Västerbottens Museum

Transkript

1 Schaktkontroll och undersökning Inom fastigheten Kotten 1 kommun, Västerbottens län Arkeologisk i Umeå, Umeå stad, Umeå Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Nina Granholm Dnr 433/15

2 Västerbottens Museum

3 Innehållsförteckning Administrativa Uppgifter... 2 Inledning... 3 Syfte och metod... 3 Området... 4 Fältarbete... 4 Resultat... 5 Analyser... 6 Slutord... 7 Referenser... 8 Bildbilaga... 9 Bilaga 1. Anläggningstabell Bilaga 2. Fyndtabell Bilaga 3. Rapport Miljöarkeologiska laboratoriet Bilaga 4. Rapport Osteoarkeologiska laboratoriet Bilaga 5. Rapport Vedlab Bilaga 6. Dateringsresultat Ångströmska laboratoriet Bilaga 7. Dateringsresultat Beta Analytic Omslagsbild: Beata Jedrychowska vid utgrävningen på Kotten 1, Umeå.

4 Västerbottens Museum

5 Administrativa Uppgifter Vbm dnr: 433/15 Lst dnr: Beställare: Länsstyrelsen Västerbotten Socken: Umeå stad Kommun: Umeå Ort: Umeå Fastighet: Kotten 1 Kartblad: 70H 8f NO Typ av uppdrag: Schakt kontroll och arkeologisk undersökning, 2 kap 13 KML Period: juni ochh 7-8 juli 2015 Fältpersonal: Nina Granholm, Beata Jedrychowska, Ronny Smeds och Susanne Sundström Projektion: SWEREF 99 TM Mätutrustning: RTKGPS Digitalt material/mätdata: Förvaras på Västerbottenss museum Fynd: Brända ben, kvartsavslag, enstaka skrapor och enstaka metall fragment. Förvaras på Västerbottens museum i väntan på fynd fördelning. Figur 1. Översiktskarta med undersökningsområdet markerat. 2

6 Västerbottens Museum

7 Inledning Inför uppförandet av ett flerbostadshus inom fastigheten Kotten 1 i Umeå, framkom förhistoriska anläggningar vid avbaning av markytan. Med anledning av detta fick Västerbottens museum i uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten (Lst ) att genomföra en schaktkontroll och en arkeologisk undersökning enligt 2 kap 13 lagen (1988:950) om kulturminnen mm (KML).. Syfte och metod Syftet med schaktkontrollen och den arkeologiska undersökningen var att slutdokumentera och tillvarata så mycket information som möjligt från fornlämningarna inom exploateringsområdet. Avbaning av ytan genomfördess med grävmaskin och grovrensades för hand med hjälp av skärslev eller skyffel. Öppnade ytor med boplatsindikationer somm exempelvis kulturlager, skörbränd sten eller kvartsavslag, rensades med skärslev. Anläggningar slutundersöktess och dokumenterades genom beskrivningar, digitalfotografering, inmätning och vid behov plan- och profilritning. Materialet sållades i 2,8 mmm såll och jord- och kolprover samlades in från fyra av fem anläggningar. Fynd mättes in vid behov och tillvaratogs. t. Fynd som ska magasineras, förvaras på Västerbottens Museum i väntan på fyndfördelning. Inmätningar gjordes med RTKGPS i projektion SWEREF99 TM. Figur 2. Karta över exploateringsområde och fastighet. 3

8 Området Exploateringsområdet ligger inom fastigheten Kotten 1, söder omm väg E12 och norr om ett bostadsområde i västra delen av Umeå. Området avgränsas i väster av en gång- och cykelbana och i öster av nybyggda flerbostadshus som inte finns utritade påå kartan (figur 2). Marken är mycket sandig, med ytterst få förekomsterf r av naturlig sten. Området ligger på ca meter över havet och sluttar mot norr, med inslag av flackare parti. Undersökningsytan var innan exploateringen skogbeväxt och en litet område med skog har sparats i norraa delen av området (se figur 3). Sedan tidigare fanns inga registrerade fornlämningarr inom eller i anslutning till fastigheten. Fältarbete Eftersom exploateringen av området redann påbörjats vid undersökningstillfället, var undersökningsområdet till storr del redan öppet när arbetet inleddes. Endast en liten del av området i söder och ytan som fanns underr en större dumphög (see figur 3) var orörda. Inom det avtorvade området fanns ett flertal oregelbundna, rödbrända färgningar ochh ytor med hårdare packad mark. Efter det att dessa förekomster rensats fram med skärslev, avgränsades de fyndbärande platserna till fem anläggningar (se tabell). Anläggningarna bestod av två härdar och tre kulturlager. Figur 3. Översiktskarta över undersökningsområdet med anläggningar. Alla anläggningarna profilgrävdes och materialet sållades. Anläggningarna A1, A3-A5 undersöktes till 1000 % och A2 till 50%. Fynden som framkom bestod b övervägande av kvartsavslag och bitar av kvarts, som alla tillvaratogs, med tankee på att kvarts troligen inte förekom naturligt, i det så gottt som stenfria området. Eftersom grävmaskin tillhandahölls av en entreprenörr anlitad av exploatören, anpassades schaktkontollen tilll entreprenörens tidsplan. Schaktkontrollen genomfördes därför vid två t olika 4

