Inför verksamhetsuppföljning i vård- och omsorgsboende

Transkript

1 Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (8) Inför verksamhetsuppföljning i vård- och omsorgsboende Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade år 2017 om ett nytt inriktningsbeslut gällande stadens uppföljningsmodell 1 inom äldreomsorgen. Den förnyade modellen innebär att verksamhetsuppföljningar genomförs vartannat år under förutsättning att utföraren inte är nyetablerad, har en åtgärdsplan eller av annan bedömd orsak behöver följas upp året efter. Uppföljningsmodellen bygger på tre uppföljningsperspektiv som tillsammans ger ett helhetsresultat gällande parametrarna strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Detta innebär att verksamhetsuppföljning (strukturkvalitet) tillsammans med andra uppföljningsresultat ger ett underlag för bedömning av verksamheternas kvalitet. Bedömningen avser att stötta verksamheterna i arbetet med att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. Syftet med verksamhetsuppföljning är att få kunskap om verksamheternas kvalitet i förhållande till regelverk, avtal och kvalitetsmål, med betoning på lärande och erfarenhetsutbyte för utveckling. När det gäller verksamheter som Stockholms stad har avtal med är det även en del av avtalsuppföljningen. Uppdragsbeskrivning för vård- och omsorgsboenden i kommunal regi finns framtagna som motsvarar de krav som gäller enligt förfrågningsunderlag LOV. Detta för att samma krav ska gälla för alla utförare inom valfrihetssystemet. Genomförande Årets (2019) verksamhetsuppföljningar omfattar i huvudsak insatstyperna vård- och omsorgsboende och dagverksamhet. Verksamhetsuppföljningarna genomförs av speciellt utsedda personer inom respektive stadsdelsförvaltning. Metod för uppföljningen är observation vid rundvandring i verksamheten, intervju med ledning och personal samt granskning av utförarens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inkl. planer, rutiner och dokument. Resultatet från verksamhetsuppföljningen, med sammanfattande bedömning och eventuella åtgärdsföreläggande, återkopplas skriftligt till respektive verksamhet. Resultaten från verksamhetsuppföljningarna inom egen regi och på entreprenad redovisas även till respektive stadsdelsnämnd som ansvarar för att följa upp verksamheterna i egenskap av vårdgivare/huvudman 2. Äldreförvaltningen ansvarar för att följa upp de privata verksamheterna i egenskap av avtalsförvaltare. Äldreförvaltningen stockholm.se 1 Dnr / Kommunallag (2017:725) 6 kap. 6

2 Sida 2 (8) Äldreförvaltningen sammanställer, utvärderar och analyserar stadens samlade resultat och redovisar detta i en årlig rapport till äldrenämnden. Den sammanfattade bedömningen av verksamhetens kvalitet redovisas på stadens hemsida för kundval Hitta jämför service. Följande områden ingår i verksamhetsuppföljningen Basuppgifter Volym Antal platser verksamheten är dimensionerad för samt antal boende från respektive stadsdelsförvaltning. Administration Fakturaunderlag Rutin ska finnas för att enskild boendes frånvaro rapporteras till berörd stadsdelsförvaltning senast den 3:e varje månad. Även avdrag för måltider ska rapporteras. Bemanning och personalfrågor Tillstånd Privata utförare och entreprenader ska uppvisa aktuellt tillstånd från IVO. Ledning Namn på utsedd verksamhetschef enligt 4 kap 2 hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdspersonal Tillgång till sjuksköterska på plats eller via s.k. mobilt team (dag, kväll, natt) vardagar och helger. Antal sjuksköterskor dag/kväll omräknat till heltidsanställningar: Antal sjuksköterskor natt omräknat till heltidsanställningar: Antal arbetsterapeuter omräknat till heltidsanställningar: Antal sjukgymnaster/fysioterapeuter omräknat till heltidsanställningar: Omvårdnadspersonal Antal omvårdnadspersonal dag/kväll omräknat till heltidsanställningar: Antal omvårdnadspersonal natt omräknat till heltidsanställningar: Varav andel (%) timanställd omvårdnadspersonal:

