Avrapportering av programanslag FAS Forskargruppen har haft mycket stor nytta av programanslaget framförallt därför att det har möjliggjort samarbete över många gränser, dels internationellt mellan vår grupp och flera europeiska forskargrupper i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Polen, Ungern och Tyskland, dels tvärvetenskapligt mellan vår grupp som representerar psykosocial arbetsepidemiologi och andra typer av expertgrupper, t ex hörsel (se 4, 39, 45). Pga den relativa frihet som programformen ger har det varit möjligt för oss att sondera helt nya ämnen inom ramen för utvecklingen av det moderna arbetslivet. Inom ramen för FAS verksamhet har vi även bidragit till att en ny typ av meta-analyser dvs sammanläggning av flera epidemiologiska studier i flera länder (IPD) kunnat komma till stånd. Principen är att man definierar vilka exponeringsvariabler som är registrerade/mätta på ett så likartat sätt att det går att slå samman kohorterna och använda exakt samma beräkningsgrunder för sambandsanalyserna. I de vanligen använda meta-analyserna i världen har man istället utgått från de oddskvoter som räknats fram i publikationer och beräknat medelvärden för dessa. Detta kan leda till felaktiga skattningar. Det nya sättet att arbeta (se 1, 27) ger bättre precision och har rönt internationell uppmärksamhet. Programanslaget har vidare bidragit till ett europeiskt samarbete kring hälsoeffekter av nedskärningar. Direkta jämförelser mellan Ungern, Sverige, Frankrike och Storbritannien har genomförts med hjälp av telefonintervjuer vars innehåll också lyfts in i den longitudinella sloshstudien av den yrkesarbetande befolkningen i Sverige. Detta har möjliggjort unika prospektiva bearbetningar i Sverige av sambandet mellan hur genomskärningar genomförs och vilka hälsokonsekvenserna blir för de anställda. På basis av telefonintervjuerna (54) har jämförelser baserade på tvärsnittsanalyser genomförts som visar att konsekvenserna av nedskärningar förefaller att vara olika t ex i Ungern och Sverige med betydligt större risk för mental ohälsa i Ungern, förmodligen pga att man där har ett sämre ekonomiskt samhällsskydd än i Sverige vid arbetslöshet. Exempel på publikationer från olika delar av programmet listas. En mer fullständig lista med 54 publikationer från programmet finns tillgänglig på institutets web-sida www.stressforskning.su.se. Numren på listan refererar till denna fullständiga lista. Flera nya frågeställningar som inte kunnat belysas utan programanslaget har bearbetats, t ex sambandet mellan kulturaktivitet på jobbet (för anställda och för
chefer) och den prospektiva risken för psykisk ohälsa hos de anställda (se 31,33,40). Chefsrollen i relation till de anställdas hälsa har också kunnat belysas (se t ex 47,48). Ett bra exempel på programanslagets betydelse är att forskare i projektet fått möjlighet att samarbeta med finska, franska och engelska forskare i kartläggningen av hälsokonsekvenser av pensionering. Detta samarbete har sedan befruktat svenska studier av denna typ av frågeställningar (5-9,11,14-15,17,21,24,28,30,34). Ett besläktat tema som vi också fått hjälp av bl av brittiska studier att belysa i programmet är sjuknärvaro (se 9,13,48). En viktig ryggrad i vårt arbete har utgjorts av den hos oss baserade och av FAS stödda epidemiologiska kohortstudien (slosh) av svenska yrkesarbetande män och kvinnor. Datainsamlingar som vi genomfört 2006, 2008 och 2010 i samarbete med SCB har varit ovärderliga. Bl a kan vi se variationer i arbetsklimat som kan vara betingade av konjunkturväxlingar (se t ex 33) Temat konflikter i arbetet har varit en del i programmet. Detta tema har dock belysts i ett särskilt FAS-projekt och publikationerna i detta ämne redovisas där.
Final report FAS The research group gratefully acknowledges the usefulness of this program grant. It has enabled us to collaborate across many boundaries, across nations (Denmark, Norway, Finland, France, Great Britain, Italy, Poland, Hungary and Germany) as well as across disciplines, for instance between our epidemiologically oriented group and a group doing research on hearing. Because of the relative freedom that a program grant gives us it has been possible to explore new research areas within the framework determined by the development of modern work life. Our FAS support has also contributed to the fact that our group has been allowed to contribute to a new type av meta-analyses in the field of psychosocial occupational epidemiology. This means that epidemiologically defined study cohorts from several countries have been merged which allows us to do very powerful analyses of associations between working conditions and employee health. This builds upon the identification of cohorts with sufficiently similar outcome and exposure variables across studies. This means that one basis for calculations of associations is used in the whole merged cohort. This allows improved precison and avoidance of methodological flaws (see 1,27). The principle has attracted international attention. Another international collaborative project that has been faciliated by the program grant is a European collaboration on the health effects of downsizing. Direct comparisons based upon telephone interviews have been performed in Hungary, Sweden, France and Great Britain. The contents of this standardised telephone interview has also been included in the slosh study (see below) which enables us to do unique prospective analyses of the relationship between downsizing (how the downsizing process itself was perceived and how the consequences were perceived) and health consequences for employees. The results based upon the telephone interviews (see 54) show that the health consequences of downsizing may be quite different in different European countries with much more adverse worsening of mental health in Hungarian than in Swedish employees, presumably because of less effective financial societal protection in Hungary than in Sweden. The list below shows examples of publications produced within the framework of the program. A more complete list is available at the institute s web site www.stressforskning.su.se. The numbers in the present list refers to the complete list.
Many new research areas that could not have been in focus had we not had the program grant are illuminated by publications. One example is research on the relationship between cultural activities organised at work and near future risk of mental ill health among employees (see 31,33,40). The manager function in relation to employee health is another example (see 47,48). Because the program, researchers in the group have also had the opportunity to collaborate with Finnish, French and British researchers in examining the health consequences of retirement. This collaboration has been applied to the Swedish context (see 5-9,11,14-15,17,21,24,28,30,34). A related research area is sickness presenteeism which has become increasingly important (see 9, 13, 48) An important basis for our work has been the FAS supported slosh study which is an epidemiological cohort of Swedish working men and women. During the program period data collections have been performed in 2006, 2008 and 2010 in collaboration with Statistics Sweden. Variations in working climate that may partly be due to variations in business cycle have been observed (see 33).) The theme conflicts at work has been part of the program. This constituted a FAS supported project on its own and has been reported separately.