Klas Adsell Holms väg 15 A Se 61630 ÅBY adsell@tunaforsnytt.se www.tunaforsnytt.se Mark och miljööverdomstolen Svea hovrätt Mobil 073 534 3092 SKYPE klas.adsell Åby den 2014-09-30 Rev 2014-10-10 kl 17 Ert ärende P 7649-14 Länk till den här sidan kommer att finnas senare på Internetsidan http://tunaforsnytt.se/mmdmeny.htm Test av länk Testlänk Yrkande: Jag vill att Mark och miljööverdomstolen (MMÖ) ändrar Mark och miljödomstolens beslut, om att beslutet inte har gått mig emot. Utan det har framgått tydligt att mitt syfte varit att utlösa en ersättning situation. Genom att besluta om avslag på ett återuppförande. Jag vill även att MMÖ beslutar att om nämnden fått korrekt information från handläggaren om flödet i Torshagsån. Så hade enbart detta utlöst ett avslag om ett återuppförande. Att jag sökte bygglov för INDUSTRI, HANDEL och UPPLAG. Samt att nämnden fått besked att man SKA söka detaljplan, och inte att man kan göra detta, men inte är ett krav. Samt att nämnden inte har några förbud att avslå ett återuppförande. Samt att min ansökan om förhandsbesked motsvarade vad det tidigare fanns på fastigheten. Det var alltså inte frågan om en ändring som kunde behandlas i en detaljplan. Det innebär att jag vill att MMÖ beslutar att om nämnden fått korrekta underlag så hade man avslagit ett återuppförande. Jag skickar in en hafsigt nedskriven inlaga som beror på att förvaltningschefen Anna Amrén lämnar uppgifter som är direkt felaktiga. Jag kommer under morgondagen lämna bevis i form av bilagor i en särskild fil för att allt ska bli mer åskådlig. Jag kommer att komplettera denna inlaga med sid nummer på de bilagor jag åberopar. Bevisning: Tidigare inlagor åberopas som bevis på att kommunen särbehandlar mig och inte lämnar korrekta underlag till mig eller nämnden. Omgivningspåverkan på grund av flödet i Torshagsån Syn på platsen med fastighetsägare utmed Torshagsån, samt kommunens koncernjurist Siv Lejefors och överingenjör Björn Lunnerdal. För att konstatera att de varit med och sett, att max kapaciteten i Torshagsån är ca 1000 lit/sek. En provtappning bör göras och starta ca 8 tim innan syn på platsen. Samt att man aviserat flöden på 3-6000 lit/sek. bilaga xxx samt att man även bokfört flöden runt 3500 lit/sek under en 14 dagars period. Bilaga xxx Att man även vid syn konstaterar att reservmagasinen tagits bort utan att vattendom sökts. C:\Users\Klas Adsell\Documents\My Sitoo Web\Tunaforsnytt\source\Mark-och-miljoe aktuell\14-09-30 inlaga MMod c.rtf Sida 1 av 5
Lämpligt vore att Sydkrafts C-G Holm och Göran Tunesson får peka ut var jag byggt in begränsningar i flödet på fastigheten Kvarntorp 1:3. Som de informerat Länsstyrelsen om. Någon begränsning har naturligtvis inte gjorts. Men jag har underlättat för ett säkra för ett större flöde. Vilket framgår vid syn. Sammantaget en mycket besvärlig situation vid flöden runt 1000 lit/sek. Men ännu värre vid flöden mellan 3 6000 lit/sek. Enbart detta skulle avslå ett återuppförande. Bygglovfrågor med omgivningspåverkan. Vid syn bör f.d. BMN:s ordförande Jan-Erik Karlsson, f.d. chefsjuristen Ulf Riismark och f.d. bygglovchefen Bengt Johansson. Detta för att förklara varför man plötsligt 1996 lämnade falska uppgifter för att få BMN att förneka bygglov för uppställning av husvagnar mm. Bilaga XXXX som bevisar att man lämnat direkt falska uppgifter. Att handläggaren lämnat direkt falska uppgifter framgår av min inlaga fördjupad detaljplan 12 sid Jag åberopar den här. Fysisk planering har gjort en mycket bra utredning Fördjupning av översiktsplan för ÅBY och Jursla. Sedan är det naturligtvis en fråga, var och hur höga hus ska placeras. Jag har samlat 12 sidor i bif fil Fördjupad detaljplan 12 sidor som har samband med detta ärende Naturligtvis måste en förtätning komma till om vi ska få goda förbindelser med Norrköping mm. Sid 10 