Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL

Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL 2016-12-06 Sid 38 Inledning... 1 39 Val av justeringsledamot... 1 40 Godkännande av dagordningen... 1 41 Föregående protokoll... 1 42 Information från representantgruppen... 2 43 Digital friluftsliv- och rekreationskarta... 2 44 Information om funktionsnedsättning... 3 45 Regional utvecklingsstrategi... 3 46 Dialog om insatser gällande arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning inom Region Gotland... 4 47 Mötestider 2017... 4 48 Övrig information... 5 49 Förslag till frågor vid nästkommande möte... 5 50 Sammanträdet avslutas... 6

PROTOKOLL Sammanträdesdag Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 Plats och tid Visborgsallén 19, Rådhuset, kl 13.00-15.45 Närvarande Stefaan De Maecker, ordf Olle Hammarberg Annette Möllerström Yngwe Lindell Karl-Gustav Jansson Gösta Karlsson Per Pettersson Margareta Palmedal Övriga närvarande Cora Juniwik, samordnare Kerstin Sandelin, sekr Utsedd att justera Justeringens plats Annette Möllerström Ledningskontoret, Visborg Paragrafer 38-50 Underskrifter Sekreterare... Kerstin Sandelin/Cora Juniwik Ordförande... Stefaan De Maecker Justerande... Annette Möllerström

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 38 Inledning Ordförande Stefaan De Maecker hälsade välkommen och förklarade mötet öppnat. 39 Val av justeringsledamot Annette Möllerström valdes att justera dagens protokoll. 40 Godkännande av dagordningen Dagens agenda godkändes av mötesdeltagarna. 41 Föregående protokoll 2016-09-20 En tjänst som samordnare för Almedalsveckan har utsetts. Mia Stuhre, serviceförvaltningen kommer att ta över efter Karin Lindvall och Jenny Sander. Cora bevakar tillgänglighetsrådets frågor och uppmärksammar Mia på att återkoppling och dialog önskas. Riktlinjer för samrådsgrupper har lagts ut på hemsidan, www.gotland.se/tillgänglighetsrådet. Om det finns synpunkter på riktlinjerna framöver sänds dessa till Cora. Eventuella ändringar i riktlinjerna skall alltid beslutas av tillgänglighetsrådet. Punkten om Psykisk hälsa Gotland 2016( 30) så önskade Anna Derwinger- Hallberg ha en fortsatt dialog med organisationerna för personer med funktionsnedsättning, gärna digital för snabba frågor. Annas kontaktuppgifter är tfn 0498-20 87 94 eller anna.derwingerhallberg@gotland.se Checklistan för tillgängliga lokaler i Region Gotland bifogas dagens protokoll. Checklistan som har utarbetats av Myndigheten för delaktighet kommer att gälla samtliga lokaler som regionen ansvarar för. Per-Erik Edlund, fastighetschef, är ansvarig för att listan distribueras och genomförs så långt det är möjligt i berörda verksamheter. Protokollet godkändes och lades till handlingarna. Justerande: Utdragsbestyrkande:

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 42 Information från representantgruppen Olle Hammarberg informerade från mötet den 15 november. Gotlandshem informerade om bolagets verksamhet. Bland annat önskade deltagarna veta hur reglerna för bostadskön administreras. Mötesdeltagarna hade synpunkter på dagens system där bostadssökande kan tappa sina år i kön om man inte aktivt meddelar att man vill vara kvar. Detta, menar de, drabbar särskilt personer med särskilda behov då de kan vara långvarigt sjuka eller på annat sätt ha svårt att meddela sig och därmed tappar de sin plats och sina år i kön. Ordförande meddelade att det finns en diskussion kring möjligheten att flytta inom Gotlandshems bestånd p g a förvärvad funktionsnedsättning även till annan ort. Elisabeth Kalkhäll fick också frågan om hur tillgängligheten planeras framöver för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att kunna bada i poolerna på Terra Nova och i Melonen. Elisabeth lovade att ta med sig frågan till berörd verksamhet. Den nya taxan för färdtjänst i annan kommun diskuterades med Anita Carlsson från Teknikförvaltningen. Nya regler gäller fr o m den 1 november 2016. Organisationerna för personer med funktionsnedsättning önskar att fullmäktige återtar beslutet då man anser att beslutet är taget på felaktiga grunder. Dessutom har ingen dialog i ärendet hållits med organisationerna innan beslut. Snöröjningen diskuterades och brister skall tas med Anders Juhlin vid Teknikförvaltningen. 43 Digital friluftsliv- och rekreationskarta Susanne Appelquist arbetar med geografisk information digitala kartor på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Utifrån riksintresse för friluftsliv har Susanne ett uppdrag att inventera och göra digitala kartor över stigar, vandringsleder, vatten eller andra områden för friluftsliv. På kartorna bör även annan information inkluderas som har betydelse för hur medborgare kan använda området och vilken service som finns. Det kan till exempel vara tillgång till parkering, toaletter, svårighetsgrad på stigen etc. Justerande: Utdragsbestyrkande:

