Program 131. Markus 4: 1-41. (Introd. 0:35) På vår vandring "Vägen genom bibeln" har vi nu kommit til Markus kapitel 4. - där vi återfinner flera av Jesu liknelser och undret då Jesus stillar stormen. Allt detta finner vi även hos Matteus - bortsett från en liknelse som som återges här, och som inte finns med hos Matteus. Som jag tidigare nämnt så är Markusevangeliet, kapitlet där det hela tiden händer något. Också dom liknelser han här åter-ger är präglade av just "handling." Det rör sig hela tiden! Och även om vi tillsammans vandrar VÄGEN GENOM BIBELN, så upplever jag Markusevangeliet så fullt av handling, att jag skulle vilja säga:nu skall vi marchera genom Markus evangelium Markus 4:1. "Åter undervisade han vid sjön. Där samlades en stor folkmassa omkring honom, så att han måste stiga i en båt och sitta i den ute på sjön,medan allt folket stod på stranden." Det vi läser här är ju en historisk händelse. Men när Matteus beskriver denna händelse helt i början av MATTEUS Kap.13, så fokuserar han denna händelse starkt och säjer: "Samma dag gick Jesus ut från sitt hem och satte sig vid sjön. Och denna händelse innehåller en symbolisk illustration. Där huset representerar Israels hus - och havet symboliserar hedningarnas nationer. Det han nu gör, är att han vänder sig från sitt folk Israel, och går till "hedningarna" - dvs, de folkslag som inte tillhör Israel. Det är det som är bakgrunden för dessa liknelser och måste därför betraktas i sammanhang med den globala (dvs världs-omfattande) situationen. Det tror jag är viktigt för oss att tänka på. Och detta skedde på själva "höjden" av hans korta verksamhet. Han är mycket upptagen i denna verksamhet.han är hårt pressad, och han är fysiskt sliten. Jag han var faktiskt så trött, som vi skall se i detta kapitel, att han somnade ombord i båten ute på sjön. Han somnade, därför att han var mycket sliten. 2. "Han undervisade dem om många ting i liknelser, och i sin undervisning sade han till dem:" Jesus valde att använda liknelser som ett sätt att undervisa dem om många ting. Här är han minst halvvägs, på sin treåriga verksamhet. - Han hade tidigare använt vissa symboliska illustrationer, som t.ex, -när han talade till kvinnan vid brunnen, om "livets vatten" -när han sa till lärjungarna att han skulle göra dom till människofiskare... -och när han sa: "Se på fälten, de har redan vitnat till skörd TIME: 4:20. Han hade också talat om salt och om ljus, och om att bygga på
sand eller berggrund, i bergspredikan. Men det var ju inte liknelser. Det var illustrerande bilder. Men NU, välger han metoden med liknelser, och berättar liknelsen om såningsmannen. 3-7. "Hör! En såningsman gick ut för att så. När han sådde föll en del längs vägen, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom fort upp, eftersom det icke hade mycket jord, men när solen steg högre, förbrändes det, och eftersom det inte kunde slå rot, torkade det bort. En del föll bland törnen, och törnena växte upp och kvävde det, så att det icke gav någon frukt." Jesus talar alltså här om tre olika typer jord som säden kastas ut på. Jesus ger själv liknelsens förklaring, som vi skall se senare i kapitlet. Men det är uppenbart att bara en fjärdedel faller i god jord. 8-9. "Men en del föll i god jord, där det skjöt upp, växte och bar frukt, det gav trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt. Och han tillade: Den som har öron att höra med, han må höra." Det var bara en sorts jordmån som bar frukt, och det represen-terar dom som tog emot ordet och blev frälsta. Men vi ser att det var olika grader av hur mycket frukt det bar. Vi minns att när Jesus höll sitt avskedstal för lärjungarna den sista kvällen, så sa han att Han var vinträdet och dom var grenarna - och han sa att han önskade att dom skulle gå ut och bära frukt, mycken frukt. Den som har öron att höra med, han må höra. Hans ord är som ett stoppskylt vid en järnvägeövergång. STANNA - SE - VÄNTA... Jesus ropar ut en varnings-signal. Likaväl är det tydligen några som missat det. För de fölgande nästa verserna läser vi: 10-12. "När han hade blivit ensam, frågade de tolv och de övriga lärjungarna om liknelserna. Då sade han till dem: Åt er är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som står utanför, meddelas alltsammans i liknelser, för att de skall se och se men ingenting urskilja och höra och höra men ingenting förstå, så att de icke omvänder sig och får förlåtelse." Poänget är inte att Jesus önskar att dom inte skall få förlåtelse. Men vad JESUS säjer är, att dessa som inte är intresserade i hans förlåtelse - dom motarbetar Jesus och hans rike. Därför talar han i liknelser, så att rikets hemligheter inte skall avslöjas för dom som angriper riket. Men åt lärjungarna var Guds Rikes hemlighet given. TIME: 8:15. Musik:... ca: 0:20. TIME: 8:35.