anger det finns dock några luckor kvar som kan fyllas med ytterligare verksamhet. Det är ju ämnat till bygglovkontoret, som ofta kräver detaljplaner även på lucktomter. Vilket gjorts i detta ärende. Det finns inga krav på detta, utan det används när kommunen vill motarbeta någon. Handläggaren har lämnat direkt felaktig information till nämnden. Sid 17 där har jag gulfärgat att kommunen vill få bort tung trafik och prioriter cykel, gång och kollektivtrafik. Man menar också att kommunen LÄS Bygglovkontoret bör uppmuntra till att bebygga lucktomter i centrum. Vilket bygglovkontoret troligen, inte har uppmärksammat. Detta är något som förvaltningschefens vetat mycket väl under handläggningstiden Sid 18 Här visar man klart att önskemålen är, att även min gamla fastighet Nyköpingsvägen 33, bör bebyggas med högre hus. Man visar klart kopplingar till Bråbo verkstäder, som nyligen gjorde stora investeringar och expanderar. De har en verksamhet som inte ingår i det som Fysisk planering förordar. Där borde kommunen vidta åtgärder, så att annan verksamhet kan bedrivas där. Så vi får bort farliga och tunga transporter, som pågår dygnet om. Som dessutom kommer att utökas. Bråbo är inne i ett expansivt läge. Tydligen vill bygglovhandläggaredn att detsamma skulle ske på min gamla fastighet. Sid 19 Det framgår klart att kommunen precis som de sista 30 åren velat ha bebyggelse på mina fastigheter. Om inte chefsarkitekten Nils Ryman bromsat det hela. För att jag offentliggjorde att han inte talade sanning i Vattendomstolarna. Nu har kommunen även löst ut Kaj Almkvist. Så nu kan vi gå vidare. Sid 21 Ett litet fel har insmugit sig. Det är ingen kulvert kvar på fastigheten. Utan en felaktig benämning son kommunekologen Kaj Almkvist har använt sig av. Som fortfarande figurerar i olika utredningar. Bl.a. att kapaciteten är 1000 lit/sek vid flera ställen i ån, men Leif Lindberg kan ändå tappa 3000 lit/sek. Sidan 14. Kulverteringen är en överdäckning och rester från den gamla turbinen, och turbinröret. Det har inget med fiskevandringen att göra. Däremot finns två besvärliga vandringshinder som inte är definitiva hinder. Men svåra att passera för öringen Hindren har jag erbjudit Eva Lindahl att ta bort, men hon såg helst att jag betalade. Det finns inga hinder, för att ta bort överdäckningen redan idag. Det behövs bara en anmälan till kommunen. Det möter inget hinder att ta ett snack med Länsstyrelsen eller Mark och miljödomstolen. Men det finns inget krav, även om bygglovkontoret tror detta. Det är riktigt att området är utsatt för översvämningsproblematik. Den är inte ringa. Man varnar för 3000 6000 lit/sek. Men det ryms inte mer än 1000 lit/sek bilaga xxx 2(5) Dels har jag klargjort för handläggaren mycket noga att min ansökan om ett återuppförande av brandfastigheten, hade som syfte att utlösa en ersättning situation enligt 14 kap PBL. Som gäller ersättning för ett vägrat återuppförande. Bilaga XXX Sid 2/5
3(5) Det har ingen betydelse hur jag framför detta. Utan det är syftet med ansökan som ska gälla. Syftet var alltså att utlösa en ersättning situation. Vilket handläggaren visste mycket väl. Bilaga XXXX I den ansökan som ändå inlämnades så söktes byggnadslov. För en ersättningsbyggnad i princip samma som tidigare byggnad. Jag preciserade det hela med. Att det gällde HANDEL, INDUSTRILOKAL samt UPPLAG. Handläggarens förslag till beslut utelämnades INDUSTRI, HANDEL och UPPLAG. Vilket blev nämndens beslut. Det blev således ett beslut utan INDUSTRI HANDEL och UPPLAG. Vilket innebär att beslutet gått mig emot. När det gäller beslutet i övrigt, så menar handläggaren. Att det ska bli ytterligare en prövning. Den dag vi inkommer med en bygglovansökan. Det innebär att man även här reserverar sig, som det måste förstås för att senare avslå en ansökan. Uppfyller vi kraven som finns för