9 tillfällen. Den södra delen av området avtorvades samtidigt som anläggningarna undersöktes och markytan under dumphögen avtorvades ca två veckor senare. Resultat Sammanlagt registrerades fem anläggningar inom undersökningsområdet (see bilaga 1). A1, en klart avgränsad, stenfylld härd ca 0,9 x 0,6 m (NNV-SSÖ), omgavs av markyta som var hårt packad med inslag av rödbränd sand,, kol och enstaka skörbrända stenar (se figur 4 och 9). I härden framkom få fynd i form av små försintrade bitar ochh inom omgivande yta framkomm en bit kvartsit. I direkt anslutning till härdens VSV-kant fanns en ansamling av torv (se figur 10). A2, ett tunt kulturlager 3,8 x 2,5 m (NÖ-SV), bestående av ljusbrun färgning med inslag av rödbrända fläckar och kol och ett flertal avslag och bitar av kvarts. Även enn bit bränd lera l med förslaggat material framkom. I nordöstra delen av anläggningen framkom rikligt med avslag. A3, ett kulturlager 1,5 x 0,7 m (NNÖ-SSV), bestående av rödbränd sand med inslag av hårt packat, ljusbrunt, finkornigare material. Enstaka fynd i form av brända ben, kvartsavslag och försintrat/förslaggat material framkom. Figur 4. Karta över anläggningarna A1-A3. A4, rest av härd 1,8 x 1 m (NNÖ-SSV), bestående av rödbränd sand s med inslag av kol och skörbrända stenar (se figur 5). I anläggningen framkom fynd av järn- j och slaggfragment, kvartsavslag och enstaka brända ben. Anläggningen omgavs av en e hårt packad markytaa med inslag av rödbräda färgningar, kol, enstaka skörbrända stenar och kvartsavslag. A5, ett kulturlager 2 x 1 m (Ö-V)och kvartsavlag. Ställvis fanns även hårt packad, ljusbrunt material där bestående av rödbränd sand med m inslag av kol, enstaka skörbrända stenar 5

10 flertalet kvartsavslag framkom. I anläggningen framkom även brända ben och bränd lera. Vid profilgrävning av norra delen av A5, framkom en rund rödfärgning, ca 0,3 m i diameter, under anläggningen. Färgningen var ca 0,05 m djup och samlades in som jordprov. Figur 5. Karta över anläggningarna A4-A5. Vid avtrovningen av den södra delen av området och ytan under dumphögenn (se figur 3) framkomm ett antal färgningar som s avskrevs efter närmare undersökning ochh inga ytterligare anläggningar registrerades. Enstaka lösfynd framkomm i form av kvartsavslagk g och fragment av järn och slagg. Analyser Makrofossil och markkemi Fyra jordprover analyserades av Miljöarkeologiska laboratoriet vid v Umeå Universitet (se bilaga 3). Proverna var tagna från anläggningarna A1, A4 och A5, menn förutom kol och lite brända ben (A4), framkomm inget makrofossilt material. Den markkemiska analysen visade på kortvarig/lågintensiv kulturpåverkan i A1 och A5, kulturell påverkan/ /värmealstrande aktivitet i A4 och halten oorganiska fosfater från den hårdare packade ytan kring A4, visade på kulturpåverkan som kunde k vara representativt för en golvyta. Osteologi Brända benen från A4 och A5 analyserades av Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet (se bilaga 4). Materialet var mycket fragmenterat ochh endast två ben av bäver kunde identifieras. Ett av benen valdes ut för datering och skickades till Ångströmska laboratoriet vid Uppsala universitet. 6

11 Vedart Kolprover från A1 och A4 skickades till Vedlab i Glava (se bilaga 5) och vedartsanalysen visade på tall i samtliga prover. Material valdes ut och skickades till Beta Analytic i Miami, USA, för datering. 14 C datering De kalibrerade (2 sigma) dateringarna (se bilaga 6 och 7) placerade anläggningarna A1 och A5 i romersk järnålderr ( e Kr och e Kr), medan A4 och golvytan vid A4 hörde till medeltiden ( e Kr och e Kr). Slutord Med tanke på undersökningsområdets höjd över havet (18-23 m), m fanns en förhoppning inför undersökningen, att anläggningarna skullee tillhöra järnåldern. Järnåldern är, än så länge, en tidsperiod som det saknas ingående kunskap om inom Västerbottens län. Enstaka anläggningar och lösfynd har daterats till järnålder menn utan något större sammanhang, som exempelvis en gård. Anläggningar som har 14 C-daterats till järnålderr har hittillss framkommit på en högre nivå över havet än Sandåkern och ofta i anslutning till äldre anläggningar. De platser med järnåldersdateringar ( 14 C-daterateringar), som fanns närmast undersökningsområdet, var mellan 3-4 kilometer bort (se figur f 6). Dateringarna kommer frånn utgrävningar från åren 2003 (Sundström 2004), 1998 (Sundström 1999), 2012 (Johansson et al. manus) och 2013 (Granholm et al. manus). Två av anläggningarna på Sandåkern daterades till romersk järnålder (A1 och A5) och sedan blev det ett ganska stort tidshopp till medeltid (A4). A1 och A4 omgavs o av oregelbundna ytor, som var hårdare packad, och som s kan tolkas som rest av en golvyta (se markkemi ovan), men i Figur 6. Översiktskarta med undersökningsplatsen och närmaste järnåldersdateringar. 7