Det var tydligen några av dom som inte förstod något av liknelsen. Och när dom frågar honom, så svarar Jesus dem med dessa verser, - som har en viss grad av tvetydighet. Orsaken till att Jesus använder liknelser vid denna tid när det går mot slutet av hans verksamhet, var (som vi sa) att hans fiender förkastade hans undervisning, och skarorna hade blivit likgiltiga inför hans andliga sanningar. Dom var mycket intresserade i hans under och mirakel, - men däremot inte intresserade i den andliga tillämpningen i deras eget liv. Och med hjälp av liknelserna fångar han deras intresse. Den starka motstånden från hans fiender och folkskarornas slöhet, likgiltighet och oförmåga att förstå - gjorde dessa liknelser nödvändiga - för att: dessa som hungrade och törstade efter Rättfärdighet skulle fyllas - och de som önskade; Andlig Sanning, kunde få sina ögon öppnade. Samtidigt som dom som var fiender, och skulle angripa och ödelägga Hans rike - inte kunde se in i rikets hemligheter. Vi återfrinner samma sanning i 1 Kor. 2. där paulus säger i vers 9-10. "Med den visheten förhåller det sig som Skriften säger: Det som intet öga någonsin har sett och som inget öra någonsin har hört, det som ingen människotanke någonsin har kunnat ana, det har Gud berett för dem som älskar honom. Men för oss har GUD uppenbarat det genom sin Ande" Och så fortsätter han i 1 Kor.2:13-14. "När vi talar om detta, använder vi inte sådana ord som mänsklig vishet lär oss, utan sådana ord som Anden lär oss, eftersom vi talar om andliga verkligheter för människor som har Anden. En o-omvänd människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det förefaller henne som dårskap. Hon kan inte fatta det, eftersom det måste bedömas med hjälp av Anden." Den andliga princip som Paulus här förkunnar - är lika gällande idag som den gången. Du kan använda alla de sätt och metoder och ideer du vill, för att försöka få folk att förstå en andlig sanning - men dom måste själva vilja förstå det, innan det kan bli en verklighet för dom. Jag önskar att göra fölgande uttalande: Om en människas hjärta och ögon är öppna, och han önskar att veta, så kommer Guds Ande att ge den stora sanningen till detta hjärta. Han vill göra detta, både verkligt och levande för den personen. Ibland så uttrycker vi oss ungefär såhär: Om du inte mottar Jesus Kristus som din personlige frälsare, går du förlorad. Men det är inte rätt att säga så: För sanningen är: Du är redan förlorad. Och det som verkligen skulle slås fast är: Att om du inte mottar Kristus så förblir du evigt förlorad. TIME: 12:45.
Du är inte på en rättegång, där avgörelsen snart skall tas om din ställning. Det är inget mera att tillägga. Är du förlorad, så är du. Och nu är det, hur du handlar med Ordet, och hur du mottar Ordet -som kommer att avgöra om du skall bli frälst eller inte Vill du lita på Kristus? Vill du motta honom som din personlige frälsare? Guds Ord är säden som kastas ut och faller i jorden... Vilken sorts jord är du - idag? 13-20. "Han sade till dem: Förstår ni inte denna liknelse? Hur skall ni då alls kunna fatta några liknelser? Såningsmannen sår Ordet. En del såddes längs vägen: Det gäller sådana, hos vilka Ordet sås, men när de har hört det, kommer Satan genast och tar bort Ordet, som har blivit sått i dem. Likaså är det med det som såddes på stengrunden: det gäller sådana som, när det får höra Ordet, strax tar emot det med glädje men ikke har någon rot i sig utan håller ut endast till en tid. Kommer sedan trångmål eller förfölgelse för Ordets skull, avfaller de genast. På annat sätt förhåller det sig med det som såddes bland törnena: Det gäller sådana som hör Ordet, men världsliga bekymmer, åtrå efter rikedom och begär efter andra ting trenger in och kväver Ordet, så att det blir utan frukt. Och det som såddes i den goda jorden, det gäller sådana som hör Ordet, tar emot det och bär frukt, trettiofalt, sextiofalt och hundrafalt." Såmannen är alltså Jesus, Guds Son. - Säden är Guds Ord. Jesus har själv förklarat liknelsen. Och vi låter det vara nog förklaring. Det är alvarligt att tänka på - att det var några som verkligen tog emot Ordet, men likaväl bar det ingen frukt - därför att begär efter andra ting. kvävde Ordet. Salig är den människa som har sin lust i Herrens Ord. Som hör Ordet, tar emot det, lever av det och bär frukt. TIME: 15:50. Musik:... ca: 0:20. TIME: 16:10.