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 Forts 43 Susanne uppmanar TR att komma med idéer om vad som är bra för personer med funktionsnedsättning att få information om. De digitala kartorna ska finnas lättillgängliga på regionens webbsida. Ytterligare tankar kring tillgänglighet är att kunna filma strövområden och lägga in dessa på hemsidan så att besökare i förväg ska kunna se om det är möjligt att besöka. Gösta Karlsson ställer gärna upp som kontaktperson och kan aktivt vara inne på hemsidor och kvalitetssäkra dessa. Cora sänder kontaktuppgifter om Funkisam till Susanne. Kontakta gärna Susanne på tfn 26 96 53 eller susanne.appelquist@gotland.se 44 Information om funktionsnedsättning Punkten information om funktionsnedsättning i vardagen genom besök i skolorna hänsköts till mötet i februari. 45 Regional utvecklingsstrategi, RUS Lars Stenström, Ledningskontoret, informerade om arbetet med att förnya Vision Gotland 2025 till en RUS Regional UtvecklingsStrategi med sikte på 2030. Region Gotland har ansvaret för det regionala tillväxtsarbetet. Som region finns krav, som är reglerat från staten, att utarbeta en regional utvecklingsstrategi, RUS. Strategin ska ge en övergripande bild över vilka mål som ska uppnås och vilka åtgärder som behövs för att nå dessa. Arbetet med att revidera/ändra nuvarande vision har påbörjats under hösten genom en mängd intervjuer. Syftet är att få en bild av nuvarande vision dess brister, behov, nya utmaningar etc som sedan ska ligga till grund för ett förslag till ny RUS. Under hela 2017 kommer olika insatser såsom dialoger och workshops att genomföras för att få ett brett underlag till ett nytt förslag. Förslaget kommer att gå ut på remiss. I samband med remissbehandling planerar man att genomföra ett antal samrådsdialoger. Regionfullmäktige förväntas fastställa dokumentet våren 2018. Justerande: Utdragsbestyrkande:

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 Forts 45 Lars kommer gärna tillbaka och informerar eller anordnar workshops för TR och berörda organisationer. All information om RUS kommer att finnas på Region Gotlands hemsida. Kontakta gärna Lars på tfn 26 95 42 eller lars.stenstrom@gotland.se 46 Dialog om insatser gällande arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning inom Region Gotland Lotta Israelsson, HR-direktör, Ledningskontoret, informerade om HR(Human resources) som en del av verksamhetsutvecklingen i Region Gotland. Fem viktiga beståndsdelar finns ur ett arbetsgivarperspektiv, anser Lotta och dessa är Ledarskap, Medarbetarskap, Kulturen, Organisation och Dialog. Region Gotland har en likabehandlingspolicy. Den utgår från tanken om alla människors lika värde som den till exempel kommer till uttryck i regeringsformen samt FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Region Gotland har målsättningen att vara en attraktiv arbetsgivare, som främjar alla människors lika värde och rättigheter. Visionen anger att likabehandling är grunden i värderingarna för Region Gotland. Regionen ser, förstår, värdesätter och tillvaratar individers olikheter såväl hos medarbetare som hos brukare och kunder. Lotta ber TR om hjälp att jobba normkritiskt vad har hänt i samhället? Konkreta åtgärder skall ske under 2017. Lotta önskar få tips och erfarenheter från TR för att utveckla regionen som en attraktiv arbetsgivare med fokus på jämställdhet och mångfald. Hur kan till exempel annonsering se ut vid nytillsättning av tjänster. Lotta kommer gärna tillbaka till TR och återkopplar om vilka förslag och idéer hon fått ta del av. Presentationsbilder bifogas protokollet. Kontakta gärna Lotta tfn 26 9467 eller lotta.israelsson@gotland.se 47 Mötestider 2017 14/2, kl 13-16 16/5, kl 13-16 26/9, kl 13-16 5/12, kl 13-16 Justerande: Utdragsbestyrkande:

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 48 Övrig information Per Edman från Tekniska nämnden var inbjuden för att förklara hur ärendet med taxan för färdtjänst i annan kommun har genomförts och vilka underlag som har legat till grund för beslutet i fullmäktige i höstas. Per meddelade att ärendet kommer att omprövas med det argumentet att nämnden inte har haft dialog med brukarorganisationerna via samrådsgruppen. Vidare anser nämnden att underlaget för beslut inte stämmer med verkligheten. Även beslut om ny taxa vid resor för utomlänsvård ska ses över. Per är numera politikerrepresentant i nämndens samrådsgrupp. Cora lämnar ytterligare information om samrådsprocessen till Per och sänder även ut listan på ledamöter som ingår i nämndens samrådsgrupp till ordinarie och ersättare i TR. Bifogas protokollet. Rådet tog också upp vikten av att organisationernas representanter deltar vid samrådsmötena. Gösta Karlsson uppmanade också till att ha direktkontakt med Funkisam till exempel vid ny- eller ombyggnadsprojekt. Ett utbyte av erfarenhet och kunskap mellan projektledning och Funkisam gör att fel inte behöver uppstå och fördyrande omkostnader kan undvikas. Yngwe Lindell tog upp frågan om hur upphandlingar granskas. Får regionens verksamheter det man har beställt och upphandlat? Följer å andra sidan verksamheterna det som upphandlats? Finns det någon form av kvalitetsgranskning? Stefaan och Cora meddelade att förvaltningarnas kontrollsystem ser olika ut utifrån vilken verksamhet man har. System för internkontroll finns. Olle Hammarberg vill att Cora undersöker varför t ex hjärtsjuka inte får parkeringstillstånd för rörelsehindrade. 49 Förslag till frågor vid nästkommande möte Gotlandshem angående bostadskösystemet. Om funktionsnedsättning i vardagen att få ge information i skolorna. Information om arbetet med kryssningskajen med fokus på tillgänglighetsfrågor Projektledare vid tekniska förvaltningen Egenavgifter för hjälpmedel. Dialog och insyn i budgetarbetet - Regiondirektören återkopplar fråga från TR:s möte den 20 september. Justerande: Utdragsbestyrkande:

PROTOKOLL Tillgänglighetsrådet 2016-12-06 50 Sammanträdet avslutas Ordförande avslutade mötet och önskade alla en God Jul. Justerande: Utdragsbestyrkande:

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för delaktighets Riktlinjer för tillgänglighet. Checklistan visar om de mest grundläggande kraven i avsnittet Riktlinjer för att göra lokalerna tillgängliga är uppfyllda. Frågorna i checklistan gäller prioriterade områden och ger inte en heltäckande bild, men är ett steg på vägen mot tillgängliga lokaler. Checklistan kan användas för att följa upp tillgängligheten i en enskild byggnad eller lokal. För att få en överblick av tillgängligheten totalt inom myndigheten sammanställ listorna för varje enskild byggnad och lokal. Hjälptexterna finns till för att underlätta ifyllandet av checklistan.

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklistan besvaras för varje byggnad eller lokal. Förutom huvudkontoret gäller frågorna lokaler och byggnader där myndigheten bedriver verksamhet. Fråga 1 till 4 är bakgrundsfrågor. 1. Uppgifter om kontaktperson för listan. Kontaktperson och adress:... Telefon:... E-postadress:... Myndighetens namn och intern beteckning:......... Gatuadress:... Postnr:... Ort:... 2. Vilken lokalyta har byggnaden/lokalen?... kvadratmeter 2

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler 3. Vilken upplåtelseform har myndigheten för denna byggnad/lokal? Äger själv byggnaden/lokalen. Hyreskontrakt med fastighetsägaren. Andrahandshyresgäst, hos annan myndighet. Vilken?...... Andrahandshyresgäst, men ej hos annan myndighet. Annat alternativ:......... 4. Vilken verksamhet bedrivs huvudsakligen i byggnaden/lokalen? Besöksverksamhet (med publika utrymmen dit allmänheten har tillträde). Utbildningsverksamhet. Kontorsverksamhet. Annan verksamhet:........ Kommentar...... 3

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Fråga 5 och 6 handlar om tillgänglighetsarbetet. 5. Har ni inventerat byggnaden/lokalen utifrån Myndigheten för delaktighets Riktlinjer för tillgänglighet? Ja. Ja delvis, endast publika utrymmen har inventerats. Nej. Ej relevant, förklara varför........ 6. I vilken omfattning har myndigheten åtgärdat byggnadens/lokalens brister i tillgängligheten, så att de fungerar för personer med funktionsnedsättning? Fullständigt. Till stor del. Hälften. Delvis, endast publika delar har åtgärdats. Ej påbörjat. Ej relevant, förklara varför........ 4

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Fråga 7 till 11 handlar om hur tillgängliga utrymmen och lokaler är. 7. Är utrymmena utformade så att de fungerar för personer med nedsatt rörelseförmåga? a) Finns det angöringsplats inom 25 meter från entrén där färdtjänst och taxi kan stanna? Ja Nej b) Finns parkeringsplats reserverad och skyltad för personer med nedsatt rörelseförmåga inom 25 meter från entrén? Ja Nej c) Är gångvägen fram till entrén framkomlig för personer som använder rullstol? Ja Nej d) Är entrén i marknivå, eller kompletterad med användbar ramp eller hiss om det finns trappsteg fram till entrédörren? Ja Nej e) Har entrédörren automatisk dörröppnare? Ja Nej f) Är dörröppning/ar till entrén fri/fria från tröskel, eller har en tröskel som är högst 20 millimeter och avfasad? Ja Nej g) Kan man ta sig från entrén till receptionen, kapprum och toalett, samt till utrymmen som ofta används av besökare utan att passera trappsteg? Ja Nej h) Kan man förflyta sig till och i alla rum som används av besökare och anställda? Ja Nej 8. Finns det minst en toalett i byggnaden/lokalen som personer med eldriven rullstol kan använda? Ja Nej. 5

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler 9. Är utrymmena utformade så att de fungerar för personer med nedsatt syn? a) Är stora glasytor som kan misstas för öppningar tydligt markerade? Ja Nej Ej relevant b) Finns taktil markering, punktskrift eller reliefknappar på hissknappar? Ja Nej Ej relevant c) Finns taltjänst i hissar, som informerar om vilken våning man befinner sig på? Ja Nej Ej relevant d) Är alla trappor kontrastmarkerade så att det är lätt att uppmärksamma trappans början och slut? Ja Nej Ej relevant e) Är dörrar eller dörrkarmar kontrasterade i ljushet mot omgivande väggar? Ja Nej f) Är skyltar, symboler och texter utformade så att de är lätta att läsa och placerade så att de är lätta att upptäcka? Ja Nej 10. Finns hörselteknisk utrustning (minislinga, teleslinga, mikrofoner) i lokalen? a) I receptionen. Ja Nej Ej relevant b) I samlingsalar. Ja Nej Ej relevant c) I minst ett konferensrum eller mötesrum. Ja Nej 6