HANDEL, UPPLAG och INDUSTRILOKAL. Samt andra miljökrav mm för detta så har inte bygglovskontoret. Laglig rätt att senare ställa ytterligare krav. Att kräva att vi exakt talar om vilken verksamhet, som det kommer att bli. Det har vi meddelat handläggaren och förvaltningschefen att De inte har rätt att kräva. I det fall som nämnden hade fått korrekta uppgifter. Att ingen ville ha en återuppförande. Att fastigheten inte uppfyllde förutsättningarna i 2 och 8 kap PBL. Att nämnden visst hade laglig rätt att avslå ett förhandsbesked för en återuppbyggnad. Som man gjorde med grannfastigheten Kvarntorp 1:46. Hade man tagit ett snabbt besked som man lovat, så hade man inte vågat ge ett besked om att en återuppbyggnad skulle vara aktuell. För då hade det med all säkerhet blivit ett UPPLAG på fastigheten. Hade man inte angett att det skulle bli fler prövningar. Hade man dessutom angett att man räknar med flöden på 3-6000 lit/sek i Torshagsån där det ryms 1000 lit/sek. Handläggaren m.fl var mycket väl medvetna om att kommunen hade avslagit en återuppbyggnad av grannfastigheten på Kvarntorp 1:46. Där kocernjuristen Siv Lejefors förde kommunens talan. Hon drog sig inte ens då för att få en auktoriserade värderingsmannnen C-G Mineur värderingföretaget Forum. Att halvera en värdering efter bl.a. hennes synpunkter. Hon visste mycket väl turerna när det gäller juridiken bakom ett återuppförande. Handläggaren säger sig ha kontaktat en opartisk jurist vilket är helt fel utan kommunens förbunds jurist. Som inte är opartisk. Här får man återigen felaktig information. Det är helt riktigt att man kan använda sig av detaljplaneinstrumentet. Men det behövs inte och det har stadsbyggnadskontoret och fysisk planering kritiserat bygglovkontoret för. I fördjupad översiktsplan över ÅBY och Jursla. Här har man angett att en ändring SKA prövas i en detaljplaneprocess. Vilket är helt felaktigt och ytterligare en felaktig information till nämnden. +Det visar även bygglovet för en förrådsbyggnad på Kavarntorp 1:3. som var beläget på vad som var klassat som NATUR. Eller fastigheterna Kvarntorp 1:274, 1:283 och 1:284 (tidigare Kvarntorp 1:3) som tidigare hade bygglov för UPPLAG. Men som utan detaljplan fick bygglov för 3 bostadshus och 3 garage. Hade nämnden fått korrekta uppgifter så hade naturligtvis, inte gått på de uppgifter som väl mer hör hemma som falsarier. Men det har pågått sedan 1994. Då hade naturligtvis nämnden avslagit ett återuppförande. Det är uppgifter jag har fått och som vi kommer att ta upp vid en syn på platsen. Där delar av nämnden naturligtvis ska delta. En hafsig nedskriven inlaga med störande upprepningar som jag ska itu med i morgon Sid 3/5
Bakgrund: 4(5) På halva fastigheten Kvarntorp 1:3 fastställdes en detaljplan 1964. Den delen av planen som låg på fastigheten väster om Torshagsån. Var avsedd som lekplats till Riksbyggen. Redan 1966 hade bygglovingenjören Erik Jämtner utarbetat ett förslag om ett övertagande av dels min fastighet men även fastigheten benämnd BRÅBO på bilaga XXXX. Varken Kommunen, Riksbyggen eller ÅBY Jursla ville förverkliga planen. Kommunstyrelsens ordförande Enar Wahlund beslutade där för att planen som låg på fastigheten Kvarntorp 1:3 var ointressant och skulle inte heller sättas upp för över övertagande. Detta bekräftades senare både till mig och Folkbladet bil xxxx av fastighetsdirektören Hans Gäfvert bilaga xxx 1964 kom det till en plan som sträckte sig in på halva min fastighet. Den var avsett som en lekplats för grannfastigheten Riksbyggen varken Riksbyggen, Kvillinge Jursla vägförening vill förverkliga planen vilket innebar att KS ordföranden Enar Vahlund förklarade planen som obsolet (ointressant). Det innebar att man kunde ge bygglov för bl.a. försäljning och service av bilar. 