Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Relevanta dokument
Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Båtliv i sjö och hav

Allt du behöver veta om slam

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag artiklar. Nyhetsklipp

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Våra tjänster. Dina nyttigheter.

Miljötips till Mammor och Pappor

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Tillsyn av båtklubbar 2014

PROJEKT. Golfbanor

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund

Tillsyn av båtklubbar 2013

GÖR ETT NYTT KLOKT VAL I SOMMAR!

Rena Publika Rum med CSR

Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Förbättra ditt avlopp

Gäller Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

INFORMATION OM EGENKONTROLL

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Checklista med Tips & råd för din webbplats

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Att leva med Parkinsons sjukdom

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Bättre Självförtroende NU!

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Enkät om köandet i SKB

SEPTIKTANKEN ÄR BÅTFÖRARENS

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

En liten guide till kvinnohälsa

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

Vad tycker du om sfi?

Förhandling - praktiska tips och råd

Välfärd på 1990-talet

Klass 6B Guldhedsskolan

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Kontrollköp av folköl och tobak

Ny prissättning Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi

Animal Farm FNL En gård fylld med liv

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Just så arbetar vi dagligen, där ingen annan dag är den andra lik.

Grön Flagg Tema Vatten

1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6

STAND UP PADDLING & YOGA PÅ RÅGSKÄR I STOCKHOLMS YTTERSKÄRGÅRD MED RUNMARÖ SUP & YOGI PAL 20-21/8 & 27-28/8-2016

Lerum Enkätundersökning 2010

PEP för att normalisera minskad lungvolym Patientvägledning

Uppgift 1 STEG 3 KONSTEN ATT PÅVERKA

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Stöd till dig som är anhörig

FÖRETAGETS FRAMTID RESULTAT AV EN ONLINE-ENKÄT SUSANNE DURST INSTITUTIONEN FÖR HANDEL OCH FÖRETAGANDE JANUARI 2016

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

Eget val inom hemtjänsten

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla

Välkomna till VBF:s miljödag Roland Örtengren

MOTION. Muskler. Träning

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Valet 2010 på facebook!

Kanta-tjänster för stora och små, gamla och unga

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Miljöskyddstillsyn av varv och marinor. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport november 2012

Testa din hörsel. - det är inte svårt

BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH SV-C

Östersjön & miljögifter

FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID

NYA CENTRUMHUSET. Där hyresgästen står i centrum

Stoppa onödan! om julgranar och andra ljuskällor

Kursschema våren 2013

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.

havets barnkammare och skafferi

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.

Transkript:

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar koncentreras istället för att spädas ut. Östersjön är ett unikt innanhav med brackvatten. Detta innebär att många arter som egentligen trivs bäst i saltvatten eller sötvatten inte är anpassade för denna miljö och är extra känsliga för miljögifter.

östersjökustens vackra natur med lummiga innerskärgårdar, karga ytterskärgårdar och milslånga sandstränder lockar miljontals turister. Av de fyra årstiderna är sommaren den tid då allting exploderar! Havet sprudlar av nytt liv, luften fylls av årets kullar och längs med kusterna fylls stugorna med sommargäster och fjärdarna med båtar. vi är små i förhållande till havet, men många. Speciellt under de varma sommarveckorna, då livet i havet är i sin mest känsliga fas. Båtlivet är en omfattande fritidssysselsättning i Sverige, Finland och Danmark. Vi delar på Östersjöns vatten och besöker varandras kuster. Därför har vi också ett gemensamt ansvar för ett friskt hav och ett hållbart båtliv. Stiftelsen Håll Sverige Rent genomförde 2008 en attityd undersökning (SIFO) bland båtägare i Sverige, Finland och Danmark. Resultatet, som vi redovisar här, visar bland annat att båtägarna är villiga att pröva nya hållbara alternativ och att det finns förutsättningar för ett grönt båtliv på Östersjön! Hela rapporten kan laddas hem från www.hsr.se/batliv

Den typiska båtägaren vem är det? Kalle Den typiske båtägaren är en medelålders man med en mindre motorbåt. Båten används främst för kortare dagsturer, ungefär 1-20 dagar om året. Kalle är inte medlem inom det organiserade båtlivet, möjligen har han sin båt i en båtklubb. Han fixar det mesta själv på båten. Den äldre båtägaren kan det mesta om båtskötsel, men om han behöver råd tillfrågas i första hand vänner och andra båtägare. I andra hand söker han svar via båttidningar. Den yngre båtägaren använder oftast internet som informationskälla. Lena Lena är mer miljömedveten än sin manliga motsvarighet. Tillgänglighet och miljöpåverkan är viktigt när hon väljer båtvårdsprodukter. Hon använder olika servicetjänster i större utsträckning. Information angående skötsel av båten hämtas från båttidningar, vänner eller försäljare och personal på marinor. Lena tycker att individen har ett stort ansvar gällande Östersjöns miljö samt att båtlivet har negativa effekter på havsmiljön. Hon tycker också att ansvaret för att minska båtlivets miljöpåverkan är stort hos både myndigheter, båtbranschen, marinor och båtägaren själv.

