Dokumenttyp Dokumentbeteckning Utgåva Ersätter Gallras Bilagenummer Antal bilagor Antal sidor Rapport 111214 --- 3 27

Titel Konsekvensutredning av det långsiktiga energimålet att halvera energianvändningen till 2030. Diarienummer Dokumenttyp Dokumentbeteckning Utgåva Ersätter Gallras Bilagenummer Antal bilagor Antal sidor Rapport 111214 --- 3 27 Författare Granskare Dokumentägare Fastställt av Giltigt från Knut-Olof Lagerkvist Anders Walter, Sweco Knut-Olof Lagerkvist Kjell Eriksson 120202 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INLEDNING... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Konsekvensutredningen... 4 3. OMFATTNING/AVGRÄNSNING... 5 3.1. Tolkning av energimål... 5 3.2. Utgångsläge för energimål... 6 4. HINDER FÖR GENOMFÖRANDE... 8 5. RESULTAT AV SIMULERINGSSTUDIER... 9 5.1. Definitioner... 9 5.2. Simuleringsberäkningar... 9 5.3. Simuleringsresultat och slutsatser... 11 5.3.1. Känslighetsanalys... 11 5.3.2. Osäkerhet i simulering... 14 6. STRATEGI FÖR ATT NÅ HALVERINGSMÅLET... 16 7. GENOMFÖRANDE... 18 7.1. Måltal för ny- och ombyggnad... 19 7.2. Preliminära måltal... 20 7.3. Energikartläggning... 20 7.4. Prioritering av åtgärder... 21 7.5. Uppföljning... 22 8. REFERENSER... 23 9. BILAGOR... 23 BILAGA 1.... 25 PROGNOS FÖR AREAUTVECKLINGEN FRAM TILL ÅR 2030.... 25 BILAGA 2.... 27 RESULTAT OCH INDATA I GRUNDALTERNATIV... 27 BILAGA 3... 28

Rapport 2 (28) MÅLTAL FÖR FÖRVALTNINGSOBJEKT... 28

Rapport 3 (28) 1. SAMMANFATTNING Föreliggande rapport redovisar ekonomiska och tekniska konsekvenser för fastighetsägaren av det politiska målet att halvera energianvändningen i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. Dessutom anges en strategi och en plan för genomförande. Med utgångspunkten att målet gäller köpt specifik energi, blir måltalet 137 kwh/kvm och år för år 2030, eftersom energianvändningen var 273 kwh/kvm och år för år 1995. Måltalen är inklusive den energi som verksamheterna i fastigheterna använder. Måltalen beräknas utifrån det fasighetsbestånd som Västfastigheter förväntas förvalta år 2030. Detta innebär att specifik energiförbrukning avser ett medelvärde för samtliga byggnader i hela fastighetsbeståndet, d.v.s. såväl idag befintliga byggnader som inte kommer att rivas före år 2030 som nya byggnader som uppförs fram till år 2030. Med den antagna prognosen på areautveckling (en nettoökning av ytan på ca 12,5 %.) och ett krav på 60 kwh/m 2,år i nya byggnader visar simuleringen att det måste ske en energieffektivisering på ytterligare ca 25 % i befintlig bebyggelse för att uppnå målet. Beräkningar visar att merinvesteringsbehovet för att nå halveringsmålet är i storleksordningen fyra miljarder fram till 2030. Åtgärderna genererar dock kostnadsminskningar för minskad energianvändning på i storleksordningen tre miljarder om energiprisutvecklingen är två procent realt (dvs. exkl. inflation) per år fram till 2030. Energiprisutvecklingen är den enskilda parameter som har störst genomslag i känslighetsanalyser. Analysen visar att kostnadsminskningar för minskad energianvändning bedöms bli större än merinvesteringarna för åtgärderna om energiprisutveckling blir högre än ca 3,5 procent. En sammanfattning av strategin för genomförande är 1. Ställ höga krav i nya byggnader omgående 2. Genomför stora energieffektiviseringsåtgärder i samband med underhåll eller ombyggnad 3. Minska verksamhetsenergin Det operativa ansvaret för genomförandet av energieffektiviseringsarbetet i byggnaderna, punkt 1 och 2 i strategin, föreslås ligga i linjeorganisationen hos Västfastigheter under ledning av en för Västfastigheter gemensam operativ grupp benämnd energikommitté. Kommittén har samordningsansvaret för de nödvändiga aktiviteterna och prioritering av insatser. Kommittén ska ha en central roll i den operativa förvaltningen för att ha möjlighet att organisera energiarbetet. Initialt behöver kommittén starta upp en komplett energikartläggning av befintliga byggnader för att erhålla ett bättre beslutsunderlag för optimering av insatserna för genomförandet med syfte att minimera investeringsbehovet för att nå det uppsatta målet. Metoder för prioritering av insatser samt bedömning av merinvesteringsbehov ska utvecklas. De hinder för ett genomförande som identifierats är: 1. Oklar finansiering av de tekniska och organisatoriska åtgärder som måste genomföras 2. Brister i kunskapen om befintliga fastighetsbeståndets prestanda och avsaknaden av de måltal som respektive fastighetsobjekt skall ha för specifik förbrukning 3. Brist på insikt hos vårdhuvudmännen att måltalen även gäller deras verksamhet För att minska verksamhetsenergin föreslås att även denna del konsekvensutreds för att ta fram en strategi och handlingsplan samt identifiera de hinder som föreligger. I denna konsekvensutredning måste förutom verksamheterna även Regionservice ha en aktiv roll.

