Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt. De fyllda rutorna innehåller bestånd som har inventerats. De ofyllda rutorna ingår i urvalet men inga bestånd som uppfyller äbinkriterierna har hittats. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson 1
Sammanfattande resultatblad Alla tallstammar -Alla stammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador registrerats. 15% 5% Andel tallstammar med färska skador 14% 7 6 5 4 3 2 Andel tallstammar utan skador 58% RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek) 6 Andel ytor med förekomst av RASE 6% Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus n= för 2015 n=451 för 2016 -Högsta individerna av rönn/asp/sälg och ek. 4 2 4% 2% 52% 5% Ståndortsanpassning Andel ytor återbeskogade med tall på magra marker n= för 2015 n=400 för 2016 5 4 3 2 46% 2
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Län: Område: Utförare: Jämtland Östersund-Sundsvall, Delomr. 1 Områdets landareal, hektar: Antal inventerade km-rutor: Svensk Naturförvaltning AB Antal inventerade ungskogar: Antal inventerade provytor: 807 535 35 75 451 Illustratör Jarl Holmström Illustratör Bo Persson 3
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Alla stammar Trädslag Stammar per hektar 1 Stammar med färsk viltskada % Medelfel % Stammar utan viltskada % Medelfel % Tall 739 14% 3,1% 58% 3,6% Gran 657 1% 0,3% Björk 1900 Övrigt 383 Andel tallstammar med färska skador Totalt 3679 16% 1 Denna kolumn visar ett genomsnitt av alla inventerade bestånd. 14% 12% 8% 6% 4% 2% 14% 10, 8, 6, 4, 2, 0, Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och utgör även ett stöd till älgskötselplaner Andel granstammar med färska skador 1% 4
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Produktionsstammar 1. Trädslag Stammar per hektar Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada % % Medelfel % % Medelfel % Tall 675 402 59% 41% 2,9% 13% 2,8% Gran 724 704 97% 3% 4,3% 1% 0,3% Björk 305 106 35% 65% 4,5% Contorta 166 154 92% 8% 8,7% Övrigt 12 3 28% 72% 8,1% Stammar med färsk viltskada 1 Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning Illustratör Jarl Holmström 5
Viltskador, produktionsstammar 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Tall 2015 Tall 2016 Gran 2015 Gran 2016 Bara färska viltskador 6% 1% Både gamla och färska viltskador 6% Bara gamla viltskador 27% 2% 6
Skador på produktionsstammar av tall 4 35% 3 Fjolårsskada är klövviltsbete under senaste vegetationsperioden vilket ofta sker på tallens gröna och ännu inte vedartade skott vilket ger buskiga och krokiga träd. Fjolårsskada 0,7% 25% 2 15% 5% Bara färsk skada Återbetades i vintras Bara gammal skada Annan skada (ej vilt) Helt oskadad Fjolårsskada 6,5% 6,2% 27,8% 22,9% 36,6% 0,7% Foto Lars Ingemarson * Fjolårsskada är en typ av gammal skada som även ingår i Bara gammal skada 7
När inträffar viltskadorna 1 under året? 13,3% av tallstammarna har skadats av vilt under det senaste året 12,6% fick enbart viltskador i vintras 0,1% fick viltskador i somras och i vintras (dubbla skador). 0,6% fick enbart viltskador förra sommaren (fjolårsskada). 86,7% har inte skadats av vilt det senaste året. 1 avser produktionsstammar av tall 8
Andel av ståndorten Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Antal ytor Magra marker Mellanmarker Bördiga marker n=400 n=273 n=2 Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet). 9
RASE Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) Av inventerade provytor % Gynnsam konkurrensstatus 5% Ogynnsam konkurrensstatus och betade 46% Ogynnsam konkurrensstatus och obetade 2% Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm 48% RASE (rönn, asp, sälg, ek), andel ytor med förekomst 52% 10
Röjning 17% 83% Illustration: Jarl Holmström n=451 Röjda Inte röjda 11
Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 12