KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005



Relevanta dokument
Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

EXAMENSARBETE. Bekämpningsmedelsrester i dricksvatten. En undersökning av bekämpningsmedel i 50 enskilda brunnar i Laholms kommun

Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Grundvattenkontrollprogram

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010

Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten

C1 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten. (EGT L 330, , s. 32)

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Vattenverk i Askersund kommun

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

Gränsvärden och parametervärden

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Exempel på egenkontroll för dricksvatten

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Kontrollprogram för grundvattnet i Helsingborg

A8-0288/219

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Livsmedelsverkets författningssamling

Schysst vatten i kranen?

Is i livsmedelsanläggningar

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Regler för dricksvatten och vattenverk

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

R Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Om dricksvattenkvalitet

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

små dricksvattenanläggningar

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljötekniska undersökningar vid handelsträdgårdar

Dricksvattenkvalitet och distribution

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Dricksvatten från små vattenverk

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1

Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i dricksvattenbrunnar och landsbygdsbefolkning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Förarbete till undersökning av bekämpningsmedel i grundvattnet i Höörs kommun

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på yt- och grundvattentäkter. Meddelande nr 2014:15

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning gällande planärende Hjalmar Nilssons park W.WEIBULL AB

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Undersökning av kemiska bekämpningsmedel i 100 brunnar

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Information till dig som fastighetsägare om geoteknisk undersökning

Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

För handläggning av anmälan/ansökan debiteras avgift enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa.

Inventering av förorenade områden MIFO Fas 1, Plantskolor

Statens livsmedelsverks författningssamling

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Livsmedelsverkets författningssamling

Dricksvattnet i Kärda

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten

Riktlinjer kemisk bekämpning

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Riktlinjer för enskilda avlopp

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Transkript:

Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

1 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Provtagning och tillvägagångssätt 3 3. Riktvärden 4 4. Resultat 4 5. Uppföljning av resultat 5 6. Diskussion 5

2 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet av kemiska bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter i Landskrona kommun. Under 2005 har 11 prover tagits av privatpersoner för analys av kemiska bekämpningsmedel. Följande resultat erhölls: 18% av proverna (2 av 11 st) innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. Den förekommande restsubstansen var BAM (2-6 diklorbenzamid) Den högst uppmätta halten av en enskild substans var halten 0,28 µg/l (BAM). Bedömningarna för när ett prov bedöms som otjänligt är gjorda enligt Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17) som trädde i kraft vid årsskiftet 2003/2004. Riktvärdet 0,10 µg/l tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov och riktvärdet 0,50 µg/l tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Enligt de allmänna råden bör vattenkvaliteten vara förenlig med riktvärdena. Den förekommande restsubstansen som återfanns var BAM (2-6 diklorbenzamid) som är en nedbrytningsprodukt till ämnet diklobenil. BAM är med största sannolikhet rester av totalbekämpningsmedlet Totex Strö som avregistrerades 1989. Totex Strö användes mot vegetation på trädgårdsgångar, grusade ytor, banvallar, industriområden och liknande. De flesta av de analyserade enskilda vattentäkterna är grävda brunnar av varierande djup och kvalitet. Miljöförvaltningen har ingen heltäckande information om brunnarnas beskaffenhet. Det är dock inte ovanligt med bristfälligt tätade brunnar och stensatta brunnar där vatten kan tränga in från sidorna av brunnen. Enligt förfrågan till Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen kan kolfilter avskilja de flesta kemiska bekämpningsmedel.

