Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2019-01-02 Inför verksamhetsuppföljning i dagverksamhet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade år 2017 om ett nytt inriktningsbeslut gällande stadens uppföljningsmodell 1 inom äldreomsorgen. Den förnyade modellen innebär att verksamhetsuppföljningar genomförs vartannat år under förutsättning att utföraren inte är nyetablerad, har en åtgärdsplan eller av annan bedömd orsak behöver följas upp året efter. Uppföljningsmodellen bygger på tre uppföljningsperspektiv som tillsammans ger ett helhetsresultat gällande parametrarna strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Detta innebär att verksamhetsuppföljning (strukturkvalitet) tillsammans med andra uppföljningsresultat ger ett underlag för bedömning av verksamheternas kvalitet. Bedömningen avser att stötta verksamheterna i arbetet med att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. Syftet med verksamhetsuppföljning är att få kunskap om verksamheternas kvalitet i förhållande till regelverk, avtal och kvalitetsmål, med betoning på lärande och erfarenhetsutbyte för utveckling. När det gäller verksamheter som Stockholms stad har avtal med är det även en del av avtalsuppföljning. Genomförande Årets (2019) verksamhetsuppföljningar omfattar i huvudsak insatstyperna vård- och omsorgsboende och dagverksamhet. Verksamhetsuppföljningarna genomförs av speciellt utsedda personer inom respektive stadsdelsförvaltning. Metod för uppföljningen är observation vid rundvandring i verksamheten, intervju med ledning och personal samt granskning av utförarens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inkl. planer, rutiner och dokument. Resultatet från verksamhetsuppföljningen, med sammanfattande bedömning och eventuella åtgärdsföreläggande, återkopplas skriftligt till respektive verksamhet. Resultaten från verksamhetsuppföljningarna inom egen regi och på entreprenad redovisas även till respektive stadsdelsnämnd som ansvarar för att följa upp verksamheterna i egenskap av vårdgivare/huvudman 2. Äldreförvaltningen ansvarar för att följa upp de privata verksamheterna i egenskap av avtalsförvaltare. Äldreförvaltningen sammanställer, utvärderar och analyserar stadens samlade resultat och redovisar detta i en årlig rapport till äldrenämnden. Den sammanfattade bedömningen av verksamhetens kvalitet redovisas på stadens hemsida för kundval Hitta jämför service. Äldreförvaltningen stockholm.se 1 Dnr 152-2128/2016 2 Kommunallag (2017:725) 6 kap. 6
Sida 2 (6) Följande områden ingår i verksamhetsuppföljningen Basuppgifter Volym Antal gäster verksamheten är dimensionerad för samt antal gäster från respektive stadsdelsförvaltning. Fakturaunderlag Rutin ska uppvisas gällande: Frånvarorapportering (enskild gäst) till berörd stadsdelsförvaltning senast den 3:e varje månad. Rapportering av ev. förändrat behov (enskild gäst) till biståndshandläggare Ledning Privata utförare och entreprenader ska uppvisa aktuellt tillstånd från IVO. Bemanning och personalfrågor Hälso- och sjukvårdspersonal Tillgång till sjuksköterska på plats eller via s.k. mobilt team. Omvårdnadspersonal Antal omvårdnadspersonal omräknat till heltidsanställningar: Varav andel (%) timanställd omvårdnadspersonal: Kompetens Andel omvårdnadspersonal (%) i verksamheten med utbildning: Beräkningsunderlag: Personal (inklusive timvikarier som arbetar kontinuerligt i verksamheten) med yrkesförberedande utbildning (gymnasieexamen) från vårdlinjen, social servicelinje eller omvårdnadsprogrammet, alternativt 600 gymnasiepoäng i karaktärsämnen inom vård och omsorg. Tillfälliga vikarier vid enstaka täckning för exempelvis semester räknas inte in i underlaget. En gemensam kompetensutvecklingsplan ska uppvisas. Av kompetensutvecklingsplanen ska det minst framgå: för vilken period planen gäller aktuella utbildningar, dess omfattning antal personer/yrkeskategori som omfattas när utbildningar ska genomföras/slutföras Utföraren ska verka för att andelen utbildad personal ökar i verksamheten samt att personalen har kunskaper i svenska språket i både tal och skrift.
