Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE... 4 VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 5 PUBLICITET... 5 BOSKAP FÖR SMÅ OMRÅDEN... 6 SAMARBETE... 7 UTBILDNING... 7 PROJEKTETS RESULTAT... 8
PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER Region Åboland rf /Skärgårdshavets biosfärområdets tidigare landskapsvårdsprojekt Skärgårdsföretagsamhet och landskapsvård, kartlade värdefulla kultur biotoper och behov av bete i Åbolands skärgård. Man skolade företagare i landskapsvård för att kunna hjälpa Forststyrelsen och privata markägare. Leader+ - aktionsgruppen Samassa veneessä ry-i samma Båt rf erbjöd i samarbete med aktionsgruppen Kustlandet en ypperlig kanal för utbyte av information och erfarenheter och problem gällande landskapsvård mellan två liknande områden. Samtidigt kunde man koordinera företagandet inom landskapsvård och tillgången till betesdjur till skärgårdens värdefulla områden. Uppmärksammandet av modellområdena på olika håll i skärgården har redan ökat markägarnas intresse för att iståndsätta och vårda sina marker. Som projektledare valdes hortonom Jukka Tobiasson. PROJEKTPLANEN Den breda planen med sina många målsättningar hade olika tyngdpunktsområden i Finland och i Sverige. Alla handlade ändå om landskapsvård och uppfödning av beteskreatur. SAKKUNIG STYRGRUPP För den praktiska koordineringen ansvarade Skärgårdshavets biosfärområde, som finansieras av miljöministeriet och verkar i Region Åboland rf:s utrymmen. Till styrgruppen valdes sakkunniga medlemmar: Mikael Nordström, Region Åboland rf /Skärgårdshavets biosfärområde, -- 31.12.2006 Katja Bonnevier, Region Åboland rf /Skärgårdshavets biosfärområde 1.2.2007 -- Susanne Björkman, Egentliga Finlands TE-central Trygve Löfroth, Forstsstyrelsen, Skärgårdshavets nationalpark Johanna Franzén, Sydvästra Finlands miljöcentral Marcus Lepola, Leader-aktionsgruppen Samassa veneessä I samma båt Bengt Backman, Region Åboland rf Siv Holmgren, Region Åboland r.f. Jukka Tobiasson, Region Åboland rf, projektledare Styrgruppen sammankom officiellt 4 gånger.
NORDISKT SAMARBETE Projektledaren besökte Kustlandet 9-10.11.2006. Det svenska projektet verkade på kustområdet och delvis även i skärgården. Problemen och projektverksamhetens tyngdpunkt låg till stor del på förnyandet av kreatursbyggnader och marknadsföring av varor. Den för Åbolands skärgård så typiska bristen på betesdjur är inte något större problem i Sverige. Således är kreatursuppfödare tvungna att betala hyra för betesmarkerna, medan det i Finland är sällsynt med arrende för att det finns brist på betesdjur. Den finska skärgårdens särdrag och problem presenterades på Kustlands områdets kreaturuppfödares informationskväll. Det faktum att Finlands skärgård är så splittrad och har små arealer, samt den relativt småskaliga boskapsuppfödningen orsakar olika typer av problem för branschen. Den 3-4.7.2007 gjorde den svenska producentgruppen ett motbesök till Åbolands skärgård. Som reseledare fungerade Rune Hellgren som är ansvarig för samarbetsprojektet. Gruppen på 32 personer bestod mest av boskapsuppfödare. De var intresserade av landskapsvård, stödkriterier och -nivåer, skydd för kreaturen och näringsgrenar i skärgården. 3.7. Thomas Johansson och Johanna Franzén från Wattkasta i Korpo presenterade sitt nya byggprojekt av en ladugård för djur på lösdrift och berättade om hurudan vård av kulturlandskap de utför med hjälp av specialmiljöstöd. Gården har sysselsatt lokala landskapsvårdsentreprenörer från bl.a. Åland. På kvällen samlades alla i Skärgårdscentrum Korpoström för att äta middag och för ett kort seminarium. Katja Bonnevier från Skärgårdshavets biosfärområde berättade om biosfärområdet och Skärgårdshavets nationalpark, Bosse Mellberg presenterade Skärgårdscentret och Jukka Tobiasson talade om landskapsvård och företagandet. 4.7 samlades expeditionen i Pargas på Lenholms naturskyddsområde där markägaren Arndt Reuter fungerade som guide. Diskussionen kring specialmiljöstöden och naturskyddsmålen var livlig.
Den svenska producentgruppen bekantar sig med Lenholmen VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER Man strävar till att hitta finansiering för landskapsvård från olika instanser. Under projektets gång sammanställdes en broschyr för de privata markägarna i skärgården, om olika sätt att finansiera vård av deras områden. Det vore önskvärt att landskapsvårdsentreprenörerna som utbildats i skärgårdskommunerna skulle anlitas så mycket som möjligt i de arbeten som utförs på området, både på privata och på Forststyrelsen marker. Skärgårdshavets nationalpark har erbjudit arbete under de senaste åren. Även privata boskapsägare sysselsätter företagarna med hjälp av specialmiljöstöd. På bland annat Åvensår i Korpo har 3 företagare jobbat med röjning av Thomas Johanssons betesmarker under vintern och våren 2007. Projektet har även informerat markägare om att det existerar landskapsvårdföretagare, och beräknat kostnadskalkyler som bilagor till specialmiljöstödansökningar för områden som skall röjas eller betas (bl.a. Lohm, Hevonkack och Björkö i Korpo, Kolko i Iniö, Hamnö och Ramsö i Houtskär). Projektet har dessutom konsulterat privata markägare i Korpo angående behov och möjligheter av vård på deras marker på Åvensår och Norrholmen i Korpo.. PUBLICITET Det faktum att landskapsvården är framme i medierna och i folks tankar för saken diskret framåt. Markägarna vars marker under de senaste årtionden så småningom vuxit igen, uppmärksammar behovet av landskapsvård. Det vore önskvärt att ägarna frivilligt tar initiativ till återställandet av områden.
