Istallatiosavisig Bruks- och eldigsistruktio 468 IAV 0-0 995-09-05 Hadölkassette
Bäste Hadöl-ägare! Vi öskar Er välkomme till Hadöl-familje och hoppas att Ni får mycket glädje av Hadölkassette. Vi tror oss förstå att Ni ställer höga krav på desig och kvalitet. Ni har som yblive ägare till e kassett frå Hadöl försäkrat Er om e produkt med tidlös desig och låg livslägd. e har också e förbräig som är både miljövälig och effektiv för bästa värmeutbyte. Läs oga igeom istallatiosavisige ia istallatioe påbörjas och bruks- och eldigsistruktioe ia Ni börjar elda. Iehållsförteckig Allmät... Tillförsel av förbräigsluft... Tillbehör... Tekiska data... Uppackig... Istallatio... 4 Moterig eldstadsstear... 6 Moterig av rökhylla... 7 Moterig av täljstestopp... 7 Bruks- och eldigsistruktio... 8 Möjliga orsaker till driftsstörigar...
Kvalitetsgodkäade e har provats av Sveriges Provigs- och Forskigsistitut och uppfyllt gällade regler för både typgodkäade och de högre krave för P-märkig. Typgodkäadeummer: 0740/95 Certifierigsummer för P-märkig: 0 08 Tillverkarförsäkra Tillverkig av produkte har skett i elighet med de hadligar som ligger till grud för respektive godkäadebevis och därtill hörade krav på tillverkigskotroll. Krav på rökkaal Hadölkassette får aslutas till rökkaal dimesioerad för e maximal rökgastemperatur på 50. Varig! I drift blir vissa ytor på kamie mycket varma och ka förorsaka bräskador vid berörig. Var också uppmärksam på de kraftiga värmestrålige geom luckglaset. Om bräbart material placeras ärmare ä agivet säkerhetsavståd ka brad förorsakas. Pyreldig ka orsaka hastig gasatädig med risk för både materiella skador och persoskador som följd. Certifierad Certifikat r 0 08 OBS! Istallatio av eldstad skall amälas till de lokala byggadsmydighete. Husägare står själv asvarig för att föreskriva säkerhetskrav är uppfyllda och för att istallatioe blir ispekterad av e kvalificerad kotrollat. Skorstesfejarmästare skall iformeras om istallatioe eftersom de medför ädrat sotigsbehov.
ö p Ny i g Desig & Kvalité Hadöl Desig & Kvalité Allmät! Ia istallatio av kassette påbörjas krävs att e Byggamäla görs hos Byggadsämde i Di kommu. Hadölkassette är typgodkäd (r. 0740/95) för aslutig till skorste dimesioerad för edast 50 graders rökgastemperatur och till äldre murade skorstear med edast e ½ stes omslutigsvägg. Kotrollera att skorstee är fri frå hider och uppfyller täthetskrave. Låt Er lokala skorstesfejarmästare utföra e provtryckig av skorstee samt kotrollera att de öppa spise är felfri och uppfyller gällade ormer. Både skorstees lägd och area påverkar draget i skorstee. Lägsta rekommederad rökkaalslägd är,5 m. Uderstiger skorsteshöjde 5 m skall tvärsittsarea vara mist 50 cm². Med skorsteshöjd över 5 m skall tvärsittsarea vara mist 0 cm². I äldre hus ka det fias skorstear med för stor area. För e väl fugerade aläggig bör de ite överstiga 5 x 50 mm. Befitligt spjäll i skorstee demoteras eller låses i öppet läge. e skall alltid placeras på de medlevererade distasföttera. Detta för att säkerställa tillförsel av förbräigsluft. För varmluftscirkulatioe är det viktigt att det fis ca 0 mm luftspalt mella kassette och öppa spise. E öppig i spiskåpa ger de bästa varmluftscirkulatioe och uderlättar dessutom motaget. Ett galler moteras i hålet efter utfört arbete. Tillförsel av förbräigsluft Lufte till förbräige ka tillföras direkt via e kaal utifrå som myar uder kassette, alterativt idirekt via e vetil i yttervägge i det rum där kassette är moterad. Tillbehör P k a i tt OBS! f r ack! Moterigssats: Pakitt, stödbe med ierrör (höjd 6,5 cm) och mieralullsskiva. 4 5 6 7 55 560 m. dist.fot Gjutjärsrör:. Rakt L = 65 mm. Rakt L = 45 mm. Rakt L = 5 mm 4. S-böj L = 65 mm (sidledsförskjutig 80 mm) 5. 45 böj, låg 6. 45 böj, kort 7. Rakt L = 50 mm 5 Tekiska data Effekt 4 9 kw Verkigsgrad 70 % Vedmägd Vikt,5 kg/h 95 kg Uppvärm.kapacitet 60 40 m² Hadöl 55 55 560 m. dist.fot 560 m. dist.fot Iv. Ø5 8 05 40 4 500 565 598
