Läge för fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken 2015: Allt fler följer branschens rekommendationer, men dags att ta steget fullt ut Sveriges Bussföretag, 2015-05-06
Innehåll 1. Innehåll...2 2. Ord på vägen...3 3. Sammanfattning...5 4. Utvecklingen mot målet om fördubblat resande inom kollektivtrafiken, med sikte på fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken...7 5. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM), deras upphandlande bolag och branschens rekommendationer...9 6. RKM och deras effektiviseringsarbete...9 7. Metod...10 8. Kollektivtrafikens utveckling mot målet om fördubblat resande 2020 och en fördubblad marknadsandel på sikt...13 9. Analys...16 10. Kollektivtrafikens utveckling mot fördubblad marknadsandel...19 11. Slutsatser om ekonomi och resandeutveckling...29 2
1. Ord på vägen Ska vi lyckas öka antalet resenärer i kollektivtrafiken måste vi använda både samhällets pengar och företagens resurser kostnadseffektivt och klokt. En viktig del är att fullt ut implementera och tillämpa de gemensamma rekommendationer och dokument vi inom den samlade kollektivtrafiken tagit fram inom ramen för Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal, ett av projekten inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, där Sveriges Bussföretag är en av de ingående aktörerna. De finns att hämta på www.partnersamverkan.se/avtalsprocessen. Fler borde läsa på där det finns fortfarande ett stort utrymme för förbättringar inom den upphandlade kollektivtrafiken. År 2014 ser trots allt rätt ljust ut när vi gått igenom följsamheten gentemot branschens egna rekommendationer och modellavtal. Visst finns undantag, men trenden som vi rapporterat om i tidigare publikationer verkar hålla i sig, i rätt riktning. Dock har vi en brasklapp: Våra slutsatser i rapporten bygger huvudsak ligen på statistik från Trafikanalys. Genom åren har vi påpekat brister i denna nationella statistik och i vissa delar har vi själva fått bearbeta underlaget från databaserna. I begreppet trafikintäkter till exempel räknar Trafikanalys med både biljettintäkter och hyresintäkter från lokaler, en definition som ingen annan i branschen använder så vitt vi vet. Öresundstågs resenärer räknas också flera gånger då de ingår i statistik från flera län, ett annat märkligt exempel. Här krävs bättring Trafikanalys ambition måste rimligen vara att den nationella statistiken om svensk kollektivtrafik ska bli en del av Sveriges officiella statistik. 3
Sveriges Bussföretag bildades 1 januari 2014 av medlemmarna i Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR) och Bussarbetsgivarna (BuA). Vi är ett bransch- och arbetsgivarförbund inom TransportGruppen och Svenskt Näringsliv. Den här publikationen är en uppföljning på rapporten På väg mot fler resenärer i bussen eller inte? som publicerades av BR 2010, efterföljaren från 2011 Spara pengar och få samtidigt fler resenärer i kollektivtrafiken, 2012 års rapport Så räcker skattepengarna längre på vägen samt 2013 års rapport På väg mot en mer kostnadseffektiv kollektivtrafik?!. Mer fakta finns också att hämta på vår webbplats www.sverigesbuss foretag.se, under rubriken upphandlad linjetrafik. Stockholm i maj 2015 Anna Grönlund, Branschchef Sveriges Bussföretag 1) 1) Tidigare rapporter: 2010: På väg mot fler resenärer i bussen eller inte? 2011: Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna 2012: Så räcker skattepengarna längre på vägen 2013: På väg mot en mer kostnadseffektiv kollektivtrafik 4
2. Sammanfattning Majoriteten av resorna i den regionala kollektivtrafiken sker med buss. En positiv utveckling av andelen resande i kollektivtrafiken påverkar hela den svenska bussbranschens förmåga att växa, skapa nya attraktiva tjänster för våra resenärer, erbjuda fler arbetstillfällen över hela Sverige och bidra till uppfyllandet av de transportpolitiska målen. Därför är arbetet för framtida förändringar i branschen bärande i verksamheten inom Sveriges Bussföretag. Det är också en av anledningarna till att vi är aktiva inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik, ett branschgemensamt forum som syftar till att öka antalet resor i kollektivtrafiken på bekostnad av andra motoriserade persontransportresor. Syftet med denna rapport är att analysera och beskriva hur kollektivtrafiken utvecklas mot branschens mål om fördubblad kollektivtrafik. Detta har vi gjort på tre sätt. För det första har vi analyserat hur kollektivtrafiken utvecklas mot målet att fördubbla antalet resor i kollektivtrafiken till 2020, och på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel, genom att använda statistik om resandeutveckling och ekonomi från SIKA och Trafikanalys för åren 2007 2013 2. För det andra har vi analyserat i vilken omfattning som regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) eller deras bolag använder de branschrekommendationer som deras egen branschorganisation, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Svensk Kollektivtrafik, har kommit överens om med övriga branschorganisationer inom kollektivtrafiken. När Sveriges Bussföretag granskat de upphandlingar som påbörjades 2014 ser vi att branschen tagit ett kliv framåt när det gäller följsamhet gentemot branschens egna rekommendationer. När det gäller kollektivtrafikbranschens ekonomiska utveckling så ser bilden inte lika ljus ut. Fortfarande är kostnads ökningen (2007 2013 var den 39,4 % 4 ) betydligt större än resandeökningen (2007 2013 var den 17,0 %). Till denna bild hör att utvecklingen är synnerligen varierande mellan länen/regionerna. Låt oss peka på tabell 15 i denna rapport. Där framgår tydligt vilka skillnader det finns. Mellan åren 2007 2013 har kostnad per resa ökat med 11% i Värmland (inkl. Karlstadbuss) och under samma tid har kostnad per resa ökat med 50% i Dalarna. Helt klart finns det en stor effektiviseringspotential inom kollektivtrafikbranschen när man ser dessa siffror. Allt kan inte förklaras med att det råder speciella förutsättningar här, därför är det stora kostnadsökningar. Likaså satsningar på miljövänligare trafik och ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar kan ske med funktionella krav och inte med detaljkrav, det ger mer trafik för pengarna. Trafikverkets planeringsprocess, kallat fyrstegsprincipen, borde i större utsträckning användas även vid utveckling av kollektivtrafik i syfte att få fram den mest kostnads effektiva lösningen. Exempelvis skulle betydlig fler buss körfält i våra städer göra kollektivtrafiken attraktivare och mer kostnadseffektiv. Och för det tredje har vi analyserat i vilken utsträckning som regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) eller deras bolag tagit tillvara den effektiviseringspotential som finns i de dokument som ingår i de branschgemensamma Avtalsrekommendationerna 3 och i tidigare överenskommelser kring bland annat index och fordonsstandardisering. 