4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.

R-2005/0198 Stockholm den 29 mars 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/522 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet 3:12. Med anledning härav anför samfundet följande. Rubriceringen nedan svarar mot rubriceringen i utredningen; dock kommenteras det begränsade alternativförslaget både löpande under respektive delavsnitt och i ett sammanfattande avsnitt. Vidare kommenteras övergångsreglerna och lagtexten löpande under respektive delavsnitt. 4 En reformerad löneunderlagsregel 4.1 4.2 Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel. Utredningen föreslår att löneunderlaget skall utgöras av 25 procent av totalt utbetalda löner med tillägg av ytterligare 25 procent av utbetalda löner till den del lönesumman överstiger 60 inkomstbasbelopp. Endast kontant ersättning skall beaktas. Vidare föreslås bland annat att nuvarande begränsningsregler, innebärande att löner understigande 10 basbelopp inte får räknas med i löneunderlaget och att löner till kvalificerade ägare utesluts från löneunderlaget, avskaffas. Detsamma gäller regeln om att löneunderlag som överstiger 50 gånger det egna löneuttaget inte får beaktas. Som generell synpunkt kan anföras att den ökade betydelsen av lönesumman vid beräkning av gränsbelopp i hög grad gynnar företag med flera anställda jämfört med företag där ägarens risk består i att ägaren tillskjutit kapital eller andra värdefulla tillgångar (patent etc). Ett genomförande av förslaget torde göra det mindre attraktivt att anlita underentreprenörer, till exempel bemanningsföretag och konsultfirmor, istället för

2 egna anställda, eftersom detta leder till en mindre lönesumma. Vidare premieras anställning av personal framför automatisering genom investeringar i maskiner, datorer etc, vilket möjligtvis kan få till följd att företagsekonomiskt motiverad rationalisering motverkas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag, eftersom det enligt samfundets bedömning innebär en förbättring jämfört med dagens regler. Enligt samfundets uppfattning skulle det dock vara en fördel, såväl av förenklingsskäl som av neutralitetsskäl, om förslaget omarbetades med beaktande av nedanstående synpunkter. Utredningens förslag om en reformerad löneunderlagsregel bygger på tre typfall av företagare. Det första typfallet är en företagare som tack vare egen expertkunskap har hög intjäningsförmåga och såväl vid hög som låg eller negativ avkastning på kapitalet kan ta ut en lön som överstiger brytpunkten för statlig inkomstskatt. Utredningen konstaterar att för dessa företagare fungerar skattesystemet strikt proportionellt, eftersom en ökning av avkastningen belastas med högsta marginalskatt och en minskning av avkastningen medför motsvarande minskning av skatten. Detta motiverar enligt utredningen att en mindre del av lönesumman upp till 60 inkomstbasbelopp skall beaktas jämfört med vad som gäller lönesumma därutöver. Samfundet ifrågasätter nyssnämnda teoretiska modell som ansetts motivera den föreslagna utformningen av löneunderlagsregeln. Det förefaller vara ett tveksamt antagande att företagare som bedriver verksamhet i eget aktiebolag utan anställda eller med ett fåtal anställda generellt sett, såväl under goda som dåliga år, skulle kunna ta ut en lön över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Tvärtom är det samfundets uppfattning att denna kategori av företagare möter ett skattesystem som inte är proportionellt i högre utsträckning än vad som gäller för övriga företagare. Därmed faller argumentet för att göra åtskillnad mellan företagare utan anställda eller med få anställda och övriga företagare vid tillämpning av löneunderlagsregeln. Till