Uppackig För att lättare kua lyfta kassette ka de tuga gjutgodsdetaljera lyftas ut. Rostertallrike tas ur geom att lyfta i motsatta kate mot reglageståge. Därefter lyfts gjutgodsbotte ut. Kotrollera att tätigsliste ligger på plats före återmoterig av gjutgodsbotte. Paoramalucka Vikluckor Lyft lucka uppåt så att de släpper frå edre gågjärstappe. För uderdele åt sida så att de går fri frå gågjärstappe. Lyft ed lucka.
5 N ö y p i g Istallatio Gjutjärsröre moteras ovaifrå geom ett hål i spiskåpa (se fig 8) eller uderifrå med ett stödbe (se fig 9 ). STÖDBENETS PLACERING Alla mått i mm. Mall iv ø55 Tag bort evetuellt gammalt spjällblad och regör spise frå sot m.m. Lägg pappersmalle på plats, kotrollera äve att det fis plats för 0 mm luftspalt mella kassette och öppa spise. Moterig vid håltagig i spiskåpa 4 P k a i tt OBS! f r ack! Tag hål i spiskåpa geom att borra och mejsla. 5 Skjut i kassette på plats. 6 Lyft kassette med hjälp av e kofot och placera de tre distasföttera uder kassette. Kotrollera att de står stadigt. Gjutjärsrör r är försett med e fläs som utgör stöd för mieralulle (se fig 7). Motera gjutjärsröre på kassette med rör r överst. Skarvara tätas oggrat med pakitt. 4
N ö y p i g N ö y p i g 7 8 Viktigt! Täta oggrat med mieralull mella det översta röret och skorstee. Tätige är mycket viktig för aars ka de uppvärmda rumslufte passera ut geom skorstee. Passa i och mura fast ett varmluftsgaller i spiskåpa. Varmluftsgaller igår ej i leverase. Pakittet skall torka i 4 timmar ia första brasa täds. Moterig uderifrå med stödbe. 9 P k a i tt OBS! f r ack!. Skruva fast stose i det översta hålet på stödbeet och täta med pakitt mella de utvädiga och ivädiga stose. P k a i tt OBS! f r ack!. Gjutjärsrör r är försett med e fläs, fäst mieralulle ovaför fläse med ståltråd. Sätt rör r överst och sammafoga gjutjärsröre och stödbeet med pakitt. För upp hela rörsatse och ställ de på stödbeet. Viktigt! Täta oggrat med mieralull mella det översta röret och skorstee. Tätige är mycket viktig för aars ka de uppvärmda rumslufte passera ut geom skorstee. 5
N ö y p i g 0 P k a i tt OBS! f r ack! Lägg pakitt ivädigt på kassettes aslutigsstos. Skjut i kassette på plats och cetrera de uder aslutigssatse. Stick i hade geom kassette och tryck uda låsblecket eligt figure. Lyft kassette med hjälp av e kofot och placera de tre distasföttera uder. Kotrollera att de står stadigt. Moterig av eldstadsstear Lägg först tillbaka gjutgodsdetaljera i eldstade ia moterige av täljstee i eldstade påbörjas. Placera stee mella klackara på gjutgodsbotte, tryck stehållare lätt uppåt och för i stee så att de låses fast i ovakat. I bakkat på eldstade moteras tre släta stear med samma storlek. I framkat moteras två stear med e urfräsig. De främre steara moteras så att urfräsige bildar e spalt mot plåte. Spalte skall vara riktad mot lucka. Steara skall placeras så att e spriga på mist mm fås mella dom. Om spriga är midre ä mm skall kate fasas lätt med e fil. Hatera täljstee varsamt! Stehållare Urfräsig Urfräsig Aslut till skorstee geom att föra er ierröret frå stödbeet i aslutige på kassette. Pakittet skall torka i 4 timmar ia första brasa täds. 6