5

Svensken, dansken och finländaren - likheter och skillnader Den svenska båtägaren använder båten till utflykter och är ofta medlem i en sjöräddningsorganisation eller båtklubb. Svensken tycker att fritidsbåtar har en negativ påverkan på miljön, och att Östersjöns miljö har försämrats de senaste åren.

Finländaren har en liten motorbåt som används till fiske, utflykter och transporter. De är inte medlem i någon båtklubb eller annan organisation och använder sig i större utsträckning av internet än svensken och dansken när de letar information. Finländaren upplever att Östersjön inte mår bra och har ofta vidtagit åtgärder för att minska båtlivets miljöpåverkan. I Danmark är segling populärt och man är ofta med i en båtklubb. Danskarna tycker, tvärtemot finländarna, inte att Östersjöns miljö har försämrats nämnvärt.

Hur gör båtägare? Båtvårdsprodukter hur väljer båtägare? Det finns en uppsjö av olika båtvårdsprodukter för båtägaren att välja mellan. Vax, båtshampo, polish, smörjmedel, rengöringskemikalier och medel mot mögel, utbudet är stort. Men hur tänker båtägaren när de ska välja bland alla dessa produkter? Effektivitet är det båtägaren prioriterar vid val av dessa produkter. Valet av miljöanpassade produkter styrs främst av tillgänglighet. Effektivitet är viktigast i valet av båtvårdsprodukter Fråga alltid efter miljöanpassade alternativ. Det finns tex miljömärkta rengöringsmedel, diskmedel och biologiskt nedbrytbara motoroljor.

Hur får man information om båtskötsel Branschtidningar Återförsäljare / personal på varv och marinor 3 % 9 % Andra båtägare Släkt och vänner 22 % 13 % Jag behöver inte mer information Internet Annat! De flesta båtägare frågar andra båtägare och vänner när det kommer till råd angående båtskötsel 15 % 21 % 17 % Miljöanpassade produkter Köper endast dessa produkter Köper dem när jag kan hitta dem Skulle gärna köpa dem, men de fungerar sämre 11 % 9 % 15 % Visste inte att det fanns Miljöanpassade produkter är inte viktigt för mig 20 % 45 % köper miljömärkta produkter om de finns tillgängliga. Det gör att tillverkare och återförsäljare av båttillbehör och båtvårdsprodukter har ett stort ansvar att erbjuda dessa varor samt att placera produkterna synligt i butik. 45 % 3 %

Båtbottenfärg Det är osäkert om någon båtbottenfärg kan sägas vara oskadlig för miljön, även om de kallas miljövänliga. Reglerna för vilka kemikalier som får användas skiljer sig också i de olika länderna. Längs med Sveriges Östersjökust är tex koppar förbjudet. 68 % av svenskarna tycker att de olika reglerna är berättigade, medan 20 % inte målar båten alls. I Danmark och Finland finns det få alternativ till den kopparbaserade färgen. Danskarna är nöjda med sin båtbottenfärg men kan tänka sig att betala upp till 25 % mer för en miljöanpassad färg. Att tvätta skrovet istället för att måla är ett alternativ som är mest känt i Sverige och Finland. Finska båtägare har i störst utsträckning provat denna metod. Spolplatta med rening av tvättvattnet borde installeras vid alla båtupptagningsplatser. Det bästa är förstås att inte måla alls och använda tvätt som enda metod. Det finns olika sätt att förhindra att gifter från båtbottenfärger sprids i naturen. Borsttvätt och landförvaring är alternativ till båtbottenfärg. Om båten är målad är det mycket viktigt att samla upp gammal båtbottenfärg vid spolning och skrapning! Från mitten av juli fäster sig havstulpanerna på båtskrov och andra hårda ytor. Tvätta av skrovet i en borsttvätt eller för hand och upprepa detta några gånger under säsongen. Knepet är att få bort havstulpanerna innan de bildar sitt hårda skal. Visste du förresten att havstulpanen är ett litet kräftdjur? Få havstulpanvarning till din mobil! www.hsr.se/batliv