2) Statens Institut för Kommunikationsanalys (numer nedlagt och ersatt av Trafikanalys) publicerar varje år statistik över lokal och regional kollektivtrafik. Nyckeltalen bygger på SIKA:s rapport 2009:18, publicerad i juli 2009, Trafikanalys rapport 2010:12 publicerad i juli 2010, Trafikanalys rapport 2011:19 publicerad i juli 2011, Trafikanalys rapport 2012:16 publicerad i juni 2012 samt Trafikanalys rapport 2013:20 publicerad i juni 2013. 3) Modellavtalen antogs av samtliga ingående branschorganisationers styrelser försommaren 2010 och de uppdateras efter gemensamma beslut, se www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/avtalsprocessen/ 4) Räknat i 2013 års priser. 5
3. Utvecklingen mot målet om fördubblat resande inom kollektivtrafiken, med sikte på fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken Resandet med regional kollektivtrafik ökar det visar statistik från Trafikanalys. Men det är inte bara resandet som ökar, utan även kostnaderna. Kostnaderna stiger i själva verket mycket snabbare än resandet. Mellan 2007 och 2013 steg kostnaderna med drygt 39 % 5, medan resandet bara ökade med 17 %. Resandet ökar dock allt för långsamt för att fördubblingsmålet ska kunna nås enligt tidplan. Om denna utveckling fortsätter, med en årlig ökningstakt på någon eller några procent, kommer målet om ett fördubblat resande med kollektivtrafiken inte att nås förrän år 2034. Fjorton år efter att målet borde varit uppnått enligt kollektivtrafikbranschen. Om kostnaderna tillåts stiga i samma takt som i dag, med 6 8% årligen i snitt, kommer kostnaderna för den regionala kollektivtrafiken att vara uppe i drygt 100 miljarder kr per år när målet nås. Det är inte troligt att skattebetalarna och kollektivtrafikens resenärer kommer att anse sig ha råd att betala mer än tre gånger som mycket som i dag för att fördubbla resandet med kollektivtrafiken. Detta visar på det mycket stora behovet av effektiviseringar inom kollektivtrafiken. 5) Räknat i 2013 års priser. 6
4. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM), deras upphandlande bolag och branschens rekommendationer En slutsats vi kan dra för 2014 är att RKM eller deras upphandlande bolag i de upphandlingar som påbörjades 2014 i många fall börjat tillämpa kollektivtrafikbranschens egna rekommendationer. Buss 2010 som innehåller branschens rekommendationer för standardisering av bussar, har använts i cirka 75 % av den upphandlade trafiken. I andra upphandlingar hänvisar man till Buss 2010, men samtidigt har RKM eller deras bolag skrivit in ett eller flera egna tillägg. Tillägg som många gånger är detaljstyrande och kostnadsdrivande. Detta innebär att upphandlande organisationer åter igen har missat möjligheten att harmonisera fordonskraven, och därmed möjligheten att sänka, inte bara sina egna kostnader, utan kostnaderna för hela branschen. Det är först när vi har ett helt standardiserat kravställande på bussarna som vi helt kan minimera ex restvärdesrisker, fördyrande inköpskostnader m m 6. Sänkta kostnader som hade gjort det möjligt att satsa på mer trafik för att genom ett större utbud locka nya resenärer. Det är nu dags för landets regionala kollektivtrafik-myndigheter att gå från ord till handling och verkligen se till att vi får chansen att skapa en harmoniserad bussflotta i Sverige. Ett argument som ofta används för att motivera egna tillägg är att det är nu man handlar upp och avtalet ska vara i x antal år, och lägger man inte till sina egna krav så får man inte det man vill ha. Detta resonemang bygger på att det inte sker uppdateringar av Buss 20xx, vilket är fel. Buss 20xx uppdateras regelbundet och målet är att ny version ska komma vart fjärde år. I stället för att lägga fast egna krav är det bättre att lyfta fram sina idéer och förslag till Buss 2014-gruppen så att vi i branschen gemensamt och i samma takt utvecklar bussars attraktionskraft. Vidare är det så att med detaljkrav exempelvis vad gäller drivmedel så omöjliggör man för beställaren att ta del av den teknikutveckling som sker, och den går mycket snabbt när det gäller bussar. Andelen upphandlingar som följer, eller nästan följer branschgemensamma indexrekommendationer är 99 % av den upphandlade trafiken vilket är en förbättring jämfört tidigare år. Dock vill vi påtala vikten av att följa indexrådets rekommendationer gällande förnybara drivmedel. Avvikelser även på detta område medför en affärsrisk för trafikföretaget, en helt onödig affärsrisk i det fall en rekommendation finns. Bra indexvillkor är oerhört viktigt. Inte bara för trafikföretagen, utan även för kommuner, RKM eller deras upphandlingsbolag som upphandlar kollektivtrafiken. Genom att använda index som kompenserar trafikföretagen för kostnadsutvecklingen minskas företagens risker med avtalet, vilket innebär att trafikföretagen inte behöver gardera sig genom att lägga dyrare anbud. En för båda parter bra affär ska med andra ord avgöras vid upphandlingen och inte vara ett utfall av indexreglering saknas eller är felaktig under avtalstiden. Indexregleringen ska se till att avtalade affärsvillkor bibehålls under hela avtalstiden. Det gynnar såväl trafikföretag som beställare och ytterst resenärerna. Samtliga upphandlingar som genomfördes under år 2014 innehöll formuleringar som visade att RKM ansluter sig till de målen om fördubblat resande eller ökad marknadsandel för kollektivtrafiken. I de flesta fall anges dock inte några konkreta målsättningar för resandeökningen på linjen eller i trafikområdet som upphandlats, vilket gör att målet inte bryts ner i den faktiska verksamheten och därmed riskerar att inte få ett verkligt genomslag. När det gäller de upphandlingar av linjetrafik med buss som genomfördes 2014 kan konstateras att nästan alla av de upphandlingar som hade förutsättningar för att vara ett resandeincitamentsavtal innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 %. 6) www.bilsweden.se: Särkravens betydelse för busstrafikens kostnader. 7
