MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Relevanta dokument
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Skee 1864, Strömstads kommun, Västra Götalands län

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

RAÄ 2319, Tanums socken och kommun, Västra Götalands län. Arkeologisk förundersökning av en aktivitetsyta från. senneolitikum

Anna Ihr Kulturlandskapet rapporter 2015:2

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Malmliknande jord från Norr Amsberg

angaria Arkeologisk förundersökning Skrike, RAÄ 358 i Nätra sn, Norra Ångermanland. Anna-Karin Lindqvist & Lisette Eriksson

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Arkeologisk förundersökning av boplatsen Raä 205:2 i Vinoret, Tuna socken, Sundsvall.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Miljöarkeologisk analys av anläggningsprover från Skjetnan Øvre, Trondheim kommune, Sør- Trøndelag, Norge

E22-PROJEKTET, RAPPORT

Odlingsspår i Munkedal. Oscar Ortman Bohusläns museum. Särskild arkeologisk utredning samt fastställande av. Möe 1:2, Foss socken, Munkedals kommun

Arkeologiska förundersökningar vid. Ängås gård i Västra Frölunda Västra Frölunda 435, Göteborg 365 och 366

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Brattbergstorpet. Arkeologisk förundersökning av Kville 730 samt utredning inom planområde Slänten i Fjällbacka, Tanums kommun

RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat

Arkeologisk undersökning av en husgrundsterrass med smedja i Häljum. Raä 455 i Njurunda socken

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Kville 732:1 och 1488, Tanums kommun, Västra Götalands län

Makrofossilanalys av 70 prover från lokaler inom Riksvei 3/25 projektet. Teknisk rapport

1986L0278 SV

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Gäverstad 1:4 Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:68

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

VASSARA 10, GÄLLIVARE. Markteknisk undersökningsrapport (MUR)

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Att se helheten - Agrarlämningar, datering och undersökningsproblematik

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Ahvenlammi 1 (reg.nr 7945/1) Ahvenlammi 2 (reg.nr 7945/2) Ahvenlammi 3 (reg.nr 7945/3) Peräjärvi 1 (reg.nr 9072/1) Peräjärvi 2 (reg.

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Stadsdel Norr Deponi SV om Arena Östersund

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VID NEDLÄGGNING AV

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

REFERENSEXEuPLAR DEL-RAPPORT. Johan Linderholm Lennart Forsberg. 5:18, Njurunda socken, Medelpad

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

Ylo 4 (reg.nr 7944/1) Ylo 5 (reg.nr 7944/2) Ylo 6 (reg.nr 7944/3) Jens Rönnqvist, Ab Scandinavian GeoPool Ltd

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

ARKEOLOGI PÅ KALFJÄLLET

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Kutema 1 (reg.nr 7943/3) Kutema 2 (reg.nr 7943/4) Kutema 4 (reg.nr 9071/1) Haukijärvi 1 (reg.nr 7943/1) Haukijärvi 2 (reg.

Borringe 11:1 och Boberg 4:1

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Västerbottens Museum

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Arkeologisk delundersökning av boplatsvall, Raä 471:1, Sorsele sn, Västerbottens län, 2009

Miljöarkeologiska Laboratoriets verksamhetsberättelse för 2008

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Provborrningar i Arboga

Transkript:

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2014-031 Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Jomala, Gottby, fornlämning Jo 9.8, Åland Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER

Markkemisk och fysikalisk analys av jordprover från Jomala, Gottby, fornlämning Jo 9.8, Åland Av Samuel Eriksson Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för idé och samhällsstudier Umeå Universitet 1 Inledning På uppdrag av Ålands landskapsregerings museibyrå har sex jordprover från ett gravröse i Jomala socken på Åland analyserats. Proverna är tagna i ett sandlager (kontext 124) inuti en stenkista (kontext 133) i gravröset. Provmaterialet, kartmaterial och koordinater har tillhandahållits av Mikko Helminen, Museibyrån. 2 Material och metod 2.1 Provtagningsstrategi Proverna insamlades under undersökningen från sex punkter i samma definierade lager. 2.2 Analysmetoder MARKKEMI Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar samt pollen. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, P o ) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %). 2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, P o ). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS3 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS3 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m 3 kg -1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Innan markkemisk/fysikalisk analys torkades proverna i (30 C), varefter de sållades genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd. Förekomst av kol och järnutfällningar antecknas. Den markkemiska analysen är utförd av Samuel Eriksson.