Bakre tapp Moterig av rökhylla Motera rökhylla eligt figurera. Vrid rökhylla 45 och för i de ovaför täljstee Bakre tapp Rökhylla Bakre tapp Bakre tapp Moterig av täljstestopp Lossa först de två skruvara som håller sarge (se fig ). Drag sarge rakt framåt. Placera dit täljsteara och motera tillbaka sarge el. fig. Nu ka glaslucka sättas på plats. Täckgaller Utrymmet mella kassette och de öppa spise ka täckas med ett galler. Som tillbehör fis ett täckgaller som lätt apassas till de flesta storlekar på eldstadsöppigar. 7
Bruks- och eldigsistruktio Val av bräsle Alla sorters ved, såsom ved av björk, bok, ek, alm, ask, barrträd och fruktträd ka avädas som bräsle i kassette. Olika träslag har olika desitet, ju högre desitet vede har desto högre är eergivädet. Högst desitet har bok, ek och björk. Färsk ved består till hälfte av vatte. E del av vattet cirkulerar fritt mella fibrera och e del är budet av cellera. Vede ska alltid torkas så att fritt vatte avdustar. När fukkthalte har sjukit uder 0% är vede klar att avädas. Om ma eldar ved med högre fukthalt går e stor del av vedes eergiiehåll åt att koka bort vattet. Är vede fuktig blir också förbräige dålig, sot- och tjärbeläggigar bildas i skorstee och ka i värsta fall förorsaka skorstesbrad. Utöver detta leder det också till sotiga glas på kamie och obehag för boede i ärhete. För att förvissa sig om att ma har torr ved bör vede avverkas på viter och uder sommare lagras fritt luftat uder tak. Täck aldrig vedstacke med e preseig som ligger ed mot marke, preseige fugerar då som ett tätslutade lock och vede hidras frå att torka. Förvara alltid e midre mägd ved iomhus i ågra dagar före avädig, så att ytfukte som fis på vedträde hier avdusta. Vedes fukthalt ka ekelt kotrolleras geom att e lite provbit av vede vägs före och efter det att de torkats i 80 C ugstemperatur uder dyg. Beräka därefter fukthalte geom att dividera mägde avdustat vatte med total mägd ved, ikl. vatte. Så här eldar ma Rekommederad vedmägd vid ormaleldig är kg/tim. Högsta tillåta vedmägd är kg/tim. Första gåge Ni eldar i kassette bör Ni aväda köksvåge för att se och lära hur mycket kg tädigsved samt tre stycke vedträ på kg är. Seare blir detta e ruti och våge blir överflödig, såvida Ni ite plötsligt tycker att vede verkar för tug (för hög fukthalt). Väg de då och kotrollera fukthalte. Öppa och stäg alltid lucka sakta och försiktigt för att förhidra irykig pga tryckförädrig i eldstade. Viktigt! Det är viktigt att det sabbt börjar bria i vedträde. Pyreldig ger kraftig rökutvecklig och ka i värsta fall orsaka hastig gasatädig med skador på kassette som följd. E sabb atädig fås om de högra reglageståge dras utåt för max tillförsel av förbräigsluft geom rostret. Skjut i reglageståge efter ca mi är brasa tagit sig. Som alterativ ka ma låta lucka stå på glät tills brasa har tagit sig. Fukthalt i %: m före -m efter m före x 00 Varig! Ma får absolut ite aväda tryckimpregerat trä, målat eller limmat trä, spåplattor, plast eller färgbroschyrer i e kassett som bräsle. Gemesamt för dessa material är, att det uder förbräig ka bildas saltsyra och tugmetaller som är skadliga för miljö och kamie. Saltsyra ka också agripa stålet i skorstee eller murige i e murad skorste. Viktigt för e bra förbräig är också rätt dimesio på vede. Vedstorleke bör vara: Tädigsved fikluve småved Lägd: Diameter: Mägd per tädig: 5 40 cm 5 cm kg (ca 8 0 fikluva vedträ) Ved kluve ved Lägd: Diameter: Normalmägd: Maxmägd: 5 40 cm 7 9 cm kg/timme kg/timme 8
