www.pwc.se Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 16 april 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Hultsfreds kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3. Granskningsresultat...4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...4 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...4 3.1.1.2. Investeringsredovisning...6 3.1.1.3. Driftredovisning...6 3.1.2. Balanskrav...7 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 8 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten...9 3.2. Rättvisande räkenskaper...9 3.2.1. Resultaträkning...9 3.2.2. Balansräkning...10 3.2.3. Kassaflödesanalys...10 3.2.4. Sammanställd redovisning... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 11
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen redovisar ett resultat på 21,2 mnkr för år 2012, vilket är 17,5 mnkr högre än föregående år. I årets resultat ingår en jämförelsestörande intäkt med 14,5 mnkr. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) utgör 99,0 % (2011: 99,5 %) av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader har minskat med 1,5 % sedan föregående år medan skatteintäkter och statsbidrag minskat med 1,4 %. Finansnettot har gått från att ge ett nettounderskott med -0,2 mnkr år 2011 till att vara positivt med 1,3 mnkr. Vi bedömer att verksamhetens nettokostnader under år 2012 anpassats till vikande skatteintäkter och statsbidrag. Vi instämmer i kommunledningens bedömning att en anpassning av verksamheten till tillgängliga resurser måste fortsätta. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Det finns inga negativa resultat att återställa från tidigare år. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Samtliga tre finansiella mål bedöms som uppnådda. Vi bedömer att måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som redovisas visar hur långt vissa nämnder och förvaltningar nått per mål. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker förvaltningsberättelsen samt att det på ett tydligt sätt redovisas vad bedömningen av måluppfyllelsen baseras på. 1 av 11
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 11
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Rapporten har faktagranskats av personal på ekonomiavdelningen. 3 av 11
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Vi bedömer att analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Det baserar vi på följande exempel från analysen: I årets resultat, som uppgår till 21,2 mnkr (2011: 3,7 mnkr), ingår en återbetalning av premier från AFA försäkring för åren 2007 och 2008 med 14,5 mnkr. Posten är jämförelsestörande. Sammantaget är årets resultat före jämförelsestörande poster 0,3 mnkr (2011: -4,6 mnkr) bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 97 % (exklusive jämförelsestörande poster 99,0 %), vilket är 2,5 procentenheter lägre än föregående år (2011: 99,5 %). Verksamhetens nettokostnader har minskat med 1,5 % (2011: +2,1 %) medan skatteintäkter och generella statsbidrag har minskat med 1,4 % (2011: +0,2 %). Nettoinvesteringarna uppgår till 36,3 mnkr (2011: 23,8 mnkr) och självfinansieringsgraden utgör 128,7 %. Soliditeten uppgår till 38,4 % (2011: 36,7 %). Om ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser lyfts in i balansräkningen minskar soliditeten till -32,3 % (2011-32,3 %), vilket innebär att alla kommunens tillgångar är finansierade med lån. Den långsiktiga skuldsättningsgraden har ökat från 28,9 % till 30,2 % medan den kortsiktiga skuldsättningsgraden har minskat. Kommunens skuld i form av banklån har ökat med 24 mnkr under år 2012. Kassalikviditeten exklusive semesterlöneskulden uppgår till 186,2 % (2011: 143,9 %). Eftersom likviditeten är mer än 100 % kan betalningsberedskapen på kort sikt anses vara god. 4 av 11
En inledande beskrivning av samhällsekonomin i omvärlden, befolkning och arbetsmarknad bildar bakgrund till den finansiella analysen. Förvaltningsberättelsen beskriver också hur ekonomin förväntas utvecklas under de närmaste åren. De senaste prognoserna för skatteunderlaget år 2013 ser bättre ut än när budgeten gjordes med 7,6 mnkr. I budgetarbetet för år 2014 räknar kommunen med att få ett tillskott genom en förändring i det kommunala utjämningssystemet. Beslutet om att förändra systemet är inte fattat i riksdagen ännu. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. I förvaltningsberättelsen beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Viktiga händelser redovisas under särskild rubrik uppdelat per verksamhet. Förväntad utveckling Vi bedömer att beskrivningen av den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter kan utvecklas. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har under år 2012 ökat till 5,03 % (2011: 4,75 %). Andelen långtidssjukskrivna har minskat något jämfört med föregående år, men totalt sett har både mäns och kvinnors sjukfrånvaro ökat. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen som till exempel antal anställda, tillsvidareanställda per förvaltning och åldersstruktur. Antal tillsvidareanställda har minskat med 45 personer under år 2012 och de visstidsanställda har minskat med 121 stycken. Det är främst inom barn- och utbildningsförvaltningen som antal anställda har minskat, men en minskning har även skett inom kommunstyrelseförvaltningen. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Kommunen har under året betalat aktieägartillskott till HKIAB med 3,6 mnkr. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. 5 av 11
