Älgbetesinventering 2019

Relevanta dokument
Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.

ÄBIN Västerbotten 2012

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010

Inventering av betesskador på planterad tall 2-5 vegetationsperioder efter plantering i de tre Smålandslänen

ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Älgbetesskador i tallungskog. Gävleborgs län 2014 RAPPORT

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur

Snapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Halasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Gäsene Östra älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)

Vad ska vi ha den Svenska skogen till?

Fastställande av älgskötselplan

Älgförvaltningsplanernas måluppfyllelse

Fastställande av älgskötselplan för Ä Beslut

Fastställande av älgskötselplan för Ä Beslut

Älgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal

Södra Vi Älg och Kronskötselområde Årsmöte

Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Tänk vilt när du sköter skog!

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

Älgbetesskador i tallungskog

Betestillgång i landskapet - Instruktion

RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Skultuna

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Äbin. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Älgbetesinventering (Äbin) Version 1.0

Information om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa

Älgskadeinventering för Viltförvaltningsområdet Lumsheden

Äbin Fältinstruktion Arbete i fält 2018

Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019

Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)

ÄLGSKÖTSELSPLAN. Namn på älgskötselområdet. Total areal ÄSO (ha) Kalmarsund. Älgskötselplan Ä ( ) Ryssby-Åby

INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Diarieföring av älgskötselplanen 1.

Resultat från 4 st.äfo i Uppsala och Stockholms län (Östervåla Äfo, Österbybruks Äfo, Almunge Äfo,

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering. Västernorrlands län Område 11(förvaltningsområde Örnsköldsvik) Område 12 (del av förvaltningsområde Strömsund - Junsele)

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Malingsbo

Sambandet mellan älgtäthet och betesskador på tall i Västerbo en

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

Betesskador av älg i Götaland

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Transkript:

Älgbetesinventering 209 ÄFO: Oskarshamn Län: Kalmar län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bland annat hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har viltskador. Trots namnet skiljer inte Äbin på skador som orsakats av andra vilda hjortdjur än älg. Resultaten avser förvaltningsområdet som helhet, lokala variationer förekommer inom området. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20

Sammanfattning -faktaunderlag till älgförvaltningsplaner och älgskötselplaner Tallstammar Ståndortsanpassning 4 RASE 5 Årsskadad tall,2 andel viltskadade tallstammar det senaste året Andel ungskog på mager mark som är föryngrad med tall Andel ytor med förekomst av RASE 50% 40% 30% 20% 0% 0% 205 206 207 208 209 % 25% 38% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% 205 206 207 208 209 57% 48% 68% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% 205 206 207 208 209 5% 78% 56% 40% 35% 30% 25% 20% 5% 0% 5% 0% Andel tallstammar 3 utan viltskador 205 206 207 208 209 22% 29% 35% Alla tallstammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador som uppkommit det senaste året har registrerats. 2 I tidigare rapporter redovisas endast skador som uppkommit under vintern. Värden i tidigare rapporter kan därför skilja sig från dessa. 3 Alla tallstammar utan vare sig årsskada eller viltskador som uppkommit tidigare år. 4 Lämpligt trädslag utifrån markens egenskaper 5 Högsta individen av rönn/asp/sälg och ek. 6 Högsta individen av rönn/asp/sälg eller ek är högre än medelhöjden av de två högsta barrträden på provytan 20% 5% 0% 5% 0% Andel ytor med gynnsam 6 konkurrensstatus 205 206 207 208 209 7% 5% 6% OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 2

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 3

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Område och inventeringens omfattning Län Område Utförare Antal km-rutor som utgör stickprovet i området Antal inventerade ungskogar Antal inventerade provytor Kalmar län Oskarshamn Foran Sverige AB 7 99 448 Områdets areal fördelat på ägoslag Medelbonitet Tallmarker (SI) Areal, hektar Vattenareal, hektar Landareal, hektar Ej skogsmark, hektar Skogsmark, hektar 23 94 24 5 080 89 6 592 77 569 Källa för ståndortsindex är Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet Foto Michael Ekstrand OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 4

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Sommar Höst Vinter Vår Sommarskador + Vinterskador = Årsskada Äbin, fältinventering Resultat Årsskada = En viltskada som tillkommit under perioden mellan föregående vegetationsperiods start fram till vinterns avslutning. Både vinterskada och sommarskada innefattas i årsskada. För de stammar som betats under sommaren och sedan återigen under vintern så kallat återbete hänförs endast i kategorin vinterskada OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 5

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Årsskada, viltskadade stammar det senaste året Trädslag Andel, % Medelfel, % Tall 38 % 6,8 % Gran,2 % 0,5 % När inträffade viltskadan på tallstammarna Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och till älgskötselplaner Tallstammar utan viltskador 35 % av tallstammarna i äbinungskogarna är oskadade Andel oskadade och viltskadade tallstammar 35% Sommar 65% Vinter Viltskadade Oskadade OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 6

