Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Relevanta dokument
Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

De nya dosgränserna för ögats lins

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålsäkerhet för strålande läkare

Föreläggande om åtgärder

Radiofysikavdelningen

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Föreläggande efter inspektion

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Strålskyddsreglering

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Dosgränser för ögats lins

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Kompetens

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Vad åligger den radiologiska ledningspersonen? Fysik, Region teknik Östergötland och strålskydd i radiologi, , Margareta Ahle

Visualisering av osynliga risker

Joniserande strålning

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Föreläggande om åtgärder

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Strålskyddskommittén Region Östergötland

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Joniserande strålning

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Röntgen och nuklearmedicin

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Personalskydd. SSMFS 2008:51 om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning

Patientstråldoser vid röntgendiagnostik

Strålrisker inom diagnostisk radiologi

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Föreläggande om åtgärder

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

Patientstrålskydd. Röntgenveckan 2013 Uppsala. Alexander Englund Sjukhusfysiker

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Årsrapport för 2012 avseende användningsparametrar för genomlysningsutrustning i Landstinget Kronoberg.

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Hur fungerar en radiografi- och genomlysningsapparat? Hur kan man minska patientstråldoserna inom projektionsradiologi?

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäker hälso- och sjukvård. Röntgenveckan Uppsala 2013 Torsten Cederlund

Hur påverkar strålning celler och organismer?

SSI Rapport 2005:06. Percutan coronar intervention PCI. en strålskyddsutredning av verksamheten på landets sjukhus

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Tillståndshavaren har därmed ansvaret för att dimensioneringen av resurserna är tillräckliga för att lagar och föreskrifter skall kunna uppfyllas.

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

ORGANISATIONSPLAN FÖR STRÅLSKYDDSVERKSAMHETEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS

Observera att det även finns en praktisk handhavandedel vilken krävs för att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) kompetenskrav.

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Strålsäkerhetsmyndighetens beslut

Medicinsk fysik och teknik, Sahlgrenska sjukhuset Enheten för röntgen och radioaktiva ämnen, SSI

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Patientstrålskydd vid konventionella ländryggsundersökningar på en röntgenklinik

Kursens namn: Medicin Radiografi, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi

Årsrapport strålskydd 2011

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Ärendet Västra Götalandsregionens läns landsting har ansökt om förnyat tillstånd att bedriva medicinsk röntgenverksamhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

Transkript:

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Röntgenstrålning som verktyg

Röntgens barndom

Tidiga strålskador

Strålskydd

Passar skon?

Riskhantering Alla röntgenundersökningar innebär en risk för patienten Strålskyddslagen SFS 1988:220

Berättigad Den kliniska nyttan för patienten skall överväga strålrisken Optimerad Tillräckligt diagnostiskt utbyte med lägsta möjliga stråldos (ALARA-principen) Dosgränser för personal Grundprinciper

Strålskyddslagen SFS 1998:220 Arbetsgivaren skall svara för att arbetstagaren har kännedom om föreskrifter är upplysta om riskerna har tillräcklig utbildning har tillräcklig kunskap om strålskydd Arbetstagaren skall använda de strålskydd som finns vidta åtgärder för strålskydd

Föreskrifter SSMFS 2008:31 och 2008:35 Berättigande och optimering Kompetens Strålskyddsorganisation Kvalitetssäkring Utrustning Kvinnor i fertil ålder Diagnostiska referensnivåer SSMFS 2008:51 Dosgränser vid arbete med strålning Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen Persondosmätningar Läkarundersökning www.ssm.se

Röntgenröret

Elektromagnetisk strålning Radio Mikrovågor Infrarött Synligt ljus UV-ljus Röntgen Gamma Icke-joniserande Joniserande => Ger stråldos 13

Jonisation Spridd strålning!