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler 11. Uppfyller ni grundläggande krav för personer med allergi eller överkänslighet genom att undvika sådant som kan vara allergiframkallande eller innebära problem för personer med överkänslighet? a) Finns det växter som kan vara allergiframkallande eller innebära problem för personer med överkänslighet? (Till exempel benjaminfikus, hyacint, björkris) Ja Nej b) Används rengöringsmedel vid städning som kan vara allergiframkallande eller innebära problem för personer med överkänslighet? Ja Nej c) Finns det parfymerad tvål på toaletter? Ja Nej 12. Övriga synpunkter............... 7

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Hjälptexter till checklista Checklistan är uppbyggd så här: Först ställs allmänna frågor om kontaktinformation, lokalens storlek, upplåtelseform och vilken verksamhet som bedrivs. Sedan följer frågor om hur långt myndigheten kommit med tillgänglighetsinventeringen och med att åtgärda brister efter inventeringen. Till sist ställs frågor baserade på kraven i Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet. Siffran för varje rubrik refererar till frågans nummer i checklistan. Man behöver inte vara expert på bygg- och fastighetsfrågor för att kunna svara på frågorna. 1. Kontaktperson och adress Information om kontaktperson, personen som svarar på frågorna, behövs för att man enkelt ska kunna skicka ut påminnelse eller följdfrågor. Den som sammanställer resultatet behöver veta vilken byggnad eller lokal enkäten gäller. Därför efterfrågas gatuadress, postnummer och ort. Informationen underlättar också uppföljningar och analys om regionala skillnader. 2. Lokalens storlek Information om lokalytan (kontrakterad yta) behövs för att ta reda på bristernas eventuella omfattning. En byggnad eller lokal på över 200 kvadratmeter med stora tillgänglighetsbrister kostar mer att åtgärda än en liten lokal. 3. Upplåtelseform Upplåtelseformen kan avgöra var det ekonomiska ansvaret ligger. Ansvaret för att åtgärda ett enkelt hinder enligt Boverket ligger främst på fastighetsägaren. Ansvaret för att åtgärda krav enligt Myndigheten för delaktighet ligger på den statliga myndigheten. Det ekonomiska ansvaret är en förhandlingsfråga mellan hyresgäst och fastighetsägare. 8

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler 4. Verksamhet Uppföljningen gäller byggnader eller delar där myndigheten bedriver verksamhet. Det kan till exempel vara lokaler för besökare och kundtjänst, lokaler för föreläsning, undervisning, kontor, lager, garage eller förråd. Lokalerna kan vara utspridda i landet, som Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens lokaler. De kan även vara utspridda som ett högskolecampus. Byggnaderna och lokalerna delas in i fyra grupper: Lokaler för besöksverksamhet, innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde. Men de kan också innehålla viss kontorsverksamhet. I gruppen ingår till exempel polisstationer, domstolar, museer och lokaler för kundmottagning hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket eller liknande. Lokaler för utbildningsverksamhet. Den här gruppen omfattar de flesta universitetens lokaler men kan också gälla andra myndigheters föreläsnings- och utbildningslokaler. Lokaler för kontorsverksamhet, innehåller inte publika delar dit allmänheten har tillträde. Annan verksamhet, kan exempelvis vara lager, garage, förråd, mobil valstuga eller rastplats. 5. Inventering För att kunna sätta upp mätbara mål behövs en analys av nuläget. Därför ställer Myndigheten för delaktighet frågan om samtliga utrymmen har inventerats. Det gäller alla lokaler (som entréer, sammanträdesrum, hörsalar, toaletter, kontorsrum, bibliotek och uppehållsrum). Det finns finns checklistor och fördjupningsblad till Riktlinjer för tillgänglighet som kan användas och anpassas efter omfattning och arbetssätt. De kan laddas ner från www.mfd.se/publikationer. 6. Åtgärder Åtgärdsplanen bygger på inventeringen. Den som svarar på frågan ska här uppskatta i vilken omfattning myndigheten åtgärdat brister i tillgängligheten. 9