När det gäller andelen avtal som i sina miljökrav enbart innehåller funktionella krav visar statistiken som Sveriges Bussföretag tagit fram att nästan 100 % av den upphandlade busstrafiken enbart ställde funktionella miljökrav. Detaljkrav på drivlina eller drivmedel är inte bara fördyrande, det innebär även en klar risk att gå miste om de teknikskiften som är på stark frammarsch. Slutligen måste ordet energieffektivisering få en större betydelse hos landets trafikbeställare. Det är inte rimligt att slösa med energi bara för att den är förnybar. Det finns även mycket att göra som direkt hamnar på samhällets bord. Exempelvis prioritera kollektivtrafiken i våra större städer på ett helt annat sätt än vad som sker i dagsläget. Överlåt till trafikföretaget att sköta tidtabellsplanering och besluta om fordonsstorlekar. Detta kräver att man vågar vara modig hos beställaren, eller snarare vågar släppa taget lite grann. Det sker en snabb och mycket spännande teknikutveckling när det gäller bussar. Vi ser flera exempel på eldrift i olika former som exempelvis laddhybrider, batteridrivna bussar, bussar som använder superkondensatorer eller bussar som drivs med hjälp av induktionsteknik. Detta är en mycket stark trend på gång över hela världen, därför är det oerhört viktigt att inte låsa fast sig vid en enda teknik som man sedan tvingas hållas fast vid på grund av stora investeringar i infrastruktur etc. 8
5. RKM och deras effektiviseringsarbete Inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har aktörerna enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten i riktning mot fördubblingsmålet. Enligt den branschgemensamma rapporten Affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik bör en effektivisering av branschen på i storleks ordningen 20 % vara fullt möjlig. För att nå fram rekommenderas flera åtgärder. Tidtabellsplanering hos trafikföretagen är en. I merparten av den upphandlade busstrafiken överlåts planeringen av tidtabellen till trafikföretaget. I de allra flesta fallen sker detta i varianter av samrådsförfarande, med sista ordet hos beställaren. I de modellavtal som finns i Avtalsrekommendationerna finns till exempel skrivningar kring tidtabells- och utbudsplanering. Förslag till tidtabell avseende de linjer och turer som inom Trafikuppdraget skall företas med buss skall framtas av Trafikföretaget och överlämnas till Beställaren för godkännande senast fyra (4) månader innan det att trafiken enligt tidtabellen skall påbörjas. Det åligger därefter Beställaren att senast tre (3) månader innan trafiken skall påbörjas fastställa tidtabellen. Trafikföretaget äger rätt att föreslå ändrade linjesträckningar och turintervall samt införande av nya linjesträckningar, vilka ska godkännas av Beställaren. 6. Metod Vi har på tre sätt analyserat hur kollektivtrafiken och kollektivtrafikbranschen utvecklas mot målet om ett fördubblat resande 2020 och en fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken på sikt. För det första har vi tagit fram nyckeltal över hur kollektivtrafiken utvecklas mot fördubblingsmålet. För det andra har vi tagit fram statistik över i vilken omfattning landets RKM i de upphandlingar av busstrafik som genomförts under 2013, har använt de rekommendationer som branschen enats kring. Och för det tredje har vi försökt analysera RKMs effektiviseringsarbete. Utöver tidtabells- och omloppsplaneringen finns det en stor effektiviseringspotential i att följa branschens rekommendationer om index, standardisering av fordonen och att ställa funktionskrav istället för detaljkrav. Sist, att också överlåta till trafikföretaget att besluta om fordonsstorlek m m så länge dessa följer branschens egna rekommendationer, innebär inte bara en minskad miljöbelastning, det är även bättre hushållande med pengarna. 9
7. Utvecklingen mot målet om fördubblat resande 2020 och en fördubblad marknadsandel på sikt För att kunna analysera och beskriva hur kollektivtrafiken utvecklas mot målet om fördubblat resande 2020 har Sveriges Bussföretag, genom att använda statistik från SIKA och Trafikanalys 7 för år 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 tagit fram nyckeltal för resandeutveckling och ekonomi för landets förutvarande trafikhuvudmän och de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Nyckeltalen beskriver utvecklingen på såväl riksnivå som på länsnivå. På så sätt är det möjligt att utläsa hur utvecklingen sker i landet som helhet, men också skillnader i landet beroende på hur RKM använder de resurser som finns inom kollektivtrafiken. 7.1 RKM och branschens rekommendationer För det andra har vi tagit fram statistik över i vilken omfattning landets RKM har använt de rekommendationer som branschen enats kring. 7.2 Resandeincitament Enligt den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal 8 bör alla avtal så långt möjligt innehålla incitament som baseras baserat på antal resor, så kallade resandeincitament, för att driva på utvecklingen i riktning mot fördubblingsmålen. Storleken på den rörliga ersättningen preciseras i ett förslag till modellavtal för resandeincitamentsavtal som branschorganisationerna enats kring under våren 2010. Enligt modellavtalet bör den rörliga delen utgöras av ersättning per registrerat resande och utgöra en väsentlig del av kontraktets omfattning, minst 25 % av den totala ersättningen. 9 Sveriges Bussföretag har därför analyserat hur stor andel av upphandlingarna under 2013 som innehållit resandeincitament som utgjort minst 25 % av den totala ersättningen till trafikföretaget. 