12 övrigt fanns inga lämningar efter konstruktioner/byggnader, som exempelvis stolphål, syllstenar eller väggrännor. Indikationer fanns på ytterligare möjliga golvytor inom området, men på grund av tidsbrist kunde inte dessa undersökas närmare. Diffusare lämningar som exempelvis golvytor är mycket svåra att upptäcka i utredningsstadiet om man inte först frilägger ytan från markvegetation. En del anläggningar från järnåldern exempelvis härdar och kokgropar, går inte att skilja från andra tidsperioder utan 14 C-datering eller fynd av tidstypiska föremål, exempelvis smidesrester. Den preliminära dateringen av en boplats hänger oftast ihop med vilken höjd över havet den ligger på och därmed är det möjligt att det finns upptäckta, men outforskade järnåldersboplatser i länet. Likaså är det möjligt att det finns flera järnåldersanläggningar på undersökta boplatser som inte upptäckts eftersom de inte daterats individuellt. Dessa orsaker kan vara en del av anledningen till den rådande bristen på kunskapsunderlag från järnåldern i länet. Referenser Granholm, N. Johansson, E. Smeds, R. Färjare, A. Lindqvist, A-K (manus). Rapport över arkeologisk för- och slutundersökning av delområdena Klockarbäcken, Sockenvägen, Klabbölevägen, Röbäcksliden Norra och Röbäcksliden Södra inför den planerade vägdragningen av Västra Länken, Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum. Umeå Johansson, E. Granholm, N. Färjare, A. och Smeds, R (manus). Rapport över förundersökning och särskild arkeologisk undersökning av delområdena Klockarbäcken, Sockenvägen, Klabbölevägen Östra, Klabbölevägen Västra, Röbäcksliden Norra och Röbäcksliden Södra, i Umeå socken och kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum. Umeå Sundström, S Arkeologisk undersökning Grubbe 9:21, Umeå socken och kn. Västerbottens museum. Umeå Sundström, S Rapport över för- och slutundersökning av boplatsområdet Bölevägen, Röbäck 6:28 och 6:29, Umeå sn och kn, Västerbottens län. Västerbottens museum och Institutionen för arkeologi, Umeå universitet. Umeå 8

13 Bildbilaga Figur 7. Undersökningsområdet från V. Foto Susanne Sundström Figur 8. Undersökningsområdet från ÖSÖ. Foto Susanne Sundström 9

14 Figur 9. Anläggningg 1, härd, från N. Foto o Susanne Sundström Figur 10. Profil från SÖ, anläggning 1. Foto Nina Granholm 10

15 Figur 11. Anläggning 2, kulturlager, från NÖ. Foto Susanne Sundström Figur 12. Profil från S, anläggning 4. Fotoo Beata Jedrychowska 11

16 Figur 13. Anläggning 4 från N. Foto Beataa Jedrychowska Figur 14. Anläggning 5 från Ö, profilgrävd med rödfärgning i N. Foto Nina Granholm 12

17 Figur 15. Avtorvning av ytan under dumphög från SÖ. Foto Ronny Smeds Figur 16. Undersökningsområdet efter avtorvning av dumphög från V. Foto Ronny Smeds 13

