med en viss metod. Fjärde meningen: Klimatdata består av både hydrologiska, oceanografiska och meteorologiska data. Dessa är i regel väl strukturerade, till viss del metadatabeskrivna och tillgängliga elektroniskt. Endast historiska data från början på förra seklet finns i pappersformat, som i sig utgör ett viktigt arkiv för forskningen och bör göras tillgängligt via elektroniska medier. Kapitel 15.2.3 Sista satsen om utbyte av miljödata: SMHI utbyter havsmiljödata regelbundet med de flesta länders utförare runt Östersjön både generellt och för speciella ändamål. Detta sker oftast informellt. I vissa fall finns formella överenskommelser som med DMU i Danmark där samverkan går utöver utbyte av data. Det pågår en process att få till stånd en formell överenskommelse med IMWM i Polen av liknande skäl. Kapitel 15.3: Slutsatserna kring SMHI i detta kapitel är rimliga. SE 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 3(5)

Kapitel 16 Syntes, slutsatser och rekommendationer Att skapa en nätverksbaserad portal för havsmiljö är en bra slutsats. Man bör dock utreda vem som är målgruppen. SMHI anser det vara viktigt att skapa en portal för experter, användare och beslutsfattare snarare än för allmänhet och media där det redan finns ett antal sådana. Inte minst myndigheterna har ofta fokus på denna målgrupp. Svenskt havsmiljöarbete behöver snarare en expertorienterad informations- och kunskapsgivande portal för att ensa det nationella arbetet på havsmiljö och relaterade land- och atmosfärsbelastningar. Kapitel 16.2.1 SMHI håller med om att det saknas ett övergripande ansvar kring kartläggning och förvaltning av svenska vatten i haven runt Sverige. Å andra sidan finns det inte något sådant övergripande ansvar för svenska terrestra områden, där ansvar är delegerat men underordnat länsstyrelsernas styrning och övervakning. SMHI anser emellertid att en tydligare styrning bör komma till stånd vad gäller förvaltningsfrågor av havsmiljön. Eftersom vattenfrågorna i havsmiljön delas av många länder är de frågorna av internationell karaktär och därför bör förvaltningsfrågorna hanteras av en myndighet med möjlighet att agera internationellt. Därmed är länsstyrelserna kanske inte de lämpligaste. Fjärde stycket: Vattenmyndigheternas ansvar går en km från strandlinjen, vilket är felaktigt. Den går en nm (nautisk mil) (=1,852 m) från baslinjen. Sektorstrukturen SMHI instämmer i att regering och departement måste bli tydligare i styrningen av myndigheterna för att minska sektoriella hinder för samordning av havsmiljön. Detta kan ske genom tydligare regleringsbrev. SMHI instämmer i att metadata som beskrivning av data är ofullständigt, speciellt för en framtida havsmiljöförvaltning med ett helhetsperspektiv. Detta är dock inget enskilt svenskt problem utan av internationell karaktär. Här måste man se till att följa EU-standard men det är då viktigt att Sverige har kapacitet att påverka dessa standarder. Kapitel 16.2.8 Inom parantesen: (ett problem som påtalas i samband med den nationella miljöövervakningen där många aktörer är inblandade). Borde vara: (ett problem som påtalas i samband med den regionala miljöövervakningen där många aktörer är inblandade). Inventeringstabeller Tabell 15; SMHI I tabellen under rubrik Tillgänglighet stryks God tillgång på pengar eller liknande kommentarer och ersätts med att SMHI har en ny Datapolicy (som också påpekas på andra ställen i utredningen). Data är fria förutom att en uttagsavgift kan tas ut för omfattande dataleveranser. För kommersiell verksamhet internt så väl som externt prissätts data enligt en i Europa överenskommen prissättning (ECOMET). SE 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 4(5)

Direktör Bodil Aarhus Andrae har beslutat i detta ärende som beretts av Bertil Håkansson. För SMHI Bodil Aarhus Andrae Direktör Avdelning Basverksamhet SE 426 71 VÄSTRA FRÖLUNDA 5(5)