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler 7. Tillgänglighet för personer som använder rullstol För att myndigheten ska vara tillgänglig för de som använder rullstol finns några grundkrav. Man ska kunna ta sig in i byggnaden, in genom entrén och till de mest använda delarna samt kunna använda en toalett. Det innebär bland annat att man ska kunna ta sig till byggnaden i privat bil, tjänstefordon, taxi eller till exempel från närmaste busshållplats. Man ska även kunna lämnas och hämtas från platsen för på- och avstigning. a) Parkeringsplats, skyltad och reserverad för personer med begränsad rörelseförmåga, ska helst finnas 10 meter och högst 25 meter från entrén. Det ska vara möjligt att komma upp på en eventuell trottoar, och en avfasning av trottoarkanten får inte blockeras av en parkerad bil. Det ska finnas tillräckligt många sådana platser för besökare, dock minst en plats. Enligt Boverkets byggregler ska en parkeringsplats kunna anordnas högst 25 meter från entrén, enligt Myndigheten för delaktighets riktlinjer högst 10 meter. Mät avståndet med långt måttband eller stega. Antal parkeringsplatser för personer med rörelsenedsättning bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning. Riktvärdet för antalet parkeringsplatser reserverade för personer med begränsad rörelseförmåga är fem procent av det totala antalet platser för besökande, beroende av vilken verksamhet det gäller. b) Gångvägen fram till entrén ska vara framkomlig. Det innebär att den ska vara så plan som möjligt och att markbeläggningen är fast, jämn och utan kanter i gångfältet. Den ska inte heller vara hal eller bli hal vid regn. Gångvägen får inte ha trappor, trappsteg eller branta lutningar i färdriktningen, högst 1:20 på kortare sträckor på max 10 meter. Dock kan lutningen 1:12 på max 6 meter accepteras. Lutning i sidled får inte vara brantare än 1:50. c) Entrén ska vara i marknivå eller kompletteras med hiss eller ramp. Förutsättningar för att en ramp ska fungera för personer med funktionsnedsättning är bland annat att lutningen är högst 1:20 i färdriktningen. Lutningen max 1:12 kan accepteras om det inte är möjligt med en flackare lutning. För att personer med nedsatt rörelseförmåga självständigt ska kunna använda en 10

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler entré måste fler måttkrav uppfyllas. Det räcker med att tröskeln är för hög eller dörren för smal för att det ska vara ett definitivt hinder. Även om frågan om dörrbredd inte ställs i listan är det ett viktigt mått för tillgänglighet. Entrédörren måste vara tillräckligt bred för att en person som använder rullstol kan ta sig in. Vilken bredd som behövs beror på rullstolsbredden, men mått att utgå från är minst 80 centimeter bred, helst 84 centimeter, när dörren är uppställd i 90 grader. d) Tunga, svåröppnade dörrar ska ha dörröppnare. Om en dörr har dörrstängare ska den också ha dörröppnare. Dörröppningsknappen ska vara lätt att hitta och bör placeras så att rullstolsanvändaren inte behöver backa efter att ha tryckt på knappen. Dörröppningsknappen bör vara kontrastmarkerad och placeras med centrum 80 centimeter över golv eller mark, och minst 70 men gärna 100 centimeter från innerhörn eller dörrbladets framkant, enligt Boverkets byggregler. e) Dörrar ska vara helt utan tröskel eller ha en tröskel som är så låg som möjligt (inte över 20 mm och avfasad). Om det är tekniskt och funktionellt möjligt att ta bort en tröskel eller att göra den lägre (även en tröskel med höjden 20 mm) ska det göras. Gäller publika lokaler och så snart sådan åtgärd inte är orimlig med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. För att mäta höjden på tröskeln går det bra att lägga en bok ovanpå tröskeln och mäta avståndet från bokens underkant till golvet. f) Människor med begränsad rörelseförmåga, som till exempel använder rullstol, ska kunna delta i möten, undervisning och kunna arbeta på myndigheten. Man ska kunna ta sig från entrén till utrymmen som oftast används av besökare, som reception, kapprum, toaletter och mötesrum. Man ska kunna ta sig till utrymmena utan att passera trappor eller trappsteg, eller annars med hiss eller rätt utformad ramp. Om trappor och trappsteg finns ska de vara kompletterade med en hiss på minst 1,1 x 1,4 meter, med dörr på kortsida, vilket är minimikravet i den 11

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler standard som Boverket hänvisar till. Utrymmet framför hissen ska vara minst 1,5 x 1,5 meter. Om ramp finns ska den ha en max lutning på 1:12. 8. Toalett tillgänglig för personer som använder eldriven rullstol Minst en toalett ska kunna användas av personer som använder eldriven rullstol. Det förutsätter bland annat att rummet är tillräckligt stort och att det finns tillräckligt med fritt utrymme på båda sidor om toaletten. Toalett som kan användas av den som använder eldriven rullstol ska ha en yta på 2,2 x 2,2 meter fritt utrymme, 90 centimeters bredd på båda sidor om toalettstolen samt armstöd på båda sidor om toalettstolen. Det bör finnas en tillgänglig toalett på varje våningsplan där det finns toaletter. 9. Tillgänglighet för personer med nedsatt syn Lokalerna bör vara utformade för att underlätta för personer med starkt nedsatt synförmåga att självständigt och säkert röra sig i lokalerna. Här följer några grundläggande kriterier som måste uppfyllas för att det ska fungera. Ej relevant markeras endast då byggnaden/lokalen saknar stora glasytor, hiss eller trappa. a) Det är viktigt att oskyddade glasytor som kan misstas för öppningar är markerade, till exempel genom en mörkare eller ljusare bakgrund. Markeringarna ska kontrastera i ljushet mot bakgrunden och bör placeras strax under ögonhöjd för stående (cirka 1,5 meter) och även lägre ner så att markeringen kan uppfattas av personer som använder rullstol, kortvuxna och barn (cirka 0,9 meter). b) Hissar bör ha knappar med punktskrift eller siffror i relief. Anropsknapp, hisspanel och nödlarm ska kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Det innebär bland annat att de ska vara lätta att hantera och att avläsa både visuellt och taktilt. Man ska kunna känna en tydlig skillnad mellan nödlarm och stoppknapp. 12