Upptädig Öppa ett föster i ärhete av kassette före upptädig om huset har mekaisk vetilatio och det fis ett udertryck i huset. Låt det stå öppet ågra miuter tills brasa tagit sig. För att sabbt få e bra glödbädd skall det alltid ligga ett tut lager av aska och förkolade bitar iaför brasbegräsare.. Öppa förbräigsluftsspjället geom att dra ut de västra reglageståge med hjälp av kalla hade. Detta reglage skall ormalt stå helt öppet uder eldige.. Drag de högra reglageståge utåt med hjälp av kalla hade för max tillförsel av förbräigsluft geom rostret.. Lägg i 7 8 vedträ (ca kg) eligt figur och täd brasa. 4. Skjut till lucka uta att stäga de. Efter ca 5 mi skjuts de högra reglageståge i och är brasa tagit sig ordetligt, efter ca 5 mi, stägs lucka. Vedpåfyllig När brasa bruit ed till glöd är det dax att lägga på ved.. Öppa lucka försiktigt och sprid ut glöde till ett jämt skikt med hjälp av ett vedträd.. Lägg på tre vedträd till e samlad vikt av ca kg. Två av vedträde läggs på glöde paralellt med kassettes framsida och ett vedträd sett över de två första.. Stäg lucka. 4. Drag ut de högra reglageståge med kalla hade. Skjut i reglageståge så sart brasa tagit sig. 5. Om Ni tycker att det brier för häftigt i kassette och öskar e ågot lågsammare förbräig ka tillförsel av förbräigsluft miskas med hjälp av förbräigsluftsspjället. Kotrollera alltid att elde brier med livliga och klara flammor. OBS! Högra reglageståge ska vara helt iskjute uder eldig. ÖPPET Roster Förbräigsluft 9
Bästa värmeutbyte Brasora bör ite vara för stora, stora brasor är oekoomiska och ger dessutom höga rökgastemperaturer som ka skada kassette och skorstee. Rekommederad vedmägd vid ormaleldig är kg/tim och högsta tillåta vedmägd är kg/tim och avser då eldig med hugge björk eller aa lövved med ca 8% fukthalt. Vid eldig med samma vedmägd som ova med exempelvis barrved uppås väsetligt högre eldstadstemperaturer. Vid maxeldig uder lägre perioder förkortas kassettes livslägd och vid överskridade av högsta tillåta vedmägd ka delar i spise skadas och garati gäller ej. Tester visar att det bästa och det mest ekoomiska värmeutbytet uppås om ma lägger i kg ved per timme och påfyllig. När kassette är y När kassette är y ka det uppstå e speciell lukt som sammahäger med att e viss oljebeläggig och överflödig färg ka fias kvar. Efter ågra brasor försvier lukte. Sotig Sotig av skorsteskaaler samt skorstesaslutigar bör ske av skorstesfejarmästare. Sotig av kassette ka ske geom erskrapig och/eller borstig. Lämpligast är dock att aväda e sotdammsugare, t.ex. Ash-clea. Om e skorstebrad uppstår, eller befaras, skall förbräi gsluftsspjället och lucka stägas. Kotakta om ödvädigt bradkåre för släckig. Efter e skorstesbrad skall alltid skorstee besiktigas av skorstesfejarmästare. Uderhåll av kassette Vid eldig med luckförsedda eldstäder ka glase bli sotiga, äve är kamie eldas med torr ved med e fukthalt på 5 0%. Regör ma regelbudet räcker det oftast att torka med ett torrt papper. Om sotet fuits e lägre tid på glase tar ma lämplige bort det med regörigsmedel typ Vim eller ett speciellt sotborttagigsmedel. Dessa medel fis att köpa i e dagligvarubutik eller hos Er lokala kamiåterförsäljare. Aväd aldrig