detta kommer att en sådan åtskillnad skulle göra det mer förmånligt att bedriva exempelvis konsultverksamhet i större enheter, eftersom en större del av företagets lönesumma därigenom kommer att överstiga den uppsatta gränsnivån. Det riskerar att uppfattas som orättfärdigt att en konsult i en liten organisation beskattas hårdare än en motsvarande konsult i en större organisation. Mot ovanstående bakgrund är det samfundets uppfattning att utredningens förslag om att tillämpa två nivåer för beräkningen av löneunderlaget utgör ett onödigt och komplicerande inslag i regelsystemet. Enligt samfundets mening bör istället samma andel av lönesumman i företaget få tas i beaktande vid beräkningen av löneunderlaget, oavsett lönesummans storlek. Utredningen föreslår en övergång till kontant ersättning som grund för beräkning av löneunderlag. Som förklaring till detta anges att syftet är att förhindra onödigt administrativt merarbete på grund av bl.a. långdragna processer om värdering av

3 förmåner. Det kan först konstateras att förslaget innebär en försämring i förhållande till vad som gäller för närvarande, eftersom underlaget blir lägre. Enligt samfundets uppfattning kan det vidare ifrågasättas om det föreligger ett reellt problem med värdering av förmåner. Den värdering som skall användas avser nämligen de normalt mer eller mindre schablonmässiga värderingar av förmåner som gäller enligt socialavgiftslagen. Vidare bör uppmärksammas att löneunderlagsregeln, såväl i sin nuvarande utformning som enligt utredningens förslag, brister i neutralitet även i andra avseenden. En i många avseenden ändamålsenlig och mycket vanligt förekommande struktur för bedrivande av konsultverksamhet är att varje enskild konsult äger ett aktiebolag som i sin tur äger andelar i ett gemensamt ägt aktiebolag eller handelsbolag/kommanditbolag i vilket personalen är anställd och verksamheten bedrivs. Delägarnas innehav i delägarbolagen omfattas under sådana förhållanden i en del fall av 3:12-reglerna, vilket förefaller naturligt eftersom resultatet i det gemensamt ägda bolaget i stor utsträckning genereras av delägarnas arbetsinsatser. Under rådande regler får delägarna emellertid inte tillgodoräkna sig löneunderlag i det verksamhetsbedrivande bolaget. För att utdelning till konsulter som bedriver verksamhet enligt ovanstående modell skall beskattas lika med utdelning till konsulter som bedriver verksamhet i ett aktiebolag utan mellanliggande delägarbolag, krävs att löneunderlaget i verksamhetsbolaget får beaktas. Slutligen kan noteras att hänvisningen i utredningens förslag till lagtext i 57 kap. 28 IL avseende definitionen av närståendekrets, såvitt kan förstås, skall avse 56 kap. 5 istället för 56 kap. 4. I utredningens begränsade alternativförslag kvarstår regeln om avdrag från lönesumman med 10 basbelopp. Vidare föreslås att endast 20 procent av utbetalda löner upp till en lönesumma om 60 inkomstbasbelopp skall få beaktas vid beräkningen av gränsbeloppet och ytterligare 30 procent av den del av lönesumman som överstiger nämnda nivå. Samfundet gör samma bedömning som beträffande utredningens Samfundet tillstyrker således utredningens förslag av den anledningen att det utgör en viss förbättring i förhållande till dagens regler, men anser att det vore att föredra om förslaget omarbetades med beaktande av ovanstående synpunkter. 5 En kompletterande förenklingsregel ett schablonbelopp Utredningen föreslår att ägare av kvalificerad andel som ett alternativ till reglerna om kapitalunderlag och löneunderlag skall få använda ett belopp som motsvarar 75 procent av inkomstbasbeloppet multiplicerat med hennes ägarandel i företaget. Samfundet tillstyrker utredningens förslag.