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler c) Tal i hissen informerar om vilken våning man befinner sig på och underlättar orientering för den som inte ser. d) Trappor ska kontrastmarkeras. Nedersta steget och motsvarande yta på trappavsatsen vid översta steget ska vara markerad med färg som kontrasterar i ljushet mot det omgivande golvet. Ljushetskontrasten ska vara på minst 0,40 enligt Natural Colour System (NCS). Enkelt mätverktyg finns att köpa på www.ncscolour.com. e) Dörrar eller dörrkarm ska vara ljusare eller mörkare än omgivande väggar. f) Skyltar och symboler ska vara lätta att upptäcka och läsa. Det gäller skyltar som är viktiga för att kunna orientera sig i byggnaden, samt att hitta rätt person när man söker längs en lång korridor. Det ska vara en bra ljuskontrast mellan text och skyltbotten, ytan ska inte ge reflexer. Skyltar eller symboler bör placeras inom intervallet 140 160 centimeter över golv så att det är lätt att komma nära skylten. Texthöjden ska vara anpassad efter läsavstånd. En tumregel är att teckenstorleken bör vara cirka 15 30 millimeter per meters avstånd. Som minst bör teckenstorleken vara 15 millimeter, enligt Bygg ikapp (2012:75). 10. Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel Det är viktigt att det finns etablerade kontakter med tolkcentralen så att personer med talsvårigheter eller nedsatt hörsel kan kommunicera med myndighetens personal vid besök. a) För personer som använder hörapparat ska det finnas tillgång till hörselteknisk utrustning i receptionen dit besökare först och främst vänder sig när de behöver hjälp. Saknas reception, markera ej relevant. b) Även samlingsslar ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar. Det bör även finnas hörselteknisk utrustning i andra utrymmen som till exempel mötesrum. 13

Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Det är viktigt att den hörseltekniska utrustningen fungerar. Dessutom ska mobil hörselteknisk utrustning och teleslingor används så att det är omöjligt för obehöriga att avlyssna samtal. Det gäller platser där man brukar hålla enskilda samtal. 11. Tillgänglighet för personer med allergi eller överkänslighet Inredning och utrustning som innebär problem för personer med allergi eller överkänslighet ska inte användas. a) Personer med allergi eller överkänslighet ska kunna vistas i lokalerna, använda entrén och eventuell uteplats utan att få besvär. Växter som kan innebära problem ska inte placeras vid entrén eller tas in i lokalerna. Ta inte in kvistar av björk eller sälg och undvik benjaminfikus i entrén. Läs mer på astmaoallergiforbundet.se. b) Det ska vara lätt att hålla rent. Städmetoder ska väljas med hänsyn till personer med allergi eller annan överkänslighet. Produkter som kan orsaka besvär ska inte användas i lokalerna. 14

HR en del av verksamhetsutvecklingen t kli Attrahera Rekrytera Anställa Utveckla Behålla Avveckla Medarbetarskap Ledarskap Dialog Kultur Organisation

Likabehandlingsplan Inledning Region Gotlands likabehandlingspolicy utgår från tanken om alla människors lika värde som den t ex kommer till uttryck i regeringsformen samt i FN śdeklaration om de mänskliga rättigheterna. t Region Gotland har målsättningen att vara en attraktiv arbetsgivare, som främjar alla människors lika värde och rättigheter. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla på lika villkor Vision Likabehandling är grunden i värderingarna för Region Gotland. Regionen ser, förstår, värdesätter och tillvaratar individers olikheter såväl hos medarbetare som hos brukare och kunder.

Likabehandlingsplan forts Syfte Syftet är att erbjuda lika villkor och möjligheter i arbetslivet och att motverka diskriminering. Ambitionen är att se och möta människor som individer och se de möjligheter till utveckling som detta ger. Mål Alla medarbetare inom Region Gotland upplever sig lika behandlade oavsett kön, ålder etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. - Jämställdhet: Regionen vidtar aktiva framåtsyftande åtgärder i arbetslivet för att främja lika rättigheter och möjligheter för båda könen. - Mångfald: Regionen vidtar aktiva framåtsyftande åtgärder i arbetslivet för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

Kontaktuppgifter för 2015 2018 Representanter i samrådsgrupper med nämnder/styrelser, förvaltningar och organisationer för personer med funktionsnedsättningar Utdrag ur reglementet för Region Gotlands tillgänglighetsråd för personer med funktionsnedsättningar, antaget i Regionfullmäktige 2013-12-16: I Region Gotland finns ett system med samrådsgrupper med representanter från organisationer i vissa nämnder. Utformningen av samrådsgrupperna bestäms av respektive nämnd efter dialog med berörda organisationer. Reviderad november 2016