7.3 Målet om fördubblat kollektivtrafikresande I början av 2008 presenterade kollektivtrafikbranschen sina gemensamma fördubblingsmål. Som redan nämnts är målet att till år 2020 fördubbla resandet med kollektivtrafiken och att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på sikt. Dessa mål utgör grunden för Partnersamverkan för förbättrad kollektivtrafik, och de ska ses på samlad nationell nivå. I Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal understryks också vikten av att resandemålet bryts ner lokalt och regionalt till att gälla områden, stråk etc. 10 Vi har analyserat i vilken utsträckning RKM eller deras bolag i sina upphandlingar dels har anslutit sig till fördubblingsmålen, dels om de satt upp konkreta målsättningar för resandeökningen i de stråk eller områden som upphandlats. 7.4 Indexrekommendationer verktyget för affärsneutralitet Index används inom kollektivtrafiken för att inom ramen för upphandlingsavtalen skapa affärsneutralitet och kompensera trafikföretaget för kostnadsutvecklingen. Sedan 2008 finns ett branschgemensamt indexråd, vilket har presenterat en rad rekommendationer under åren 2009 2014. I de antagna mallavtalen har också aktuella indexöverenskommelser inarbetats. Sveriges Bussföretag har analyserat i vilken utsträckning RKM eller deras bolag använt någon av dessa dokument i de upphandlingar som de genomförde under 2014. Rådets rekommendationer publiceras löpande på Indexrekommendationer och på Standardisering förutsätter följsamhet. 7.5 Buss 2010 Buss 2014 Syftet med att standardisera de bussar som upphandlas för trafik i regional kollektivtrafik är att öka likformigheten kring bussens utformning över hela landet och därmed sänka kollektivtrafikens samlade kostnader. Målet är att en buss som uppfyller de branschgemensamma rekommendationerna ska accepteras och fungera lika bra i hela Sverige oavsett RKM och avtalsområde. 7) Statens Institut för Kommunikationsanalys (numer nedlagt och ersatt av Trafikanalys) publicerar varje år statistik över lokal och regional kollektivtrafik. Nyckeltalen bygger på SIKA:s rapport 2009:18, publicerad i juli 2009, samt de efterföljande rapporterna från Trafikanalys. 8) Avtalsprocessen-avtalsrekommendationer inklusive mallavtal. 9) Bilaga 3 Modellavtal resandeincitamentsavtal, beslutad av branschorganisationerna i juni 2010. 10) Den branschgemensamma rapporten Affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/om-fordubblaprojektet/affarsmodell/ 10
Sveriges Bussföretags och Svensk Kollektivtrafiks rekommendationer kring utformningen av de bussar som ska användas i regional kollektivtrafik finns i dokumenten Buss 2010 och Buss 2014, som utgör en bilaga till Avtalsrekommendationerna. För att syftet och målet ska kunna uppfyllas kan inte RKM eller deras upphandlade bolag i upphandlingsunderlagen göra egna tillägg samtidigt som de föreskriver att någon av dessa dokument ska följas. Om RKM lägger till egna specifikationer uteblir standardiseringen. Därför har Sveriges Bussföretag analyserat i vilken omfattning RKM eller deras upphandlande bolag använt någon av dessa dokument i den trafik som handlats upp under 2014 utan egna tillägg. 7.6 Lokal marknadsföring I den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal är det trafikföretaget som ska ansvara för den lokala marknadsföringen i de fall avtalet är ett resandeincitamentsavtal. Vi har analyserat i hur stor andel av den upphandlade trafiken som ansvaret för den lokala marknadsföringen förts över till trafikföretaget. 7.7 Funktionella miljökrav Enligt den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal- bör alla avtal så långt möjligt vara baserade på funktions- och systemansvar. Detta innebär bland annat att de miljökrav som ställs vid upphandlingar så långt möjligt bör vara funktionella miljökrav. Vi har analyserat hur stor andel av den upphandlade trafiken där enbart funktionella miljökrav har ställts. Funktionella miljökrav ställs även i det branschgemensamma miljöprogrammet, med tillhörande kravbilaga, vilken ingår i Avtalsrekommendationerna. 7.8 Mer kollektivtrafik för samma pengar Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten i riktning mot fördubblingsmålet. Enligt den branschgemensamma skissen till ny affärsmodell 11 som branschen tog fram april 2009 bör en effektivisering av branschen på i storleksordningen 20 % vara fullt möjlig. 11) www.svenskkollektivtrafik.se/global/fordubbling.se/dokument/affarsmodell.pdf 11
Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt som nämnts ovan är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är att använda de indexrekommendationer som branschen enats kring. Genom att använda index som fullt ut kompenserar trafikföretagen för kostnadsutvecklingen minskas företagets risker med avtalet, vilket innebär att trafikföretagen inte behöver gardera sig genom att lägga ett dyrare anbud. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Det är inte säkert att den metod som en RKM valt, om den innebär att man ställer detaljkrav, är den mest effektiva metoden att uppnå ett visst mål, till exempel ett mål för miljöfarliga utsläpp. Genom att ställa funktionskrav kan istället trafikföretaget välja den mest effektiv metoden eller tekniken för att uppfylla kravet i den konkreta driften. Detta skapar förutsättningarna för att trafikföretagen kan implementera ny teknik inom området och risken minimeras att man på grund av upphandlings krav måste stanna kvar i en teknik som blivit gammal. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. 