4 överensstämmer i denna del med huvudförslaget. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. 6 Klyvningsränta och ränta på sparade gränsbelopp 6.1-6.2 Möjligheten till arbitragevinster och val av klyvnings- och uppräkningsränta Utredningen föreslår att årets gränsbelopp, förutom det lönebaserade beloppet, skall beräknas som ägarens omkostnadsbelopp multiplicerat med en klyvningsränta som skall utgöras av statslåneräntan med ett tillägg av 9 procentenheter. Uppräkningsräntan på sparat gränsbelopp skall vara lika med statslåneräntan med ett tillägg av 3 procentenheter. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Inledningsvis erinrar samfundet om sitt uttalande i remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna och Del 2 Generationsskiften, SOU 2002:52 (Fi 2002/2455). Det framhölls att frågan om hur stor del av en utdelning som skall beskattas som inkomst av tjänst i allt väsentligt är en politisk fråga. Samfundet instämmer i att olika räntesatser på årets gränsbelopp (klyvningsränta) och sparade gränsbelopp (uppräkningsränta) kan vara motiverade bland annat för undvikande av kvarhållande av vinstmedel i företag samt för undvikande av arbitragevinster. Samtidigt kan en alltför låg uppräkningsränta leda till för höga vinstutdelningar, på sätt som utredningen påpekar. Detta synsätt förutsätter emellertid att företagares handlande är helt beroende av skattelagstiftningen, genom att företagare alltid väljer att låta kapital kvarstå i bolaget vid en hög uppräkningsränta, och att ta (hög) årlig utdelning vid låg eller vid avsaknad av uppräkningsränta. Den föreslagna schablonregeln (se ovan avsnitt 5) bidrar i och för sig till att förenkla skattereglerna för vissa företagare. För de företagare som har ett högt kapital- och löneunderlag i företaget innebär emellertid regelverket med olika räntesatser på årets gränsbelopp och på sparade gränsbelopp inte någon förenkling. Nyttan med att ha olika räntesatser på årets och sparade gränsbelopp får således ställas i relation till behovet av förenkling. Sammanfattningsvis bör även framdeles tillämpas samma ränta på både sparat och årets gränsbelopp. En förenklad modell där uppräkningsräntan och räntan på årets gränsbelopp är lika stora, förenklar även de föreslagna reglerna om inträde (se avsnitt 9).

5 Utredningen har i den föreslagna lagtexten uttryckt uppräkningsräntan som 103 procent plus statslåneräntan, medan räntan på årets gränsbelopp har uttryckts som statslåneräntan plus 9 procentenheter. Eftersom utredningens avsikt är att räntan på sparat gränsbelopp och på årets gränsbelopp skall utgöras av statslåneräntan med tillägg för 3 respektive 9 procentenheter, bör lagtexten förtydligas på så sätt att tillämplig ränta anges med samma terminologi i båda fallen. överensstämmer i denna del med huvudförslaget. Samfundet avstyrker utredningens förslag av skäl som angetts beträffande huvudförslaget ovan. 7 Kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade andelar 7.1 Fördelningen mellan kapitalinkomst och tjänsteinkomst Utredningen föreslår att den del av kapitalvinsten på kvalificerade andelar som överstiger sparat gränsbelopp i sin helhet skall tas upp i inkomstslaget tjänst inom ramen för en oförändrad 100-basbeloppregel. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Som tidigare framhållits i remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna och Del 2 Generationsskiften, SOU 2002:52 (Fi 2002/2455), har samfundet viss förståelse för logiken i utredningens resonemang. Att ta bort klyvningsregeln i samband med avyttring av andelar, innebär i första hand en ökad skattebelastning för mindre företagare och mindre andelsägare i större företag. Dessa företagare saknar i allmänhet möjlighet att tillgodogöra sig högt gränsbelopp med hjälp av ett fördelaktigt löneunderlag. Frågan är om denna effekt är avsedd. Av denna anledning anser samfundet att befintligt regelverk, med en uppdelning av kapitalvinsten i en tjänstebeskattad respektive i