Samrådsgrupp med Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF Nämnd/Förvaltning Representant Kontakt HSN, förtroendevald Leif Dahlby Tfn: 21 43 29 E-post: leif.dahlby@gotland.sap.se HSF, tjänsteman och kontaktperson Kerstin Lindgren Tfn: 26 83 43 E-post: kerstin.lindgren@gotland.se Organisation Representant Kontakt Hjärt Lung Gotland Britt Frendin Lundmarksväg 5, 621 48 Visby Tfn: 26 48 90 E-post: britt.frendin@hotmail.com Reumatikerdistriktet Eva Gardell Stångagatan 9, 621 43 Visby Tfn: 21 07 87 Mobil: 076-050 07 87 E-post: freddy.gardell@telia.com Gotlands läns strokeförening Synskadades Riksförbund Gotland, SRF ATTENTION Annette Möllerström Maud Åkesson Inger M. Johansson Ersättare: Yngwe Lindell Venusgatan 5, 621 41 Visby Tfn: 21 81 55 E-post: annettemollerstrom@hotmail.com Lummelundsväg 3B 621 40 Visby Tfn: 21 98 29 Mobil: 070-301 98 29 E-post: maudakesson@telia.com Tofta Kroks 615, 622 66 Gotlands Tofta Tfn: 26 51 62 Mobil: 070-344 30 60, E-post: ingermjohansson@telia.com Sören Norrbysgatan 13 A, 621 58 Visby Tfn 26 55 85 Mobil:070-504 97 28 kelpyl@hotmail.com 2

Samrådsgrupp med Kultur- och fritidsnämnden KFN, Kultur- och fritidsförvaltningen - KFF Nämnd/Förvaltning Representant Kontakt KFN, förtroendevalda Filip Reinhag Mobil: 073-513 95 85 E-post: fillip.reinhag@gotland.se Jan Svensson Mobil: 070-821 89 40 E-post: jan.svensson01@gotland.se Roger Wärn Mobil: 070-556 10 75 E-post: roger.warn@moderat.se KFF, tjänsteman och kontaktperson Mona Eriksson Tfn: 26 96 95 E-post: mona.eriksson@gotland.se Organisation Representant Kontakt Hjärt Lung Gotland John-Erik Larsson Närkegatan 6, 621 49 Visby Tfn: 27 15 19 Mobil: 070-766 88 40 E-post: larssonjohnerik@gmail.com För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Gotlands län, FUB ATTENTION Synskadades Riksförbund Gotland, SRF Reumatikerdistriktet Gotland Lennart Lingvall Yngwe Lindell Ersättare: Brita Djurberg Sorby Gösta Karlsson Ersättare: Gunnel Nyström Anki Dahlström Folkedarve Akebäck, 621 92 Visby Tfn: 26 10 57, arb: 070-314 93 73 E-post: lennartlingvall@telia.com Sören Norrbysgatan 13 A, 621 58 Visby Tfn: 26 55 85 Mobil:070-504 97 28 E-post: kelpyl@hotmail.com Stenkyrka Sorby 205, 624 42 Tingstäde Tfn: 27 22 36 Mobil: 070-978 44 77 E-post: britta@sorbygard.se Baldersgatan 9, 621 45 VISBY Tfn: 21 78 36 arb: 20 36 34 Mobil: 070-992 00 12 E-post: g.kzzon@gmail.com arb: gosta.karlsson@gotland.se Åbrogatan 1G, 623 77 Klintehamn Tfn: 24 50 26 Mbl: 070-365 73 89 E-post: a-dahlstrom@hotmail.com 3

RSMH-kamratringen Gotland Ulla Larsson Per Pettersson E-post eou.larsson@swipnet.se Allégatan 130, 621 51 Visby Tfn: 21 06 26 Mbl: 076 651 96 91 E-post: per.pettersson@gmail.com 4

Samrådsgrupp med Barn- och utbildningsnämnden BUN samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden GVN, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen UAF Nämnd/Förvaltning Representant Kontakt BUN, förtroendevald Brittis Benzler(V) Tfn: 26 97 90 E-post: brittis.benzler@gotland.se Andreas Lilja(M) Vibble Tvinnaregatan 61, 622 60 Visby E-post: andreas.lilja@moderat.se GVN, förtroendevald UAF, tjänsteman och kontaktperson Håkan Erikcsson(S) Jari Karivainio(M) Elisabeth Jonsson Höök Tfn 26 33 96 E-post elisabeth.jonssonhook@gotland.se Organisation Representant Kontakt ATTENTION Ann-Christine Lindholm Eskelhem Rovide 176, 622 70 Gotlands Tofta Tfn: 26 69 26 Mobil:070 350 79 94 E-post: annchristine.lindholm@telia.com Synskadades Riksförbund Gotland, SRF Rosita Brolin Madeleine Appelqvist Buttle, 622 49 Romakloster Tfn: 561 17 Mobil: 070-736 70 99 E-post: rosita.brolin@gmail.com Vibble Myntgatan 9, 622 59 Visby Tfn: 24 89 02 Mbl: 070-545 64 05 E-post: madde@glada.se Reumatikerdistriktet Britt-Marie Pettersson E-post: BMP1@telia.com Hörselskadades förening, HRF Anna Svensson Snaldarve 513, Martebo, 624 40 Tingstäde. Tfn:274842 Mbl: 070 893 14 66 E-post: anna.jagirullen@hotmail.com Astma och allergiföreningen Elisabeth Olsson Lokrume Tomase 253, 621 74 Visby Tfn: 27 50 65 Mobil: 070 355 38 88 E-post: elisabeth-olsson@telia.com 5