Markus 4:21-22. "Och han sade till dem: Kommer väl någon med ett ljus för att sätta det under skäppan eller sängen? Nej, man sätter det på ljusstaken! Ty ingenting är dolt, som icke skall bli uppenbarat, och ingenting är gömt, som icke skall komma i dagen." Denna liknelse handlar om Ljuset - och det är verkligen handling. LJUS ger ansvar, det förpliktar. Den människa som mottar sanningen måste handla. Ljuset lyser - och din respons på ljuset är viktigt. Sanningen är, att du och jag levde i mörker, tills vi mötte evangeliets ljus. Och Paulus säjer om människorna, i Rom.1:21. "Fastän de kände Gud, ärade de honom inte som Gud eller tackade honom. I stället blev deras tankar tomma, och deras oförståndiga hjärta blev förmörkat." Och det är den beskrivning så passar oss alla - och när vi så kommer in i evangeliets ljus - så innebär det en förpliktelse. Det gör oss ansvariga! Om vi inte mottar Ljuset, så är vi förlorade. Ja, vi förblir förlorade, om vi inte mottar Jesus Kristus. 23. "Om någon har öron att höra med, han må höra." Här sker det något. Gud väntar handling! Att tro är att handla. TRO är att handla, att göra, så som Guds Ord har sagt - det får en helt direkt konsekvens. Det är mycket viktigt att komma ihåg, idag. Här vill jag använda en bild, (även om alla våra bilder haltar en aning) - men jag tror du förstår vad jag menar: När jag för en tid sedan skulle till Kairo för att möta dom ansvariga för våra Egyptiska bibelprogram - så fick jag biljetten tillsänt i posten. Om jag tagit biljetten - rest ut till flygplatsen och suttit där, och trott att det fanns ett flygbolag som hette MALEV, och som hadde ett plan som gick till Kairo via Budapest, så hade jag likaväl inte därför kommit till Kairo. Hur starkt jag än trott, om jag vilat aldrig så tryggt i min fåtölj på flygplatsen och sagt: Detta tror jag. Jag tror det går ett plan kl.13,10 - Jag tror det är flygbolaget MALEV, och jag tror denhär biljetten är giltig. Så hade jag inte kommit till Kairo för det. Jag måste tro, på ett sådant sätt, att tron får mig att "checka in" - se vilken utgång jag skall gå till. Så gå till denna utgång och ta steget ombord i planet. Det är vad det betyder: ATT TRO! Om inte tron skapar dessa handlingar förblir jag sittande på flygplatsen - med giltig biljett i fickan.
TIME: 20:00 26-29. "Och han sade: Det är med Guds rike, som när en man sår säd i jorden: Han sover och står upp, natt efter natt, dag efter dag, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, sedan ax, sedan fullt utbildat vete i axet. Men när grödan är mogen, låter han strax lien gå, ty då är skördetiden inne." Denna ovanliga liknelse återfinns endast här hos Markus. Också här, har det med konkret handling att göra. Det handlar om Guds rike. Och kom ihåg att jag nämnde att Guds rike - och Himmelens rike, uttrycker två olika saker. Här är dom faktiskt synonymer, men Guds rike är inte detsamma som Himmelens rike. Gud rike är ett vidare begrepp som omfattar hela universum. Medan himmelens rike, är det utslag som Guds vilja får på jorden, alltså Guds herravälde på jord - Guds rike på jord. Vilket naturligtvis är en del av hela Guds rike. T.ex, Västergötland, är inte detsamma som Sverige. Men det ligger i Sverige, tillhör Sverige. Så när jag är i Västergötland, då är jag också i Sverige. Men Västergötland och Sverige är inte samma sak! Det är med Guds rike som när en man sår säd i jorden... Detta är en liknelse om den kraft som ligger i att handla i tro. Och att man skördar det man har sått, även om man själv inte förstår hur det går till. Liknelsen talar om den kraft med vilken Guds ord verkar på våra hjärtan och våra liv. Om du tror, vad Jesus här säjer, så kommer det att få en mycket konkret konsekvens när det gäller ditt förhållande till Bibeln. Jesus talar om såkornets oförklarliga kraft. Alltså evangeliets gudomliga växtkraft. Säden skjuter upp, han vet själv inte hur... Av sig själv bär jorden gröda... Liknelsen gör det kristallklart för oss, att det är inte vår förtjänst när Ordet bär frukt i människors hjärtan och Guds rike växer. Det är som när en man sår...han står upp dag efter dag.. Dvs, Det är en prosess och det tar tid innan målet är nådd. Men såningsmannen tror på sädens växtkraft, därför är han tålmodig. Så liknelsen riktar sig speciellt till de otålmodiga som menade att riket strax skulle upprättas. Och till dom lärjungar som otålmodigt väntade att Jesus skulle gripa in med makt och upprätta riket. Och även idag finns det många människor som talar som om detta riket redan hade kommit fullkomligt. Och efterson det i Guds rike