Stråldos absorption av strålningsenergi Jonisation Röntgenstrålning in mot kroppsdel 100 % Röntgenstrålning ut från kroppsdel? %

Kontrast Luft i lungor dämpar röntgentrålningen mycket lite Mjukvävnad dämpar lite mer Skelett dämpar mest Bild från Håkan Petersson Linköping

Risker med strålning Vävnadsskador Sena effekter

Vävnadsskador Skada Cancerinduktion Skada Mutation Nekros Strålningsinducerad cancer 18

Vad händer i kroppen? Cellen Cellens huvudbeståndsdelar: Vatten 70 % Protein 15 % RNA 6 % DNA 1% Fri radikal OH, H Direkt effekt Indirekt effekt

Vävnadsskador Strålskada Tröskeldos Dos 20

Vävnadsskador American Journal of Roentgenology 2001; 177: 3-25 Tröskeldoser: Huderytem Hudnekros Katarakt Håravfall Sterilitet 2 Gy 20 Gy 4 Gy / 0,5 Gy 3 Gy 3 Gy 3 mån efter PTCAx2 2 mån efter PTCAx2 International Journal of Cardiology, Maj 2011 PCI CTO

Sena effekter Cancerrisk Riskökning: 0,015 % / msv (foster, barn 0-9 år) Riskökning: 0,005 % / msv Riskökning: 0,001% / msv (>70 år) 0 100 Effektiv dos, msv

Höga stråldoser Ej cancer Cancer normalt i samhället Cancer orsakad av strålning

Låga stråldoser Ej cancer Cancer Extra cancerfall

Naturlig bakgrundsstrålning ca 1 msv/år 27

Dosgränser - Personal Kategoriindelning Effektiv dos : 20 msv/år 6 msv/år A B 1 msv/år

Dosgränser - Personal Ögondos: 150 msv/år 20 msv/år Ny ICRP-rekommendation april 2011

Dosgränser - Personal Hud-, handdos: 500 msv/år

Gravid personal Rätt att avstå från arbete med joniserande strålning Stråldosen till fostret får ej överstiga 1 msv Individuell stråldosövervakning

Strålskydd - Personal 32

Röntgenutrustningen

Strålskyddsförkläde 1 0,9 0,8 0,7 Relativ risk 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Oskyddad person Strålskyddsförkläde 0.35 mm Strålskyddsförkläde 0.5 mm 35

Rätt storlek? För stort Lagom För litet Lagom

Rätt modell

Strålskyddsvård

Komplement Tyreoidea-skydd Frekvent arbete nära patient Blyglasögon Frekvent arbete nära patient vid intervention 39

Takhängt strålskydd

Takhängt strålskydd

Bordshängt strålskydd

Mobilt strålskydd

Avstånd 1 1/4 1/16 50 cm 1 m 1,5 m 2 m

Personalplacering vid vinkling? Denna sida? Denna sida?

Strålskydd - Patient 46

KAP/DAP (Kerma-Area-Produkt eller Dos-Area-Produkt) Ett mått på hur mycket strålning som använts. Enhet: Gycm 2 (eller cgycm 2, mgym 2, µgym 2 ) Registrering ett krav från SSM

KAP/DAP Jämföra Operatörer Undersökningar Utrustningar Effekt av optimering Diagnostiska standarddosmätningar Dosberäkningar (patientdos, fosterdos)

Huddos ICRP 85: Alla patienter med huddos över 3 Gy skall följas upp efter 10-14 dagar. ICRP 120: 500 Gycm 2

Michael Sandborg, sjukhusfysiker, Linköping

Gravid patient Kvinnor i fertil ålder skall tillfrågas om graviditet! Riskbedömning (ICRP): Fosterdos < 100 mgy utgör inte abortindikation

Gravid patient Planerade ingrepp Skjut upp om möjligt Akuta ingrepp Notera: Fostervecka Genomlysningstid KAP-värde Spara en bild Kontakta sjukhusfysiker

Patientens placering? Nära bildmottagaren? Nära röntgenröret?

Bildmottagarens placering? Långt från röntgenrör? Nära röntgenrör?

Patientstorlek Vilken kroppsdel ger upphov till mest spridd strålning?

Patientstorlek

Minska patientstorlek 3 cm mindre patient ½ dose Ändra vinkling några grader!

Inbländning Tumregel: Inbländning 3 cm runt om ger ca 50% lägre dos!

Ex. fotpedal

Kontinuerlig genomlysning på av kontinuerlig tid

Pulsad genomlysning på av pulsad tid

Antal pulser per sekund Kontinuerlig

Dos per puls

Dosläge genomlysning x 2x 4x

Exponering på av tid

Genomlysning vs exponering Exponering Genomlysning Exponeringsserie/ filmning/angioserie Dos till bilddetektor Dos till bilddetektor Dos till bilddetektor Tid Tid Tid

Förstoring Ingen förstoring Förstoring Förstoring OBS! Ger högre huddos till patienten!

Tack för mig!