en kapitalbeskattad del, bör bibehållas. Vidare konstateras att de befintliga reglerna har medfört ökat incitament för ägare till kvalificerade andelar att tillgodogöra sig vinster i bolaget genom interna avyttringar istället för genom utdelning. Samfundet ifrågasätter om interntransaktioner sker i sådan utsträckning att behov finns att ta bort klyvningsreglerna av denna anledning. Genom utredningens förslag får löneunderlaget i större utsträckning beaktas vid beräkning av gränsbeloppet. Detta innebär ett ökat incitament till löneuttag av ägaren. Det sagda innebär sannolikt att fördelarna med interna andelsöverlåtelser kommer att begränsas till ett mindre antal företagare. Den befintliga 100-basbeloppregeln bör enligt samfundets uppfattning omfatta försäljning av andelar i flera olika bolag där andelarna är kvalificerade. Regeringsrätten konstaterade i

6 RÅ 2004 ref 2 att basbeloppsregeln enligt nu gällande regler enbart kan tillämpas vid försäljningar av kvalificerade andelar i ett och samma företag. I domskälen hänvisades till lagförarbeten och till att det inte fanns något som tydde på att lagstiftaren skulle ha förutsett att basbeloppsregeln skulle kunna medföra komplikationer av nämnt slag. Av lagförarbetena framgår att basbeloppsregeln infördes som en förenklad schablonregel i förhållande till den tidigare lydelsen som ansågs svårtillämpad och ålägga den enskilde en alltför tung bevisbörda. Enligt denna skulle reglerna om tjänsteinkomstbeskattning av realisationsvinst inte tillämpas / / i den mån den skattskyldige visar att vinsten med hänsyn till gjorda löneuttag, antalet anställda, företagets verksamhet och tillgångar samt övriga omständigheter inte är hänförlig till den skattskyldiges eller någon honom närståendes arbetsinsats. Även om lagstiftaren inte förutsåg att den situationen skulle kunna uppkomma att ägaren inom perioden skulle sälja andelar i olika företag, strider det mot syftet med reglerna att inte beakta försäljningar i flera företag vid tillämpning av basbeloppsregeln. 100- basbeloppregeln avser att förhindra att en ägare blir beskattad strängare än vad som kan anses motiverat mot bakgrund av syftet med 3:12-reglerna; det vill säga att förhindra att arbetsinkomster förvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. En ägare och dennes närståendes arbetsinsatser anses kunna bidra till vinstgenereringen i företaget enbart i en begränsad utsträckning. När beskattning har skett upp till det angivna gränsbeloppet, anses det inte längre motiverat att beskattning skall ske i inkomstslaget tjänst då vinsten kan antas bero på andra faktorer än enbart på ägarens och dennes närståendes arbetsinsatser i företaget. Tilläggas kan att det redan med stöd av befintliga regler finns möjlighet att använda sig av 100-basbeloppsregeln, trots att uppkommen vinst kan hänföras till olika företag. Detta kan exempelvis ske genom införsäljning av flera företag till ett gemensamt holdingbolag (s.k. paketering) eller genom andra mer eller mindre konstruerade förfaranden. Med hänvisning härtill, och mot ovan angiven bakgrund, anser samfundet att behov finns att ändra lagreglerna på sätt som beskrivits. I annat fall bör förtydligande göras i lagtexten att regeln enbart gäller försäljningar i ett och samma företag under angiven period. Vidare bör lagtexten utformas annorlunda vad gäller hur stor del av vinsten som skall beskattas i inkomstslaget tjänst enligt 57 kap. 21 IL, på sätt så att anskaffats under eller efter 1992 syftar tillbaka på den kvalificerade andelen och inte på det positiva gränsbeloppet. Övergångsreglerna Utredningen föreslår att det vid försäljning av andelar under 2006-2010 skall finnas möjlighet att beräkna gränsbelopp på ett alternativt sätt. Förslaget innebär att gränsbelopp får beräknas från som tidigast 2001, beroende på vilket beskattningsår som försäljning sker. Samfundet tillstyrker övergångsreglerna, men är tveksamt till om reglerna tillgodoser behovet av förenklade regler på området.