12 År 2007 skrev BR i rapporten Mer kollektivtrafik för samma pengar om potentialen för effektiviseringar vid tidtabellsoch omloppsplaneringen. Resonemanget är i högsta grad relevant fortfarande. I rapporten redovisades intern statistik från BRs medlemmar som gav en fingervisning om hur mycket mer effektiv användningen av bussar och förarnas körtid skulle kunna bli om tidtabellen lades mer effektivt. Bussförarna är i genomsnitt bara tillgängliga för resenärer under 65% av den betalda förartiden. Lönekostnaden för den tid som förarna inte är tillgängliga för resenärerna var 2,8 miljarder kr. För att få en uppfattning om proportionerna kan man räkna om detta till andel av förarkåren. Omräknat innebär detta att av totalt cirka 18 000 förare som kör upphandlad busstrafik träffar 6 300 förare aldrig några resenärer. När inte förarna kör resenärer kör de tomma bussar tillbaka till garaget, sitter och väntar vid ändhållplatser och så vidare. Det är samhället som ytterst, genom RKMs avtal med trafikföretagen, betalar för såväl fordons- som personalkostnaderna och även för drivmedelskostnaderna. Detta gäller oavsett om bussen är full med resenärer, om den körs tom till garaget eller om föraren sitter och väntar vid en ändhållplats. Sveriges Bussföretag har därför även analyserat i vilken utsträckning som RKM har fört över ansvaret för tidtabellsplanering och omloppsplanering till trafikföretagen i de upphandlingar som genomfördes år 2014. Enligt de modellavtal som finns inom Avtalsrekommendationer antagna inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik 2010 ska Förslag till tidtabell avseende de linjer och turer som inom Trafikuppdraget skall företas med buss framtas av Trafikföretaget och överlämnas till Beställaren för godkännande senast fyra (4) månader innan det att trafiken enligt tidtabellen skall påbörjas. Det åligger därefter Beställaren att senast tre (3) månader innan trafiken skall påbörjas fastställa tidtabellen. Trafikföretaget äger rätt att föreslå ändrade linjesträckningar och turintervall samt införande av nya linjes träckningar, vilket ska godkännas av Beställaren. Dessa rekommendationer gäller i och med att modellavtalen antogs försommaren 2010. Sist men inte minst analyserar vi vilken upphandlad trafik som följer branschrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. Att inte belasta trafikföretagen med att ända upp till en månad ligga ute med mycket stora belopp, utan man får betalt för den större delen redan under trafikmånaden minskar trafikföretagens kostnader. Det är betydligt billigare för kollektivtrafiken om samhället tar denna kapitalkostnad än om trafikföretagen gör det. Mer trafik för pengarna med andra ord. I 13% av alla utförda kilometrar med buss körs fordonet tomt utan resenärer ombord, när förarna utanför tidtabell kör bussen tillbaka till garaget. Det betyder att kollektivtrafiken varje dag i Sverige kör motsvarande 4 varv runt jorden och släpper ut 125 000 kg koldioxid helt utan resenärer ombord på bussen. Bussar som går i trafik för RKM används bara under 20 % av trafikdygnet. Övrig tid står bussen i depå, används för framkörning till eller från linjen, etc. 12) Omloppsplanering beskriver hur många fordon som ska användas. 12
8. Utvecklingen mot målet om fördubblat resande 2020 och en fördubblad marknadsandel på sikt För att kunna analysera och beskriva hur kollektivtrafiken utvecklas mot målet om fördubblat resande 2020 har Sveriges Bussföretag, genom att använda statistik från SIKA och Trafikanalys 13 för år 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 tagit fram nyckeltal för resandeutveckling och ekonomi för landets förutvarande trafikhuvudmän och de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Nyckeltalen beskriver utvecklingen på såväl riksnivå som på länsnivå. På så sätt är det möjligt att utläsa hur utvecklingen sker i landet som helhet, men också skillnader i landet beroende på hur RKM använder de resurser som finns inom kollektivtrafiken. 8.1 RKM och branschens rekommendationer För det andra har vi tagit fram statistik över i vilken omfattning landets RKM har använt de rekommendationer som branschen enats kring. 8.2 Resandeincitament Enligt den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal 14 bör alla avtal så långt möjligt innehålla incitament som baseras baserat på antal resor, så kallade resandeincitament, för att driva på utvecklingen i riktning mot fördubblingsmålen. Storleken på den rörliga ersättningen preciseras i ett förslag till modellavtal för resandeincitamentsavtal som branschorganisationerna enats kring under våren 2010. Enligt modellavtalet bör den rörliga delen utgöras av ersättning per registrerat resande och utgöra en väsentlig del av kontraktets omfattning, minst 25 % av den totala ersättningen. 15 Sveriges Bussföretag har därför analyserat hur stor andel av upphandlingarna under 2013 som innehållit resandeincitament som utgjort minst 25 % av den totala ersättningen till trafikföretaget. 13) Statens Institut för Kommunikationsanalys (numer nedlagt och ersatt av Trafikanalys) publicerar varje år statistik över lokal och regional kollektivtrafik. Nyckeltalen bygger på SIKA:s rapport 2009:18, publicerad i juli 2009, samt de efterföljande rapporterna från Trafikanalys. 14) Avtalsprocessen-avtalsrekommendationer inklusive mallavtal. 15) Bilaga 3: Modellavtal resandeincitamentsavtal, beslutad av branschorganisationerna i juni 2010. 13
8.3 Målet om fördubblat kollektivtrafikresande I början av 2008 presenterade kollektivtrafikbranschen sina gemensamma fördubblingsmål. Som redan nämnts är målet att till år 2020 fördubbla resandet med kollektivtrafiken och att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på sikt. Dessa mål utgör grunden för Partnersamverkan för förbättrad kollektivtrafik. I Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal understryks också vikten av att resande målet bryts ner lokalt och regionalt till att gälla områden, stråk etc. 16 Vi har analyserat i vilken utsträckning RKM eller deras bolag i sina upphandlingar dels har anslutit sig till fördubblingsmålen, dels om de satt upp konkreta målsättningar för resandeökningen i de stråk eller områden som upphandlats. 