Samrådsgrupp med Socialnämnden SON, Socialförvaltningen - SOF Nämnd/Förvaltning Representant Kontakt SON, förtroendevald Monika Eriksson(V) Mobil: 076 087 81 84 E-post: monika.eriksson@gotland.se SOF, förvaltningschef Marica Gardell Tfn: 26 33 50 E-post: marica.gardell@gotland.se SOF, tjänsteman och kontaktperson Gunnlög Köhn Tfn: 26 34 22 Mobil: 072 522 32 06, E-post: gunnlog.kohn@gotland.se Organisation Representant Kontakt Hörselskadades förening, HRF Per Pettersson Allégatan 130, 621 51 Visby Tfn: 40 00 15, Mobil: 076 651 96 91 E-post: per.pettersson6@gmail.com Riksförbundet Mag och Tarmsjuka Strokeföreningen Reumatikerdistriktet Lena Nilsdotter Törner Bo Björkqvist Gewe Ryftenius Pia Dyvander-Johansson Sonia Wesley Bangårdsgatan 4B, 621 45 Visby Tfn: 070-998 04 06 E-post:lena.nilsdotter@gmail.com Dans Hejde 224, 623 75 Klintehamn Tfn: 24 30 26 E-post: bo_bjorkqvist@yahoo.se E-post: gun-britt.hederstedt@securitas.se Irisdalsgatan 20, 621 42 Visby Mobil: 070-922 34 77 E-post: piadyvander@hotmail.com Söderväg 36, 621 58 Visby Tfn: 24 99 28 E-post: sonia.wesley@telia.com ATTENTION Yngwe Lindell Sören Norrbysgatan 13 A, 62158 Visby Tfn: 26 55 85 Mobil: 070-405 97 28 E-post: kelpyl@hotmail.com Synskadades Riksförbund Gotland, SRF Margareta Bolin Ekmansgatan 10 621 46 VISBY Tfn: 27 84 66 E-post: marg.nilob@gmail.com 6

Föreningen för social och mental hälsa, RSMH Lilly Vävare Olle Hammarberg Halsjärnsgatan 1 C, 2 tr. 621 47 Visby Mobil: 070-299 40 47 E-post: lilly.vavare@gmail.com Närsvägen 24, 624 49 Slite Mobil: 073-335 77 91 E-post: hammarberg.olle@gmail.com Parkinsson Laila Karlsson E-post: Laila.hellenberg@telia.com? Gunnel Nyström Autism & Aspergerföreningen Gotland Riksföreningen mot ätstörningar FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Gotlands län Tord Löfgren Ersättare: Hillevi Österman Lars Ellebring Maj-Britt Fallgren Tippsarve Hejde 680 623 75 Klintehamn E-post: tordl@hotmail.com E-post: hilla.osterman@gmail.com lars.ellebring@live.se Violvägen 11 621 50 Visby Tfn: 21 71 22 Mobil: 076-846 91 18 E-post: fallgren.majbritt@gmail.com 7

Samrådsgrupp med Tekniska nämnden TN, Byggnadsnämnden BN och Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN, Teknikförvaltningen TKF, Samhällsbyggnadsförvaltningen - SBF Nämnd/Förvaltning Representant Kontakt MHN, förtroendevald Ordinarie: Tfn: 269442 Anita Klingvall(S) E-post:anita.klingvall@gotland.se TN, förtroendevald SBF, tjänsteman och kontaktperson TKF, tjänsteman och kontaktperson Ordinarie: Per Edman (V) Lennart Klintbom Tfn: 26 92 47 E-post: lennart.klintbom@gotland.se Anders Flodman, Tfn: 26 92 90 E-post: anders.flodman@gotland.se Organisationer Representant Kontakt Reumatikerdistriktet Karl-Gustav Jansson Mobil: 072 251 97 57 Strokeföreningen Synskadades Riksförbund Gotland, SRF RSMH-kamratringen Gotland För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Gotlands län, FUB Annette Möllerström Ersättare: Hans Andersson Maud Åkesson Ersättare: Gösta Karlsson Freddy Gardell, Hans Juhlin Venusgatan 5, 621 41 Visby Tfn: 21 81 55 E-post: annettemollerstrom@hotmail.com E-post: hanse.a@hotmail.com Lummelundsväg 3B, 621 40 Visby Tfn: 21 98 29 Mobil: 070-301 98 29 E-post: maudakesson@telia.com Baldersgatan 9, 621 45 Visby Tfn: 21 78 36 arb: 20 36 34 Mobil: 070-992 00 12 E-post: g.kzzon@gmail.com arb: gosta.karlsson@gotland.se Stångagatan 9, 62143 Visby Tfn:21 07 87 E-post: Freddy.gardell@telia.com Söderhemsgatan 8, 621 49 Visby Tfn: 21 22 56 Mobil: 070-727 79 66 E-post: h.juhlin@gmail.com 8