7 Sker lagändring i enlighet med utredningens förslag, är någon form av övergångsregler nödvändiga för att företagare under en övergångsperiod inte skall bli föremål för en alltför sträng beskattning. Utredningens förslag till övergångsregler är mycket komplicerade och sannolikt alltför svårbegripliga och oöverskådliga för de flesta skattskyldiga. Mot denna bakgrund bör övergångsreglerna förenklas. överensstämmer med utredningens Samfundet avstyrker utredningens förslag av skäl som angetts beträffande huvudförslaget ovan. 7.2 100-basbeloppsregeln Utredningen föreslår att gällande regler, om att den del av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar, som beskattas som tjänsteinkomst, maximalt kan uppgå till ett belopp motsvarande 100 prisbasbelopp över en sexårsperiod, inte förändras, utom i det att gränsen istället uttrycks i inkomstbasbelopp. Samfundet tillstyrker utredningens förslag, men har följande synpunkter att lämna. Utredningen för en diskussion om huruvida det är möjligt att utvidga 100- basbeloppsregeln till att även innefatta tjänstebeskattad utdelning och lön, men konstaterar att det skulle öka reglernas komplexitet. Avskaffas regeln om att hälften av vinsten vid försäljning av kvalificerade andelar skall beskattas i inkomstslaget kapital som ett led i strävan efter likformighet i beskattning vid utdelning och vid kapitalvinst, anser samfundet att 100-basbeloppsregeln av samma skäl bör innefatta även tjänstebeskattad överutdelning, samt på sätt som kommenterats ovan, avyttring av kvalificerade andelar i flera företag. En bestämmelse rörande tjänstebeskattad överutdelning behöver inte nödvändigtvis leda till en ökad komplexitet. Redan inom ramen för befintliga beskattningsregler är det nödvändigt för en ägare av kvalificerade aktier att redovisa erhållen utdelning under hela perioden för innehavet för att beräkning av lättnads- och utdelningsutrymme skall kunna göras. En utvidgning av 100-basbeloppsregeln till att omfatta överutdelning skulle inte komplicera reglerna i nämnt avseende. En ändring på nyss beskrivet sätt är att föredra ur såväl likformighets- som rättvisesynpunkt då reglerna syftar till att förhindra att arbetsinkomst förvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. En förändring av bestämmelsen i nämnd riktning motverkar inte reglernas syfte. Följdändring har inte gjorts i utredningens förslag till lagtext i 57 kap. 22 inkomstskattelagen, på så sätt att den övre gränsen för tjänstebeskattning anges i inkomstbasbelopp istället för prisbasbelopp.

8 överensstämmer med utredningens Samfundet tillstyrker utredningens förslag, men med samma synpunkter som lämnats beträffande huvudförslaget ovan. 8 20 procent skatt för kapitalavkastning på kvalificerade andelar Utredningen föreslår att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar upp till ett belopp motsvarande gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. överensstämmer med utredningens Samfundet tillstyrker utredningens förslag. 9 En ny inträdesregel Utredningen föreslår att om en andel blir kvalificerad skall det beräknas ett positivt eller negativt sparat gränsbelopp för den tid andelen innehafts, dock längst fem år. Beräkningen skall i princip ske enligt inträdesårets beskattningsregler som om andelen varit kvalificerad under hela innehavstiden. Lönebaserat utrymme skall, under vissa förutsättningar, beaktas om andelsägaren begär det. Samfundet avstyrker utredningens förslag. Utredningen motiverar den föreslagna inträdesregeln med att den behövs för att förebygga skatteplanering. Vidare menar utredningen att inträdesregeln skulle medföra att underlaget för klyvning i tjänst och kapital kan beräknas på ett mer ekonomiskt korrekt sätt än vad som är möjligt med gällande regler. Karaktärsbyten av aktuellt slag, d.v.s. att andelar övergår från att vara okvalificerade till kvalificerade, torde inte vara särskilt frekvent förekommande. Behovet av en särskild inträdesregel kan därför redan av detta skäl ifrågasättas. Vidare har samfundet svårt att se att avsaknaden av en inträdesregel skulle kunna användas i skatteplaneringssyfte på det sätt som utredningen beskriver. Samfundet har inget att erinra mot utredningens uppfattning att den föreslagna inträdesregeln skulle medföra att klyvningen i tjänst och kapital kan beräknas på ett mer