Åtagandet uppgår per december 2012 till totalt 457,9 mnkr, vilket är 31,4 mnkr högre än föregående år. Av ökningen beror 24,7 mnkr på sänkningen av diskonteringsräntan som gjordes år 2011. Placerade medel för framtida pensionsutbetalningar uppgår vid årsskiftet till 100,3 mnkr (marknadsvärde), vilket innebär att 357,7 mnkr återlånats i verksamheten. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I nämndernas verksamhetsberättelser redovisas nyckeltal för olika typer av verksamhetsområden. Utöver det finns ett särskilt avsnitt med nyckeltal uppdelade per verksamhet inom respektive nämnd. Vissa av nämnderna redovisar för första gången verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning enligt modellen med strategikartor uppdelade i fyra olika perspektiv. Sammantaget görs bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv kan förbättras genom att redovisningen av verksamhetsmålen omfattar flera nämnder och att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Bruttoinvesteringarna uppgår till 38,0 mnkr jämfört med budgeterat 45,4 mnkr. I bruttoinvesteringarna ingår köpet av Herrstorpet med 14,1 mnkr, vilket inte var budgeterat. Om hänsyn tas till detta är avvikelsen mot budgeten ca 21,5 mnkr varav ca 19,7 mnkr föreslås överföras till investeringsbudgeten 2013. Budgeterade investeringar som inte genomförts avser kvarvarande medel bland annat för Strandlyckan (6,2 mnkr) och energieffektivisering (3,7 mnkr). Av årets försäljningar avser 1,2 mnkr av totalt 1,7 mnkr försäljningen av G&B Arena. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. 6 av 11
Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr 2011 Budget Utfall +/- fr. prognos Budgetavvikelse Kommunstyrelse 185,6 168,4 174,3-2,7-5,9 Barn- och utbildningsnämnd 240,8 237,8 233,0 4,7 4,8 Miljö- och byggnadsnämnd 7,0 7,8 6,6 1,3 1,2 Socialnämnd 268,7 273,9 274,4 0,2-0,5 Jämförelsestörande poster - - -14,5-14,5 Pensioner, elimineringar och ofördelade besparingar -23,1-32,4-21,8-1,1-10,6 Summa nämnderna 679,0 655,5 652,0 4,4 3,5 Avvikelsen gentemot beslutad budget är positiv med 3,5 mnkr, det är 4,4 mnkr bättre än helårsprognosen som gjordes i samband med delårsbokslutet per 31 augusti. Barn- och utbildningsnämnden visar störst överskott jämfört med budget med 4,8 mnkr. Inom nämnden har anpassningar gjorts till minskat elevantal. Grundskola och förskola, fritids- och förskoleklass redovisar ett överskott mot budget med totalt 5,0 mnkr. Det beror på intäkter från Migrationsverket för asylsökande barn. Ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan redovisar ett underskott på 1,6 mnkr på grund av att färre elever från andra kommuner valt att studera på Hultsfreds gymnasium. Miljö- och byggnadsnämndens överskott beror på vakanser och tjänstledigheter samt ny taxemodell för miljötillsyn och stora byggnadslov för Strandlyckan. Kommunstyrelsens underskott mot budget med -5,9 mnkr beror bland annat på ett aktieägartillskott till HKIAB med 3,6 mnkr, större löneökning än budgeterat med 2,2 mnkr samt ett ofördelat besparingskrav på 2,3. Socialnämnden visar underskott mot budget främst på grund av höga kostnader för placeringar av barn och unga. Även äldreomsorg, hemtjänsten, hälso- och sjukvård samt rehabilitering visar underskott mot budget. Omsorgen om personer med funktionshinder och psykiatriverksamheten visar överskott mot budget. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 20,8 mnkr efter avdrag för realisationsvinster och förluster med netto 0,4 mnkr. Enligt de nya reglerna om resultatutjämningsreserv kan en kommun, som har negativ soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, avsätta sitt resultat enligt balanskravet efter avdrag med två procent av skatter och statsbidrag. År 2012 kan Hultsfreds kommun att avsätta 6,9 mnkr till resultatutjämningsreserven. 7 av 11
3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Samtliga tre finansiella mål bedöms som uppnådda. Vi bedömer att måluppfyllelsen för de verksamhetsmål som redovisas visar hur långt vissa nämnder och förvaltningar nått per mål. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker förvaltningsberättelsen samt att det på ett tydligt sätt redovisas vad bedömningen av måluppfyllelsen baseras på. I budget 2012 beskrivs kommunens styrmodell som beslutats av kommunfullmäktige (KF 68/2011). Utifrån en vision och värdegrund anger kommunfullmäktige strategiska mål i fyra olika perspektiv: Ekonomi Ekonomi i balans Invånare och brukare God kommunal service i en trygg och säker kommun Verksamhet och medarbetare Attraktiv arbetsgivare Utveckling Lite bättre varje dag De övergripande målen har brutits ned till mål för respektive nämnd och därefter till verksamhets- och enhetsmål. För varje mål fastställs nyckeltal som används för att mäta grad av måluppfyllelse. Enligt styrmodellen ska uppföljning av målen ske två gånger om året på alla nivåer. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2012 Årets resultat ska överstiga 0,5 mnkr Utfall 2012 Resultatet uppgår till 21,2 mnkr. Måluppfyllelse, KS bedömning Målet är uppnått. Långfristiga skulder ska högst uppgå till 203,6 mnkr Långfristiga skulder uppgår till 176,8 mnkr. Målet är uppnått. Soliditeten ska som lägst vara 39,2 %, omräknat med hänsyn till 2011 års bokslut 33,2 %. Soliditeten uppgår till 38,4 %. Målet är uppnått. 8 av 11
Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning att de finansiella målen är uppnådda. Soliditetsmålet har räknats om till följd av att eget kapital sjönk med 35 mnkr för avsättning till återställande av Kejsarkullens avfallsdeponi. 3.1.3.2. Mål för verksamheten I nämndernas verksamhetsberättelser redovisar kultur- och fritid, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden en uppföljning av beslutade verksamhetsmål enligt styrmodellen. Redovisningen sker med en enhetlig struktur. Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden på ett tydligt sätt redovisar vad bedömningen av måluppfyllelsen baseras på. I kommande årsredovisningar rekommenderar vi att en sammanfattande utvärdering per nämnd sker i förvaltningsberättelsen samt att bedömningsskalan beskrivs i anslutning till utvärderingen. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning och prognos 2012-12-31 Utfall Föreg. år Utfall 2012 Ökning/ minskn. % Verksamhetens intäkter 155,9 170,4 9,3 % Verksamhetens kostnader -834,9-822,5-1,4 % Avskrivningar -23,3-23,9 2,6 % Verksamhetens nettokostnader -702,3-676,0-3,7 % Skatteintäkter 483,9 488,5 0,9 % Generella statsbidrag 222,2 207,4-6,6 % Summa skatter och statsbidrag 706,1 695,9-1,4 % Finansiella intäkter 5,0 6,9 3,8 % Finansiella kostnader -5,2-5,6 7,7 % Årets resultat 3,7 21,2 473,0 % En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. I posten verksamhetens intäkter ligger återbetalningen av försäkringspremier från AFA för åren 2007 0ch 2008 med 14,5 mnkr, vilket har ökat årets resultat jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat jämfört med föregående år på grund av löneökningar med i genomsnitt 3,4 % vilket innebär ca 15 mnkr samt på grund 9 av 11
av ökade lokalhyror från ÖSK med ca 10,7 mnkr. Numera ska ÖSK:s hyresintäkter även täcka underhållskostnaderna. Verksamhetskostnaderna har minskat jämfört med föregående år till följd av skatteväxlingen med landstinget avseende kollektivtrafiken med 12,4 mnkr. Verksamheten har minskat till följd av demografiförändringar och besparingar med 19,6 mnkr. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 45 varv 28 inom barn- och utbildningsförvaltningens område. Skatteintäkter och generella statsbidrag har minskat med 10,2 mnkr eller 1,4 % jämfört med föregående år till följd av skatteväxlingen med landstinget. Finansnettot är 1,1 mnkr högre än förgående år till följd av bättre avkastning från pensionsmedelsplaceringen i KLP (Kalmar Läns Pensionskaptialförvaltningsbolag). Räntekostnaderna har ökat på grund av högre belåning. Ovanstående poster innebär netto en resultatbättring om ca 11,7 mnkr mellan åren, av den totala resultatförbättringen om 17,5 mnkr. Vi bedömer att verksamhetens nettokostnader under år 2012 anpassats till vikande intäkter. Vi instämmer i kommunledningens bedömning att en anpassning av verksamheten till tillgängliga resurser måste fortsätta. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer att balansräkningen är uppställ enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi bedömer vidare att bilagor och specifikationer har tagits fram i tillräcklig omfattning. Till nästa år önskar vi att underlag till nämndernas interimsposter på fordrings- och skuldsidan finns framtagna innan granskningstillfället. Verifiering bör ske med faktura, avtal, ansökan, betalningsavi eller beräkning som visar varpå posten grundar sig. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: I posten kortfristiga fordringar ingår en upplupen intäkt för bidrag från MSB för kostnader i samband med översvämningen sommaren 2012. Ansökt belopp var 2,5 mnkr varav 1,9 mnkr beviljades. Ersättningen har fördelats mellan ÖSK och räddningstjänsten. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning. 10 av 11
Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Årets kassaflöde uppgår till 22,4 mnkr jämfört med -6,9 mnkr föregående år. Kommunens likvida medel uppgår vid årets slut till 42,3 mnkr jämfört med 19,9 mnkr föregående år. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vi bedömer att konsolideringen av underliggande enheter beskrivs på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivs och att effekten framgår. Vi bedömer vidare att KRLs krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning har följts. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 2013-04-16 Caroline Liljebjörn Caroline Liljebjörn Projektledare/Uppdragsledare 11 av 11