Sida 3 (6) Ett introduktionsprogram för nyanställd personal ska uppvisas. Introduktionsprogrammet ska vara anpassat till verksamheten så att nyanställd personal har förutsättningar och kompetens att utföra de arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Bestämmelser gällande tystnadsplikt ska ingå i introduktionen. Systematiskt kvalitetsarbete 3 Ledningssystemet ska vara anpassat till utförarens verksamhet och innehålla de processer, aktiviteter och rutiner som behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges. Gällande identifierade huvudprocesser Det ska minst finnas processbeskrivning för: Ny gäst Insatsernas utförande Avsluta ärende Utifrån identifierade processer ska det finnas skriftliga rutiner. Exempelvis gällande: Ny gäst, mat och måltider, social stimulans/aktiviteter, basal hygien, delegering, läkemedelshantering etc. Samverkan internt och externt: Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan bedrivs inom verksamheten och med andra samverkansparter. Bland annat: Olika mötesforum, informationsöverföring Aktuella kontaktuppgifter till sjuksköterska Vem som kontaktas i första och andra hand vid förändringar av den enskildes hälsotillstånd. Riskanalys: En riskanalys görs i förebyggande syfte för att undvika att händelser sker som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Vid riskanalys ska: Möjliga risker i verksamheten identifieras För varje risk uppskattas sannolikheten för att händelsen skulle kunna inträffa bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av om händelsen sker. Åtgärder ska tas fram för risker med hög sannolikhet och/ eller hög konsekvens, för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Sida 4 (6) Avvikelsehantering: Utföraren ska säkerställa att det finns rutiner för att avvikelser, synpunkter och klagomål etc. rapporteras, dokumenteras, sammanställs, analyseras, åtgärdas och följs upp i samverkan med personalen, som en del i förbättringsarbetet. Av rutiner/beskrivning ska det framgå hur enheten på ett systematiskt/metodiskt sätt arbetar för att: informera om vart man ska vända sig för att lämna avvikelser, synpunkter och klagomål på verksamheten samt på vilket sätt. ta emot, identifiera, rapportera, dokumentera och åtgärda negativa händelser samt informera om vidtagna åtgärder använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet så att inträffade avvikelser inte inträffar på nytt anmäla missförhållanden och vårdskador till beställande nämnd i enlighet med gällande författningar för rapporteringsskyldighet. Egenkontroll: Egenkontroll betyder en intern uppföljning och kontroll att den egna verksamheten bedrivs enligt uppsatta krav och rutiner. Utföraren ska ha en beskrivning över vilken egenkontroll som genomförts, hur ofta och i vilken omfattning kontroller har skett. Vid uppföljningen ska dokumenterat resultat från egenkontroller uppvisas. Resultatet ska innehålla en samlad bedömning av vilka områden som behöver förbättras inklusive plan för åtgärder. Utöver utförarens egen uppföljning och interna granskning av att verksamheten uppnår ställda krav och mål, ska utföraren även kunna uppvisa hur resultat från externa granskningar har använts för att utveckla verksamheten. Vid egenkontroll av dokumentation SoL och dokumentation hälso- och sjukvård ska det även framgå hur många eller stor andel av journalerna som granskats. Egenkontrollen ska minst omfatta nedanstående: Dokumentation SoL Dokumentation hälso- och sjukvård Delegering Läkemedelshantering Basala hygienrutiner Medicintekniska produkter Aktiviteter Livsmedelshantering (Utbildning, personlig hygien, mottagning av varor, temperaturer, rengöring, lokaler, utrustning, underhåll och skadedjur).
Sida 5 (6) Social dokumentation 4 Den löpande dokumentationen ska ge en aktuell bild av den enskilde. Det ska minst framgå: faktiska omständigheter som har betydelse för den enskilde händelser av vikt och avvikelser från genomförandeplanen när insatser och genomförandeplan har följts upp information som getts av andra, ex. närstående, som är av betydelse för den enskilde Genomförandeplanen syftar till att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats så att både den enskilde och personalen vet vad som ska göras när, hur och av vem. Inom 15 dagar från det att insatsen påbörjats ska en genomförandeplan vara upprättad enligt minst följande: vilket eller vilka mål som gäller för insatserna vem/vilka som är utsedd till ansvarig kontaktman när och hur olika insatser ska genomföras (även intressen) vad den enskilde kan utföra själv vilka personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen, om den enskilde har kunnat utövat inflytande i planering när genomförandeplanen har fastställts och när den ska följas upp Hälso- och sjukvårdsdokumentation 5 För personer med biståndsbeslut om dagverksamhet som inte har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller fysioterapeut/sjukgymnast under vistelsen i dagverksamhet behöver inte journal upprättas. När behov av hälso- och sjukvårdsinsatser finns eller uppkommer ska journal upprättas. Hälso- och sjukvårdsjournalen ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av den enskilde när han/hon vistas i dagverksamheten. Journalen ska innehålla uppgifter om: identitet kontaktuppgifter till närstående, hemtjänst och aktuell distriktssköterska/vårdcentral samtycke för att hämta och lämna information till och från andra vårdgivare medicinska diagnoser spårbarhet avseende förekommande medicintekniska produkter som förskrivits av leg. personal i dagverksamheten uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen uppgifter om vårdhygienisk smitta 4 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2014:5 5 Patientdatalagen (2008:355) och shantering och journalföring i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:14),
Sida 6 (6) namn och befattning på den person som gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes. Journalanteckningen ska vara signerad av den som ansvarar för uppgiften Beskrivning av kvalitetsarbetet Värdegrundsarbete 6 Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det ska finnas en beskrivning över hur värdegrundsarbetet bedrivs med bland annat att värna och respektera de äldres rätt till självbestämmande, delaktighet och en individanpassad vård och omsorg. 6 Socialtjänstlagen (2001:453)