3 Sida 3 (8) Personalens kompetens Andel omvårdnadspersonal (%) i verksamheten med utbildning: Beräkningsunderlag: Personal (inklusive timvikarier som arbetar kontinuerligt i verksamheten) med yrkesförberedande utbildning (gymnasieexamen) från vårdlinjen, social servicelinje eller omvårdnadsprogrammet, alternativt 600 gymnasiepoäng i karaktärsämnen inom vård och omsorg. Tillfälliga vikarier vid enstaka täckning för exempelvis semester räknas inte in i underlaget. En gemensam kompetensutvecklingsplan för ska uppvisas. Av kompetensutvecklingsplanen ska det minst framgå: för vilken period planen gäller aktuella utbildningar, dess omfattning antal personer/yrkeskategori som omfattas när utbildningar ska genomföras/slutföras Utföraren ska verka för att andelen utbildad personal ökar i verksamheten samt att personalen har kunskaper i svenska språket i både tal och skrift. Ett introduktionsprogram för nyanställd personal ska uppvisas. Introduktionsprogrammet ska vara anpassat till verksamheten så att nyanställd personal har förutsättningar och kompetens att utföra de arbetsuppgifter som ingår i arbetet. Bestämmelser gällande tystnadsplikt ska ingå i introduktionen. Systematiskt kvalitetsarbete 3 Ledningssystemet ska vara anpassat till utförarens verksamhet och innehålla de processer, aktiviteter och rutiner som behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges. Identifierade huvudprocesser Det ska minst finnas processbeskrivning för: Inflytt/nytt ärende Insatsernas utförande Avsluta ärende Utifrån identifierade processer ska det finnas skriftliga rutiner. Exempelvis gällande: Inflytt, mat och måltider, aktiviteter/ utevistelse, kontaktmannaskap, nyckelhantering, basalhygien, delegering, läkemedelshantering, medicintekniska produkter, vård i livets slut etc. Samverkan internt och externt: Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten och med andra samverkansparter. Bland annat: Mötesforum, informationsöverföring, kontaktvägar för samverkan. 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

4 Sida 4 (8) Aktuella kontaktuppgifter till (jour)läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut samt vilka tider resp. dessa gäller. Vem som kontaktas i första och andra hand vid förändringar av den enskildes hälsotillstånd oavsett tid på dygnet. Tvärprofessionellt teamarbete För att upprätthålla en personcentrerad vård och omsorg krävs ett tvärprofessionellt samarbete (teamarbete) kring den enskilde. Verksamheten ska ha teammöten för att följa upp och skapa en gemensam förståelse för den enskildes vård och omsorgsbehov. Vid teammötet utgår teamet från den enskildes genomförandeplan och hälsoplan (vårdplan) som vid behov ska uppdateras efter mötet. Det är även viktigt att det framgår hur informationsöverföringen till kollegor angående beslut från mötet säkerställs. Rutinen för teammöten ska tydliggöra syfte, arbetssätt, avsatt tid och ansvarsfördelning. Riskanalys: En riskanalys görs i förebyggande syfte för att förekomma och undvika händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Vid riskanalys ska: Möjliga risker i verksamheten identifieras För varje risk uppskattas sannolikheten för att händelsen skulle kunna inträffa bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av om händelsen sker. Åtgärder ska tas fram för risker med hög sannolikhet och/ eller hög konsekvens, för att säkra verksamhetens kvalitet. Avvikelsehantering: Utföraren ska säkerställa att det finns rutiner för att avvikelser, synpunkter och klagomål etc. rapporteras, dokumenteras, åtgärdas och följs upp i samverkan med personalen, som en del i förbättringsarbetet. Av rutiner/beskrivning ska det framgå hur verksamheten på ett systematiskt sätt arbetar för att: informera om vart man ska vända sig för att lämna avvikelser, synpunkter och klagomål på verksamheten samt på vilket sätt ex. blankett, telefonnummer, brev, e-postadress etc. ta emot, identifiera, rapportera, dokumentera och åtgärda negativa händelser samt informera om vidtagna åtgärder använda erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet så att inträffade avvikelser inte sker på nytt anmäla missförhållanden och vårdskador till beställande nämnd i enlighet med gällande författningar för rapporteringsskyldighet.

5 Sida 5 (8) Egenkontroll: Egenkontroll innebär en intern uppföljning och kontroll av att den egna verksamheten bedrivs enligt uppsatta mål, krav och rutiner. Utföraren ska ha en beskrivning över vilken egenkontroll som genomförts, hur ofta och i vilken omfattning kontroller har skett. Resultatet från egenkontrollerna avgör i vilken omfattning och med vilket intervall egenkontroller behöver ske för att säkra verksamhetens kvalitet. Vid egenkontroll av dokumentation SoL och dokumentation hälso- och sjukvård ska det även framgå hur många eller stor andel av journaler som granskats. Egenkontrollen ska minst omfatta nedanstående: Dokumentation SoL Dokumentation hälso- och sjukvård Delegering Läkemedelshantering Basala hygienrutiner Medicintekniska produkter Aktiviteter och utevistelse Livsmedelshantering (Utbildning, personlig hygien, mottagning av varor, temperaturer, rengöring, lokaler, utrustning, underhåll och skadedjur). Vid uppföljningen ska dokumenterat resultat från egenkontroller uppvisas. Resultatet ska innehålla en samlad bedömning av vilka områden som behöver förbättras inklusive plan för åtgärder. Utöver utförarens egen uppföljning och interna granskning av att verksamheten uppnår ställda krav och mål, ska utföraren även kunna uppvisa hur resultat från externa granskningar har använts för att utveckla verksamheten. Social dokumentation 4 Den löpande dokumentationen ska ge en aktuell bild av den enskilde. Det ska minst framgå: faktiska omständigheter som har betydelse för den enskilde händelser av vikt och avvikelser från genomförandeplanen när insatser och genomförandeplan har följts upp information som getts av andra, ex. närstående, som är av betydelse för den enskilde Genomförandeplanen syftar till att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats så att både den enskilde och personalen vet vad som ska göras när, hur och av vem. 4 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2014:5