Rapport 4 (28) 2. INLEDNING 2.1. Bakgrund I Västra Götalandsregionens miljöpolitiska program 2011-2013 anges som långsiktigt energimål för våra egna verksamheter att: Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995. I november 2010 antogs av Västfastigheters ledning en uppdragsbeskrivning för att utarbeta en konsekvensutredning av energimålet. Utredningen skulle bedöma möjligheterna att nå det angivna energimålet och lämna förslag på aktiviteter för att skapa förutsättningar att uppnå målet. I uppdragsbeskrivningen anges följande huvudetapper: 1. Kartläggning av nuläge och potential 2. Analys av mål och pågående åtgärder 3. Analys av möjligheter och hinder 4. Förslag till strategi och delmål 2.2. Konsekvensutredningen Utredningsarbetet har bedrivits i en projektgrupp med varierande sammansättning under utredningens framskridande. Projektledare för utredningen har varit Knut- Olof Lagerkvist, Utvecklingsavdelningen med Anders Walter, Sweco AB som konsultstöd. Anders Walter och Sweco har utvecklat beräkningsmodell för scenario studier och genomfört beräkningar. De första beräkningsresultaten stämdes av och diskuterades i mars 2011 med en referensgrupp bestående av Tomas Berggren, Energimyndigheten, Anna Pettersson, Energimyndigheten, Peter Holmberg, miljöchef VGR, Mikael Gustavsson, Skanska, Anders Sandoff, Göteborgs Universitet Handels, Enno Abel, prof Chalmers och Per Fahlén, prof Chalmers. Följande personer har under utredningens gång deltagit projektgruppen: Dan Bäckström, ekonomiavd., Linda Gustén, tekn. förv. Göteborg, Claes-Rune Skoglund, utv. avd., Johan Svensson, Sweco, Marika Färjhage, Sweco. Styrgrupp för utredning har varit Västfastigheters ledningsgrupp. Under utredningens gång har ett antal avstämningar gjorts med förutom styrgruppen även med Västfastigheters nätverksgrupper, t ex förvaltar-, teknisk chefs-, driftchefsgrupp. Vidare har lägesavstämningar gjorts med regionens ekonomiavdelning, ägarutskottet och regionstyrelsen.

Rapport 5 (28) 3. OMFATTNING/AVGRÄNSNING Föreliggande slutrapport redovisar översiktligt konsekvenserna av det mål som satts på en halverad energianvändning till 2030. Resultatet är redovisat i ekonomiska behov, tekniska krav samt en plan för genomförande för Västfastigheter. Konsekvenser och behov för övriga förvaltningar inom Regionen redovisas inte i denna rapport Konsekvensutredningens arbete har pågått under hela 2011 och beräknas att avslutas under december 2011 för att övergå till ett genomförandeskede. Utredningens resultat kommer att ligga som grund för det fortsatta arbetet och även uppdateras med hänsyn till det resultat som framkommer under det energikartläggningsarbetet som sker de närmaste åren. Bland annat bör de simuleringar som ligger till grund för handlingsplanen, valideras med bättre indata efterhand som kunskaperna om fastighetsbeståndet ökar. Optimering av åtgärdspaket och kostnadsprognoser måste succesivt förfinas för hela byggnadsbeståndet, för att minimera den totala ekonomiska insatsen för att nå målet. Parallellt med detta måste en konsekvensanalys och simuleringar för verksamheterna genomföras. Idén är att det fortsatta arbetet successivt skall ingå i den ordinarie förvaltningen och driften av fastigheterna, vilket även kommer att påverka den framtida organisationen och vissa roller i denna. Förutom konsekvensresultat och en handlingsplan för genomförande kommer arbetsgruppen för konsekvensutredningen även lämna förslag på en ekonomisk kontrollplan för de investeringsmedel som avsätts till merinvesteringar för att uppnå energimålet. Detta beskrivs dock inte i föreliggande rapport 3.1. Tolkning av energimål Måltalen beräknas utifrån det fastighetsbestånd som Västfastigheter förväntas förvalta år 2030. Detta innebär att specifik energiförbrukning avser ett medelvärde för samtliga byggnader i hela fastighetsbeståndet, dvs både återstående idag befintliga byggnader och byggnader som är uppförda from 2010 till 2030. Prognos på ytutveckling framgår av bilaga 1 vilken också redovisar andel av befintliga byggnader som förväntas att rivas. Prognosen visar en nettoökning av ytan på drygt tolv procent fram till 2030. De i rapporten angivna målnivåerna baseras på dagens bestämmelser i BBR (dvs. köpt energi eller byggnadens energianvändning enligt figur 1 nedan), men inkluderar till skillnad från BBR verksamhetsenergin. Köpt energi är inte nödvändigtvis samma sak som energibehov. En byggnads energibehov kan tillgodoses på annat sätt än av en leverantör som levererar energi, antingen värme, el eller kyla. I begreppet köpt energi exkluderas således förnyelsebar energi som produceras inom en fastighet, exempelvis el producerad av solceller, solvärme eller värme alternativt kyla från geotermiska lager. Däremot ingår el för värmepumpar och verksamhetsel i köpt energi som distribueras via en extern energileverantör.

Rapport 6 (28) Målnivåerna anges som specifik energianvändning uttryckt i kwh/m 2 och år, baserad på bruksarea (BRA). Figur 1 Boverkets definition av systemgräns för köpt energi. 3.2. Utgångsläge för energimål Av figur 2 framgår att den specifika energianvändningen 1997, för byggnader som ägs och förvaltas av VG-regionen, var 273 kwh/m 2. Utfallet för perioden 1997 2010 har hämtats från inrapporteringen till SKL (Sveriges kommuner och landsting). Regionen bildades 1999, varför värdena för 1997 och 1998 är sammanvägda värden för de fyra ingående landstingen. Eftersom SKL:s statistik bara går tillbaka till 1997 och någon säker statistik för de ingående landstingen inte kunnat erhållas för 1995 och 1996, så utgår vi från 1997 års utfall. Med detta som utgångspunkt blir det specifika energimålet år 2030, och som används i scenario beräkningarna, 137 kwh/m 2.