8.4 Indexrekommendationer verktyget för affärsneutralitet Index används inom kollektivtrafiken för att inom ramen för upphandlingsavtalen skapa affärsneutralitet och kompensera trafikföretaget för kostnadsutvecklingen. Sedan 2008 finns ett branschgemensamt indexråd, vilket har presenterat en rad rekommendationer under 2009, 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014. I de antagna mallavtalen har också aktuella indexöverenskommelser inarbetats. Sveriges Bussföretag har analyserat i vilken utsträckning RKM eller deras bolag använt någon av dessa dokument i de upphandlingar som de genomförde under 2014. Rådets rekommendationer publiceras löpande på www.svenskkollektivtrafik.se. Syftet med att standardisera de bussar som upphandlas för trafik i regional kollektivtrafik är att öka likformigheten kring bussens utformning över hela landet och därmed sänka kollektivtrafikens samlade kostnader. Målet är att en buss som uppfyller de branschgemensamma rekommendationerna ska accepteras och fungera lika bra i hela Sverige oavsett RKM och avtalsområde. Sveriges Bussföretags och Svensk Kollektivtrafiks rekommenda tioner kring utformningen av de bussar som ska användas i regional kollektivtrafik finns i dokumentet Buss 2010/ Buss 2014, som antogs av de båda organisationerna i januari 2010 respektive september 2014 och som idag utgör en bilaga till Avtalsrekommendationerna. För att syftet och målet ska kunna uppfyllas kan inte RKM eller deras upphandlade bolag i upphandlingsunderlagen göra egna tillägg samtidigt som de föreskriver att någon av dessa dokument ska följas. Om RKM lägger till egna specifikationer uteblir standardiseringen. Därför har Sveriges Bussföretag analyserat i vilken omfattning RKM eller deras upphandlande bolag använt någon av dessa dokument i den trafik som handlats upp under 2014 utan egna tillägg. 8.5 Lokal marknadsföring I den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal är det trafikföretaget som ska ansvara för den lokala marknadsföringen i de fall avtalet är ett resandeincitamentsavtal. Vi har analyserat i hur stor andel av den upphandlade trafiken som ansvaret för den lokala marknadsföringen förts över till trafikföretaget. 8.6 Funktionella miljökrav Enligt den branschgemensamma Avtalsprocessen avtalsrekommendationer inklusive mallavtal bör alla avtal så långt möjligt vara baserade på funktions- och systemansvar. Detta innebär bland annat att de miljökrav som ställs vid upphandlingar så långt möjligt bör vara funktionella miljökrav. Vi har analyserat hur stor andel av den upphandlade trafiken är där enbart funktionella miljökrav har ställts. Funktionella miljökrav ställs även i det branschgemensamma miljöprogram, med tillhörande kravbilaga vilken ingår i Avtalsrekommendationerna. 8.7 Mer kollektivtrafik för samma pengar Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten i riktning mot fördubblingsmålet. Enligt den branschgemensamma skissen till ny affärsmodell 17 som branschen tog fram april 2009 bör en effektivisering av branschen på i storleksordningen 20 % vara fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt som nämnts ovan är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är genom att använda de indexrekommendationer som branschen enats kring. Genom att använda index som fullt ut kompenserar trafikföretagen för kostnadsutvecklingen minskas företagets risker med avtalet, vilket innebär att trafikföretagen inte behöver gardera sig genom att lägga ett dyrare anbud. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Det är inte säkert att den metod som en RKM valt, om den innebär att man ställer detaljkrav, är den mest effektiva metoden att uppnå ett visst mål, till exempel ett mål för miljöfarliga utsläpp. Genom att ställa funktionskrav kan istället trafikföretaget välja den mest effektiv metoden eller tekniken för att uppfylla kravet i den konkreta driften. Detta skapar förutsättningarna för att trafikföretagen kan implementera ny teknik inom området och risken minimeras att man på grund av upphandlingskrav måste stanna kvar i en teknik som blivit gammal. 16) Den branschgemensamma rapporten Affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/om-fordubblaprojektet/affarsmodell/ 17) www.svenskkollektivtrafik.se/global/fordubbling.se/dokument/affarsmodell.pdf 14
Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. 18 År 2007 skrev BR i rapporten Mer kollektivtrafik för samma pengar om potentialen för effektiviseringar vid tidtabells- och omloppsplaneringen. Resonemanget är i högsta grad relevant fortfarande. I rapporten redovisades intern statistik från BRs medlemmar som gav en fingervisning om hur mycket mer effektiv användningen av bussar och förarnas körtid skulle kunna bli om tidtabellen lades mer effektivt. Bussförarna är i genomsnitt bara tillgängliga för resenärer under 65% av den betalda förartiden. Lönekostnaden för den tid som förarna inte är tillgängliga för resenärerna var 2,8 miljarder kr. För att få en uppfattning om proportionerna kan man räkna om detta till andel av förarkåren. Omräknat innebär detta att av totalt cirka 18 000 förare som kör upphandlad busstrafik träffar 6 300 förare aldrig några resenärer. När inte förarna kör resenärer kör de tomma bussar tillbaka till garaget, sitter och väntar vid ändhållplatser och så vidare. I 13 % av alla utförda kilometrar med buss körs fordonet tomt utan resenärer ombord, när förarna utanför tidtabell kör bussen tillbaka till garaget. Det betyder att kollektivtrafiken varje dag i Sverige kör motsvarande 4 varv runt jorden och släpper ut 125 000 kg koldioxid helt utan resenärer ombord på bussen. Bussar som går i trafik för RKM används bara under 20 % av trafikdygnet. Övrig tid står bussen i depå, används för framkörning till eller från linjen, etc. Det är samhället som ytterst, genom RKMs avtal med trafik företagen, betalar för såväl fordons- som personalkostnaderna och även för drivmedelskostnaderna. Detta gäller oavsett om bussen är full med resenärer, om den körs tom till garaget eller om föraren sitter och väntar vid en ändhållplats. Sveriges Bussföretag har därför även analyserat i vilken utsträckning som RKM har fört över ansvaret för tidtabellsplanering och omloppsplanering till trafikföretagen i de upphandlingar som genomfördes år 2014. Enligt de modellavtal som finns inom Avtalsrekommendationer antagna inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik 2010 ska Förslag till tidtabell avseende de linjer och turer som inom Trafikuppdraget skall företas med buss framtas av Trafikföretaget och överlämnas till Beställaren för godkännande senast fyra (4) månader innan det att trafiken enligt tidtabellen skall påbörjas. Det åligger därefter Beställaren att senast tre (3) månader innan trafiken skall påbörjas fastställa tidtabellen. Trafikföretaget äger rätt att föreslå ändrade linjesträckningar och turintervall samt införande av nya linjesträckningar, vilket ska godkännas av Beställaren. Dessa rekommendationer gäller i och med att modellavtalen antogs försommaren 2010. Sist men inte minst analyserar vi vilken upphandlad trafik som följer branschrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. Att inte belasta trafikföretagen med att ända upp till en månad ligga ute med mycket stora belopp, utan man får betalt för den större delen redan under trafikmånaden minskar trafikföretagens kostnader. Det är betydligt billigare för kollektivtrafiken om samhället tar denna kapitalkostnad än om trafikföretagen gör det. Mer trafik för pengarna med andra ord. 18) Omloppsplanering beskriver hur många fordon som ska användas. 15