inte finns varken sjukdon, nöd, tårar eller lidande TIME: 24:00. - så blir dom naturligt nog frustrerade av lidandets många olösta frågor - Ja, jag skulle vilja säja, lidandets svåra mysterium. Kristus har kommit, vi kan säja att Riket har kommit, - likaväl så väntar vi på dess tillkommelse. Det är mysteriet. Vi kan säja, det håller på att förverkligas, men det är ännu inte fullbordat. Lärjungar var ju ofta frustrerade - när dom liksom slets emellan Det Rike som Jesus undervisade om - och det dom upplevde i sin vardag. Och vi märker något av detta i lärjungarnas fråga till Jesus, när dom var samlade inför hans himmelsfärd (Apg.1:6) "Herre, är nu tiden inne, då du skall återställa riket år Israel?" De som söker fullkomlighet, här och nu är dömda att bli besvikna. Riket har ännu inte kommit i sin fullhet. Liknelsen Jesus berättar här i MARKUS 4:26-29, säjer att: Riket måste ha tid till att växa. Och det är endast den sanna säd, Guds eget Ord, som har denna kraft som gör att det också kommer att växa, till målet är nått och skördetiden är inne. Då kommer Guds rike att uppenbaras - Dvs, visa sig så som det egentligen är i sin gudomliga fullkomlighet. 30-34. "Han sade också: Vad skall jag likna Guds rike vid? Vilken liknelse skall vi använda, när vi talar om det? Det är likt senapskornet. När det läggs ned i jorden är det minst av alla frön på jorden, men när det blivit sått, skjuter det upp och blir större än alla trädgårdsväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kan bygga sina bon i dess skugga. I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem alltefter deras förmåga att fatta. Utan liknelse talade han inte till dem, men för sina lärjungar förklarade han allt, när han var ensam med dem." Här möter vi en sk. negativ liknelse. Senap är inte mat, men en krydda. Och senapskryddans växt till ett träd är onaturligt - och det är därför en bild på kristen-domens yttre växt i form av stora organisationer,stora kyrkor, omfattande programaktivitet - och allt annat som producerats av männsklig energi - och inte av den helige Ande. 35-41. Samma dag på kvällen sade han till dem: Låt oss fara över till andra stranden. Då lämnade de folket och tog honom med i båten, där han redan satt. Även andra båtar följde med. Då kom en våldsam virvelstorm, och vågorna slog in i båten, så att den tog in vatten och redan var nästan fylld. Men han själv låg i aktern och sov, lutad mot en kudde. Då väckte de honom och sade till honom: Mästare, frågar du inte efter att vi går under? Då reste han sig upp, bannade vinden och sade till sjön: TIG! VAR STILLA! Då lade sig vinden, och det blev alldeles lungt. Sedan sade han till dem: Varför är ni så rädda? Har ni ännu ingen tro?
De greps av stor förskräckelse och sade till varandra: Vem är denne man? Både vinden och sjön lyder honom!" TIME: 28:15. Vet du varför dom blev så förskräckta? Det var nog inte först och främst därför att han stillade stormen - Men att den slutade ögonblickligen. Det blev alldelse lungt. Ett mirakel, så mäktigt - att dessa män blev förskräckta. Här finner vi en underbar lärdom i denna händelse. Han för oss ut i livets stormar, så att vi kan växa närmare in till honom och lära känna honom mera. Och bli helt beroende av honom - Han som har makt att göra allt. Jag ser tiden är ute - så jag säjer bara: På återhörande, om du vill? - Herren vare med dig. Må hans välsignelse vila över dig - GUD är god! TIME: 29:10.