18 Bilaga 1 Anläggningstabell Anl nr Lämningstyp N E Z Beskrivning Djup (m) Skörbränd sten Anmärkning A1 Härd , ,29 20,59 Plan: oregelbunden ca 0,9 x 0,6 m (NNV SSÖ), fylld med 0,02 0,15 42,4 kg 0,2 m stora skörbrända stenar. Anläggningen omgavs av en tydlig sotkant. Runt härden fanns en ca 4,8 x 3,4 m oregelbunden yta där marken var hårt packad med inslag av rödbränd sand, kol och spridda skörbrända stenar. Profil: tätt med övervägande stora skörbrända stenar och kraftigt med sot och kol under. På sidorna om anläggningen förekom inslag av torv i markytan. A2 Kulturlager , ,37 20,60 Plan: oregelbunden 3,8 x 2,5 m (NÖ SV), svagt ljusbrun färgning med inslag av rödbrända fläckar, kol och spridda avslag av kvarts. I NÖ delen framkom ävenen bit bränd lera ev. slagg. Markytan i anläggningen var hårdare packad än omgivande sandmark. Profil: oregelbunden ca 3,8 m l och ca 0,1 m djup. I NÖ delen av anläggningen fanns rikligt med avslag. 0,1 Inom anläggningen fanns diffusa antydningar till 3 stycken mindre anläggningar, men inget tecken på detta i profilen. A3 Kulturlager , ,65 20,61 Plan: halvcirkelformad 1,5 x 0,7 m (NNÖ SSV), rödbränd sand med inslag av kol och ställvis hårdare packad markyta. Profil: 0,49 m bred och upp till 0,2 m djup, rosafärgad sand med oregelbunden avgränsning, i ytan fanns ställvis ljusbrunt, finkornigare material, hårdare packad. A4 Härd , ,69 20,07 Plan: oval 1,8 x 1 m (NNÖ SSV), bestående av rödbränd sand med inslag av kol och skörbrända stenar (upp till 0,12 m st), främst i S delen av anläggningen. Markytan i anläggningen är förhållandevis fast. I anläggningen framkom även enstaka kvartsavslag, sintrat material och fragment av brända ben. Anläggningen omges av en hårdare packad markyta 6,5 x 3,3 m (NÖ SV) med inslag av rödbrända fläckar, kol och enstaka skörbrända stenar. Profil: upp till 0,2 m djup, hård rödbränd sand och enstaka skörbrända stenar. A5 Kulturlager , ,76 20,48 Plan: oval 2 x 1 m (Ö V), bestående av rödbränd sand med inslag av kol, enstaka skörbrända stenar (upp till 0,12 m st) och kvartsavslag. Markytan inom anläggningen är hårdre än omgivande sandmark. Profil: upp till ca 0,1 m djup, Ö delen av anläggningen endast någon cm djup. Övervägande rödbränd färgning och i mitten även en hårt packad ljusbrunt material där de flesta kvartsavslagen framkom. Enstaka skörbrända stenar. 0,2 Fynden framkom främst i de översta centimetrarna av anläggningen. 0,2 3 kg Anläggningen var efter rensning svår att avgränsa och framträdde tydligare först efter närmare undersökning. Ett profilschakt grävdes ungefär på mitten av anläggningen. 0,1 7,5 kg Under östra delen av anläggningen ca 0,12 m ned framkom en rund rödbränd färgning ca 0,3 m i diameter. Färgningen var ca 0,05 m djup och togs in som jordprov.

19 Bilaga 2 Fynd nr Typ Material X Y Z Antal (st) Anl F1 Avslag Kvarts , ,75 20,60 1 F2 Avslag Kvarts , ,00 20,56 1 A2 F3 Kärna Kvarts , ,02 20,59 1 A2 F4 Avslag Kvarts , ,40 20,60 1 F5 Skrapa Kvarts , ,13 20,57 1 F6 Avslag Kvarts , ,40 20,57 1 A2 F7 Avslag Kvarts , ,52 20,58 1 A2 F8 Avslag Kvarts , ,96 20,61 1 F9 Slagg/bränd lera Lera , ,61 20,55 1 A2 F10 Avslag Kvarts , ,89 20,57 1 A2 F11 Avslag Kvarts , ,41 20,56 1 A2 F12 Avslag Kvarts , ,79 20,58 1 A2 F13 Avslag Kvarts , ,58 20,58 5 A2 F14 Avslag Kvarts , ,64 20,59 1 A2 F15 Avslag Kvarts , ,75 20,60 2 A2 F16 Avslag Kvarts , ,87 20,56 2 A2 F17 Avslag Kvarts , ,55 20,58 1 F18 Avslag Kvarts , ,96 20,58 1 A2 F19 Avslag Kvarts , ,96 20,56 2 A2 F20 Avslag Kvarts , ,90 20,55 2 A2 F21 Avslag Kvarts , ,69 20,56 1 A2 F22 Utgår Utgår , ,91 20,54 1 A2 F23 Avslag Kvarts , ,08 20,57 2 A2 F24 Avslag Kvarts , ,99 20,59 1 A2 F25 Avslag Kvarts , ,00 20,56 2 A2 F26 Utgår Utgår , ,59 20,66 F27 Avslag Kvarts , ,20 20,55 1 A2 F28 Avslag och kärna Kvarts , ,03 20,56 2 A2 F29 Avslag Kvarts , ,82 20,55 3 A2 F30 Avslag Kvarts , ,71 20,56 3 A2 F31 Avslag Kvarts , ,02 20,53 1 A2 F32 Avslag Kvarts , ,55 20,58 3 A2 F33 Brända ben Ben , ,98 20,56 1 F34 Utgår Utgår , ,92 20,58 F35 Bränd lera? Lera? , ,90 20,59 2 F36 Brända ben Ben , ,81 20,06 9 A4 F37 Avslag Kvarts , ,68 20,09 1 F38 Avslag Kvarts , ,08 20,09 2 F39 Avslag Kvarts , ,14 20,08 1 F40 Avslag Kvarts , ,06 20,09 1 F41 Kärna? Kvarts , ,08 20,10 1 F42 Avslag Kvarts , ,82 20,10 1 A4 F43 Järn fragment Järn , ,94 20,10 1 A4 F44 Slagg/försintrar matr? Metall , ,98 20,14 2 A4 F45 Järn fragm. och slagg Järn , ,00 20,15 5 A4