3 1. Inledning Miljönämnden i Landskrona kommun erbjuder sedan år 2001 gravida och barnfamiljer som har barn under ett år att låta analysera sitt dricksvatten med avseende på kemiska bekämpningsmedel. Normal mikrobiologisk och kemisk/fysiklisk analys av dricksvattnet ingår också i erbjudandet. Begränsningen för kostnadsfri undersökning har varit att de enskilda vattentäkterna ska vara belägna inom Landskrona kommun och användas regelbundet för dricksvatten till gravida och/eller barn under ett år. 2. Provtagning och tillvägagångssätt Miljöförvaltningen har gått ut med information till barnmorskemottagningen på Lasarettet och till barnavårdcentralerna på vårdcentralerna runt om i Landskrona kommun. Personalen har informerats och material har delats ut med information om möjligheten för gravida och familjer med barn under ett år att låta analysera sitt dricksvatten kostnadsfritt. De som vill analysera sitt dricksvatten hämtar flaskor på miljöförvaltningen och tar själva provet efter instruktioner. Efter provtagning hålls provet kylt och lämnas samma dag in till miljöförvaltningen som skickar det vidare till laboratorium för analys.

4 3. Riktvärden Bedömningarna för när ett prov bedöms som otjänligt är gjorda enligt Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17) som trädde i kraft vid årsskiftet 2003/2004. Riktvärdet 0,10 µg/l tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov och riktvärdet 0,50 µg/l tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Riktvärden för kemiska och fysikaliska parametrar Parameter Enhet Tjänligt med anmärkning Bekämpningsmedel, enskilda Otjänligt Kommentar µg/l 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel* som påvisas och kvantifieras i ett prov. För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid tillämpas riktvärdet 0,030 mg/l. Bekämpningsmedel, totalhalt µg/l 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. *Med bekämpningsmedel (pesticider) avses organiska ämnen som används som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, slembekämpningsmedel, tillväxtreglerande medel och liknande produkter samt relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen Tabell 1. Utdrag ur bilaga 1 "Riktvärden för mikroorganismer, kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten underlag för bedömning av dricksvattenprov" från Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17). Om dricksvattnet har bedömts tjänligt med anmärkning eller otjänligt, bör enligt de allmänna råden åtgärder vidtas som säkerställer kvaliteten. Berörda användare bör informeras om eventuella restriktioner för vattnets användning. 4. Resultat Under 2005 provtogs 11 brunnar och 2 av dessa uppvisade rester av kemiska bekämpningsmedel (tabell 2). Den pesticid som återfanns var BAM (2-6 diklorbenzamid) som är en nedbrytningsprodukt till ämnet diklobenil. Rapporteringsgränsen från det rapporterande laboratoriet har varit 0,01 µg/l. De bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter som har analyserats (27 st) är valda utifrån Naturvårdsverkets förslag på ämnen som bör ingå ett analyspaket från Rapport 4915 "Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten".

5 Fastighet Kemiska bekämpningmedel (µg/l) Brunnstyp Vapensmeden 3 BAM (2,6 diklorbensamid) 0,28 Dricksvattenbrunn, grävd Kvärlöv 13:8 BAM (2,6 dikorbensamid) 0,059 Dricksvattenbrunn, grävd Tabell 2. Sammanställning, kemiska bekämpningsmedelanalyser i enskilda vattentäkter i Landskrona kommun 2005. 5. Uppföljning av resultat När miljöförvaltningen har erhållit en kopia på resultatet från labbet kontaktades den enskilda brunnsägaren för att få hjälp med att tolka resultatet. Miljöförvaltningen informerade vad som gäller enligt gällande lagstiftning från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. 6. Diskussion Enligt rikdagens miljömål "Giftfri Miljö" ska halterna av naturfrämmande ämnen i miljön vara nära noll inom en generation Resultat från provtagningar runt om i landet visar att rester av kemiska bekämpningsmedel ofta påträffas i yt- och grundvatten.. Enligt SLU:s rapport "Förekomst av bekämpningsmedel i Svenska vatten 1985-2001. Sammanställning av en databas" har antal fynd i halter över 0,1 ug/l sjunkit för åtta vanligt förekommande substanser i grundvatten, med undantag för den allra vanligaste - BAM - där ingen minskning av fyndfrekvensen kan skönjas. De flesta av de analyserade enskilda vattentäkterna i Landskrona kommun är grävda brunnar av varierande djup och kvalitet. Miljöförvaltningen har ingen heltäckande information om brunnarnas beskaffenhet och placering (gårdsplan etc). Det är dock inte ovanligt med bristfälligt tätade brunnar och stensatta brunnar där vatten kan tränga in från sidorna av brunnen. Brunnarna med fynd av kemiska bekämpningsmedel kan direkt sättas i samband med bekämpningsmedelsanvändning på gårdsplanen. BAM med största sannolikhet rester av totalbekämpningsmedlet Totex Strö som avregistrerades 1989. Totex Strö användes mot vegetation på trädgårdsgångar, grusade ytor, banvallar, industriområden och liknande. Enligt förfrågan till Livsmedelsverket och kemikalieinspektionen kan kolfilter avskilja de flesta kemiska bekämpningsmedel.