1968 bilaga XXXX 1968 fick vi bygglov för bl.a. försäljning av bilar och husvagnar bilaga XXXX 1978 konstaterade bygglovkontoret att detta gällde även dåvarande verksamhet som gällde uppställning av husvagnar. Bil XXXX 1983 och 1984 fick vi bygglov för en ny fastighet där man noggrant angav att UPPSTÄLLNING AV HUSVAGNAR samt att detta var vad man en gång angett som allmänplatsmark. Man visste att den ändå var inaktuell sedan 1966. Framgår även av tidigare inlagor. Bilaga XXXX 1988 hade KS ordföranden Enar Wahlund hittat en blomma på Katrineholmsvägen 6. Han ville inte se mina husvagnar, som han var så glad för en gång i tiden. Han stegade upp till bygglovchefen Bengt Johansson och sa. Du måste göra något åt det här. Johansson kom ut och sa Du får inte expandera mer, och det som Du inte använder som UPPLAG måste Du söka om för. Vi log åt honom. Han skrev en ansökan om utökade p- platser vilket i vårt fall var UPPLAG. Vilket naturligtvis var ytterligare en bekräftelse på att bygglov för UPPLAG fanns. Efter kanske tre-fyra år återkallade jag ansökan. För att Wahlund hackade på dem då och då. Bilag XXXX 1992 kulverterade jag 52 meter av Torshagsån. Efter att ha kontaktat först Erlandsson på Vattendomstolen. Låt mig poängtera att Erlandsson berättade vad som erfordrades för att slippa söka vattendom. Han överlät på bygglovkontoret att avgöra vad som gällde. Jag kontaktade bygglovkontorets handläggare Olof Rydberg och bygglovchefen Bengt Johansson. De gav klarsignal till kulverteringen. Eva Lindahl blev rasande, och även en del kommunekologer. Rydberg försökte förneka det hela men det var lite svårt i längden. Bygglovchefen Bengt Johansson, ojade sig och sa att vi inte visste hur viktig Torshagsån var. När ja bad Rydberg att skriva ner vad han sagt, så villa han fråga chefsarkitekten Nils Ryman vad han sagt. (Norrköping i ett nötskal) bilag?? Jag sökte lagligförklaring och trotts att kommunekologen Kaj Almkvist och chefsarkitekten Nils Ryman var väl informerade om turerna. Så förnekade man dels att jag överhuvudtaget pratat med kommunen innan jag kulverterade. Inga byggnadslov gällde längre på min fastighet. De läste fel på flera hundra meter på kartor och vill inte erkänna att planen på fastigheten var ointressant. Vilket vi alla visste och det gjorde dom också bil XXXX Men kommunekologen Swedling, bygglovhandläggaren Olov Rydberg m.fl visste att jag hade bygglov. Bil xxxx Våren 1996 undrade jag vad man egentligen höll på med. Kommunalrådet Jan-Olov Johnson lät stadsjuristen Siv Lejefors kalla till möte. Bygg och miljöskyddsnämndens ordförande Jan-Erik Karlsson var kallad, kommundirektören Björn Johansson, Eva Lindahl, Staffan Landin, kommunekologens Kaj Almkvist bygglovschefen Bengt Johansson och bygglovhandläggaren Olov Rydberg. Man enades om att det var viktigt att man inte bekräftade att planen som angav att allmänplats var ointressant sedan 1966. Detta för att kunna hävda att byggloven man förnekat i olika domstolar inte skulle gälla i fortsättningen heller. Det ordnade Jan-Erik Karlsson, chefsjuristen Ulf Riismark och bygglovchefen genom att lämna direkt falska uppgifter till nämnden för att få dem att förneka byggloven. Bilaga XXXXX Sid 4/5
Det gjorde man många gånger bilaga XXXXXX Inte heller senare BMN ordförnaden Jan-Olov Öster skämdes för att förneka loven bil xxxx Han skulle väl inte vara sämre än de han vaktade på häktet. Bygglovchefen Nirmala Kahrimanovic hängde på och meande att om man drog ner på det som var UPPLAG eller upphörde en tid så slutade det att gälla. En senare version från henne är att UPPLAGET brunnit ner. Det är inte ens brandskadat. Bilaga XXXX 5(5) Test av länk Testlänk Jag ber om ursäkt att inlagan inte är komplett. Men har man ett bygglovkontor som tror att man vara en myndighet och göra som man vill. Då har man hamnat fel. Återkommer med kompetteringar i morgon. Med vänlig hälsning Klas Adsell Sid 5/5