Ordlista till Praktisk Afhandling I denna förteckning finns ord som använts i prosten Ekströms bok. I de flesta fall finns en förklaring i den ursprungliga texten, i en del andra fall finns ingen förklaring och många av dessa ord används inte längre. andöva, andöfwa albueskäl långsam rodd, att med avmätta årtag motverka strömmens eller vindens kraft att driva båten från stället, känt ord på Tjörn skålsnäcka bläcksput Loligo piscatorum (CUE) numera Illex illecebrosus, Nordlig stjärtfenad bläckfisk, eller bläcksprut, känt ord på Tjörn, används också som beteckning för bläckfiskens skal. brill brämskäl flarn flå halvante, halwante synonymt med dunk eller vakare (kanske från holländska breyl, KR), inte känt på Härön unga blåmusslor som sitter i vattenbrynet enligt SAOB synonymt med flå, dvs en sorts flöte. äldre benämning på en sorts flöte till fiskeredskap, ofta tillverkat av svartpoppelns bark (NE) eller sälg. Flåbitarna skars från en flåstock. Känt ord på Härön och användes mest till känsor så att kroken inte skulle fastna i botten. Denna begagnades af fiskaren vid halning av finare lina som eljest kunde skära sig in i handen (CUE). Med dubbla hål för hand och tummar blev det flera ytor som kunde slitas på.
Halvanten på Härön hade en öppning för handen och dubbla utgångar för tummen. hjälle, hjelle kensa, känsa kolja gammalt ord för något upphängt, även ställning för torkning av fisk och nät. snöre från backelina till krok, känt ord på Härön. målad av VvW korsmark krabbskäl sjöstjärna, känt ord på Härön, blåmussla, Myt. edulis (är skäl och engelska shell samma ord?) kubbskäl hästmussla, Myt. modiolus kult kupunge liten öppen båt med två master och omkring 9 alnars köl, inte bekant på Härön. i Bohuslän använt ord för små strandsnäckor av släktet Littorina
kåg enligt CUE samma som hwässing, klinkbyggd med en mast och 4-6 alnars köl Enligt Föreningen allmogebåtar på Bassholmen är kågen kraftigt rundad både i för och akter. Den kan vara ca 6 m lång och byggd för både rodd och segling. Den har andra namn som vässing, kultebåt eller skebåt. Lofudden. Lofodden läst marso me piptunna Lofoten känt ord som användes för att beskriva ett fartygs lastkapacitet, en läst var ca 2500 kg tumlare, marsvin ännu använt ord, enslinjernas skärningspunkt En spetsig kon i vars spets ofta fästes en vit flagga för att göra piptunnan synlig i storm och på längre avstånd. även kallad svansare (KR2) qvinsel, kvinsel träställning för att linda upp lina, kvissel eller grind enligt KR, känt på Härön rulle finns både med och utan vev, används bl. a. vid backefiske rödåte, rödåt, rödåtel känt ord på Härön, hoppkräftsdiet hos fiskar, kan ge röd missfärgning av sillen
sandmussla oförändrat namn splitt använt ord, kluvet träd, varuti krokarna insättas då backen redes, och bliva där sittande tilldess den åter begagnas (CUE). stamp telna trangrums tråg gröt gjord av långans lever, inte känt på Härön lina i övre och undre delen av ett garn, använt ord restprodukt efter att sill kokats till tran. Resterna lades på hög eller kastades i sjön där det kunde medföra bottendöd. Den s.k. trangrumsstriden på slutet av 1700-talet var en av de första riktigt stora miljödebatterna i vårt land. använt ord, användes till att förvara backelinorna innan de lades ut vahorn, wahorn vakare, wakare vässing, hwässing halhorn (synonym), känt ord, ett kohorn som fästs på en träpinne, användes för lindragning. känt ord, ett slags boj som ofta tillverkades av brädlappar äldre klinkbyggd allmogebåt av samma grundtyp som snipan men förhållandevis bred med rundade former, hemmahörande i Bohuslän (NE). 4-6 alnar lång med ett segel (CUE). Efterlysta ord, vad betyder de eller används de fortfarande? agnsill avlingssill, aflingssill bodybet, bodypet driftrep dunk
dödbotten fetsill fjolyngel fork génit gråsill gråbenssill grässill horngäl hornvak, hornwak klabb korktelna krabb kussevad känndörj kännare leka loddsill, lottsill nersätta nickträ notkung pirr reparpiga rå råfäring
råkrok samsill sandål seising sill-buys sillmör, sillmörja sillögon sporrkarl stagg stav, staf stentelna stråksill tjuva, tjufwa tross töm vattenfrö, wattenfrö vassbuk, hwassbuk vindspel väle, wäle väljesill, wäljesill örbrunn Referenser: CUE, Carl Ulrik Ekström, Praktisk afhandling KR, Karl Rencke, Bohusfisket 1923 KR2, Karl Rencke, Terminologien i det Bohuslänska storsjöfisket Härön, Harry, Bengt m fl NE, Nationalencyklopedin NF 1800, Nordisk familjebok, 1800-talsupplagan
OF, Olof Lundbeck, Anteckningar rörande bohuslänska fiskerierna, i synnerhet sillfisket 1832. SAOB, Svenska Akademins Ordbok Tjärnö marinbiologiska laboratorium VH, Valdemar Haneson, Bohusfisket 1923 VvW, Vilhelm von Wright, Skandinaviens fiskar. 1836-1857