Latrin Har nöden någon lag? De allra flesta båtägare i Sverige, Finland och Danmark använder i första hand toaletter på land. Därefter skiljer det sig något mellan länderna. Finländaren är flitigast på att använda landtoalett, medan svensken föredrar naturen i störst utsträckning. Dansken är bekvämare och föredrar båtens toalett i större omfattning. 65 % har ingen båttoalett. Men de som har toalett vad gör de med sitt toalettavfall? Svensken är skitigast. Hela 65 % tömmer sitt toalettavfall i havet. I Finland är det förbjudet att släppa ut latrin, men 10 % gör det ändå. Finländaren är dock överlag duktig på att använda sugtömningsstationer på land. Hela 60 % använder dessa. I Danmark är det fler som tömmer på land än i vattnet. Använd i första hand toaletter på land! Om du har en hålltank, kan du i de flesta fall med ganska enkla medel bygga om för tömning i land. Många välbesökta kustområden och öar saknar dass eller toaletter. Nedskräpning i form av toapapper är en vanlig syn. Toaletter och dass på land måste bli fler samt hållas rena och snygga. Ett långkomposterande dass är en bra åtgärd, både för miljön och friluftslivet! Toalettavfall (%) Sverige Finland Danmark Tömning i havet 65,1 10,4 44,1 Tömning på land (t ex portapotti) 24,1 30,2 31,4 Använder sugtömningsstation 10,8 59,4 24,4

Motorer och bränsle En åtgärd som nästan hälften av båtägarna kan tänka sig är att köra bränslesnålt och använda biologiskt nedbrytbar motorolja. Varje sparad liter bränsle är en vinst för både plånbok och miljö. De som ställer sig mest positiva till detta är finska och svenska båtägare. Danskarna är något mer skeptiska till detta alternativ. Endast 20 % av svenskarna kan tänka sig att köra på den miljöanpassade alkylatbensinen. Eco-driving bör vara en obligatorisk del i förarbevisutbildningen eller i ett eventuellt båtkörkort! ECO-DRIVING Planande båtar ska köras antingen under eller en bit över planingströskeln Vågsprutet ska synas ungefär på mitten av båten När du möter vågor, ta en liten omväg istället för att sakta ned och sedan gasa på Se över motorns filter och slangar varje säsong och byt tändstift Använd biologiskt nedbrytbar motorolja Lasta båten jämnt Använd alkylatbensin 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Åtgärder för att minska utsläpp Köra mer bränsleeffektivt Använda biologiskt nedbrytbar motorolja Byta motor Byta bränsle Jag kan inte tänka mig något Jag har ingen motor Byta till alkylatbensin

Båtägarnas egna förslag för ett grönare båtliv 1. Gör som i Finland och se till att alla sjömackar och marinor har gratis tömning av septiktankar! 2. Återinför bajamajor och sopmajor som tidigare fanns ute i skärgården! 3. De stora färjorna måste föregå med gott exempel för att båtägare ska motiveras! 4. Se till att det finns ramper vid marinor så att båtägare snabbt och till låg kostnad kan bottentvätta sin båt! 5. Tillverka och marknadsför miljövänliga båtar. Inför miljöcertifikat! 6. Inför restriktioner gällande nöjesåkande med extremt bränsleslukande och bullriga båtar samt fördyra stora planande motorbåtar och förbjud äldre 2-taktare. Inför båtskatt som styrmedel! 7. Sänk priset på miljöanpassade båtprodukter och se till att det finns tillräckligt av dem i butikerna! 8. Kraftiga böter vid så kallad synlig nedskräpning i havet! 9. Fler och billigare båttvättar!

Som båtägare kan du hissa Individuell Blå Flagg som ett bevis på ditt miljöengagemang! Som medlem i Individuell Blå Flagg åtar du dig att inte skräpa ned, sortera ditt avfall, visa hänsyn till natur och medmänniskor på sjön samt att använda miljöanpassade produkter. Läs mer på: www.hsr.se/blaflagg

Vems ansvar? Undersökningen visar att båtägare tycker att fritidsbåtar har en liten påverkan på Östersjöns miljö jämfört med tex industrin, jordbruket och den kommersiella sjöfarten. Trots detta är många öppna för nya alternativ som eco-driving och köp av miljöanpassade båtvårdsprodukter. När det handlar om att minska de negativa effekterna från båtlivet uppfattas individens ansvar som mycket stort. Även tillverkare av båtar och båtprodukter, marinor och myndigheter tillskrivs ett stort ansvar för att driva på hållbara lösningar inom båtlivet. Alla har ett ansvar för vår havsmiljö och en hållbar utveckling av båtlivet. Morgondagens båtägare måste också få en chans att njuta av Östersjöns vackra natur. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Den här broschyren vänder sig till alla båtintresserade. Här finns intressant information för dig som arbetar med fritidsbåtar inom tillverkningsindustrin, detaljhandeln eller på en myndighet. Samt tips på vad man kan göra för ett hållbart båtliv. Stiftelsen Håll Sverige Rent är en opinionsbildande organisation som verkar för att minska individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt, miljöutbildningar och utdelandet av olika miljöutmärkelser. Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tfn 08-505 263 00 Fax 08-505 263 01 www.hsr.se