Rapport 7 (28) 300 273 250 200 204 180 kwh/m 2 150 137 100 50 0 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Figur 2 Västra Götalandsregionens specifika energianvändning i egna lokaler.

Rapport 8 (28) 4. HINDER FÖR GENOMFÖRANDE Projektgruppen har under arbetets gång identifierat tre huvudsakliga hinder för ett genomförande av de åtgärder som krävs för att uppfylla målet på en halverad specifik energianvändning. Dessa är: 1. Oklarheter i finansieringsmodellen för de extra ordinära åtgärder som krävs för att uppfylla målet. Även om åtgärderna inte kostar något över tid måste de behov av extra finansiering på något sätt klargöras. 2. Brister i kunskapen om befintliga fastighetsbeståndets prestanda samt avsaknaden av de måltal som respektive fastighetsobjekt skall ha för specifik förbrukning. Denna punkt är viktig för att kunna göra en övergripande prioritering i vilka och i vilken omfattning de tekniska åtgärderna skall genomföras i respektive förvaltningsobjekt. 3. Brist på insikt hos vårdhuvudmännen att måltalen även gäller deras verksamhet. Vidare finns hinder för genomförandet i den befintliga organisationens kapacitet och hur åtgärderna praktiskt skall genomföras över tid, hur verksamheterna motiveras av dessa aktiviteter och hur resultaten följs upp.

Rapport 9 (28) 5. RESULTAT AV SIMULERINGSSTUDIER 5.1. Definitioner I arbetet med konsekvensutredningen har ett antal begrepp använts regelbundet och fått en eventuell egen betydelse för oss i projektgruppen. För att inte skapa förvirring i dessa begrepp har vi under detta kapitel försökt att definiera vad vi har lagt för betydelse i dessa. Merinvestering = Den extra investering som krävs för att uppnå halveringsmålet. Energibesparing = Den kostnadsreducering i energianvändning som är orsakad av merinvesteringen. Merkostnad = Skillnaden mellan Merinvestering och Energibesparing. Energibehov = Det behov av energi en byggnad har för att uppfylla de krav på prestanda gällande inneklimat, verksamhet, tillgänglighet och robusthet, som hyresgäster, allmänhet och myndigheter ställer på byggnaderna. Åtgärd = En enskild energieffektiviseringsaktivitet. Åtgärdspaket = En kombination av åtgärder genomförda vid samma tidpunkt. Det viktiga med begreppet är att summan av de enskilda åtgärderna i ett paket inte är samma som besparingsresultatet av hela åtgärdspaket. 5.2. Simuleringsberäkningar Simuleringsmodellen som används, är en förenklad beräkningsmodell, som enbart beskriver konsekvenserna (utfall) vid ett givet mål som ett troligt beteende (s.k. kvalitativ värdering). De värden som modellen redovisar ska användas med stor försiktighet eftersom den inte är kvantitativ. Känslighetsanalyser görs för variabelgrupper (exempelvis åtgärdskostnader) för att beskriva om resultatet är robust eller väldigt känslig för respektive variabelgrupp. Känslighetsanalyserna indikerar förstdå också ett kvantitativt mått. I grundalternativet används följande grundförutsättningar: Nuvarande area är 1 626 600 m 2 och avser s.k. strategiska fastigheter (huvudsakligen sjukhus). Nuvarande specifik energiförbrukning är 198 kwh/m 2 och år (specifik förbrukning efter sålda fastigheter 2011). Måltalet för det förväntade beståndet 2030 är 137 kwh/m 2 och år. Nya byggnader har en specifik energianvändning på 60 kwh/m 2 och år inklusive verksamhetsel.

Rapport 10 (28) I grundalternativet har följande förenklingar genomförts: Energikostnadsbesparingar beräknas i relation till energiförbrukning 2010. Energikostnadsbesparingar är beräknade t.o.m. år 2040. Samtliga kostnader är reala (d.v.s. exklusive inflation). Åtgärdskostnaden på befintliga byggnader är exponentiell för hållande till besparingen (av andra graden). Energiprisutvecklingen är linjär över tid dvs. ökningen är lika stor i % varje år och avser enbart genomsnittspriset på vald energimix (förhållandet mellan el- och värmeförbrukning). Beräknad besparingspotential (exempelvis 25 %) för befintliga byggnader är jämt fördelad över perioden och jämt fördelad på kvarvarande fastighetsbestånd 2030. Besparingen avser köpt energi. Detta kan innebära att konvertering till lokalt producerad förnybar energi är en möjlig besparingsåtgärd. Merkostnader är den extra investering som krävs i åtgärder för att nå en specifik energiförbrukning vid en given tidpunkt, utifrån nu gällande normkrav. Investeringen för ny- och ombyggnad är en schablon per kvadratmeter som är jämt fördelad över den tillkommande arean respektive bedömda renoverade arean. Följande indata har används för grundalternativ: Areautveckling Nyproduktion 264 000 m 2 fram till 2020 130 000 m 2 mellan 2020 och 2030 Rivning 58 000 m 2 fram till 2020 130 000m 2 mellan 2020 och 2030 Energiprisökning 2 % per år fram till 2040 Real kalkylränta 2 % Energimix 50 % el, 45 % fjärrvärme, 5 % annat

