Lättläst sammanfattning av Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare

Relevanta dokument
Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare. På uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Bilaga till Protokoll MTM:s brukarråd

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Vi ger alla möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

IT-ovana läser digitalt och tillgängligt

Remissvar från Centrum för lättläst

Mänskliga rättigheter

Alla ska ha möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Digitalisering och tillgänglighet

Myndigheten för tillgängliga medier

Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1. Ett samhälle där alla medier är tillgängliga

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

TILLGÄNGLIGA MEDIER PÅ GYMNASIEBIBLIOTEKET OCH MTM:S ROLL. Helena Nordqvist Pia Hasselrot

Tillgängliga medier och läsfrämjande inom omsorgen! David Södergren Medin och Åsa Wallström

Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser

Hitta till talböckerna

MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Hitta till talböckerna

Remissvar Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

MTM ger ut MTM anpassar

Särskild utbildning för vuxna

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version

Tillgängliga medier i allmänhet och tal1dningar i synnerhet

Välkommen till talböckernas värld!

Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

E-böcker, e-ljudböcker och e-film. Om digitala medier och hur man använder dem

Webbenkät om kundnöjdhet

Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -

Frågeområde Funktionshinder

MTM:s framtidsstrategi

The epicest of the. epic. reading challenges. Bredda dina läsupplevelser!

Välkommen till talböckernas värld!

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Svenska företag på webben

Läsombud och högläsare

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Användarundersökning vuxna punktskriftsanvändare Björn Westling

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Biblioteksplan Lidingö stad

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Biblioteksplan

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Läser någon längre? Ulrika Facht Karin Hellingwerf. Nordicom.gu.se

Vad kan jag göra på biblioteket?

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Marriages and births in Sweden/sv

Bibliotekets utbud. Monica Falk, bibliotekarie

. Att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer. Att skapa ett tillgängligare samhälle samt. Att förbättra bemötandet

Så här använder du Legimus app för Iphone och Ipad

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Högläsning för barn. Rapport Jonas Persson,

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Aktuellt och på gång på MTM Helena Nordqvist

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Nationella prov och anpassning.

Biblioteksplan Katrineholms kommun

Remissvar Lättläst SOU 2013:58

Beskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

Indiska kvinnor revolutionerar journalistiken och kvinnors ställning

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson

Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Vidgade vyer och nya uppdrag Nya MTM

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Vi möts dagligen av en

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Enkät 2; Om din läsning (12-15 år)

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Min kompis har en synnedsättning

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

Befolkning i Halland. Källa: SCB

BIBLIOTEKSPLAN

Segmenteringen Segment 1: Punktskrift Segment 2: Skärmläsning Segment 3: Skärmförstoring Segment 4: Läser bra men stavar dåligt

Så här jobbar vi med välfärdsteknologi. på Socialförvaltningen

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Protokoll MTM:s Brukarråd

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Information till specialpedagoger. tillsammans med Lerums bibliotek

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Transkript:

Lättläst sammanfattning av Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, vill ta reda på hur bra Sveriges invånare är på att läsa, och vad de har för läsvanor. Därför tog vi på MTM hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, och gjorde en undersökning. Vi ringde 2 tusen vuxna personer för att ställa frågor. Knappt hälften av personerna, 46 procent, svarade på frågorna. Det är tillräckligt många personer som har svarat för att vi kan veta att svaren gäller för hela Sveriges befolkning. Här är några exempel på frågor vi ställde: Kan du läsa? Vill du helst läsa digitalt på skärm eller på papper? Behöver du hjälpmedel för att läsa? Tycker du det är roligt att läsa? Har du en funktionsnedsättning som hindrar dig när du läser? Det här kom vi fram till: Resultat som handlar om läsförmåga De flesta personer som bor i Sverige är bra på att läsa. 95 procent av de som svarade på undersökningen tycker att de läser bra, eller mycket bra. Men en del personer tycker det är svårt att läsa. 1 procent svarar att de inte kan läsa alls 3 procent tycker att de är dåliga på att läsa 2 procent säger att de behöver hjälpmedel för att läsa. Ett hjälpmedel kan vara talböcker, lättläst, punktskrift, skärmläsningsprogram eller talsyntes. Glasögon och linser räknas inte som hjälpmedel. 86 procent av befolkningen läser helst på svenska. 6 procent läser helst på engelska. 8 procent läser hellre på andra språk än svenska eller engelska. 1 (5)