6 Sida 6 (8) Inom 15 dagar från det att insatsen påbörjats ska en genomförandeplan vara upprättad enligt minst följande: vilket eller vilka mål som gäller för insatserna vem/vilka som är utsedd till ansvarig kontaktman när och hur olika insatser ska genomföras (även intressen) vad den enskilde kan utföra själv vilka personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen, om den enskilde har kunnat utövat inflytande i planering när genomförandeplanen har fastställts och när den ska följas upp Vid uppföljningen ska dokumenterat resultat från genomförd egenkontroll enligt ovanstående krav gällande social dokumentation kunna uppvisas. Hälso- och sjukvårdsdokumentation 5 Patientjournalen ska innehålla uppgifter som behövs för en god och säker vård av den enskilde. Av hälso- och sjukvårdsdokumentationen ska framgå: identitetsuppgifter kontaktuppgifter lämnade samtycken väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, dvs. aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar uppgift om undersökningsresultat och ställd diagnos uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder och ordinationer uppdaterade vårdplaner/hälsoplaner vårdplanering uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjort i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till förnyad medicinsk bedömning spårbarhet avseende förekommande medicintekniska produkter uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen uppgifter om vårdhygienisk smitta epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård namn och befattning på den person som gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes. Journalanteckningen ska vara signerad av den som ansvarar för uppgiften anteckning om patienten anser att en uppgift i journalen är oriktig eller missvisande Vid uppföljningen ska dokumenterat resultat från genomförd egenkontroll enligt ovanstående krav gällande hälso- och sjukvårdsdokumentation kunna uppvisas. 5 Patientdatalagen (2008:355) och shantering och journalföring i hälso- och sjukvård (SOSFS 2008:14),

7 Sida 7 (8) Medicintekniska produkter (MTP) 6 Av rutin för MTP ska det framgå: Ansvarsfördelning i verksamheten Kontroller/service och underhåll kontroller innan de tas i bruk besiktning och förebyggande underhåll skötsel/rengöring Säkring av spårbarhet förteckning över enhetens egenägda produkter dokumentation i journal för förskrivna hjälpmedel Kassering mm produkter som inte längre ska användas omdisponeras, återlämnas eller kasseras Användning/hantering hur kompetens säkras hur bruksanvisningar görs tillgängliga avvikelsehantering Beskrivning av kvalitetsarbetet Patientsäkerhetsberättelse 7 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse i syfte att öppet redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten i verksamheten. Denna ska uppvisas vid uppföljningen. Värdegrundsarbete 8 Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen innebär i korthet att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det ska finnas en beskrivning över hur värdegrundsarbetet bedrivs med bland annat att värna och respektera de äldres rätt till självbestämmande, delaktighet och en individanpassad vård och omsorg. Nationella kvalitetsregister Enligt kommunfullmäktigebeslut år ska stadens vård- och omsorgsboenden och servicehus oavsett regiform registrera i de nationella kvalitetsregistren SeniorAlert och Svenska Palliativregistret. Utförare med verksamhet inriktad mot personer med demenssjukdom rekommenderas också arbeta i enlighet med BPSD- registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) för att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. 6 SOSFS 2008:1 7 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) 8 Socialtjänstlagen (2001:453) 9 Dnr /2011

8 Sida 8 (8) Arbetet genererar en individuell vårdplan som är ett stöd i vården av personer med demenssjukdom. Målet är att minska beteendemässsiga och psykiska symptom. Uppföljning vid BPSD omfattar vanligtvis följande åtgärder: Kartläggning av den demenssjuka personen och dennes närmiljö, baserat på observationer som utförs av vårdteamet. Ett ofta använt instrument är skattningsskalan NPI (Neuro Psychiatric Inventory). Analys av bakomliggande orsaker samt grundläggande behov. I analysen kan också en medicinsk utredning med fysisk och psykisk status ingå. Planering av individanpassade åtgärder samt läkemedelsgenomgång. Utvärdering av insatta åtgärder där man använder samma instrument som vid observation och kartläggning, vilket ger jämförbara mått.