Rapport 11 (28) Merkostnad NNO-byggnad 3000 kr/m 2 Åtgärdskostnad i befintliga byggnader Avskrivningstid K*x 2 + L*x, där K=23975 & L=- 280,75 (x = energibesparing i %) 10 år Produktionskostnad Nyproduktion 30 000 kr/m 2 Renovering 15 000 kr/m 2 Befintligt bestånd Andel som renoverats på 20 år 66 % 5.3. Simuleringsresultat och slutsatser Resultaten visar att det inte räcker att nya fastigheter byggs enligt förväntade normkrav från Boverket. Det räcker inte heller att från och med 2011 bygga nya fastigheter enligt de aviserade normkraven på lågenergibyggnader som avses träda ikraft 2020. Det måste även till väsentliga åtgärder i den befintliga bebyggelsen för att kunna nå målet Med den antagna prognosen på areautveckling och en genomsnittlig förbrukning på 60 kwh/m 2 och år i nya byggnader, visar simuleringen att det måste ske en energieffektivisering på ytterligare ca 25 % i befintlig bebyggelse för att uppnå målet. Simuleringen pekar på att merinvesteringsbehovet för att nå målet, är ca 4 miljarder kronor fram till 2030. Merinvesteringarna medför dock en lägre specifik energianvändning och därmed en reducering av energikostnaderna på ca 3 miljarder kronor under motsvarande period. De minskade energikostnaderna är alltså mindre än merinvesteringsbehovet. Kravet på köpt energi för nya byggnader innebär att det lokalt kan behövas någon form av energiproduktion med förnybar energi för att täcka energibehovet. 5.3.1. Känslighetsanalys I samband med simuleringar har känslighetsanalyser genomförts. I figur 3 nedan redovisas resultatet av om den reala energiprisökningen ökar från två till drygt tre procent per år vilket är en mycket försiktig ökning historiskt sett,

Rapport 12 (28) men innebär att enegikostnadsbesparingen och merkostnaderna blir lika stora. De senaste tio årens energiprisutveckling har varit mer än sju procent per år, vilket redovisas i i den tredje simuleringen. Sju procent i tio år innebär en fördubbling i förhållande till dagens pris. För vår mix av energi motsvarar det ett pris på 1,44 kr/kwh år 2020. Figur 3 Känslighetsanalys energiprisökning. I figur 4 nedan redovisas effekten om kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder ökar med tio procent. Bilden återger det faktum att totala storleken merinvesteringar i princip inte förändras mer än marginellt.

Rapport 13 (28) Figur 4 Känslighetsanalys med hänsyn till kostnadsökningar. I figur 5 nedan redovisas resultatet av olika prognoser på ytutvecklingen. Känslighetsanalysen visar att det totala investeringsbehovet varierar kraftigt, med hänsyn taget till hur mycket nybyggnation som genomförs. Det visar också att kostnaden för energieffektiviseringen ökar ju mindre nytt man bygger, vilket enbart bekräftar att det är billigare att nå lägre förbrukningstal i nya byggnader än att bygga om i befintliga. Det är således en slutsats att merinvesteringen och kostnaden för energieffektivisering blir högre om mindre ny yta som byggs, men att den totala investeringen trots allt blir lägre.

Rapport 14 (28) Figur 5 Känslighetsanalys ytutveckling. 5.3.2. Osäkerhet i simulering I alla genomförda simuleringar har den största osäkerheten i resultatet att göra med de bedömda kostnader som åtgärder i befintliga byggnader har. I figur 6 nedan redovisas den bedömda investeringskurvan för vad ett åtgärdspaket kostar per kvadratmeter i förhållande till den procentuella besparing som åtgärderna ger. Kurvans utseende är ett resultat av de bedömda åtgärdskostnader och besparingar som redovisats i ett stort antal energideklarationer. Men eftersom energideklarationerna redovisar enskilda och enbart lönsamma åtgärder är resultatet missvisande ur två hänseenden. Dels belyser det inte effekten om man genomför kombinationer av åtgärder och framför allt inte för att nå så stora besparingar som större än 25 %.

Rapport 15 (28) Figur 6 Åtgärdskostnad i befintliga beståndet. Den viktigaste delen i det fortsatta arbetet är att beräkna och utvärdera åtgärdspaket som ger mer än 25 % besparing och vad dessa kräver i investeringar. Som framgår av de streckade linjerna ovan ger den byggnaden med den gröna grafen (karaktärskurva) ett positivt investeringsutfall för helheten oavsett vad som är effekten av åtgärdspaketets storlek medan den blå enbart ger ett positivt utfall vid besparingar som är större än 20 %. Dessa karaktärskurvor är individuella och bör succesivt som de beräknas och verifieras för byggnader i befintligt bestånd, ligga som nya underlag för simuleringar och kostnadsoptimeringar.