Fler kvinnor än män tycker att de är mycket bra på att läsa. 46 procent av kvinnorna tycker att de läser mycket bra. 34 procent av männen tycker att de läser mycket bra. Resultat som handlar om svårigheter med texter 15 procent har svårt att läsa långa texter 15 procent blir trötta av att läsa 20 procent tycker det är svårt att läsa och förstå svåra texter 10 procent tycker att information från myndigheter är svår att förstå 25 procent undviker långa texter Vad läser vi mest? De flesta, 86 procent, tycker att det är roligt att läsa. Vi frågade vilken sorts texter som de tillfrågade läser mest. Nyheter är det som vi läser allra mest, följt av sociala medier, böcker och tidskrifter. 75 procent av befolkningen läser nyheter varje dag. Fler män än kvinnor läser nyheter varje dag. Ju äldre personen är desto oftare läser hen nyheter varje dag. 56 procent av befolkningen läser sociala medier varje dag. 23 procent av befolkningen läser böcker varje dag. Lika många svarar att de läser böcker minst en gång varje vecka. Den grupp som ägnar mest tid åt att läsa böcker är kvinnor som är 50 år eller äldre. Personer som föredrar att läsa texter på papper läser oftare böcker än de som hellre läser texter digitalt. 18 procent av befolkningen läser tidskrifter varje dag, och 34 procent läser tidskrifter varje vecka. Personer som är unga, läser inte tidskrifter lika ofta som äldre. De som har en funktionsnedsättning 2 (5)

och de som tycker att de är sämre på att läsa läser inte heller tidskrifter ofta. 87 procent av befolkningen läser information som kommer från kommuner och myndigheter. Men 11 procent av befolkningen tycker att information från kommuner och myndigheter är svår att förstå. På skärm eller papper? 70 procent läser hellre texter på papper än på digital skärm. 20 procent väljer helst att läsa digitalt på skärm. 10 procent tycker inte att det spelar någon roll om de läser på papper eller på skärm. Äldre personer läser mer och oftare tryckt text på papper än yngre personer. Vad är svårt? De personer som tycker det är svårt att läsa tycker framför allt att det är jobbigt med långa texter och texter som inte är på det språk som de vill ha. 11 procent av befolkningen tycker att information från kommun och myndigheter är svår att förstå. 12 procent av befolkningen svarar att de inte läser information från kommun och myndigheter. 25 procent av läsarna undviker att läsa långa texter. Bland de som svarat att de undviker långa texter är det många personer med funktionsnedsättning och som använder hjälpmedel när de läser. Det är också många personer som föredra att läsa på andra språk än svenska. Funktionsnedsättning och läsning Ungefär 30 procent av personer med funktionsnedsättning tycker också att funktionsnedsättningen hindrar dem när de läser. 10 procent tycker inte att funktionsnedsättningen hindrar läsningen eftersom de använder någon sorts hjälpmedel. Undersökningen visar inteom de övriga 20 procenten inte vill använda hjälpmedel eller om de inte känner till att det finns hjälpmedel för läsning. 3 (5)

15 procent av befolkningen tycker att det är ansträngande att läsa. De blir trötta av det. De är framför allt personer som har funktionsnedsättning, de som använder hjälpmedel för läsning och de som hellre läser på andra språk än svenska. Vad gör läsning enklare? Vi har också frågat läsarna, vad som kan göra det enklare för dem att läsa. 86 procent av läsarna tycker att enklare och kortare texter underlättar läsningen. 68 procent anser att större teckensnitt än vanligt underlättar läsningen. 49 procent av läsarna tycker det underlättar läsningen om de får texten uppläst, samtidigt som de läser texten på papper eller skärm. 59 procent tycker att det blir enklare att läsa om det finns bilder till texten. 51 procent av läsarna tycker det underlättar läsningen om det också finns film till texten. Grupper som vi inte nått med undersökningen Vi som har gjort undersökningen tror att det kan finnas personer som har svårt att läsa och som inte har varit med och svarat på den här undersökningen. Det kan till exempel vara personer med afasi, som har svårt att svara på frågor i telefon. Det kan också vara personer som har väldigt svårt att läsa och som inte vill eller kan berätta om det i en undersökning. MTM tänker ställa frågor till dem också, men på ett annat sätt. 4 (5)

5 (5)