1 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Provtagning och tillvägagångssätt 3 3. Riktvärden 4 4. Resultat 4 5. Uppföljning av resultat 5 6. Diskussion 5

2 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet av kemiska bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter i Landskrona kommun. Under 2005 har 11 prover tagits av privatpersoner för analys av kemiska bekämpningsmedel. Följande resultat erhölls: 18% av proverna (2 av 11 st) innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. Den förekommande restsubstansen var BAM (2-6 diklorbenzamid) Den högst uppmätta halten av en enskild substans var halten 0,28 µg/l (BAM). Bedömningarna för när ett prov bedöms som otjänligt är gjorda enligt Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17) som trädde i kraft vid årsskiftet 2003/2004. Riktvärdet 0,10 µg/l tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov och riktvärdet 0,50 µg/l tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Enligt de allmänna råden bör vattenkvaliteten vara förenlig med riktvärdena. Den förekommande restsubstansen som återfanns var BAM (2-6 diklorbenzamid) som är en nedbrytningsprodukt till ämnet diklobenil. BAM är med största sannolikhet rester av totalbekämpningsmedlet Totex Strö som avregistrerades 1989. Totex Strö användes mot vegetation på trädgårdsgångar, grusade ytor, banvallar, industriområden och liknande. De flesta av de analyserade enskilda vattentäkterna är grävda brunnar av varierande djup och kvalitet. Miljöförvaltningen har ingen heltäckande information om brunnarnas beskaffenhet. Det är dock inte ovanligt med bristfälligt tätade brunnar och stensatta brunnar där vatten kan tränga in från sidorna av brunnen. Enligt förfrågan till Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen kan kolfilter avskilja de flesta kemiska bekämpningsmedel.

3 1. Inledning Miljönämnden i Landskrona kommun erbjuder sedan år 2001 gravida och barnfamiljer som har barn under ett år att låta analysera sitt dricksvatten med avseende på kemiska bekämpningsmedel. Normal mikrobiologisk och kemisk/fysiklisk analys av dricksvattnet ingår också i erbjudandet. Begränsningen för kostnadsfri undersökning har varit att de enskilda vattentäkterna ska vara belägna inom Landskrona kommun och användas regelbundet för dricksvatten till gravida och/eller barn under ett år. 2. Provtagning och tillvägagångssätt Miljöförvaltningen har gått ut med information till barnmorskemottagningen på Lasarettet och till barnavårdcentralerna på vårdcentralerna runt om i Landskrona kommun. Personalen har informerats och material har delats ut med information om möjligheten för gravida och familjer med barn under ett år att låta analysera sitt dricksvatten kostnadsfritt. De som vill analysera sitt dricksvatten hämtar flaskor på miljöförvaltningen och tar själva provet efter instruktioner. Efter provtagning hålls provet kylt och lämnas samma dag in till miljöförvaltningen som skickar det vidare till laboratorium för analys.