Rapport 16 (28) 6. STRATEGI FÖR ATT NÅ HALVERINGSMÅLET Simuleringarna belyser en mycket viktig sak i sammanhanget, nämligen att om åtgärder genomförs skall dessa vara så omfattande att hela besparingen genomförs omgående. Att smådatta med åtgärder som är lönsamma enligt vedertagna lönsamhetskriterier kan skada ett optimalt genomförande på längre sikt. Åtgärdspaketen skall maximeras i varje enskilt fall för att åstadkomma den lägsta totalkostnaden för att nå målet (d.v.s. även olönsamma åtgärder). Att genomföra radikala effektiviseringsåtgärder är billigast per kwh räknat vid uppförandet av nya byggnader, i samband med större ombyggnader och därefter i kompletta åtgärdspaket i befintliga byggnader. Kan dessa kombineras med ombyggnader eller större underhållsinsatser är detta mer gynnsamt, vilket bl. a. är fallet på Östra sjukhuset i samband med genomförandet av upprustningsplanen. Att genomföra åtgärder för att uppnå delmål kan vara dyrt, inte vid första investeringstillfället, utan när man måste fortsätta att genomföra åtgärder för att uppnå slutmålet. I Västra Götalandsregionens miljöpolitiska program för perioden 2011 2013 har satts ett delmål för 2013 på 180 kwh/m 2. Delmålet får dock inte innebära att enbart åtgärder eller mindre åtgärdspaket genomförs för att uppnå delmålet, utan att åtgärdspaketen genomförs med det långsiktiga målet till 2030. Delmålet 2013 får enbart ses som ett utryck för den takt vi skall ha för genomförandet. Genomförs åtgärdspaket eller enskilda åtgärder för att endast uppnå delmålet, innebär det med stor sannolikhet en suboptimering, eftersom den kompletterande åtgärdskombinationen för att nå det långsiktiga målet blir betydligt dyrare. En annan devis är att ju tidigare man genomför åtgärder för att uppnå målet 2030 desto mer sparar man i pengar, räknat i form av minskad energiförbrukning. Strategin för att nå det långsiktiga energimålet om en halvering till år 2030 kan sammanfattas enligt följande: Ställ höga krav i nya byggnader omgående Då man ställer höga krav, d.v.s. låga specifika energiförbrukningstal, i nya byggnader når man en stor effekt på kort tid till en relativt låg kostnad. Höga krav innebär också en stimulans till tekniken med lokal förnyelsebar energi, exempelvis el producerade med solceller. Genomför stora energieffektiviseringsåtgärder i samband med underhåll eller ombyggnad Att genomföra radikala effektiviseringsåtgärder i samband med planerade upprustnings- och underhållsinsatser ger en mer kostnadseffektiv investering av energieffektiviseringsåtgärder. Merinvesteringen i samband med större underhåll respektive ombyggnadsåtgärder blir betydligt lägre. Åtgärdspaketen arbetas fram i samband med en energikartläggning av befintliga byggnader och skall avse tekniskt möjliga åtgärder

Rapport 17 (28) Minska verksamhetsenergi Genom att minska förbrukningen av verksamhetsenergi åstadkoms dels direkta energibesparingar men också indirekta i form av minskad energianvändning för byggnadernas behov av luftkonditionering. Möjliga åtgärder är delvis tekniska men även beteendepåverkande åtgärder är av stor betydelse. I nya byggnader skall systemintegration och tvärfunktionella kompletta driftscenarios utarbetas för att få de tekniska systemen att samverka med varandra och dess brukare. Återkoppling Efterhand som kompetensen om befintliga byggnaders prestanda ökar i samband med den förslagna energikartläggningen, skall också simuleringarna uppdateras så att behovet av merinvesteringar och effekten av dessa optimeras. Delar av strategin innebär väsentliga förändringar och åtgärder för verksamheterna. Detta innefattar dels tekniska åtgärder, t.ex. effektiva inköp men också en ökad medvetenhet som medför ett energieffektivt beteende. Detta arbete har inte behandlats i denna konsekvensanalys men är något som måste belysas snarast.

Rapport 18 (28) 7. GENOMFÖRANDE Konsekvensutredningen har, utifrån dagens kunskap om byggnader och tänkbara åtgärder, utarbetat en grundläggande idé till ett tänkt genomförande för Västfastigheter. Idén som redovisas som helhet i figur 6 omfattar även delar av konsekvensutredningen men övergår nu mer i en operativ fas d.v.s. det som markeras med en röd ring. Måltal Finansiering Organisation/Resurser PROGRAM- ARBETE Sept 2011 Tillfälliga Preliminära måltal,,, PLAN- ARBETE Justerade måltal,,, Energikartläggning Uppföljningsstrategi Planarbete - Sjukhus Dec 2012 Planarbete - Regionen Uppföljning DO IT! 2030 Figur 7 Genomförandestrategi. Planarbetet i figur 7 ovan, vilket är inledningen i genomförandefasen, syftar till att skapa underlag för beslut av vilka insatser som är mest optimala att genomföra för att nå halveringsmålet. För att kunna genomföra ett rationellt simuleringsarbete för hela Västra Götalandsregionens fastigheter krävs ett djuplodat tekniskt underlag om vilken prestanda byggnaderna har och dess energieffektiviseringspotential. Planarbetet skall således inledas av en djuplodande energikartläggning av samtliga byggnader i beståndet. Kartläggningen skall redovisa, antingen via mätningar eller via beräkningar, energibehov respektive köpt energi för alla byggnader. Vidare skall kartläggningen redovisa ALLA tänkbara åtgärder (inte bara lönsamma) och kombinera dessa i åtgärdspaket för att få STÖRSTA tekniska effekten på energianvändningen i respektive byggnad. Successivt som det genomförs energikartläggningar och mer säkra data kan redovisas, kommer nya simuleringar att genomföras för att kontrollera att styrningen av

