Miljöåtgärder i Rabobäcken

Relevanta dokument
Miljöåtgärder i Öjungsån

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Samtliga inventerade vattendrag

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Hammarskogsån-Danshytteån

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Murån Koord: X: / Y:

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Restaurering Ramsan 2017

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Maskinrestaurering i Leån 2014

Damminventering inom Avasund

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Flottledsåterställning i Bureälven

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Inventering Ullisbäcken 2016

Förslag till teknisk beskrivning

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån


Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Biotopinventering av Albäcken 2003

Examensarbete HGU

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

MILJÖKONTORET INFORMERAR

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Provfiske i Taxingeån 2015

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Allmänt om Tidanöringen

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Fiskvandring i Smedjeån

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Biotopkartering Göteborg 2016

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Elfisken Vojmån 2010

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Naturutredning Krogabäcken

Utkast. Vattenverksamhet Balingsholmsån. Teknisk beskrivning av åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljöer och ekologisk status.

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Transkript:

1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg Fiske och vattenvårdskoordinator 0725736616 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636

Miljöåtgärder i Rabobäcken Sammanfattning Rabobäcken är 12 km och rinner mellan Yxsjön (111,3 m.ö.h.) och sjön Varpen i Ljusnan (51,1 m.ö.h.) med en medelvattenföring på 0,189 m³/s. Rabobäcken har påverkan från flottledsrensningar och flera vandrings i form av dammar, dammrester och vägtrummor. Mellan Varpen och Rabo finns en utbredd vegetationsproblematik där igenväxt på några ställen skapar vandrings. Mellan Rabo och Yxsjön finns några nästintill opåverkade partier som har undsluppit rensningar och vattennära avverkning. Den nedersta halvan av Rabobäcken rinner mellan Varpen och byn Rabo genom åkermark med inslag av gles ungskog och sparsam bebyggelse. Genom Rabo liknas Rabobäcken bäst med ett dike med åkermark på båda sidor. Efter Rabo blir trädförekomsten tätare och sträckorna längst uppströms bjuder på fin, tät barrskog med inslag av löv. Marken längs Rabobäcken är flack till något sluttande. Till och med Rabo är vattnet övervägande lugnflytande med några svagt strömmande sträckor. Uppströms Rabo finns en strömmande sträcka men annars är det i huvudsak svagt strömmande med ett par lugnflytande partier fram till Yxsjön. Vid Rabobäckens mynning till Varpen är åfåran kraftigt rensad. Här finns god beskuggning från trädridåer och potential för fina lekområden för öring. Till bostadsområdet går här ett vattenuttag som har negativ påverkan på vattenflödet. Efter den första sträckan vid Varpens mynning är Rabobäcken i huvudsak dåligt beskuggad till och med Rabo. Mellan Djupavägen och Söderhamnsvägen är botten bitvis kraftigt sedimenterad. Efter Söderhamnsvägen finns ett försiktigt rensat parti med bra skuggning och tillgång till en hel del ståndplatser för fisk även innan Rabo finns en sträcka som är försiktigt rensad. Utöver dessa områden är vattendraget kraftigt rensat mellan Varpen och Rabo. Efter Söderhamnsvägen och hela vägen till uppströms Rabo finns stor vegetationsproblematik. På flera ställen är vattendraget igenväxt till den grad att det utgör vandrings. Vid industriområdet norr om Renshammarvägen avleds vatten i ett norrgående dike. Mellan Varpen och Rabo finns tre lokaler med rester från gamla stendammar. Samtliga vandrings listas i tabellen nedan.

Vandrings för fisk Nr N koord. E koord. Lokal Hindertyp Passerbarhet Fallhöjd (m) 1 6802875 0576553 Dammrest Definitivt 1,5 2 6802869 0576534 Dammrest Definitivt 1 3 6803068 0576954 Dammrest Definitivt 1 4 6802857 0577486 Igenväxt vegetation Definitivt 5 6802694 0578744 Rabo Vägtrumma Definitivt 0,3 för mört m.fl. partiellt för öring 6 68002810 0580468 Dammrest Partiellt 0,7 7 6802816 0580681 Dammrest i Partiellt 0,2 trä 8 6802767 0580751 Damm i trä Definitivt 0,7 9 6802774 0580784 Väg 50 Vägtrummor Definitivt 0,4 10 6802622 0581341 Yxsjön Damm i trä Definitivt för mört m.fl. partiellt för öring 0,1 Figur 1. Tabell över vandrings i Rabobäcken. Figur 2. En referensbiotop i Rabobäckens övre del, som ser ut att vara helt opåverkad av mänsklig aktivitet.

Åtgärder Åtgärderna i detta projekt syftade till att riva de nedersta tre vandringshindren och skapa fri vandring från sjön varpen upp i bäcken. Arbetet utfördes under extremt låg vattenföring. Figur 3. Här ser vi det första vandringshindret som åtgärdades. Detta består av en betongdamm och en upplagd stenvall. Figur 4. Dammen lyftes bort med kranbil och transporterades till deponi. Figur 5. Stenvallen öppnades upp. Sprängsten avlägsnades från bäcken.

Figur 6. Sedan revs nästa damm nedströms, damresterna transporterade till deponi. Figur 7. Stora mängder sediment fanns uppströms dammläget. Figur 8. Stora mängder sly växte i sedimentet uppströms dammläget.

Figur 9. Sedimentet grävdes bort och transporterades till deponi. Uppskattningsvis 10 ton sediment. Figur 10. Block och sten tillfördes till den nyskapade fåran för att skapa en variationsrik strömvattenmiljö. Figur 11. De stora blocken placerades med häsnyn till närliggande väg och bostad något till vänster i vattendraget.

Figur 12. Längst ner i bäcken vid utloppet fanns också ett vandrings. Hit ner kunde vi inte komma med maskiner utan att orsaka stor skada på närliggande fastighet. Figur 13. Så här jobbade sjulyftets personal med manuella åtgärder. Och bäcken blev härmed öppen för fiskvandring. Figur 14. Manuellt arbete fungerar bra på platser där maskiner ej kommer fram och där vattendragen ej är för stora.

Figur 15. Till sist biotopvårdades ett forsområde och städades från sprängsten. Figur 16. Sjölyftets personal jobbade med manuellt arbete på forssträckan.. Figur 17. Även kranbilen användes på sträckan för att flytta de större blocken.

Figur 18. Till sist blev också forsmiljön passerbar för fisk. Kostnader Den totala budgeten för projektet i år (år 1 av 2 år totalt) uppgår till 100000:- varav 50000:- är egna medel. Konsultuppdrag manuell återställning 40000:- Arbetsledning, dokumentation, planering, samråd. 50000:- Arbetsfordon. 10000:- Total summa 100000:-