20 Bilaga 2 Fynd nr Typ Material X Y Z Antal (st) Anl F46 Avslag Kvarts , ,28 20,08 3 A4 F47 Avslag Kvarts , ,15 20,33 1 F48 Avslag Kvarts , ,23 20,40 1 A5 F49 Avslag och br.lera Kvarts och lera , ,94 20,46 3 A5 F50 Avslag Kvarts , ,79 20,43 3 A5 F51 Ev. kärna Kvarts , ,72 20,45 1 A5 F52 Kärna Kvarts , ,46 20,35 1 A5 F53 Avslag Kvarts , ,38 20,40 1 A5 F54 Ev kärna Kvarts , ,41 20,36 1 A5 F55 Avslag Kvarts , ,16 20,42 2 A5 F56 Br.lera/ev. tegel Lera ,, ,66 19,52 1 F57 Avslag Kvarts , ,37 20,85 1 F58 Avslag Kvarts , ,45 20,58 1 A2 F59 Avslag Kvarts , ,18 20,64 2 F60 Avslag Kvarts , ,02 20,97 1 F61 Järn fragm. och slagg? Järn , ,99 21,67 11 F62 Utgår Utgår 2 A1 F63 Utgår Utgår 1 A1 F64 Avslag Kvarts 58 A2 F65 Avslag Kvarts 68 A2 F66 Avslag Kvarts 12 A2 F67 Brända ben Ben 19 A3 F68 Brända ben Ben 24 A3 F69 Avslag Kvarts 1 A3 F70 Försintrat material Lera och? 1 A3 F71 Försintr.mat./slagg?? 10 A3 F72 Försintr.mat./br.lera? Lera? 1 A4 F73 Brända ben Ben 57 A4 F74 Brända ben Ben 68 A4 F75 Järn fragment Järn 1 A4 F76 Avslag Kvarts 13 A4 F77 Avslag Kvarts >40 A5 F78 Brända ben Ben 8 A5 F79 Avslag Kvarts 1 A5 F80 Avslag Kvarts >50 A5 F81 Svart, lätt material? 2 A5 F82 Järn och slagg Järn 8 F83 Avslag, brända ben, flinta 4

21 MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr Miljöarkeologisk analys av fyra prover från området Sandåkern inom Umeå stad. Sofi Östman och Samuel Eriksson INSTITUTIONEN FÖR IDÈ- OCH SAMHÄLLSSTUDIER

22 Miljöarkeologisk analys av fyra prover från området Sandåkern inom Umeå stad. Sofi Östman och Samuel Eriksson Inledning Fyra prover har analyserats för makrofossil och markkemi. Proverna härrör från ett undersökningsområde mellan väg E12 och ett bostadsområde inom Umeå stad. Ingen sedan tidigare registrerad fornlämning finns på platsen och Raä nummer har ej ännu tilldelats. Området befinner sig ca 20 meter över havet och anläggningarna utgörs av en klart avgränsad härd (A1), en rest av härd (A4) samt en skärvstensförekomst (A5). Proverna är tagna från anläggningarna samt ytterligare ett prov i en angränsande yta till A4, möjligt hyddgolv? Dateringar från A1 visar på järnålder (AD ) och A4 ger en senare datering till medeltid (AD ). I skrivande stund inväntas dateringsresultat från A5. Frågeställningen berör resursutnyttjandet i området och på platsen, finns det något i materialet som särskilt pekar på järnålder, inbördes relation mellan anläggningarna, kan skillnader i proverna från A4 (ifall det finns några) relateras till lämningstypen (härd vs golv), kan resultatet från A5 säga något om anläggningens funktion? Ansvarig för undersökningen är Västerbottens museum och kontaktperson har varit Nina Granholm. Metod Makrofossilanalys/vedartsanalys Proverna var fuktiga vid ankomst och förvarades i torkrum (+30 ) tills de blivit torra. Materialet vattensållades och floterades med sållar på 2 mm och 0,5 mm. Volymen på proverna mättes innan behandling. Det framtagna materialet torkades och sorterades under en stereolupp. Mängden framtaget träkol har uppskattats efter en tregradig skala (XXX) där X innebär obefintligt/ytterst lite träkol och XXX innebär att hela provet/mer än ca 75% består av träkol. Vid vedartsanalys har träkolet i provet artbestämts. Det träslag och den del av trädet med lägst egenålder har valts ut för datering. Makrofossilanalysen är utförd av Sofi Östman. Vedartsanalysen och utplock av 14 C har utförts av Roger Engelmark. Markkemisk-fysikalisk analys Innan analys torkas provet i 30 C, varefter det homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Jordprovet analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %).