9. 9.1 Analystabell 1 Analys RKMs och deras bolag och följsamhet till branschens rekommendationer (grön signal = följer branschrekommendationen, orange signal = avviker från branschrekommendationen, men inte på ett allvarligt sätt, blå signal = avviker från bransch rekommendationen med framför allt kostnadsdrivande konsekvenser). Följer branschrek Beställaren har klart ktad andel av Resande-incitament Följer indexrek. Följer Buss 2010, Trafikföretaget sköter Enbart funktionella om affärsneutrala uttalade Följer mål branschrek om Beställaren har klart upphandlingar > 24 % Viktad andel utan av egna Resande-incitament tillägg lokal marknadsföring Följer indexrek. Följer miljökrav Buss 2010, Trafikföretaget sköter Enbart funktionella Upphandlare betalningsvillkor resandeökning om affärsneutrala uttalade mål om årets upphandlingar > 24 % utan egna tillägg lokal marknadsföring miljökrav betalningsvillkor resandeökning, samråd, ej målsatt 60,80% Piteå Kommun, ej målsatt, samråd, ej målsatt 2,00% SLL Trafikförv. E 23 60,80%, ej målsatt, ej målsatt 11,30% Länstrafiken Västerbotten Objekt 15001-15023 2,00%, samverka, ej målsatt 5,80% Västtrafik 2015:1 TÅ 10, 21, 30, Orust, Alingsås 11,30%, samverka, samverka 0,04% Västtrafik 2015:1 TÅ 40. Lerum 5,80%, ej målsatt, samverka 5,40% Länstrafiken Västerbotten Objekt 15024-15025 0,04%, ej målsatt, ej målsatt 1,00% Länstrafiken Örebro, Nora, Hällefors 5,40%, ej målsatt, ej målsatt 1,70% Kiruna Kommun 1,00%, delaktig, ej målsatt, ej målsatt 10,10% Länstrafiken Jämtland, Ragunda Buss 1,70%, ej målsatt, delaktig, ej målsatt Länstrafiken Örebro; regiontrafik Hallsberg, Kumla m.m. 94,3 % + 5,8 % 64,5 % + 34,6 % 1,7 % + 78,3 10,10% % 63,8 % + 36,3 % 92,3 % + 7,8 % 17,1 % + 83,0 % 90,0 % + 10,0 %, ej målsatt Andel som följer rek; 94,3 % + 5,8 % 64,5 % + 34,6 % 1,7 % + 78,3 % 63,8 % + 36,3 % 92,3 % + 7,8 % 17,1 % + 83,0 % 90,0 % + 10,0 % Följer branschrekommendationen Följer branschrekommendationen Avviker branschrekommendationen men inte på ett allvarligt sätt Avviker branschrekommendationen men inte på ett allvarligt sätt Avviker från branschrekommendation med framförallt kostnadsdrivande konsekvenser Avviker från branschrekommendation med framförallt kostnadsdrivande konsekvenser 16
Användbarhet Social acceptans Produktfördel Kunskap Prisvärt rivkraft resefrekevens 0,4 0,06 0,31 0,36 0,11 Drivkraf rivkraft nöjdhet 0,38 0,44 0,39 0,31 0,4 När det gäller de upphandlingar av linjetrafik med buss som genomfördes 2014 kan vi konstatera att de flesta avtal som rimligen bör ha ett resandeincitament även har det. Några trafikområden som vi anser skulle haft 25 % eller mer nådde inte hela vägen. Vikten av incitamentsavtal har bland annat visats i en kunskapssammanställning som togs fram inom ramen för Göteborgs stads utvecklingsprojekt K2020. I kunskapssammanställningen ingår en analys av vilka faktorer som ökar det kollektiva resandet 19. Analyser av data från Svensk Kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer visar på ett lågt samband mellan beteende (att välja att resa kollektivt) och den generella kundnöjdheten. Figuren nedan visar hur olika faktorer påverkar individers beteende att resa mer kollektivt respektive nöjdhet med kollektivtrafiken. 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Drivkraft resefrekevens Drivkraft nöjdhet 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 De ljusa staplarna förklarar varför man reser (beteende) med kollektivtrafiken och de mörka staplarna förklarar vilka faktorer som driver människors nöjdhet med kollektivtrafiken. Analysen visar att användbarhet är viktigaste faktorn att öka resandet. Den näst viktigaste faktorn (0,36) är att höja kunskapen om hur systemet fungerar. Notera är att kvalitet fått värdet noll (0) vad gäller påverkan på att resa mer. Förklaringen är att kvalitet är en hygienfaktor som människor förväntar sig ska fungera och den driver därför inte mot ett ökat resande med kollektivtrafik. Nöjdhet påverkas av hög kvalitet (mörk stapel) samt att k ollektivtrafiken blir populärare. Med popularitet avses att omgivningen (vänner och bekanta) också har en positiv bild av kollektivtrafiken vilket innebär att den sociala acceptansen att använda kollektivtrafiken ökar. I staplarna längst till höger prisvärt ser vi att lågt pris inte medför att folk generellt reser mer (0,11) dock blir man nöjdare. I en absolut övervägande del av den trafik som handlats upp överlåter man på trafikföretaget att ansvara för den lokala marknadsföringen. Kombineras detta med ett tillräckligt kraftigt resandeincitament så har man skapat en stark driftkraft för att resenären är i fokus. Buss 2010, som innehåller branschens rekommendationer för standardisering av bussar, har använts vid knappt 30 procent av upphandlad trafik. Därtill har några upphandlingar adderat egna tillägg som vi bedömer inte är kostnadsdrivande, åtminstone inte utan att bussens marknadsfördelar ökar. Detta är en stor nedgång jämfört med föregående år då 44 procent följde Buss 2010 utan egna tillägg. När det gäller andelen upphandlad busstrafik som följer branschgemensamma indexrekommendationer är den för 2013 77 procent, en förbättring jämfört med 2012 då motsvarande resultat var 62 procent. Bra indexvillkor är oerhört viktigt. Inte bara för trafikföretagen, utan även för RKM och kommuner som 19) Drivkrafter vilka faktorer påverkar valet av färdmedel? PM från Torbjörn Eriksson 2007-10-25. Delar av denna PM ingår i en kunskapssammanställning som Mats Börjesson och Torbjörn Eriksson gjort för Göteborgsstad K2020 projekt, januari 2007. 17