9 ekonomiskt korrekt sätt än idag. Den föreslagna inträdesregeln är emellertid till sin natur mycket komplicerad och svårförståelig och det kan antas att en tillämpning av regeln kommer att kräva betydande arbetsinsatser från såväl fåmansföretagarna som Skatteverket. Utredningens förslag i denna del kan därför inte anses ligga i linje med behovet att förenkla dagens regelsystem. Övergångsreglerna Utredningen föreslår att den nya inträdesregeln skall kunna tillämpas retroaktivt på så sätt att gränsbelopp även kan beräknas för innehav under åren före de nya reglerna börjat tillämpas. Samfundet hänvisar till vad som sagts ovan om själva inträdesregeln. överensstämmer med utredningens Samfundet avstyrker utredningens förslag av samma skäl som lämnats beträffande huvudförslaget ovan. 10 Förslag avseende tillämpningsområdet för 3:12-reglerna 10.1 Begreppet samma eller likartad verksamhet när verksamhet flyttas mellan företag Utredningen föreslår att det i lagtexten klargörs att det inte skall vara möjligt att bota fåmansföretag från 3:12-reglerna genom att flytta verksamhet mellan företag. Samfundet är tveksamt till om de föreslagna ändringarna i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen av bestämmelsen i aktuell del. Samfundet framhöll i sitt remissyttrande över betänkandet Beskattning av småföretagare, Del 1 3:12-reglerna, SOU 2002:52 (Fi2002/2455) att begreppet samma eller likartad verksamhet är svårtolkat och att starka skäl talar för att begreppet kvalificerade andelar görs tydligt och lättillämpat. Samfundet har svårt att se att nu föreslagen förändring av ordalydelsen i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen. Samfundet vill i detta sammanhang också erinra om vad som ovan sagts om 100- basbeloppregeln vid försäljning av andelar i olika bolag där andelarna är kvalificerade. Den nu aktuella situationen, d.v.s. att två fåmansföretag bedriver samma eller liknande verksamhet, utgör ett typfall på en sådan situation när100-basbeloppregeln kan leda till otillfredsställande beskattningsresultat.

10 Utredningens förslag till ny lydelse av 57 kap. 4 IL (avsnitt 17.1) Genom den föreslagna lydelsen av bestämmelsen kan evig karenstid uppkomma i vissa fall. Det sagda kan illustreras med följande exempel. A är aktiv delägare i Affär AB. Företaget upphör med verksamheten år 1. År 3 påbörjar A i ett nytt fåmansföretag, Butik AB, samma eller liknande verksamhet som den som bedrevs i Affär AB. År 7 upphör Butik AB med verksamheten. År 15 säljer A andelarna i Affär AB och Butik AB. Vid försäljningstillfället är andelarna i Butik AB inte längre kvalificerade, eftersom karenstiden löpt ut. Andelarna i Affär AB är däremot, enligt den föreslagna lagtextens ordalydelse, kvalificerade vid försäljningen, eftersom A har varit verksam i annat fåmansföretag, Butik AB, som bedrivit samma eller liknande verksamhet som Affär AB och verksamheten i Butik AB påbörjades inom fem år efter det att verksamheten i Affär AB upphörde. Nyss nämnd effekt är inte rimlig och kan inte ha åsyftats av utredningen. överensstämmer med utredningens Samfundet är tveksamt till om de föreslagna ändringarna i 57 kap. 4 IL underlättar tolkningen av bestämmelsen i aktuell del av samma skäl som lämnats beträffande huvudförslaget ovan. 10.2 Köpoptioner m m Utredningen föreslår att köpoptioner och andra derivat avseende ett fåmansföretag skall likställas med andelar vid tillämpning av 57 kap. IL. Reglerna skall gälla för vinstandelsbevis och konvertibla skuldebrev oavsett i vilken valuta det getts ut. Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. överensstämmer med utredningens Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. 11 Avskaffade lättnadsregler Utredningen föreslår att reglerna om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, lättnadsreglerna, avskaffas.