23 Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550 C (Engelmark och Linderholm, 1996). 3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550 C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov. 4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som lf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält. 5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550 C, MS550 (SI) är analyserad med ett Bartington system, (MS3 och MS2B mätcell). Susceptibiliteten anges som lf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Analysen är utförd av Samuel Eriksson. Resultat Tabell 1. Provinformation VBM MAL nr namn Anl. typ X (N) Y (E) Z Övrig info A1 NV-delen, mitten 0,03-0,1 m djup, 15_065_001 Jp1 Härd , ,3 20,43 samma koordinater som kolprov 1 A4 15_065_002 Jp1 Kulturlager , ,39 20,06 N-delen, hyddbotten? A4 N-delen, rödbränt lager med brända ben, 15_065_003 Jp2 Härd , ,73 20,06 plats för härd? A5 15_065_004 Jp2 Kulturlager , ,58 20,32 S-delen, östra kanten Makrofossil Tyvärr gick det inte att finna något arkeobotaniskt material som kan hjälpa till i tolkningen av detta område. Proverna innehöll träkol, framförallt A1 och Jp 1 från A4 där mängden var stor men materialet dåligt förkolnat. De andra två proverna innehöll mindre mängd träkol, men var desto bättre förkolnat. A4 Jp 2 innehöll 0.5 ml brända ben som plockats ut. 2

24 Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Markkemisk-fysikalisk analys Analysresultaten redovisas i tabell 2 och figur 1 nedan. Tabell 2: Analysresultat markkemi/fysik. MALNo VBM MS MS550 CitP (P ) CitPOI (P ) P- kvot LOI 15_0065_001 A1; ,35 2,7 Jp1 15_0065_002 A4; Jp ,41 2,4 15_0065_003 A4; Jp ,07 4,5 15_0065_004 A5; Jp ,5 1,6 Figur 1. Analysresultat markkemi/fysik Halterna av oorganiska fosfater i de fyra proverna visar troligen på olika grad av kulturpåverkan. Värdena för MS visar på en stor variation, i 2 prover (A4; Jp2 och och A5; Jp1) kan resultatet visa på möjlig primär värmepåverkan. Prov A1; Jp1: Halten oorganisk fosfater kan visa på kortvarig eller lågintensiv kulturpåverkan. Värdena för MS och MS550 tyder inte på att sedimentet utsatts för primär värmepåverkan. Prov A4; Jp1: Halten oorganiska fosfater visar på kulturpåverkan och kan vara representativt för exempelvis en nedsmutsad golvyta i en boplatsmiljö. Värdena för MS och MS550 visar inte på att sedimentet utsatts för någon primär värmepåverkan, möjligen kan ett visst inflöde av värmepåverkat material förekommit. 3

25 Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Prov A4; Jp2: Både fosfathalt och MS-värden visar tydligt på en kulturell störning. Analysresultaten sammantaget med benförekomsten visar på en värmealstrandade aktivitet såsom tillredning av mat. Prov A5; Jp1: Analysresultaten liknar resultaten från Prov A1; Jp1. Förhållandet mellan MS och MS550 kan indikera primär värmepåverkan eller ett större inflöde av värmepåverkat material. Möjligheten till tolkning av analysresultaten ovan begränsas av provtagningen. För en möjlighet till mer utförliga och underbyggda tolkningar så rekommenderas att kontrollprov insamlas i närområdet. För att bättre förstå jordmånsbildning och materialets tafonomi är det bättre att jobba med mer högupplöst stratigrafisk provtagning. Litteratur Dearing, J Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R; Linderholm, J Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6th Nordic Conference on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg September 1993.AREM 1. Esbjerg. Engelmark, R & Linderholm, J (2008). Miljöarkeologi: människa och landskap - en komplicerad dynamik. Malmö: Malmö kulturmiljö Thomson, R; & Oldfield, F Environmental Magnetism. London. 4

26 Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Figur 2. Kartbild över anläggningar av Nina Granholm, Västerbottens museum. 5

27 Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet UMEÅ Telefon: Hemsida: 6

28 OSTEOLOGISK UNDERSÖKNING AV BRÄNDA BEN FRÅN SANDÅKERN, UMEÅ SOCKEN, VÄSTERBOTTEN FD Carina Olson Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet STOCKHOLMS UNIVERSITET OFL Rapport 2015:5