Under projektets gång behandlades landskapsvård och småskalig boskapsskötsel i flera olika tidningar. 21.10.2006 Åbo Underrättelser, projektinformation Åbo Underrättelser, fårkollektiv, landskapsvård Nr 2/2007 Oma Piha (bilaga) 23.2.2007 Åbo Underrättelser, fårkollektiv Nr 10/2007 Suomen Luonto, landskapsvårdsföretagande (bilaga) I tidningen Viherympäristö som utkommer på våren 2008 publiceras en artikel om landskapsvårdsprojekten i Åbolands skärgård. Dessutom var vård av kulturlandskap och dess inverkan på naturens mångfald som naturtema på fågelsymposiumet i Kilpisjärvi 14.8.2006. Deltagarantalet var 10. Föreläsningsdagen som hölls den 1.11.2006 på Pro Agrias företagarkurs i landskapsvård erbjöd också ett bra tillfälle att presentera landskapsvårdsprojekten i Åbolands skärgård och det arbete som redan gjorts. Deltagarantalet var 25. BOSKAP FÖR SMÅ OMRÅDEN Skärgårdens värdefulla kulturlandskap är ofta små, ibland endast1 eller 2 hektar. De gamla åkrarna och ängarna finns spridda i bergig och karg terräng som små ytor. På grund av de relativt långa transportsträckorna täcker inte specialmiljöstödet på små områden kostnaderna för transporten av boskap med stora fartyg till öarna. Får transporteras ofta med mindre båtar och därför är transportkostnaderna avsevärt lägre. För att kunna sköta värdefulla småområden borde man alltså få avsevärt mera får som betesdjur. Projektet inspirerade och koordinerade två små fårkollektiv i Pargas och Korpo. Efter projektet fanns det en ny fårfarmare i Pargas och tre stycken i Korpo. Efter över 10 år av törnrosasömn väcktes Skärgårdens fårklubb till verksamhet igen. Vid tidpunkten för projektets avslutande skall klubbens regler godkännas av de fårfarmare som är intresserade.
Våryra på Korpo fårkollektiv i april 2007. SAMARBETE Finlands fiskeri- och miljöinstitut i Pargas utbildar miljövårdare. På våren och hösten övar eleverna sina praktiska kunskaper i tex. landskapsvård på olika företag och samfund. Projektet Värdevårdande inkomster fungerade också som en del av utbildningen. Två elever följde med och deltog i planeringen och röjningsarbeten på hösten 2006, samt våren och hösten 2007. Samarbetet med Skärgårdshavets nationalpark har hela tiden varit intensivt och löpt friktionsfritt. En del av de kostnadskalkyler som gjorts åt djuruppfödare har berört nationalparkens område. Dessutom har utlåtanden gällande landskapsvårdsarbeten och uppföljandet av entreprenörernas arbete utgjort en betydande mängd av kontakt. Projektet har dessutom fungerat som experthjälp vid förhandlingar mellan Jurmos byförening och Forststyrelsen gällande bete på ön. UTBILDNING Projektledaren har deltagit i olika skolningstillfällen inom branschen. 21.11.2006 Miljöprojekt och EU finansiering, TE-centralen, Åbo 30.11.2006 Projektinfo, TE-centralen, Åbo 21.1.2007 Specialmiljostödsinfo, Tuorla, Piikkis 8.3.2007 Skolningsdag för specialmiljöstödsplanerare, Vehmaa
PROJEKTETS RESULTAT Projektledaren vas anställd i 13 månader under tiden 1.6.2006-30.6.2007. Arbetets tyngdpunkt låg mestadels på rådgivning av markägare och djuruppfödare. Förändringar i kriterierna för specialmiljöstödet och de nya möjligheterna (Leader handlingssätt) förde med sig både självstudier och behov av rådgivning. Leader handlingssättets stödkriterier blev slutligen färdiga så sent att endast en ansökan från området hann skickas in. Det tidigare nämnda stödet passar dock utmärkt som grund för skärgårdens små landskapsvårdsområden. Man behöver dock någon aktiv instans för att marknadsföra den. Nu torde denna uppgift tillfalla miljöcentralen. Samarbetet med svenskarna förblev ganska småskaligt främst på grund av de olika tyngdpunkterna inom projektet. Under de ömsesidiga besöken utbytte man ändå information. I samband med de senaste projekten har man klart kunnat lägga märke till att markägarna vaknat till insikt angående återställande av sina områden. Ängar och åkrar som tillhör fritidsbostäder som tidigare varit små lantbruk har allt som oftast vuxit igen och modellområdena har sporrat de nya ägarna att iståndsätta dem. Den broschyr som publicerats av projektet har som målsättning att ge markägarna information om olika möjligheter ifall det finns intresse för att återställa områdena. Broschyren kommer att delas ut till alla hushåll i skärgårdskommunerna. Den kommer dessutom att finnas tillgänglig vid olika informationspunkter i de tidigare nämnda kommunerna. De landskapsvårdsföretagare som utbildats genom projekten fortsätter sitt arbete, både på forststyrelsens och privata markägares områden. Detta projekt gjorde flera planer för återställande av marker till vilka mark- och djurägare troligen kommer att anlita entreprenörerna. Således förenklas företagarnas sysselsättning i fortsättningen.
Jukka Tobiasson Projektledare 0400-12768 Jukka.tobiasson@parnet.fi 91 vårdare av kulturlandskap på hem från Åvensår