11 Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. Förslaget ligger helt i linje med det övergripande målet att bättre uppnå neutralitet mellan investeringar med olika risk och att förenkla regelsystemet. överensstämmer med utredningens Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag. 12 Avskaffad förmögenhetsskatt Utredningens förslag Utredningen föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag. Det huvudsakliga skälet för förmögenhetsskatten, vid sidan av att inbringa skatteintäkter, är av fördelningspolitisk natur. Det fördelningspolitiska skälet torde dock på grund av de omfattande undantagen i praktiken ha spelat ut sin roll. Som utredningen framhåller innebär de omfattande undantagen och de oenhetliga värderingsreglerna i förmögenhetsskattelagen väsentliga brott mot den horisontella rättvisan och undergräver också skattens legimitet som ett instrument i en fördelningspolitik. Sverige är idag ett av ett fåtal länder inom OECD som fortfarande beskattar förmögenhet, dessutom hårdare än de flesta övriga länder med förmögenhetsskatt. Att avvika från andra länders beskattning av rörliga skattebaser där kapital är den mest rörliga kan få negativa konsekvenser på bl.a. sparande och tillgång på inhemskt kapital vilket i sin tur påverkar företagsklimatet. Som utredningen pekar på har nyssnämnda förhållande också lett till en skattebetingad utflyttning i stor skala och därmed minskad tillgång på kapital. De vanliga aktörerna på finansmarknaden är i regel inte aktuella för fåmansföretagens kapitalförsörjning. Små och medelstora företag är följaktligen starkt beroende av svenska privatpersoner för sin kapitalförsörjning. En fortsatt utflyttning av kapital kan därför antas komma att få negativa effekter på tillväxten bland svenska fåmansföretag. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle sannolikt bidra till att bromsa utflödet av kapital ur landet och därmed förbättra fåmansföretagens möjligheter till kapitalförsörjning. 13 Avskaffad nedsättning av socialavgifterna Utredningens förslag Utredningen föreslår att det generella avdraget vid beräkning av socialavgifter avskaffas. Samfundet tillstyrker utredningens förslag.

12 Utredningen pekar bl.a. på reglernas bristande effektivitet vad gäller att åstadkomma skattelättnader för fåmansföretagen. Samfundet delar utredningens uppfattning i denna del. Ett avskaffande av reglerna om nedsättning av socialavgifter framstår därför som ett bra alternativ till att finansiera ett borttagande av förmögenhetsskatten. 14 25 procent skatt på utdelning och kapitalvinst på icke-kvalificerade onoterade andelar m.m. Utredningens förslag Utredningen föreslår, som ett alternativ till sitt huvudförslag, att utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar som inte är kvalificerade beskattas med 25 procent, att gällande avdrag från lönesumman med 10 prisbasbelopp i princip behålls och att 20 procent av den totala lönesumman och 30 procent av lönesumma överstigande 60 inkomstbasbelopp får läggas till gränsbeloppet. Utredningens alternativa förslag aktualiseras vid ett isolerat genomförande av förslagen i avsnitt 4-11. Samfundet har under avsnitt 4-11 kommenterat utredningens begränsade alternativförslag i samtliga delar utom den del som avser en sänkning av skatten på kapitalvinster på ickekvalificerade onoterade andelar till 25 procent. Samfundet har inget att erinra mot utredningens förslag att kapitalvinster på onoterade andelar som inte är kvalificerade skall beskattas med 25 procent. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Stefan Lindskog