29 OSTEOLOGISK UNDERSÖKNING AV BRÄNDA BEN FRÅN SANDÅKERN, UMEÅ SOCKEN, VÄSTERBOTTEN Av Carina Olson På uppdrag av antikvarie Nina Granholm, Västerbottens museum har en osteologisk undersökning av brända ben från Sandåkern, Umeå socken i Västerbotten utförts. Benen kommer från en anläggning belägen ca 20 m ö h och dateras till järnålder eller yngre (Nina Granholm). Benmaterialet består av 140 stycken hårt brända och ett lätt bränt fragment till en vikt av 14,11 gram (Tabell 1). Detta ger en snittvikt av 0,1 gram. Den starka fragmenteringen har försvårat identifieringen, vilket medfört att endast 2 fragment kunnat identifieras till art. Inga slakt- eller gnagspår har påträffats på benen. Inga ålders- köns- eller storleksbedömningar har heller varit möjliga att göra. Ett ben från bäver utvaldes för datering (F78), inlämningsblanketten är bifogad sist i rapporten. Den osteologiska analysen har utförts med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms Universitet. Art Antal % Vikt i gram % Bäver 2 1,4 2,37 17 Obestämd art ,6 11,74 83 Totalt , Tabell 1. Art, antal, vikt och procentuell fördelning Endast bäver (Castor fiber) har kunnat identifieras i materialet (F73 och F78). Fragmenten av bäver kommer båda språngbenet (talus), ett fotrotsben. Den anatomiska spridningen av benfragmenten visar att kroppsregioner såsom kranium, ryggrad, bröstkorg, framben, hand och bakben saknas eller ej kunnat identifieras i materialet (Tabell 2).Benen som bedömts komma från postkraniala delar utgörs av fragment som kommer från revben eller rörben (dvs från bröstkorg eller extermiteter). Art Extremitet Fot Postkranialt Obestämd art Summa Bäver 2 2 Obestämd art Totalt Tabell 2. Anatomisk fördelning av benfragmenten Storleksfördelningen av fragmenten visar att 86 procent av benen tillhör storlekskategori A (< 1 cm) och resterande 14 procent tillhör kategori B (1-3 cm). Inga fragment av den minsta storleken har kunnat artbestämmas (Tabell 3). t. Art A B Summa Bäver 2 2 Obestämd art Totalt Tabell 3. Storleksfördelning av fragmenten. Alla fragmenten utom ett, som bara är lätt bränt (2), har den högsta förbränningsgraden 6 = helt vitbränt.

30 KATALOG Sandåkern, Umeå socken, Västerbotten Fnr Antal Vikt BB/ OB Förbr. grad Cortex Storlek Klass Art Anatomi Benslag ,15 BB 2 A DD obest postkran revb/rörb ,22 BB 6 A DD obest postkran revb/rörb ,3 BB 6 B DD obest postkran revb/rörb ,11 BB 6 B B DD obest extremit rörben ,6 BB 6 A DD obest obest ,97 BB 6 B DD obest obest ,57 BB 6 B DD bäver fot Talus ,98 BB 6 C B DD obest extremit rörben ,83 BB 6 B B DD obest extremit rörben ,57 BB 6 A DD obest obest ,18 BB 6 B DD obest obest ,62 BB 6 C B DD obest extremit rörben ,21 BB 6 A DD obest obest ,8 BB 6 B DD bäver fot talus Kommentar Utvalt för datering Förbränningsgrad 2 = lätt bränt till hälften förkolnat, 6 = helt vitbränt Cortex B = 1-3 mm, C = 3+ mm Storlek A = < 1 cm, B = 1-3 cm

31 Dateringsblankett

32 Göran Possnert I LOPNR. INTNR. Ångström Laboratory I Div. of Ion Physics, 14 C-lab I Box 534 I S UPPSALA I Sweden I tel: I DO NOT USE THIS SPACE I RADIOCARBON SAMPLE INFORMATION SUBMITTER, Nina Granholm INSTITUTE Västerbottens museum, Box 3183, Umeå Telephone (vxl) SAMPLE NAME (geographical or site name + serial number) RAÄ Umeå Sandåkern F78 SAMPLE LOCATION country/sea: Sverige province/district: Umeå town/mountain/region: date of collection: 2015 Collector s name: Nina Granholm Geographical coordinates: vs. Greenwich Lat. Long Type of material. species Castor fiber (Beaver) charcoal bone: Astragalus, burnt carbonate macrofossils sediment other Roots in the sample Sample weight mg 1,8 g Sample sieved Estimated carbon content % Sample treatment Sample supposed to affected by: Submerged plants Salt water origin Humus infiltration Brackish water origin Old carbonaceous contamination Soft water origin Indication of erosion Hard water origin Estimated age: Iron Age Dating to be paid by: Västerbottens museum, Ref Jans Heinerud, FE-5532 Scancloud, Östersund. (efakt-vbm@pdf.scancloud.se) Research grant number:... Investigation supported by...

33 RELATED INFORMATION PAGE 2 Have any samples in this series been submitted to another lab? yes no What lab?... Is this a duplicate sample yes x no Earlier results:. REFERENCES DETAILS ABOUT POSITION OF SAMPLE WITHIN SITE (grid) SKETCH with scale and position of sample (provide sketch or pollendiagram on separate sheet if necessary) Castor fiber, Astragalus, välbränd. Från adult individ.