4 3. Riktvärden Bedömningarna för när ett prov bedöms som otjänligt är gjorda enligt Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17) som trädde i kraft vid årsskiftet 2003/2004. Riktvärdet 0,10 µg/l tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov och riktvärdet 0,50 µg/l tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Riktvärden för kemiska och fysikaliska parametrar Parameter Enhet Tjänligt med anmärkning Bekämpningsmedel, enskilda Otjänligt Kommentar µg/l 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel* som påvisas och kvantifieras i ett prov. För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid tillämpas riktvärdet 0,030 mg/l. Bekämpningsmedel, totalhalt µg/l 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. *Med bekämpningsmedel (pesticider) avses organiska ämnen som används som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, slembekämpningsmedel, tillväxtreglerande medel och liknande produkter samt relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen Tabell 1. Utdrag ur bilaga 1 "Riktvärden för mikroorganismer, kemiska ämnen och egenskaper i dricksvatten underlag för bedömning av dricksvattenprov" från Socialstyrelsens allmänna råd "Försiktighetsmått för dricksvatten" (SOSFS 2003:17). Om dricksvattnet har bedömts tjänligt med anmärkning eller otjänligt, bör enligt de allmänna råden åtgärder vidtas som säkerställer kvaliteten. Berörda användare bör informeras om eventuella restriktioner för vattnets användning. 4. Resultat Under 2005 provtogs 11 brunnar och 2 av dessa uppvisade rester av kemiska bekämpningsmedel (tabell 2). Den pesticid som återfanns var BAM (2-6 diklorbenzamid) som är en nedbrytningsprodukt till ämnet diklobenil. Rapporteringsgränsen från det rapporterande laboratoriet har varit 0,01 µg/l. De bekämpningsmedel och nedbrytningsprodukter som har analyserats (27 st) är valda utifrån Naturvårdsverkets förslag på ämnen som bör ingå ett analyspaket från Rapport 4915 "Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten".

5 Fastighet Kemiska bekämpningmedel (µg/l) Brunnstyp Vapensmeden 3 BAM (2,6 diklorbensamid) 0,28 Dricksvattenbrunn, grävd Kvärlöv 13:8 BAM (2,6 dikorbensamid) 0,059 Dricksvattenbrunn, grävd Tabell 2. Sammanställning, kemiska bekämpningsmedelanalyser i enskilda vattentäkter i Landskrona kommun 2005. 5. Uppföljning av resultat När miljöförvaltningen har erhållit en kopia på resultatet från labbet kontaktades den enskilda brunnsägaren för att få hjälp med att tolka resultatet. Miljöförvaltningen informerade vad som gäller enligt gällande lagstiftning från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. 6. Diskussion Enligt rikdagens miljömål "Giftfri Miljö" ska halterna av naturfrämmande ämnen i miljön vara nära noll inom en generation Resultat från provtagningar runt om i landet visar att rester av kemiska bekämpningsmedel ofta påträffas i yt- och grundvatten.. Enligt SLU:s rapport "Förekomst av bekämpningsmedel i Svenska vatten 1985-2001. Sammanställning av en databas" har antal fynd i halter över 0,1 ug/l sjunkit för åtta vanligt förekommande substanser i grundvatten, med undantag för den allra vanligaste - BAM - där ingen minskning av fyndfrekvensen kan skönjas. De flesta av de analyserade enskilda vattentäkterna i Landskrona kommun är grävda brunnar av varierande djup och kvalitet. Miljöförvaltningen har ingen heltäckande information om brunnarnas beskaffenhet och placering (gårdsplan etc). Det är dock inte ovanligt med bristfälligt tätade brunnar och stensatta brunnar där vatten kan tränga in från sidorna av brunnen. Brunnarna med fynd av kemiska bekämpningsmedel kan direkt sättas i samband med bekämpningsmedelsanvändning på gårdsplanen. BAM med största sannolikhet rester av totalbekämpningsmedlet Totex Strö som avregistrerades 1989. Totex Strö användes mot vegetation på trädgårdsgångar, grusade ytor, banvallar, industriområden och liknande. Enligt förfrågan till Livsmedelsverket och kemikalieinspektionen kan kolfilter avskilja de flesta kemiska bekämpningsmedel.