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 205-209 Tallstammar med årsskada År 205 206 207 208 209 Flerårsmedeltal Andel, % 25 % 38 % 23 % % Oskadade tallstammar År 205 206 207 208 209 Andel, % Flerårsmedeltal 22 % 29 % 35 % 28 % Granstammar med årsskada År 205 206 207 208 209 Andel, % Flerårsmedeltal 0, % 0,3 %,2 % 0,5 % Skogsstyrelsens ställningstagande för viltskador: Tall: För älgförvaltningsområdet gäller att högst 5% av tallstammarna har årligen uppkomna skador orsakade av hjortdjur för att anses som en tolerabel skadenivå. Oskadade tallstammar: För att möjliggöra att 7 av 0 tallstammar förblir oskadade när den inventerade ungskogen senare uppnår 5 meters höjd ska minst 85% av tallstammarna i de inventerade ungskogarna vara oskadade av hjortdjur. Gran: För älgförvaltningsområdet gäller att högst % av granstammarna har årligen uppkomna skador orsakade av hjortdjur för att anses som en tolerabel skadenivå. Flerårsmedeltal beräknas utifrån en sammanläggning av all grunddata för de tre senaste inventeringarna, flerårsmedeltalet kan därför skilja sig från medelvärdet av ovan angivna årsvisa värden. OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 7

Andel av ståndorten FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 00% 80% 60% 40% 20% 0% Magra marker Mellanmarker Bördiga marker Äbinungskog (ha) 809 3 004 26 Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Skogsstyrelsens ställningstagande: Trädslag väljs utifrån ståndortsförhållanden Utpräglade tallmarker föryngras inte med gran På marker som passar både för tall och gran föryngras minst en fjärdedel med tall Återbeskogning med tall År 205 206 207 208 209 Flerårsmedeltal Magra marker 57 % 48 % 68 % 58 % Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (ädellöv i delar av landet). Mellanmarker 30 % 8 % 30 % 26 % Flerårsmedeltalet beräknas på de tre senaste inventeringarna. OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 8

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 205-209 Rönn Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek = RASE Andel av inventerade provytor, % Asp Sälg År 205 206 207 208 209 Flerårsmedeltal 3 RASE, andel provytor med förekomst 5 % 78 % 56 % 62 % Gynnsam konkurrensstatus 2 7 % 5 % 6 % 3 % Gynnsam konkurrensstatus för RASE av de provytorna där RASE förekommer 4 % 9 % 29 % 20 % Ek endast RASE-stammar högre än 3 decimeter har registrerats 2 högsta individen av rönn/asp/sälg eller ek är högre än medelhöjden av de två högsta barrträden på provytan 3 Flerårsmedeltalet beräknas på de tre senaste inventeringarna. OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 9

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, 209 Ungskogens trädslagssammansättning Trädslag Stammar per ha Övriga produktionsträdslag 3% RASE (rönn, asp, sälg, ek) % Tall % Tall 65 Gran 884 Gran 6% Björk 3 3 Övriga produktionsträdslag 85 RASE (rönn, asp, sälg, ek) 623 Björk 59% Totalt 5 68 Flerårsmedeltal beräknat på de tre senaste inventeringarna. OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 0

FÖRDJUPAD RESULTATSREDOVISNING, ÄBIN 208 Röjning Beståndsmedelhöjd, dm Antal inventerade provytor, st. Andelen provytor som röjts, % 24 448 26 % 26% Röjda Inte röjda Illustration: Jarl Holmström 74% OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20

SKOGSSTYRELSENS SLUTSATSER OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 2

Skogsstyrelsens slutsatser gällande skador på tall för Oskarshamn, Kalmar län * Baserat på årsmedelvärden (bild 7) Andel årsskadade tallar är mer än 20 % vilket innebär en mycket svår skadenivå och kraftfulla, resoluta åtgärder behöver vidtas för att minska skadenivån. Mindre än hälften av tallarna är oskadade vilket innebär en mycket svår skadenivå. Viltskador har ackumulerats under flera år och mycket kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att framgent möjliggöra att 7 av 0 tallstammar är oskadda när framtida ungskogar uppnår 5 meter höjd. OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 3

Skogsstyrelsens slutsatser gällande ståndortsanpassning för Oskarshamn, Kalmar län På svaga marker behöver åtgärder vidtas för en bättre ståndortsanpassning. Mer än en fjärdedel av den mark som är lämplig för både tall och gran har återbeskogats med tall, vilket innebär en godtagbar ståndortsanpassning OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 4

Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin www.skogsstyrelsen.se/foderprognoser www.skogsstyrelsen.se/skogsskador/viltskador Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström OSKARSHAMN, KALMAR LÄN 209-05-20 5