34

35

36

37

38 January 12, 2016 Dr. Jans Heinerud Vasterbottens Museum Box 3183 Umea, SE Sweden RE: Radiocarbon Dating Results For Samples A1KP1, A4KP4, A4KP5 Dear Dr. Heinerud: Enclosed are the radiocarbon dating results for three samples recently sent to us. As usual, the method of analysis is listed on the report with the results and calibration data is provided where applicable. The Conventional Radiocarbon Ages have all been corrected for total fractionation effects and where applicable, calibration was performed using 2013 calibration databases (cited on the graph pages). The web directory containing the table of results and PDF download also contains pictures, a cvs spreadsheet download option and a quality assurance report containing expected vs. measured values for 3-5 working standards analyzed simultaneously with your samples. Reported results are accredited to ISO/IEC 17025:2005 Testing Accreditation PJLA #59423 standards and all chemistry was performed here in our laboratory and counted in our own accelerators here. Since Beta is not a teaching laboratory, only graduates trained to strict protocols of the ISO/IEC 17025:2005 Testing Accreditation PJLA #59423 program participated in the analyses. As always Conventional Radiocarbon Ages and sigmas are rounded to the nearest 10 years per the conventions of the 1977 International Radiocarbon Conference. When counting statistics produce sigmas lower than +/- 30 years, a conservative +/- 30 BP is cited for the result. The reported d13c values were measured separately in an IRMS (isotope ratio mass spectrometer). They are NOT the AMS d13c which would include fractionation effects from natural, chemistry and AMS induced sources. When interpreting the results, please consider any communications you may have had with us regarding the samples. As always, your inquiries are most welcome. If you have any questions or would like further details of the analyses, please do not hesitate to contact us. Our invoice has been sent separately. Thank you for your prior efforts in arranging payment. As always, if you have any questions or would like to discuss the results, don t hesitate to contact me. Sincerely, Digital signature on file Page 1 of 5

39 Dr. Jans Heinerud Report Date: 1/12/2016 Vasterbottens Museum Material Received: 11/24/2015 Sample Data Measured d13c Conventional Radiocarbon Age Radiocarbon Age(*) Beta /- 30 BP o/oo /- 30 BP SAMPLE : A1KP1 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal AD 20 to 130 (Cal BP 1930 to 1820) Beta /- 30 BP o/oo 670 +/- 30 BP SAMPLE : A4KP4 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal AD 1275 to 1315 (Cal BP 675 to 635) and Cal AD 1355 to 1390 (Cal BP 595 to 560) Beta /- 30 BP o/oo 780 +/- 30 BP SAMPLE : A4KP5 ANALYSIS : AMS-Standard delivery MATERIAL/PRETREATMENT : (charred material): acid/alkali/acid 2 SIGMA CALIBRATION : Cal AD 1215 to 1280 (Cal BP 735 to 670) Page 2 of 5

40 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12 = o/oo : lab. mult = 1) Laboratory number Beta : A1KP1 Conventional radiocarbon age 1930 ± 30 BP Calibrated Result (95% Probability) Cal AD 20 to 130 (Cal BP 1930 to 1820) Intercept of radiocarbon age with calibration curve Cal AD 70 (Cal BP 1880) Calibrated Result (68% Probability) Cal AD 55 to 85 (Cal BP 1895 to 1865) ± 30 BP CHARRED MATERIAL Radiocarbon age (BP) Database used INTCAL13 Cal AD References Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates, Talma, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): References to INTCAL13 database Reimer PJ et al. IntCal13 and Marine13 radiocarbon age calibration curves 0 50,000 years cal BP. Radiocarbon 55(4): , Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 3 of 5

41 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12 = o/oo : lab. mult = 1) Laboratory number Beta : A4KP4 Conventional radiocarbon age 670 ± 30 BP Calibrated Result (95% Probability) Cal AD 1275 to 1315 (Cal BP 675 to 635) Cal AD 1355 to 1390 (Cal BP 595 to 560) Intercept of radiocarbon age with calibration curve Cal AD 1290 (Cal BP 660) Calibrated Result (68% Probability) Cal AD 1285 to 1300 (Cal BP 665 to 650) Cal AD 1370 to 1380 (Cal BP 580 to 570) 670 ± 30 BP CHARRED MATERIAL Radiocarbon age (BP) Cal AD Database used INTCAL13 References Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates, Talma, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): References to INTCAL13 database Reimer PJ et al. IntCal13 and Marine13 radiocarbon age calibration curves 0 50,000 years cal BP. Radiocarbon 55(4): , Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 4 of 5

42 CALIBRATION OF RADIOCARBON AGE TO CALENDAR YEARS (Variables: C13/C12 = o/oo : lab. mult = 1) Laboratory number Beta : A4KP5 Conventional radiocarbon age 780 ± 30 BP Calibrated Result (95% Probability) Cal AD 1215 to 1280 (Cal BP 735 to 670) Intercept of radiocarbon age with calibration curve Cal AD 1260 (Cal BP 690) Calibrated Result (68% Probability) Cal AD 1225 to 1270 (Cal BP 725 to 680) ± 30 BP CHARRED MATERIAL Radiocarbon age (BP) Database used INTCAL13 Cal AD References Mathematics used for calibration scenario A Simplified Approach to Calibrating C14 Dates, Talma, A. S., Vogel, J. C., 1993, Radiocarbon 35(2): References to INTCAL13 database Reimer PJ et al. IntCal13 and Marine13 radiocarbon age calibration curves 0 50,000 years cal BP. Radiocarbon 55(4): , Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com Page 5 of 5

43 Västerbottens Museum

44 Boxx 3183, Umeå Telefon Telefax