upphandlar kollektivtrafiken. Genom att använda index som fullt ut kompenserar trafikföretagen för kostnadsutvecklingen minskas företagens risker med avtalet, vilket innebär att trafikföretagen inte behöver gardera sig genom att lägga dyrare anbud. Samtliga upphandlingar som genomfördes under år 2013, innehöll formuleringar som visade att RKM ansluter sig till de mål som Partnersamverkan har satt upp. I de flesta fall anges dock inte några konkreta målsättningar för resandeökningen. När det gäller andelen avtal som i sina miljökrav enbart innehåller funktionella krav visar statistiken som Sveriges Bussföretag tagit fram att ungefär 77 procent av den upphandlade trafiken enbart har funktionella miljökrav. Detta är en stor förändring jämfört med 2012 och avspeglar mer vilka RKM som upphandlar trafik. Detta värde kommer säkert att svänga fram och tillbaka de närmaste åren. Det absolut vanligaste kravet är att det ska vara biogasbussar och här väger Skåne tungt. Här är det på sin plats att säga att biogas är en utmärkt energi källa. Dock, den förhärskande tekniken då biogas utnyttjas där man har en Ottomotor i en tung buss medför väsentligt ökad energiförbrukning jämfört med en dieselbuss, cirka 30 procent mer energi. Jämför man med de hybridbussar som idag finns i trafik så är skillnaden hela 60 procent högre energiförbrukning. Här är det oerhört viktigt att man överlåter till trafikföretaget att välja bästa teknik för att uppfylla de branschgemensamma målen om utfasning av fossila drivmedel och ökad energieffektivitet. 9.2 Analystabell 2: RKM och deras bolags effektiviseringsarbete (grön signal = följer branschrekommendationen, orange signal = avviker från branschrekommendationen, men inte på ett allvarligt sätt, blå signal = avviker från branschrekommendationen med framför allt kostnadsdrivande konsekvenser). Nära på all den busstrafik som handlades upp 2014 överlåter planeringsansvaret till trafikföretaget. Här är flera RKM goda föredömen. Viktad andel av Trafikföretaget ansvarar Trafikföretaget sköter årets för omloppsplanering tidtabellsplanering Viktad andel av Trafikföretaget ansvarar upphandlingar fordonen Trafikföretaget sköter Upphandlare årets för omloppsplanering tidtabellsplanering 2,00%, påverkansmöjligheter upphandlingar fordonen 60,80% Piteå Kommun 2,00%, påverkansmöjligheter -15023 2,00% SLL Trafikförv., E i 23 samråd 60,80% lingsås 11,30% Länstrafiken, Västerbotten detaljplanering Objekt 15001-15023 2,00%, i samråd 5,80% Västtrafik 2015:1, detaljplanering TÅ 10,21,30, Orust, Alingsås 11,30%, detaljplanering -15025 0,04% Västtrafik 2015:1 TÅ 40. Lerum 5,80%, detaljplanering 5,40% Länstrafiken Västerbotten, i samråd Objekt 15024-15025 0,04% 1,00% Länstrafiken, Örebro, i samråd Nora, Hällefors 5,40%, i samråd 1,70% Kiruna Kommun, förslag kan lämnas 1,00%, i samråd erg, 10,10% Länstrafiken, Jämtland, i samråd Ragunda Buss 1,70%, förslag kan lämnas Länstrafiken Örebro; regiontrafik Hallsberg, 77,9 % + 22,2 % Kumla m.m. 100% 10,10%, i samråd Andel som följer rek; 77,9 % + 22,2 % 100% 2,00% 60,80% 2,00% 11,30% 5,80% 0,04% 5,40% 1,00% Följer branschrekommendationen Avviker branschrekommendationen men inte på ett allvarligt sätt Följer branschrekommendationen Avviker från branschrekommendation med framförallt kostnadsdrivande konsekvenser Avviker branschrekommendationen men inte på ett allvarligt sätt Avviker från branschrekommendation med framförallt kostnadsdrivande konsekvenser 2,00% 60,80% 2,00% 11,30% 5,80% 18 0,04% 5,40%
10. Kollektivtrafikens utveckling mot fördubblad marknadsandel 10.1 Övergripande resande och utbud Tabell 1 Antalet resor 20 jämfört föregående år, total (miljoner) Antalet resor i lokal och regional kollektivtrafik har ökat med 17,0 procent mellan år 2007 och 2013. Årtal Antal resor Antal resor i % 2007 1214 2008 1244 2,50% 2009 1251 0,60% 2010 1283 2,60% 2011 1341 4,50% 2012 1377 2,70% 2013 1420 3,10% 17% Källa: SIKA 2009:18, tabell 12; Trafikanalys 2010:12, tabell 12, Trafikanalys 2011:19, tabell 12, Trafikanalys 2012:16, tabell 12, Trafikanalys 2013:20, tabell 12, Trafikanalys 2014:22, tabell 12 Tabell 2 Antal resor per trafikslag jämfört föregående år, totalt (miljoner) Resandet i lokal och regional kollektivtrafik, räknat som antal resor per trafikslag, är störst med buss. Busstrafiken stod för 52 procent av antalet resor inom kollektivtrafiken 2013. Årtal 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2012 2013 2007-2013 Spårväg 122 123 124 124 124 124 124 124 124 124 T-bana 303 3,06 307 307 307 307 307 307 307 307 Buss 640 6,58 660 660 660 660 660 660 660 660 Tåg 142 149 151 151 151 151 151 151 151 151 Sjöfart 7 8 9 9 9 9 9 9 9 9 Källa: SIKA 2009:18, tabell 12; Trafikanalys 2010:12, tabell 12; Trafikanalys 2011:19, tabell 12, Trafikanalys 2012:16, tabell 12 och Trafikanalys 2013:20, tabell 12; Trafikanalys 2014: 22, tabell 12 20) En resa definieras som en påstigning. 19
Tabell 3 Antalet utbudskilometer jämfört föregående år total (miljoner) Utbudet av lokal och regional kollektivtrafik har ökat med 18,6 procent mellan 2007 och 2013. Årtal km (miljoner) 2007-2013 2007 681 2008 709 4,1% 2009 722 1,8% 2010 740 2,5% 2011 777 5,0% 2012 793 2,1% 2013 808 1,9% 18,6% Källa: SIKA 2009:18, tabell 13; Trafikanalys 2010:12, tabell 13; Trafikanalys 2011:19, tabell 13; Trafikanalys 2012:16, tabell 13; Trafikanalys 2013:20, tabell 13 samt Trafik analys 2014:22, tabell 13 Tabell 4 Antalet utbudskilometer 21 per trafikslag jämfört föregående år (miljoner) 22 Bussen står för den största delen av utbudet av lokal och regional kollektivtrafik. Bussen står för 73 procent av utbudet av kollektivtrafik. Noterbart är den starka ökningen av utbud på järnväg. Årtal 2007 2013 2013 2007-2013 Järnväg 65 105 9,4% 61,5% T-bana 91 92 1,1% 1,1% Buss 506 591 1,0% 16,8% Spårvagn 18 19-9,5% 5,6% Källa: SIKA 2009:18, tabell 13; Trafikanalys 2010:12, tabell 13, Trafikanalys 2011:19, tabell 13; Trafikanalys 2012:16, tabell 13; samt Trafikanalys 2013:20, tabell 13 21) Samma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas (Trafikanalys). 22) Utbudet för sjöfart i lokal och regional kollektivtrafik redovisas inte av SIKA, Trafikanalys. 20