regörigsmedel som iehåller ågot slipmedel, glase ka då skadas. När aska i asklåda ska tömmas, se då till att det ite fis glöd kvar. Aska skall förvaras i e obräbar behållare med lock i mist ett dyg ia de kastas. Täljstee regöres med sadpapper. Ställ ite ågra bräbara saker eller steariljus på täljstee. Rostret behöver regöras ågra gåger per eldigssäsog. Rostret och övriga gjutgodsdelar regöres med stålborste. Kotroll av packigar är viktigt ur förbräigssypukt, eftersom slita packigar försämrar förbräige är kassette drar tjuvluft. Lackerade delar på kassette ka regöras med e mjuk borste. Skador på lackerade delar, t ex midre repor, ka bättras med Hadöls bättrigsfärg. Kotakta Er återförsäljare. Eftersom det hela tide förekommer ett stort flöde av luft rut kassette, kall rumsluft sugs i och varm luft släpps ut, ka det samlas damm bakom och uder kassette. Därför bör ma regelbudet dammsuga rut kassette. Detaljer som sitter ära själva eldhärde ka behöva bytas. Exempel på sådaa detaljer är rökhylla, eldstadsstear och roster. Livslägde på dessa detaljer beror på hur mycket och på vilket sätt kassette har utyttjats. 0
Möjliga orsaker till driftsstörigar och åtgärder för dessa. Det är dåligt drag i kassette efter yistallatio Kotrollera skorstees lägd så att de uppfyller krave dvs e meter över ock, samt att de har e totallägd på mist meter. Kotrollera att det ite fis ågot i skorstee som hidrar rökgasera och att ite ågot ärliggade hus eller träd påverkar vidara krig skorstee. Kotrollera också skorstees area som bör vara 55 00 cm². e är svår att få igåg och elde dör kaske ut efter e kortare tid Detta ka bero på att vede ite är tillräckligt torr, kotrollera Er ved. E aa orsak ka vara udertryck i huset, exempelvis vid avädig av köksfläkt eller aa mekaisk vetilatio. Öppa ett föster i ärhete av kassette uder upptädig. Förbräigsluftsspjället kaske ite är öppet. Det ka också bero på att kassettes rökuttag ka vara tilltäppt av sot, vilket ka förekomma efter e sotig. Lyft ur rökhylla och kotrollera. Slutlige bör Ni åter ige gå igeom eldigsavisige. Kaske var mägde ved för lite och grudglöde har därför blivit för kle och kall så att de ite avger tillräcklig värme för att täda ästa påfyllig av ved. Lukt av rök och sot i kassettes omgivig i perioder Detta ka förekomma vid videdslag i skorstee och sker oftast vid e bestämd vidriktig är det blåser. Lackerade delar har missfärgats Om lackerade delar har missfärgats, beror det på e för hög temperatur i kassette. Orsake till de förhöjda temperature ka vara att maxvedmägde överskridits, olämpligt bräsle har aväts (t ex byggavfall, stora mägder fikluvet spillvirke). Garati omfattar ej dessa skador. Uppstår det problem som Ni själva ite ka avhjälpa skall Ni kotakta återförsäljare eller skorstesfejarmästare. Med dessa eldigsråd hoppas vi att Ni ska få mycket glädje av Er Hadölkassett. Det bildas oormalt mycket sot på glase Det blir alltid e viss sotbeläggig på glase och det byggs på lite grad efter varje eldig. Sot på glase beror i huvudsak på tre orsaker. Vede är fuktig vilket leder till e dålig förbräig med e stor rökutvecklig som följd. Det är för låg temperatur på glödbädde vilket orsakar stor rökutvecklig vid vedpåfyllig och dåligt drag i skorstee. Hadhavadet är ite korrekt, t ex lucka stod ite på glät i ca 5 mi. Kotrollera torrhete på Er ved, se till att Ni har e bra grudglöd och gå igeom eldigsavisige e gåg till.
NIBE AB/NIBE Brasvärme Box 4 85 Markaryd www.ibe.se