3 Resultat Totalt analyserades sex prover, en översikt av provtagningen ges i figur 1. I figurer 2-4 redovisas boxplottar över analyserade värden. Värdena för MS visar liten spridning i intervallet 118-177. Efter förbränning (MS550) ökar MS markant i alla prover med värden i intervallet 660-851. Värdena för Cit-P är genomgående mycket höga och visar en variation mellan 618-1512 P. En visualisering av den rumsliga fördelning ges i figur 5. Efter förbränning (Cit- POI) visar fyra av proverna lägre värden, detta beror på att kalciumapatiten omvandlas till mer svårlösliga former. Den organiska halten är hög och visar liten spridning i intervallet 21-30 %. 4 Diskussion Analyserna av provernas fosfatinnehåll före och efter förbränning visar på ett högt innehåll av kalciumapatit vilket är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i ben. Tolkningen är att det provtagna lagret innehåller resterna efter minst en individ. Någon ytterligare kvantifiering är utifrån den genomförda provtagningen inte möjlig. MS-värdena tyder på att sedimentet vid något tillfälle har upphettats. Värdena för MS550 är betydligt högre än för MS. Detta kan bero på att det provtagna lagret ligger på bergrunden och att vatten som filtrerat ner inte har dränerats utan skapat en reducerande miljö vilket resulterat i en högre andel hydratiserade järnoxider. Den organiska halten är högre än vad som kan förklaras utifrån antagandet att det rör sig om en nedbruten kropp. Möjligen har humus rört sig ned genom den ovanliggande stenpackningen, alternativt så deponerades mycket organiskt material i samband med gravläggningen. Inför eventuellt kommande provtagning rekommenderas också insamling av kontrollprover då detta ofta gör det möjligt att göra jämförelser och mer långtgående tolkningar av analysresultaten. I det här fallet hade framförallt analyserna av MS och organisk halt kunnat ge mer långtgående tolkningar med tillgång till information om omgivande marklagers beskaffenhet. Lämpligt kunde vara att genomföra metall- och halvmetallanalyser för att kunna identifiera eventuella gravgåvor, i synnerhet starkt korroderade koppar och bronsföremål. Litteratur Dearing, J. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R & Linderholm, J (2008). Miljöarkeologi: människa och landskap - en komplicerad dynamik. Malmö: Malmö kulturmiljö Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London. 2

5 Figurer och tabeller 5.1 Figurer Figur 1. Översikt över provtagning och provpunkter vid raä 205:2, Tuna sn. 3

Figur 2. Boxplottar över analyserade värden för magnetisk susceptibilitet före och efter oxidativ förbränning vid 550 C. Figur 3. Boxplottar över analyserade värden för Cit-P och Cit-POI. 4

Figur 4. Boxplottar över analyserade värden för organisk halt Figur 5. Analysresultat för Cit-P. Provpunkternas storlek avser relativ fosfathalt. 5

Tabell 1. Fullständiga analysresultat MALNo FieldNo Northing Easting MS MS550 CitP CitPOI PQuota LOI 14_0032_001 Jp 11 6670420,4 1433339,3 140 757 853,3 829,5 0,97 26,5 14_0032_002 Jp 12 6670420,4 1433339,6 177 851 903,6 882,3 0,98 21,6 14_0032_003 Jp 13 6670420,8 1433339,8 136 638 1512,2 964,8 0,64 30,1 14_0032_004 Jp 14 6670420,9 1433339,5 148 667 1238,8 884,8 0,71 27,3 14_0032_005 Jp 15 6670421,2 1433339,9 161 756 730,3 738 1,01 26,5 14_0032_006 Jp 16 6670421,3 1433339,4 118 698 618,4 790,4 1,28 21,1 6

MAL Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet 901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 50 00 Telefax: 090-786 76 63 Hemsida: www.umu.se/envarchlab