Rapport 19 (28) merinvesteringarna är effektiv. Detta kan innebära att prioriteringar kommer att styras om efter hand som kunskapen blir bättre. Vi kan dock inte vänta på en färdig energikartläggning eftersom ju tidigare vi startar dess bättre ekonomiskt utfall, även om det initialt inte blir det mest optimala. Dessutom bör genomförandeprocessen säkerställas genom att starta i mindre skala och dra lärdom av utfall. Parallellt med uppstarten i bebyggelsen måste konsekvenser i och för verksamheterna analyseras. I bilaga 3 redovisas de preliminära måltal, beräknade för befintliga byggnader inom respektive sjukhus, som är vägledande i det initiala arbetet. 7.1. Måltal för ny- och ombyggnad Projektgruppen har under arbetets gång insett vikten av att styra mot konkreta måltal på specifik energianvändning för att omgående starta upp genomförandet. Det konkreta måltalet för nya byggnader måste således kompletteras med måltal för befintliga byggnader. Projektgruppen har utarbetat en modell för värdering och beräkning av måltal. Metodiken innebär att huvudmålet bryts ner till ett måltal för respektive förvaltningsobjekt och i möjligaste mån även för enskilda byggnader på respektive förvaltningsobjekt. Ett genomförande för att nå uppsatta mål måste ske lokalt inom respektive förvaltningsområde. Men för att kunna driva frågor som inte alltid är ekonomiskt motiverade för den enskilda fastigheten, men för regionen som helhet, måste den lokala organisationen få verktyg till sin hjälp. För att genomföra en för regionen optimal investering i ett energieffektiviseringsprogram för att uppnå det uppsatta målet, sker denna styrning genom att beräkna måltal för sjukhus och distrikt som tagit hänsyn till helheten för regionen. Detta kan innebära att kraven är högre där det finns större potential eller där man bygger mycket nytt. Kostnaden (merkostnaden) för denna till synes omotiverade investering, skall inte belastas projekten utan skall finansieras enligt en separat finansieringsmodell. Exempelvis kommer Angereds närsjukhus att investera i en extraordinär isolering även om den inte för sjukhuset är ekonomiskt motiverad, men det är billigare att investera denna i ett nytt sjukhus än att göra det i en befintlig byggnad. Alternativinvesteringen blir alltså dyrare. Prioriteringen var pengarna gör mest nytta kan således styras genom att sätta måltal som är baserade på de lokala förutsättningarna men med helheten för ögonen. Tyvärr finns inte de lokala förutsättningarna definierade, åtminstone inte på ett sätt som gör att de kan redovisas på ett för regionen enhetligt sätt. Energideklarationerna är inte tillräckligt djuplodande, eftersom de redovisar enbart för den enskilda fastigheten lönsamma åtgärder. Dessutom är redovisningen inte homogen vilket gör att kriterier och redovisning är olika i olika objekt, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser eftersom jämförelser mellan objekt är i stort sett omöjliga att göra. För att kunna få en databas som redovisar samtliga tekniskt möjliga åtgärder i en enskild byggnad kombinerade i maximala åtgärdspaket, behöver en

Rapport 20 (28) gemensam och styrd energikartläggning göras för samtliga strategiska objekt i regionen. Kartläggningen skall genomföras på ett likartat sätt i samtliga objekt för att kunna användas i detta syfte. Tyvärr tar en sådan här kartläggning tid. Projektgruppen ser dock att det är realistiskt att detta skall kunna utföras till dec 2013. Det pågår redan planering och projektering av en mängd nybyggnadsprojekt som behöver målstyras. Helt nyproducerade byggnader 60 kwh/m 2,år Oavsett skall samtliga möjliga åtgärder redovisas och merkostnadsberäknas i projekten. I kartläggningen bör även framgå en bedömning av mängden byggnader som förväntas rivas av ålder eller stora funktionalitetsbrister. När kartläggningen är genomförd och sammanställd görs en ny måltalsberäkning för hela regionens fastighetsbestånd, med en högre precision och realistisk kostnadsbedömning. 7.2. Preliminära måltal Det övergripande måltalet är 137 kwh/kvm och år, som medelvärde för regionens samtliga egna lokaler. För närvarande är förbrukningen206 kwh/kvm och år, efter den försäljning av vårdcentraler som genomfördes under 2011. Med energimålet 60 kwh/kvm och år i genomsnitt för alla nya byggnader, kommer energibesparingskravet på det befintliga beståndet att motsvara i snitt 25 %. Detta innebär att följande nivåer skall uppnås på de kvarvarande byggnaderna för respektive förvaltningskategori: Måltalet för 2030 innebär att snittförbrukningen i befintlig bebyggelse kan fördelas på de olika förvaltningsobjekten enligt följande: Akutsjukhus 164 kwh/kvm och år 1 114 875 kvm Närsjukhus 135 kwh/kvm och år 155 066 kvm Övriga 125 kwh/kvm och år 171 659 kvm 7.3. Energikartläggning För att nå merkostnadsperspektivet fullt ut måste besparingspotentialer sammanfogas med de underhålls-, upprustnings- alternativt ombyggnadsplaner. Om energieffektiviseringsåtgärder kan utföras i kombination med andra åtgärder blir merinvesteringen för energiåtgärderna betydligt mindre än om de genomförs som en separat åtgärd. Processen för genomförandet av energikartläggningen framgår av figur 8. Utgångsläget för energikartläggningen är genomförda energideklarationer.

Rapport 21 (28) Energikartläggningen bör genomföras med kvalificerade energibesiktningsmän som utför kartläggningen på uppdrag av respektive region. Besiktningsmännen skall redovisa samtliga tekniska energieffektiviseringsåtgärder och kombinera dessa i optimala åtgärdspaket för nivåer på fem procentenheter exempelvis 5, 10,15,20, 25,30 % och vad respektive åtgärdspaket kostar totalt och om de kombineras med andra åtgärder, exempelvis upprustningsåtgärder. 1:a Kv 2012 Sep 2012 Energidekla-rationer FO1, inventeringspaket Lokalförsörjningsplaner Lokalförsörjningsplaner FO1, inventeringspaket 1 2 Genomgång, analys Prioritering, urval FO2, inventeringspaket 1 Rapporter Genomgång, analys Prioritering, urval FO2, inventeringspaket 2 Rapporter FO?, FO?, inventeringspaket 1 inventeringspaket 2 Sammanställning besparingspotential, investeringsbehov Genomförandepaket, omgång 1 Avstämning (prognoser,mål, investeringsbehov) Revidering av måltal Ledningsprocess Utförandeprocess Dokument, rapport Figur 8. Processbild energikartläggning. När kartläggningen är genomförd och sammanställd görs en förnyad måltalsberäkning för kontroll av målet för hela regionens fastighetsbestånd. Samtidigt läggs då en målbild för respektive förvaltningsobjekt fram till 2030, så att en kraftfull målstyrning kan tillämpas och följas upp. Eftersom ombyggnadsbehovet till största delen styrs av sjukvårdens behov och att energieffektiviseringsinvesteringarna kommer att samfasas med dessa, så kommer måltalen över tid att justeras på förvaltningsobjektsnivå. 7.4. Prioritering av åtgärder Arbetet med att prioritera vilka åtgärder och i vilka byggnader som åtgärder skall genomföras, kvarstår. Kunskapen om de befintliga byggnaderna och de tekniska möjligheter dessa har, är än så länge för dålig för att med någon större säkerhet kunna fastställa den enskilda byggnadens strategi. Däremot kan en generell tes för prioritering fastställas. Denna innebär att det är: Billigast att åstadkomma låg energianvändning i nyproducerade byggnader. Näst billigast att genomföra kompletta maximala åtgärder i samband med större ombyggnader och underhållsarbeten. Näst dyrast att genomföra kompletta maximala energibesparingspaket. Dyrast att genomföra enskilda besparingsåtgärder. Till denna tes kan även den s.k. Kyotopyramiden användas för att prioritera åtgärdsordningen för ett initialt genomförande då framför allt i nya byggnader.

Rapport 22 (28) Figur 9. Kyotopyramiden, ordningen till en energieffektiv byggnad. Kyotopyramiden innebär att byggnadstekniska åtgärder skall ha första prioritet och produktionstekniska den lägsta. Även EU direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD2) har ett liknande synsätt på kraven på s.k. NNE - byggnader (näranollenergi byggnader) som ska träda i kraft 2020 (för offentlig sektor 2019). De generella energikraven för NNE - byggnader ska i prioritetsordning, vara: 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar 7.5. Uppföljning Inför energikartläggningen skall ett styrdokument för hur resultatet av kartläggningen skall sammanställas, tas fram. Styrdokumentet skall redovisa vilka typer av övergripande data som skall värderas för byggnader och hur energiåtgärderna skall

Rapport 23 (28) redovisas, för att kunna användas till simulering och därmed optimering och måltalsberäkning för hela regionen. En väsentlig del i arbetet är att kalkylera (inte bedöma) kostnaderna för respektive åtgärd och hur dessa slår i olika åtgärdspaket. Det är mycket väsentligt att kunna bedöma utvecklingen av åtgärdskostnaderna i förhållande till paketets totala besparingseffekt för att kunna simulera konsekvenserna för hela fastighetsbeståndet. I samband med simuleringsarbetet efter utförda energikartläggningar bör också genomförandescenarios utarbetas för i vilken takt åtgärder skall utföras. I samband med starten under våren 2012 bör ett antal pilotprojekt starta för att utvärdera de verktyg som tas fram. Arbetsgruppen bör också arbeta fram riktlinjer för validering och mätning av besparingseffekter för de åtgärder som genomförs. Dels för att få likformighet men också för att kvalitetssäkra uppföljningen. Parallellt med energikartläggningen måste en finansieringsmodell för merkostnad pga. energiåtgärderna, arbetas fram. Modellen bör utgå från principen att kostnader för åtgärder skall utgå med ett bidrag som erhålls från en gemensam energieffektiviseringsfond för energimål. Underlag för ansökan skall finnas i den utförda energikartläggningen. Energikommittén ansvarar för ansökningarna och att dessa kvalitetssäkras. I ansökan skall även redovisas en detaljerad metod för utfallsvalidering. Arbetsgruppen skall utarbeta ett verktyg för ekonomisk kontroll av beviljade merinvesteringar och i vilka projekt som dessa utnyttjas. Den beräknade besparingsnivån skall stämmas av mot det verkligt uppmätta och även verifiera kostnadseffektiviteten. I samband med ansökan skall även resursbehov från respektive förvaltning och extern resursanvändning redovisas. Ett arbete med energieffektivisering hos de övriga förvaltningarna behöver också initieras. Det är en absolut nödvändighet att utrustningen och de beteenden som finns i byggnaden som har en avgörande betydelse för den framtida energianvändningen, studeras för att nå målen. Västfastigheter kan i egenskap av fastighetsförvaltare, inte självt åstadkomma åtgärder för att uppnå målet. Verksamheterna och Regionservice måste också aktivt bidra. 8. REFERENSER Miljöpolitiskt program för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete 2011-2013 Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39). 9. BILAGOR Bilaga 1, Prognos för areautvecklingen fram till 2030

Rapport 24 (28) Bilaga 2, Resultatutskrift av grundalternativ Bilaga 3, Preliminära nyckeltal per förvaltningsobjekt

Rapport 25 (28) BILAGA 1. PROGNOS FÖR AREAUTVECKLINGEN FRAM TILL ÅR 2030.

Rapport 26 (28) Västfastigheter Bedömd exploatering av fastighetsbeståndet fram till 2030 T o m 2020 T o m 2030 Anläggning Verksamhet Yta 2010 Nybyggnad Rivning Nybyggnad Rivning Yta 2030 Strömstad sjukhus 15225 0-5000 10225 Brinkåsen Rättspykiatri 0 17000 17000 Kungälv sjukhus 33889 58889 Vårdbyggnad 25000-3000 Op/steril 3000 Uddevalla 88333 79233 NV, K01, K02, K06, BPS -9600 Psykiatri, adm mm 4000 OP 2500 Rivning o nytt 2000-8000 NÄL 114702 120202 Vårdbyggnad 5000 Teknik 500 Rivning o nytt 3000-3000 Sahlgrenska 343411 367411 BIOC 21000 Labbyggnad 15000-8000 Byggn 5011 20000-12000 Byggn 5024, 5036,,, 10000-10000 Byggn 5308, 5354, 5362, 5361-12000 Östra 168409 231609 Barnsjukhus 25000 2000 Neonatal KK 10000-1000 Ny OP 6200 BUP, mott, HAB, patienthotell 24000-3000 Mölndal 104269 102269 R-huset 8000 Rivning E,F,D,C,J,A -20000 T-huset 10000 Högsbo sjukhus 24624 12000-6000 30624 Rågården Rättspsyk 0 25000 25000 Regionens hus Vita villan 0 14000 14000 Angereds Närsjukhus Närsjukhus 0 15000 3000 21000 två nya våningar 3000 Alingsås lasarett 39402 43402 Ny psyk 3500 Ny vårdbyggnad 3500-3000 Falköping 53659 48159 Psykiatri, adm mm 6000-14000 6000 3000-6500 KSS 153353 162353 Diverse 15000 ny operation? 6000-12000 Borås Lasarett 183707 209707 Barn psyk 5000 Övrigt 31000-10000 Övriga Fristad fhsk 9271-1300 7971 Lidköping 53004 67004-3000 17000 Rivning hus 12? 4000-4000 Mariestad 24955-1000 5000-15000 13955 Skene 36141-1100 -3500 35041 Rättspsyk Falköping 0 4800 4800 Dalslands sjukhus 16558-10000 6558 Summa 265 000-55 000 130 000-130 000

Rapport 27 (28) BILAGA 2. RESULTAT OCH INDATA I GRUNDALTERNATIV Sammanställning indata Grundalternativ 2011-11-08 Ytor Yta 2010 1626600 m 2 Ny yta 395000 m 2 Rivning 185000 m 2 Total yta 2030 1836600 m 2 Nytt Rivning Ny yta t.o.m 2020 265000 Riven yta t.o.m 2020 55000 Startår 2014 Startår 2014 Ökning per år 37857 Rivning per år 7857 Ny yta 2021-2030 130000 Riven yta 2021-2030 130000 Startår 2021 Startår 2021 Ökning per år 13000 Rivning per år 13000 Energiprisökning 2,0% per år Energipris 2010 med mix enl bil 2 0,725 kr/kwh Energiförbrukningsnivåer Specifik Energiförbrukning 2010 206 kwh/m 2, år (strategiska byggnader) Krav i nya byggnader 60 kwh/m 2, år (antaget inkl verksamhet) Åtgärdskostnader Merkostnad för ne-hus 3000 kr/kvm Merkostnad för BELoK-hus 575 kr/kvm I befintliga byggnader åtg kr =K*x 2 - L*x Enligt procentsats på besparing x=besparing i procent K= 23975 L= -281 Befintligt bestånd Besparing på befintligt bestånd 24% Startår för åtgärder 2011 Beräkningsresultat Erhållen förbrukningsnivå Energiinvestering Besparing "kostnad" 136 kwh/m 2, år 3 752 865 616 kr 2 921 549 694 kr 14% 831 315 922 kr Investering exlusive enrgiåtgärder Investeringen i nya byggnader 30000 kr/kvm blir tot 11850000000 kr Investering i befintliga byggnader 15000 kr/kvm blir tot 14271840000 kr 66% av beståndet renoveras på 20 år Summa 26121840000 kr Realkalkylränta 2% Total investering 29874705616 kr Avskrivningsperiod, år 10 Gröna fält är variabler vilka kan ändras. OBS döp om bladet och filen vid ändringar från grundalternativ

Rapport 28 (28) BILAGA 3 MÅLTAL FÖR FÖRVALTNINGSOBJEKT Den nuvarande snittförbrukningen fördelas på de olika förvaltningsobjekten enligt följande: Akutsjukhus 225 kwh/kvm och år 1 229 475 kvm Närsjukhus 152 kwh/kvm och år 244 166 kvm Övriga 146 kwh/kvm och år 172 959 kvm Eftersom Akutsjukhus har en högre andel kvadratmeter med specialiserad sjukvård med historiskt högre energiförbrukning, bör detta även i fortsättningen ligga något högre i förbrukning än de övriga två. Följande nivåer har bedömts som rimliga måltal för de tre förvaltningstyperna för 2030. Måltalet för 2030 innebär att snittförbrukningen för samtliga byggnader dvs nya och gamla, fördelas på de olika förvaltningsobjekten enligt följande: Akutsjukhus 145 kwh/kvm och år 1 374 875 kvm Närsjukhus 112 kwh/kvm och år 229 066 kvm Övriga 114 kwh/kvm och år 232 459 kvm Preliminära måltal för sjukhus Samtliga regioner behöver göra en djuplodande energiplan för att i detalj redovisa en idé för effektiv måluppfyllelse. Satsningarna i energieffektivisering kommer till en början prioriteras till sjukhusen för att göra bäst nytta. Effektivisering av övriga bestånd får i första hand ske inom ramen för de investeringar som normalt planerats att ske. Projektgruppen har genomfört en övergripande analys över möjliga potentialer för sjukhusen, för att kunna dra generella slutsatser för en genomförande strategi. De beräknade måltalen till 2030 för samtliga regionens sjukhus är Sjukhus Befintliga byggnader Nya Byggnader Strömstad 120 60 Dalsland 90 60 Uddevalla 172 60 NÄL 168 60 Kungälv 165 60 Östra 170 60 Sahlgrenska 182 60 Mölndal 163 60 Högsbo 192 60 Alingsås sjukhus 132 60 Borås lasarett 132 60 Kärnsjukhuset, Skövde 163 60 Skene lasarett 120 60 Sjukhuset i Mariestad 122 60 Sjukhuset i Lidköping 147 60 Sjukhuset i Falköping 118 60